Föregående sida

Fasta befästningar på Gotland

Stridsvärn - Sockenregister   A - F

Stridsvärn - Sockenregister   G - H

Stridsvärn - Sockenregister   K - L

Stridsvärn - Sockenregister   M - R

Stridsvärn - Sockenregister   S - T

Stridsvärn - Sockenregister   V - Ö

Stridsvärn - Visbyområdet

--------------------------

Stridsvärnens utveckling 1939-45

Skyddsvärnens utveckling 1939-45

Fasta och rörliga pansarhinder 1939-45

Värnförband på Gotland 1939-45

Befästningsarbeten på Gotland 1939-45

Befästningar i anslutning till hamnar 1939-45

Befästningar i anslutning till flygfälten 1939-45

--------------------------

Värntyper

Skyddsvärnstyper

Skyddsvärnsförsök på Gotland 1967

Värnförband på Gotland

Värnförband - Organisation

Befästningsarbeten på Gotland 1945-80

--------------------------

Värnpjäser på Gotland

Pjäser använda i värn 1939 - 1945

Värnpjäs typ I (Strv 38, 39. 40, 41 -torn)

Värnpjäs typ II (Pvkan 57/43)

Värnpjäs typ III (Strv 42 -torn)

Värnpjäs typ IV (75/02, 02-10, 02-33)

Värnpjäs typ V (Lvkan m/37, Pvkan m/43)

Värnpjäs typ 74 (Strv 75/Kan)

Värnskansen

--------------------------

Berganläggning / Gpl-plats för MB VII/CMKG

Berganläggning / Ammunitionsförråd i Follingbo

Berganläggning / Ammunitionsförråd vid Torsburgen

Berganläggning / Ammunitionsförråd vid Lindeberget

Berganläggning KA 3/KAB6 vid Skuldre backe i Rute

Berganläggning "Apan" för civilförsvaret i Galgberget

Stabsplats / 701. Stridsgruppen i Havdhem

Stabsplats / 702. Stridsgruppen i Gammelgarn

Stabsplats / 703. Stridsgruppen i Barlingbo

Stabsplats / 703. Stridsgruppen i Källunge

Stabsplats A 2 i Endre

Luftförsvarscentralen (Lfc) G 1 "Tigern" i Tingstäde

--------------------------

Tingstäde fästning

Fårösunds fästning

Carlswärds fästning

Enholmens fästning

Batteri Mojner

Fornborgar på Gotland

Äldre skansar på Gotland   A - N

Äldre skansar på Gotland   O - Ö

Ryska skansar uppförda på Gotland 1808

Kastaler på Gotland

Visborgs slott 1411 - 1679

Visby stadsmur

Borgen Landescrone

Bulverket i Tingstäde träsk

--------------------------

Civila skyddsrum på Gotland

Civila skyddsrum. Register 2018

 

Det hette en gång i en konungs valspråk att "Land skall med lag byggas". När man fått ett land fotat på sådan princip hade det varit gott att också haft det med ett försvar, som motsvarade åtminstone minimikraven. Hade man på beslutande håll varit på det klara med den saken för 15 år sedan, hade man väl åtminstone låtit bli att riva sönder om man än icke byggde upp. När man så vaknade upp, blev det närmast en fråga om ifall man skulle hinna täta de värsta läckorna i vårt försvar. Forcering kostar alltid pengar och den har så gjort även i försvarets sättande på krigsfot, men en god  sak har penningödslandet till denna nödvändiga brandförsäkrings haft och det är att pengarna stannat i landet i form av arbetslöner, direkt i försvarsarbeten och indirekt för materiel och attiralj.
De kulsprute- och pansarvärn, som byggts och byggas runt kusten - eftersom Snuviga Sixten i Moskvaradion påstått att vi ha 60,000 man under vapen på Gotland, måste man ju ha ganska många värn att lägga dem i - ha byggts dels av entreprenörer och dels av trupperna själva, och att de senare blivit billigast behöver väl icke särskilt påpekas. Dock har icke kvaliteten eftersatts, det har kontroll och regelbundna provtagningar garanterat. Och arbetsledare har man haft till förfogande i beredskapstjänstgörande ingenjörer och fackmän.
För att taga ett exempel: kulsprutevärnen på mellersta Gotlands västkust, däribland även i Visbytrakten. Korpral Persson - byggnadsingenjör i det civila - har organiserat betongarbetena på ett förträffligt sätt. Vid Södervärns skola har man lagt en arbetscentral, där materialet för omnämnda bunkers färdigställa. Alan gör formar.. för gjutning, dörrkarmar, armeringsmattor och skärmställningar etc. Och ackord tillämpas även här fast på så sätt, att arbetsprestationen skall uppgå till visst pensum pr vecka. När detta nåtts är man ledig. Och var viss om att det jobbas undan ordentligt.
Själva byggnadsarbetena drivas sedan lika rationellt. Arbetet utföres av olika lag, som i tur och ordning rycka in på varje ny arbetsplats. Ett schacktar för den bunkers man' skall framställa, nästa lag kommer nästa dag och sätter upp formarna, nästa dag kommer gjutarlaget och där efter följa i snabb takt lag, som taga bort formarna, lägga golv, insätta "möbleringen", asfaltera och maskera etc. De gäng, som äro i verksamhet här på kusten färdigställa på så sätt två bunkers om dagen, d. v. s. 12 i veckan. Samtidigt hålla entreprenörerna på med en del större värn och betongskydd för både infanteri och artilleri. (Källa: Gotlands Allehanda 6 augusti 1940)
 
 

Du är nu gammal och sliten. Men en gång vaktade du vår kust från objudna gäster.

En ärofull tjänstgöring har tagit slut.

 

 

Berganläggningar

Förslag om anläggande av ammunitionsförråd i berg hade av militärbefälhavaren ingivits den 19 september 1940. Enligt bemyndigande från tygdepartementet påbörjades arbetet i maj 1941. Fortifikationsstyrelsen fick först vid denna tid kännedom om det pågående arbetet och övertog då ledningen. Av militärbefälhavaren hade planlagts ett centralförråd vid Norrbys i Follingbo, fyra försvarsområdesförråd (nr: 1 i Rute, nr:2 vid Norrbys i Follingbo, nr: 3 i berget vid Torsburgen och nr; 4 nordväst Linde kyrka) samt truppförråd. Efter rekognosering på platserna anvisades den 3 oktober större delen av det anslag som disponerades för arbetet. Under 1941 blev endast bergrummet i Linde färdigställt.

På hösten 1941 hade ammunitionsförrådet i Linde färdigställts i med en golvyta på 540 kvm. Vad gäller de andra bergrummen så hade samma år sprängningsarbetena avslutats, vid Rute en golvyta på 615 kvm, i Follingbo en golvyta på 1630 kvm och vid Torsburgen en golvyta på 350 kvm, Arbetet med betonginbyggnaden pågick i de sista anläggningarna.

Ett förslag till bombskyddad stridsledningaplats för militärbefälsstaben för en kostnad av 400.000 kronor upptogs i riksdagspetita på tilläggsstat 1941-42. Det begärda beloppet beviljades av riksdagen och ställdes till förfogande i april 1942.

 

Luftbevakningscentralen (lc) i Visby var inrymd i posthuset i Visby i fuktiga och osunda källarlokaler. Det var bl a av detta skäl önskvärt att flytta lc till bergrum inom staden, och ett förslag utarbetades. Vid de fortsatta utredningarna framkom emellertid att det dessutom erfordrades reservanläggningar i Hemse och Tingstäde. Av kostnadsskäl bestämdes att lc tillsvidare skulle vara kvar i posthuset.

 

Den 10 april 1942 ställdes 400.000 kronor till militärbefälshavarens förfogande för den nya stridslednings-platsen för militärbefälsstaben.

Inget av de tre försvarsområdesförråden i berg, där arbetet igångsattes 1941 blev färdigställt under loppet av år 1942. De beräknades vara färdiga 1943, två av dem i början av året och det återstående omkring den 1 juli.

 

I december var läget att ammunitionsförråden i bergrum hade färdigställts med vissa undantag:

Försvarsområdesförrådet nr: 1 i Rute: Elektrisk installation och montering av avfuktningsanläggning återstår. Arbetena pågå och beräknas avslutade under februari 1943.

Försvarsområdesförrådet nr: 2 i Follingbo: Montering av avfuktningsanläggningens maskinella delar återstår och beräknas avslutade den 15 januari 1943.

Försvarsområdesförrådet nr: 3 vid Torsburgen: Elektrisk installation och montering av avfuktningsanläggning återstår. Anläggningen kan inte beräknas fullt färdig förrän omkring den 1 juli 1943, då kraftverkets ledningsnät blivit utbyggt.

Militärbefälshavarens stridsledningsplatsen i Follingbo stod färdig den 16 oktober 1944. (Källa: 217)

 
 
 
 
 
 
Nu skall det bort. Grävskopa på Enholmen.
 
 
          
Inga grävskopor behövs här. Havet gjorde jobbet   Kronprinsen besöker ett bunkerbygge vid Ekstakusten 1939
 
 
 
 
_________________________________________________________________________________________
                            

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper / Sidansvarig Kjell Olsson.

                            
Till huvudsidan                    Kontakta sidansvarig