Båtsmanstorp i Bro

(1883) Sn i Bro ting och n. domsaga, ej långt i n.o. om Visby. 0.208 qv.-mil, hvaraf fast land 0.206 eller 4.768 tnld, 8 mtl, 307 inv., 306.100 kr. fastighetsvärde. Den stora Martebo myr ingår i sns n. del. Bro är annex till Veskinde. Kyrkan ligger högt: 174 fot ö. h. Sn har poststationen Duss. Socknens rotar ingick i Gotlands 1:a Båtsmanskompani med samlingsplats Visby.

Enligt 1699 års skattläggningskarta fanns ett båtsmanstorp uppfört på L. Åby grund samt ett stycke mark på Suderbys ägor, benämnd "En åcker till båssman".

Roten utgjorde av: ¼ mtl Tors, ¾ mtl Halner (stamhemman), ½ mtl Suderbys, ½ mtl Ytlings, ¾ mtl Eriks samt 7/8 mtl L. Åby, tillsammans 3 5/8 mtl.

Äldre numrering 80/82/55. Roten har under alla tider varit placerad i Bro. Har tidigare hetat Tröger. Roten vakanssattes år 1890.

1782 fanns torpplats och en ny manbyggnad av sten samt ett fähus av trä på Halners grund.

År 1859 överenskom kronan och rotehållarna om att ny torpplats skulle uttas på Halners grund. Byggnaderna skulle uppföras på torpplatsens nordöstra sida och utmed stora vägen Arealen uppgick till 4 tunnland. Byggnaderna skulle byggas enligt 1840 års fastställda byggnadsregler och stå färdiga att överlämnas till båtsmannen 1861.

Manbyggnaden var av sten under tegeltak, 7.8 meter lång, 5.4 meter bred samt 2.7 meter hög.

Fähuset var av sten under faltak senare spåntak, 10.1 meter långt, 5.4 meter brett samt 2.7 meter högt.

Vid laga skiftet 1874 bestämdes att byggnaderna skulle få bli kvar på sin gamla plats, däremot skedde vissa förändringar av torpjorden som efter skiftet kom att utgöra 4 tunnland och 5.2 kappland.

Vid en syn 1877 påstod båtsmannen att manbyggnaden var uppförd av s k kallmur vilket medförde att det på vintern var mycket kallt i huset. Detta bestreds emellertid av roten som menade att allt var gjort enligt de anbefallna byggnadsreglerna. Någon brunn fanns inte heller på torpplatsen. Dock fanns en på andra sidan vägen. Och eftersom torpet var beläget endast 5 alnar från landsvägen och vägen var ca 10 alnar bred samt 5 alnar på andra sidan vägen låg brunnen så ansåg roten att den gott kunde användas av båtsmannen.

Inga byggnader finns i dag kvar.

№ 46 Flög

Roten utgjorde av: 5/8 mtl St. Åby (stamhemman), 5/8 mtl Kvie, 1/2 mtl Stenstugu, ¾ mtl Ekes, 3/8 mtl Dacker i Bro samt 7/8 mtl St. Mörby i Lokrume, tillsammans 3 ¾ mtl.

Äldre numrering 81/83/56. Vid skattläggningen 1748 överflyttades roten till Lokrume men återkom hit i början av 1800-talet. Har tidigare hetat Lösdrivare och Hollst men bytte namn till Flög 1753. Roten vakanssattes år 1891.

1782 fanns torpplats och en ny manbyggnad av sten samt ett fähus av trä på Stenstugu grund.

År 1838 överenskom kronan och rotehållarna om att ny torpplats skulle uttas. Johan Carlsson vid St. Åby överlät av sin Pålsåker och Norderäng 3 tunnland och 21 kappland till detta ändamål.

Byggnaderna skulle uppföras enligt de föreskrifter som fanns beskrivna i 1824 års rotebok och stå färdiga att överlämnas till båtsmannen 1839. På grund av en del tvistigheter blev torpbyggnaderna inte färdiga förrän 1840.

Manbyggnaden var av sten under faltak senare spåntak, 9.5 meter lång, 6.5 meter bred och 2.7 meter hög. Fähuset var av sten under agtak senare faltak, 10.7 meter långt, 5.4 meter brett och 3 meter högt. Byggnaderna blev emellertid inte färdig förrän 1842.

Vid laga skiftet 1887 bestämdes att byggnaderna skulle få bli kvar på sin gamla plats, däremot skedde vissa förändringar av torpjorden som efter skiftet kom att utgöra 4 tunnland och 28.4 kappland.

Inga byggnader finns kvar i dag.