Båtsmanstorp i Burs

(1883) Burs (Burgs) i Gotlands s. domsaga. Sn i Burs ting vid öns sydöstra kust; jernvägen mellan stationerna Stånga och Hemse skär sns vestligaste del. 0.378 qv.-mil, hvaraf land 0.373 eller 8. 623 tnld, 15 ¾ mtl, 916 inv., 402.200 kr. fastighetsvärde. I s.v. delen tillstöter Rone myr, på n. sidan ligga Lye träsk och Burs träsk. Vid kusten märkas det betydliga fiskeläget Herta och Bursviken (ej att förvez’xla med Burgsvik på vestkusten). Burs sn med annexet Stånga bildar ett konsist. pastorat, 1 kl., som har egen sparbank.

Socknens rotar ingick i Gotlands 2:a Båtsmanskompani med samlingsplats Klintehamn.

I början av 1700-talet fanns ett båtsmanstorp sydväst om Allmunde gård.

Roten utgjorde av: ¾ mtl Änges, ½ mtl Salmans, ½ mtl Västerlaus, ½ mtl Flors, ¼ mtl Ganne, 3/8 mtl Vidrings, 1/8 mtl Bopparve, ¼ mtl Lingvide, ¼ mtl Allmunde, ¼ mtl Gajbjänne (stamhemman), tillsammans 3 ¾ mtl.

Äldre numrering 21. Efter skattläggningen 1748 överflyttades roten hit från När. Har tidigare hetat Maria, Bönda och Böndag. Roten vakanssattes år 1889.

Roten överfördes hit från När i samband med 1747-års skattläggning. Roten utgjorde av: Gläves 1 mtl, Alands 2 mtl, Gebjänne 3 1/4 mtl, sammanlagt 12 mtl.

1786 fanns en manbyggnad av sten och ett fähus av trä på Flors grund. Under 1800-talet början fanns både torpplats och byggnader på Ganne grund.

År 1846 överenskom kronan och rotehållarna om att ny torpplats skulle uttas. Pehr Pehrsson vid Gajbjänne och Daniel Kärna överlät av sin samäga Myråkerstycket 4 tunnland till detta ändamål. 137 alnar i bredden och beläget intill landsvägen. Byggnaderna skulle uppföras enligt 1840 års fastställda byggnadsregler och stå färdiga att överlämnas till båtsmannen 1849.

Manbyggnaden var av sten under ?.

Fähuset var av ? under fodertak.

Vid laga skiftet 1878 ålades roten att flytta hela torpplatsen med byggnader ttill andra sidan landsvägen.

Inga byggnader finns kvar i dag.

№ 120 Liffrede

Roten utgjorde av: 5/8 mtl Bondarve, 1 1/8 mtl Sigdes, 5/8 mtl Sigsarve (stamhemman), ½ mtl L. Gläves, ½ mtl St. Gläves, 3/8 mtl Häffride, tillsammans 3 ¾ mtl.

Äldre numrering 22. Efter skattläggningen 1748 överflyttades roten hit från När. Har tidigare hetat Schult. Roten vakanssattes år 1897.

1786 fanns en manbyggnad av sten och ett fähus av trä på Sigdes grund.

År 1844 överenskom kronan och rotehållarna om att ny torpplats skulle uttas. Lars Olofsson vid Sixarve överlät av sin Nyåker och Prästängsmyr 4 tunnland till detta ändamål. 350 alnar och beläget längs med vägen mot Sigdes. Byggnaderna skulle uppföras enligt 1840 års fastställda byggnadsregler och stå färdiga att överlämnas till båtsmannen 1847.

Manbyggnaden var av sten under faltak. 28 fot lång, 20 fot bred och 10 fot hög. Innehållande 1 rum, kök och förstuga.

Fähuset var av sten under fodertak. 37 fot långt, 16 fot brett och 10 fot högt. Innehållande en lada, fähus och foderrum.

Vid laga skiftet 1878 ålades roten att flytta hela torpplatsen med byggnader till en annan plats under Sigsarves grund.

Inga byggnader finns kvar i dag, endast brunnen finns kvar.

№ 121 Friggårds

Roten utgjorde av: 1/8 mtl Hägvide, ½ mtl Stenstugu, 3/8 mtl Galtungs, ½ mtl Alands (stamhemman), 3/8 mtl Ljugännes, 1 mtl Kärne, 7/8 mtl Ammunde, tillsammans 3 ¾ mtl.

Äldre numrering 23. Efter skattläggningen 1748 överflyttades roten hit från När. Har tidigare hetat Degen. Roten vakanssattes år 1888.

1786 fanns en manbyggnad av sten och ett fähus av trä på Kärna grund. Under 1800-talets början fanns både torpplats och byggnader på Ammunds grund.

År 1864 överenskom kronan och rotehållarna om att ny torpplats skulle uttas. Johan Johansson vid Ljugännes överlät av sin under Alands Betningen 4 tunnland och 2 kappland till detta ändamål. Byggnaderna skulle uppföras enligt 1840 års fastställda byggnadsregler och stå färdiga att överlämnas till båtsmannen 1868.

Manbyggnaden var av sten under faltak. 28 fot lång, 20 fot bred och 10 fot hög. inredd till 1 rum, 1 kök med ugn samt förstuga (gaveln 10 fot hög).

Fähuset var av sten under fodertak. 37 fot lång, 16 fot bred och 10 fot hög. Inredd till lada och fähus (gaveln 9 fot hög).

Stensatt brun med holk fanns grävd.

Vid laga skiftet 1878 ålades roten att flytta hela torpplatsen med byggnader till Alands Lintåhage och Lintåhagåker. Efter skiftet uppgick torpets areal till 4 tunnland och 28.3 kappland.

Inga byggnader finns kvar i dag.

№ 122 Hofman

Roten utgjorde av: 1/8 mtl Kålmans, 1/8 mtl Apse, ½ mtl Vanges, ¾ mtl Bandlunde (stamhemman), 3/8 mtl Häffinds, 7/8 mtl Hummelbos, ½ mtl Lukse, 3/8 mtl Lindarve, tillsammans 3 5/8 mtl.

Äldre numrering 24. Efter skattläggningen 1748 överflyttades roten hit från När. Har tidigare hetat Hofmästare och Hofbus. Roten vakanssattes år 1890.

1786 fanns en manbyggnad av sten och ett fähus av trä på Hummelbos grund. Under 1800-talets början fanns både torpplats och byggnader på Heffinds grund.

År 1844 överenskom kronan och rotehållarna om att ny torpplats skulle uttas. Hans Johansson och Lars Bandelin vid Vanges överlät av sin under Hummelbos 15 tunnland och 15 kappland till detta ändamål. Roten ville emellertid flytta torpplatsen vilket även beviljades.

År 1857 uttogs istället torpplats från Olof Jacobsson vid Bandelunda och Hesselåker. 140 alnar västerut från Lukses Näsåkers nordvästra hörn, och 267 alnar längs Ammundes äga. Arealen uppgick till 5 tunnland och 15 kappland. Byggnaderna skulle uppföras enligt 1840 års fastställda byggnadsregler och stå färdiga att överlämnas till båtsmannen 1859.

Manbyggnaden var av sten under faltak. Fähuset var av sten under ?

Torpet var anslaget till ständigt båtsmanstorp enligt lagen av den 18 oktober 1907.

Roten sålde torpet till Carl Uddin. Arealen uppgick då till 2.062 hektar.

Inga byggnader finns kvar i dag, fähuset inköptes och flyttades till Lukse gård där det ännu finns rester av byggnaden kvar. Endast några träd och buskar vittnar om att här har en gång en båtsmansfamilj varit bosatt.