Båtsmanstorp i Eksta

Myrlunda 1:1

Roten utgjorde av: 1/8 mtl Sandholme (stamhemman), ¼ mtl Källings, 3/8 mtl Käbbe, 7/8 mtl Tomsarve, 1 3/8 mtl Bjärges, 7/8 mtl Ajvide, tillsammans 3 7/8 mtl.

Äldre numrering 61. Efter skattläggningen 1748 överflyttades roten hit från Silte. Har tidigare hetat Gammalt smör och Håår, fr o m 1887 Ekman. Roten vakanssattes år 1888.

Under 1770-talet uppfördes en manbyggnad av sten på Bjerges grund. Används ännu 1787.

År 1839 överenskom kronan och rotehållarna om att ny torpplats skulle uttas. 4 tunnland av Sproge äng under Övede hemman. Beläget tvärs genom ängen från Sprogevägen. Arealen uppgick till 4 tunnland. Byggnaderna skulle uppföras enligt 1840 års fastställda byggnadsregler och stå färdiga att överlämnas till båtsmannen 1842.

Manbyggnaden var av trä under faltak.

Fähuset var av trä, rödmålat, under agtak.

1883 Synen uppsköts på grund av pågående laga skifte där det bestämts att torpet skulle flyttas.

Vid laga skiftet 1893 ålades roten att flytta hela torpplatsen med byggnader till en plats invid Djupviks kors intill landsvägen och vid vägen till kyrkan. Efter skiftet uppgick torpets areal till 21tunnland och 31.1 kappland.

Inga byggnader finns kvar i dag.

Alströmstorp 1:1

Roten utgjorde av: 1 ¼ mtl Hägur (stamhemman), 1 ¾ mtl Jakobs, ¼ mtl Dinse, ½ mtl Burge, tillsammans 3 ¾ mtl.

Äldre numrering 62. Efter skattläggningen 1748 överflyttades roten hit från Silte. Har tidigare hetat Bergman och fr o m 1753 Jagbult. Roten vakanssattes år 1891.

Under 1770-talet fanns gamla odugliga byggnader i roten. 1786 fanns en ny manbyggnad av sten på Jacobs grund.

År 1864 överenskom kronan och rotehållarna om att ny torpplats skulle uttas. Olof Conradsson och Lars Jacobsson vid Hägur överlät av sin Kannorna 4 tunnland till detta ändamål. Byggnaderna skulle uppföras enligt 1840 års fastställda byggnadsregler och stå färdiga att överlämnas till båtsmannen 1867.

Manbyggnaden var av sten under ?

Fähuset var av sten under ?

Vid laga skiftet 1893 ålades roten att flytta hela torpplatsen med byggnader. Efter skiftet uppgick torpets areal till 4 tunnland och 23.2 kappland.

Roten sålde torpet till Josef Ahlström som erhöll lagfart den 19 november 1917. Arealen uppgick då till 2.333 hektar.

Manbyggnaden finns ännu kvar, tillbyggd 1929.

Stendala

Roten utgjorde av: 1 5/8 mtl Bopparve (stamhemman), ½ mtl Hajstäde, 1/8 mtl Bäne, 1 1/8 mtl Kvie, ¼ mtl Lädarve, ¼ mtl Siger, tillsammans 3 7/8 mtl.

Äldre numrering 63. Efter skattläggningen 1748 överflyttades roten hit från Sproge. Har tidigare hetat Drunkfri. Roten vakanssattes år 1890.

Under 1770-talet fanns inga byggnader i roten. 1786 fanns en manbyggnad av sten på Bopparves grund.

År 1847 överenskom kronan och rotehållarna om att ny torpplats skulle uttas. Bopparves hemmansägare överlät av sin Stjäkebrunnshage 4 tunnland till detta ändamål. Beläget fram emot vägen åt Djupvik. Byggnaderna skulle uppföras enligt 1840 års fastställda byggnadsregler och stå färdiga att överlämnas till båtsmannen 1850.

Manbyggnaden var av sten under tegeltak.

Fähuset var av trä under agtak.

Syner 1883 Manbyggnaden: Nytt golv inlägges av 2 tums plöjda bräder, nya fotlister anskaffas, trossbottenbräderna limstrykes, stugans väggar och spiseln putsas, fönsterbågarna beslås, fönsterkarmar, bågar och dörrar invändigt oljemålas, köket, förstugan och trappuppgången vitlimmas, ugnen söndrig, några nya tegel inlägges och avputsas, yttertaket understrykes, ytterväggarna skulle delvis rappas med bruk samt avputsas, förstugudörrens yttersida samt bägge vindsgluggarna strykes med tjära.

Fähuset: Nytt golv inlägges i ladan, nya tildor i kohuset inlägges, nytt loft eller s k rinder inlägges, ytterväggarna tjärstrykes.

56 famnar gärdesgård uppsättes mellan åkern och ängen. Ny lucka i brunnsholken anskaffas. Bristerna skulle vara avhjälpta till den 1 oktober 1885.

Vid laga skiftet 1893 bestämdes att byggnaderna skulle få bli kvar på sin gamla plats, däremot skedde vissa förändringar av torpjorden som efter skiftet kom att utgöra 9 tunnland och 24.6 kappland.

Roten sålde torpet till Anselm Johansson för 550 kronor. Han erhöll lagfart i februari 1912. Arealen uppgick då till 4.822 hektar.

Inga byggnader finns kvar i dag.

Antonstorp 1:2

Roten utgjorde av: 1 1/8 mtl Uggårds, 1 mtl Grymlings, ¾ mtl Rondarve, ¼ mtl Fintser, 3/8 mtl Stjärnarve (stamhemman), 3/8 mtl Lillegårds, tillsammans 3 7/8 mtl.

Äldre numrering 64. Efter skattläggningen 1748 överflyttades roten hit från Sproge. Har tidigare hetat Tunna. Roten vakanssattes år 1888.

Under 1770-talet fanns inga byggnader i roten. 1786 fanns en manbyggnad av sten i roten. I början av 1800-talet uppfördes en ny manbyggnad på Randarve grund.

År 1844 överenskom kronan och rotehållarna om att ny torpplats skulle uttas. Kyrkoherden C. N. Ljunggren vid Stjärnarve överlät av sin Ångelunds torp 4 tunnland till detta ändamål. Byggnaderna skulle uppföras enligt 1840 års fastställda byggnadsregler och stå färdiga att överlämnas till båtsmannen 1847.

Manbyggnaden var av sten under ?

Fähuset var av ?

Manbyggnaden finns ännu kvar, tillbyggd i början av 1900-talet och renoverad på 1950-talet.

Torpet var anslaget till ständigt båtsmanstorp enligt lagen av den 18 oktober 1907.

Roten sålde torpet till Anton och Anna Pettersson för 1.200 kronor som erhöäll lagfart 1907. Arealen uppgick då till 2 hektar och 20.997 ar eller 25 kvadratref och 7 kvadratstänger.