Båtsmanstorp i Endre

(1883) Sn i Endre ting, Gotlands n. domsaga, österut från Visby och på jernvägens norra sida. 0.210 qv.-mil eller 4.867 tnld, 13 mtl, 364 inv., 511.900 kr fastighetsvärde. Marken är odlad och temligen jemn, utom i vester, hvarest en omkring 200 fot hög platå, kallad Follingbohöjden uppträder. Vid Endregårde finnes en större qvarn. Inom sn ligger Alleqvia, n. Domsagans tingsställe. Med annexet Hejdeby bildar sn ett prebende pastorat för ledamot af Visby domkapitel.

Socknens rotar ingick i Gotlands 1:a Båtsmanskompani med samlingsplats Klintehamn.

Nyhulte 1:1

Roten utgjorde av: ¼ mtl Långhulte, 1 1/8 mtl St. Hulte (stamhemman), 7/8 mtl L. Hulte, ¾ mtl St. Endregårde, ½ mtl L. Endregårde samt ½ mtl Snovalds, tillsammans 4 mtl.

Äldre numrering 92/94/67. Roten har under alla tider legat i Endre. Har tidigare hetat Qviungs. Roten vakanssattes år 1888.

I början av 1800-talet fanns både torpplats och byggnader på St. Hulte grund.

År 1838 överenskom kronan och rotehållarna om att ny torpplats skulle uttas från St. Hultes hemmans ägor. Arealen uppgick till 3 ¼ tunnland. Gränsande i norr till stora landsvägen, i öster till St. Hultes hage, i söder till Hultes åker och i väster till St. Hultes utmark. Byggnaderna skulle uppföras enligt de föreskrifter som fanns beskrivna i 1824 års rotebok och stå färdiga att överlämnas till båtsmannen 1839.

Manbyggnaden var av sten under faltak sedan spåntak, 24 fot lång, 19 fot bred och 9 fot hög.

Fähuset var av sten under faltak sedan spåntak, 34 fot långt, 16 fot brett och 9 fot högt.

Vid laga skiftet 1896 bestämdes att byggnaderna skulle få bli kvar på sin gamla plats, däremot skedde vissa förändringar av torpjorden som efter skiftet kom att utgöra 5 tunnland och 6.3 kappland.

Manbyggnaden finns ännu kvar, om- och tillbyggd. Fähuset revs 1947.

Roten sålde torpet den 28 oktober 1905 till Axel Jacobsson för 1.100 kronor. Arealen uppgick då till 2.566 hektar.

№ 58 Nygranne

Roten utgjorde av: ¼ mtl Hägvalds, ¼ mtl Stenstugu, 1 mtl Lere (stamhemman), 1 1/8 mtl Bäcks, ¾ mtl Svenskens och 5/8 mtl Bjärs, tillsammans 4 1/8 mtl.

Äldre numrering 93/95/68. Efter skattläggningen 1748 överflyttades roten hit från Follingbo. Har tidigare hetat Gillerdräng. Roten vakanssattes år 1899.

Under 1770-talet uppfördes en manbyggnad av sten och ett fåhus av trä på Lere grund.

År 1838 överenskom kronan och rotehållarna om att ny torpplats skulle uttas. Nämndemannen Johansson vid Lere överlät av sin Storhage 3 ½ tunnland till detta ändamål. År 1864 utökades torpplatsen med en äng från Stenstugas Sandåker bestående av 2 tunnland. För detta skulle roten till hemmansägaren betala en årlig hyra. Byggnaderna skulle uppföras enligt de föreskrifter som fanns beskrivna i 1824 års rotebok och stå färdiga att överlämnas till båtsmannen 1840. På grund av en del tvistigheter blev torpbyggnaderna inte färdiga förrän 1843.

Manbyggnaden var av sten under faltak senare tegeltak, 25 fot lång, 19 fot bred och 9 fot hög.

Fähuset var av sten under faltak, 36 fot långt, 15 fot brett och 8 fot högt.

Inga byggnader finns kvar i dag.

Skoghem 1:1

Roten utgjorde av: 1 mtl Kvie, ¾ mtl St. Hanes (stamhemman), 3/8 mtl L. Hanes, 3/8 mtl L. Fjälls, 1 mtl St. Fjälls i Endre och 5/8 mtl L. Råby i Hejdeby, tillsammans 4 1/8 mtl.

Äldre numrering 94/96/69. Efter skattläggningen 1748 överflyttades roten hit från Follingbo. Har tidigare hetat Katt. Roten vakanssattes år 1890.

1782 fanns en manbyggnad av sten och ett fähus av trä på Kvie grund. I början av 1800-talet fanns både torpplats och byggnader på L. Fjälls grund.

År 1838 överenskom kronan och rotehållarna om att den gamla torpplatsen skulle behållas men utökas med 1 tunnland och 16 kappland från St. Hanes och 1 tunnland och 16 kappland från Kvies ägor. Gränsande i norr mot St. Hanes betning och Kvie Vimans åker, i öster mot Eneqvists åker, i söder mot Vimans åker och prästgårdens Storåker samt i väster mot prästgårdens och St. Hanes åkrar. Byggnaderna som låg ca 300 alnar från den nu uttagna torpjorden skulle enligt markägaren Mårten Pehrsson "få stå kvar i alla tider". Byggnaderna skulle byggas om så att de höll de föreskrifter som fanns beskrivna i 1824 års rotebok och stå färdiga att överlämnas till båtsmannen 1840. För detta skulle roten till hemmansägaren betala en årlig hyra.

Manbyggnaden var av sten under tegeltak, 24 fot lång, 17 fot bred och 8 fot hög.

Fähuset var av sten under faltak, 28 fot långt, 16 fot brett och 9 fot högt.

Vid en syn 1880 bestämdes att i manbyggnaden skulle spisen i stugan omsättas så det inte rökte in i rummet. För att slippa detta begärde roten att i stället få insätta en kakelugn. För övrigt skulle dörrarna tätas, i köket skulle en ny ugnslucka anskaffas, dörrarna tätas och nya klinkor anskaffas, på loftet skulle golvet lagas, yttertaket skulle understrykas, ny vindslucka skulle anskaffas och tjärsmöras. På fähuset skulle taket tätas och lagas, ett loft skulle inläggas på ladan mm Arbetet skulle vara klart till den 1 maj 1881.

Vid laga skiftet 1896 ålades roten att flytta hela torpplatsen med byggnader. Gränsande till Qvibergs rotes torpplats. Efter skiftet uppgick torpets areal till 4 tunnland och 22.1 kappland.

Endast fähuset finns kvar i dag.

Roten sålde torpet den 8 november 1905 till Anders Pettersson för 425 kronor. Arealen uppgick då till 2.318 hektar.