Båtsmanstorp i Hejde

(1883) Sn i Hejde ting, Gotlands s. domsaga, af Klinte skild från hafvet i v., medan sn i ö. når fram mot Butle jernvägsstation. 0.616 qv.-mil hvaraf land 0.612 eller 14.170 tnld, 14 ¾ mtl, 702 inv., 536.000 kr. fastighetsvärde. Området är backigt och upptages mest af skog. Flere större och mindre sågverk äro i verksamhet inom sn. Myrar finnas flerestädes. Hejde träsk är en liten sjö vid kyrkan. Sn bildar med annexet Väte ett konsist. pastorat af 1 kl. i Visby stift. Hejde har egen poststation.

Socknens rotar ingick i Gotlands 2:a Båtsmanskompani med samlingsplats Klintehamn.

I början av 1700-talet fanns ett båtsmanstorp på Smiss grund, ett på Kauparve grund och ett på Dans grund samt en båtsmansåker på Rågåkre grund.

Roten utgjorde av: 2 mtl Tyrvalds (stamhemman) i Klinte och ¼ mtl Gervalds, 5/8 mtl Rågåkre, 5/8 mtl Tippsarve, 3/8 mtl Dans i Hejde, tillsammans 3 7/8 mtl.

Äldre numrering 78. Efter skattläggningen 1748 överflyttades roten hit från Klinte men flyttades tillbaka till Klinte redan i slutet av 1700-talet. Har tidigare hetat Toback och Västerväte.

I början av 1800-talet uppfördes en ny manbyggnad på Rågåkra grund i Hejde

№ 36 Sicklings

Roten utgjorde av: 5/8 mtl Anderse, 5/8 mtl Gunilde, ¾ mtl Äskes, ¾ mtl Sandäskes i Sanda och 5/8 mtl Häglajvs (stamhemman), ½ mtl Smiss i Hejde, tillsammans 3 7/8 mtl.

Äldre numrering 77. Roten överflyttades hit från Sanda i slutet av 1700-talet. Har tidigare hetat Pistol. Roten vakanssattes år 1893.

År 1842 överenskom kronan och rotehållarna om att ny torpplats skulle uttas. Jacob Larsson vid Häglufs överlät av sin Myrhagen 4 tunnland till detta ändamål. Sträckande sig i längden längs med Åkermans hage 280 alnar i bredden, i väster längs Hydesbo gateväg 200 alnar. Byggnaderna skulle uppföras enligt 1840 års fastställda byggnadsregler och stå färdiga att överlämnas till båtsmannen 1845.

Manbyggnaden var av sten.

Syner 1883 Enligt roten hade ingen båtsman varit bosatt vid torpet sedan 1845 då den tillträdande båtsmannnen erhöll en tillträdessyn. Torpet hade eftersom att den dåliga beskaffenheten inte varit bebodd och båtsmannen hade istället erhållit kontant avlöning.

Vid synen 1883 befanns byggnaderna vara i så dåligt skick att då ny båtsmann tillträdde skulle roten iståndsätta byggnaderna i vederbörligt skick. Bristfälligheterna skulle vara avhjälpta till den 1 september 1885.

Vid en syn 1885 kom fram att byggnaden var i ett mycket dåligt skick. Roten fick dock anstånd med att uppföra en ny. År 1884-85 uppfördes ett nytt fähus.

Roten sålde torpet till Karl Andresson, Arealen uppgick 1907 till 1.985 hektar.

Inga byggnader finns kvar i dag.

№ 37 Sandqvist

Roten utgjorde av: 3/8 mtl Munsarve (stamhemman), 5/8 mtl Forse, 1 mtl Kvie, 5/8 mtl Skogs, 7/8 mtl Hajdgårde, ¼ mtl Ekeskogs, tillsammans 3 ¾ mtl.

Äldre numrering 79. Efter skattläggningen 1748 överflyttades roten hit från Klinte. Har tidigare hetat Bössa.

Under 1770-talet fanns inga byggnader i roten. en manbyggnad av sten 11 alnar lång och 8 alnar bred samt ett fähus av trä på Skogs grund.

År 1844 överenskom kronan och rotehållarna om att ny torpplats skulle uttas med 4 tunnland från en hage tillhörande Smiss. Emellertid ansågs denna topplats inte hålla måtten varför en ny överenskommelse slöts 1845. Jacob Jacobsson vid Munsarve överlät av sin Lillhage 4 tunnland till detta ändamål. Beläget intill vägen. Byggnaderna skulle uppföras enligt 1840 års fastställda byggnadsregler och stå färdiga att överlämnas till båtsmannen 1849.

Manbyggnaden var av sten under tegeltak.

Fähuset var av sten under ?

Vid laga skiftet 1884 flyttades torpplatsen till Forsa där nya byggnader uppfördes.

Roten sålde torpet till den siste båtsmannen Johan Sandqvist och hans hustru Sofia för 982 kronor som erhöll lagfart 1904.

Inga byggnader finns kvar i dag.

№ 38 Låfven

Roten utgjorde av: 7/8 mtl Stenstugu, 1 mtl Krämplause, 5/8 mtl Kauparve (stamhemman), 7/8 mtl Simunde, 3/8 mtl Sigsarve, tillsammans 3 ¾ mtl.

Äldre numrering 80. Roten har under alla tider varit placerad i Hejde. Har tidigare hetat Pålofven, fr o m 1816 Låfven (Lofen). Roten vakanssattes år 1888.

År 1839 överenskom kronan och rotehållarna om att ny torpplats skulle uttas. Jonas Stycket i Hästhagen. Emellertid ansågs denna topplats inte hålla måtten varför en ny överenskommelse slöts 1844.

Husbonden Mathias Snöbohm vid Ekeskogs överlät av sin åker vid Koparve 4 tunnland till detta ändamål. Västra delen gränsande till Klaver gårds ägor. Arealen uppgick till 4 tunnland. Byggnaderna skulle uppföras enligt 1840 års fastställda byggnadsregler och stå färdiga att överlämnas till båtsmannen 1847.

Manbyggnaden var av sten under faltak (1862 tegel).

Fähuset var av sten under faltak.

Vid laga skiftet flyttades torpplatsen till en annan plats men inom samma hemmansdel. Där uppfördes nya byggnader. Manbyggnaden var av sten under spåntak, 26 X 16 X 8 fot till takbandet. Stuga 12 X 16 fot med 2 fack fönster samt spisel, kök 9 X 11 fot med 1 mindre fönster samt spisel och bakugn, uppgång till loftet, förstuga 9 X 3 fot och 9 tum. Fähuset var av sten under spåntak, 36 X 17 fot.

№ 39 Hallegård

Roten utgjorde av: 1/8 mtl Kyrksmiss, ½ mtl Tass, 1 ¼ mtl Levide (stamhemman) i Hejde och 3/8 mtl Folkes, ½ mtl Hassle, 1 mtl Mölner i Väte, tillsammans 3 ¾ mtl.

Äldre numrering 81. Vid skattläggningen 1748 överflyttades roten till Väte men återkom hit igen i slutet av 1700-talet. Har alltid hetat Hallegård. Roten vakanssattes år 1888.

Under 1780-talet fanns en manbyggnad av sten och ett fähus av trä på Levide grund.

År 1855 överenskom kronan och rotehållarna om att ny torpplats skulle uttas. Husbonden Jacob Westes vid Levede överlät av sin Tjauthage 4 tunnland till detta ändamål. Beläget öster om prästvägen mellan Hejde och Väte socknar. Arealen uppgick till 4 tunnland. Byggnaderna skulle uppföras enligt 1840 års fastställda byggnadsregler och stå färdiga att överlämnas till båtsmannen 1858.

Manbyggnaden var av ?

Fähuset var av?

Vid en syn 1881 bestämdes att i manbyggnaden skulle spiseln, som var söndrig repareras, ny dörrkarm och dörr till stugan skulle insättas, golvet skulle förses med fotlister mm. Bristerna skulle vara åtgärdade till den 15 oktober 1881.