Båtsmanstorp i Lärbro

(1883) Lärbro i Gotlands län. Sn i Forsa ting, n. domsagan, på öns n.ö. del, mellan Kappelshamnsviken i n. och Sliteviken i s. 0.952 qv.-mil eller 22.032 tnld, 29 1/8 mtl, 1.420 inv., 772.100 kr. fastighetsvärde. Denna jemförelsevis betydliga sn är delvis bergig; kalkbränning och skogsafverkning äro ganska vigtiga näringar. Större gårdar äro Vikers, Pafvalds och Takstens. Lastageplatser finnas på n. och s. sidorna såsom Storungs, Barläst och andra. Sn har poststationen Lärbro och gästgifvaregården Angelbos. Lärbro sn bildar med annexet Hellvi ett regalt pastorat af 1 kl. i Visby stift.

Socknens rotar ingick i Gotlands 1:a Båtsmanskompani med samlingsplats Visby.

Roten utgjorde av: ½ mtl L. Ire i Hellvi och 7/8 mtl Norder Ire, 3/8 mtl L. Takstens, ¾ mtl St. Takstens, 7/8 mtl St. Källstäde (stamhemman) och 3/8 mtl L. Källstäde, tillsammans 4 1/8 mtl.

Äldre numrering 39/41. Efter skattläggningen 1748 överflyttades roten hit från Hellvi. Har alltid hetat Felderman (Fellerman). Roten vakanssattes år 1888.

1787 fanns en manbyggnad av sten och ett fähus av sten. I början av 1800-talet fanns en manbyggnad av sten och ett fähus på Norder Ihres grund.

År 1859 överenskom kronan och rotehållarna om att ny torpplats skulle uttas från St. Källstädes Storåkers östra ände 4 tunnland. Byggnaderna skulle uppföras utmed vägen, på den södra änden av den västra delen av den uttagna torpjorden enligt 1840 års fastställda byggnadsregler och stå färdiga att överlämnas till båtsmannen 1861.

Manbyggnaden var av sten under tegeltak, 12 1/2 X 9 1/2 X 4 15/24 alnar till takbandet, 4 alnars takresning på 6 par sparr, förstuga 4 alnar och 11 tum X 2 alnar, med trappuppgång till loftet, stuga 6 1/4 X 8 alnar, med 2 fack fönster, spisel och bakugn, skafferi 4 alnar och 11 tum X 3 1/2 aln, med 1 mindre fönster.

Fähuset var av sten under sågat spåntak, 36 fot långt, 16 fot brett och 8 fot högt.

Syner 1877 Manbyggnaden: Inga större brister. Fähuset. Taket omlägges med spån. Inga byggnader finns kvar i dag.

  Skuttlings 1:3

Roten utgjorde av: 1 mtl Kauparve, 5/8 mtl Ringvide, 7/8 mtl Hägvide, 1 mtl Kajlungs (stamhemman) och 5/8 mtl Liffride, tillsammans 4 1/8 mtl.

Äldre numrering 40/42. Efter skattläggningen 1748 överflyttades roten hit från Hellvi. Har alltid hetat Lång. Roten vakanssattes år 1890.

Under 1770-talet fanns i roten en manbyggnad av sten på Liffride grund.

År 1856 överenskom kronan och rotehållarna om att ny torpplats skulle uttas. Isac Forsslund vid Kajlungs överlät från sin äga 4 tunnland till detta ändamål. Byggnaderna skulle uppföras enligt 1840 års fastställda byggnadsregler och stå färdiga att överlämnas till båtsmannen 1859.

Manbyggnaden var av sten under faltak senare spåntak, 13 1/2 X 10 X 4 1/4 alnar till takbandet. 5 1/4 alns takresning på 7 par sparr. Vinden försedd med 2 gluggar, förstuga 5 X 4 1/2 aln, med uppgång till loftet, stuga 6 1/4 X 8 1/4 aln, med 2 fack fönster, kök 5 alnar och 4 tum X 3 alnar och 8 tum, med 1 mindre fönster, spis och bakugn, bakugnen 2 X 1 1/2 aln och 15 tum hög.

Fähuset var av sten under faltak senare spåntak, 18 X 8 1/2 X 4 1/4 aln till takbandet.

Inga byggnader finns kvar i dag.

St Banne 1:13

Roten utgjorde av: ½ mtl Skuttlings, ¾ mtl Slängs, 1 1/8 mtl Pavals, 5/8 mtl St. Hammars (stamhemman) och 1 mtl L. Vägume, tillsammans 4 mtl.

Äldre numrering 41/43. Roten har under alla tider varit placerad i Lärbro. Har tidigare hetat Morian. Roten vakanssattes år 1888.

Under 1770-talet fanns i roten en manbyggnad av trä som invändigt var panelad med bräder. 1787 fanns en manbyggnad av sten och ett fähus av trä. I början av 1800-talet fanns en manbyggnad av sten på Pavals grund.

År 1850 överenskom kronan och rotehållarna om att ny torpplats skulle uttas från St. Hammars Svanstycke 4 tunnland till detta ändamål. För detta skulle roten till hemmansägaren betala en årlig hyra. Byggnaderna skulle uppföras enligt 1840 års fastställda byggnadsregler och stå färdiga att överlämnas till båtsmannen 1853.

Manbyggnaden var av sten under faltak senare spåntak, 27 X 19 X 8 fot till takbandet, förstuga, stuga med spisel och 2 fack fönster, kök med spisel och bakugn samt 1 litet fönster, trappa till loftet.

Fähuset var av sten under faltak, 36 fot långt, 16 fot brett och 8 fot högt.

Syner 1877 Manbyggnaden: Ytterväggarna skulle omrappas. Fähuset: Ytterväggarna omrappas. Taket skulle omläggas. Endast fähuset finns kvar i dag.

№ 17 Hägvede

Roten utgjorde av: 3/8 mtl L. Hammars, 1 mtl St. Vägume (stamhemman), ½ mtl Norrbys, ¾ mtl St. Bjärs, ½ L. Bjärs och 7/8 mtl Gisslause, tillsammans 4 mtl.

Äldre numrering 42/44. Roten har under alla tider varit placerad i Lärbro. Har tidigare hetat Vinter. Roten vakanssattes år 1888.

Under 1770-talet fanns i roten en manbyggnad av trä som invändigt var panelad med bräder. I början av 1800-talet fanns en manbyggnad av sten på St. Vägome grund.

År 1850 överenskom kronan och rotehållarna om att ny torpplats skulle uttas från Gisslauses Nyhage 4 tunnland. För detta skulle roten till hemmansägaren betala en årlig hyra. Byggnaderna skulle uppföras invid vägen enligt 1840 års fastställda byggnadsregler och stå färdiga att överlämnas till båtsmannen 1853.

Manbyggnaden var av sten under faltak. Byggnaden var uppförd på endast en 4 till 8 tums stenfot, utan luftrör och av s k pinnmur utan kalkbruk. 25 X 20 X 5 fot till takbandet. Förstuga 9 1/2 X 4 fot, med trappa till loftet, stuga 16 X 12 fot, med spisel och 2 fack fönster, kök 9 1/2 X 6 fot, med 1 mindre fönster, spisel och bakugn, takresningen var 9 fot på 5 par sparr.

År 1874 uppfördes en ny manbyggnad, av sten under spåntak på 1 1/2 a 2 fots stenfot med luftrör, under faltak, 26 X 19 X 8 fot till takbandet, förstuga 11 X 4 fot, stuga 16 X 16 fot, med 2 fack fönster och spisel, kök 11 X 11 1/2 fot, med 1 mindre fack fönster, spisel och bakugn.

Fähuset var av sten under faltak, 10.7 meter långt, 5.3 meter brett och 3 meter högt.

Syner 1884 Manbyggnaden: Stenfoten borde rappas om och tappstegen jämnas. Fönstren kittassamt jemte dörrarna målas både ut- och invändigt. Vattentaket och gluggarna smörjas med tjära och takspånolja. Väggarna i boninsrummet avputsas och jämte taket målas med linfärg. Väggarna i köket borde genomgå samma behandling. Ugnen imuras och förses med en ny lucka

Fähuset: Befanns i gott stånd. Vattentaket och dörrarna bör emellertid smörjas med tjära och takspånsolja.

Även brunnsholken bör smörjas.

Torpjorden i försvarligt skick. Borde endast upprensas med 125 famnar diken. Bristerna borde vara avhjälpta till den 1 augusti 1885.

  Uppegårds 1:8

Roten utgjorde av: ¼ mtl Kumble, ½ mtl Uppegårds (stamhemman), 1 1/8 mtl Västninge, 7/8 mtl St. Banne, 1 mtl Angelbos och ¼ mtl Hångers, tillsammans 4 mtl.

Äldre numrering 43/45. Roten har under alla tider varit placerad i Lärbro. Har tidigare hetat Påfve. Roten vakanssattes år 1897.

Under 1770-talet fanns i roten inga byggnader. 1787 fanns en manbyggnad av sten. I början av 1800-talet fanns en manbyggnad av sten på Västninge grund.

År 1850 överenskom kronan och rotehållarna om att ny torpplats skulle uttas från Uppegårds åker och ett därintill liggande jordstycke från Västninge kallad Granhagen tillsammans 4 tunnland och beläget utmed vägen. För detta skulle roten till hemmansägaren betala en årlig hyra. Byggnaderna skulle uppföras enligt 1840 års fastställda byggnadsregler och stå färdiga att överlämnas till båtsmannen 1853. Roten begärde 1853 tillstånd att få flytta den uttagna torpplatsen vilket avslogs.

Manbyggnaden var av sten under tegeltak, 7.7 meter lång, 5.3 meter bred och 2.4 meter hög.

Fähuset var av sten under faltak, 10.7 meter långt, 4.7 meter brett och 2.4 meter högt.

Syner 1877 Manbyggnaden: I gott stånd. Fähuset även i gott stånd.

Glästäde 1:16

Roten utgjorde av: ¾ mtl Glästäde, 3/8 mtl L. Banne (stamhemman), ¾ mtl Sudervange och 1 5/8 mtl Norrvange, tillsammans 4 mtl. Äldre numrering 44/46. Roten har under alla tider varit placerad i Lärbro. Har tidigare hetat Wismar. Roten vakanssattes år 1891.

1787 fanns en manbyggnad av sten. I början av 1800-talet fanns en manbyggnad av sten på Sudervanges grund.  

År 1859 överenskom kronan och rotehållarna om att ny torpplats skulle uttas från L. Banne hemmans Söderäng 3 tunnland och 15 kappland och en därintill liggande gränsande hage under samma hemman tillsammans 4 tunnland. Byggnaderna skulle uppföras utmed vägen enligt 1840 års fastställda byggnadsregler och stå färdiga att överlämnas till båtsmannen 1861.

Manbyggnaden var av sten under tegeltak, 12 1/2 X 9 3/4 X 4 1/4 alnar till takbandet. 4 3/4 alns takresning på 7 par sparr, förstuga 5 X 2 3/4 alnar, med uppgång till loftet, stuga 6 X 8 alnar, med spisel och 2 fack fönster, kök 5 X 4 alnar och 14 tum, med 1 mindre fönster.

Fähuset var av sten under faltak.

Både manbyggnad och fähus finns kvar. Torpet har stått obebott sedan 1930. Fähuset var helt förfallet men renoverades 1993 av ägaren tillsammans med hembygdsföreningen.

№ 20 Sommar

Roten utgjorde av: 7/8 mtl Nors, 1 mtl Tängelgårde (stamhemman), ¼ mtl Norrgårde, ¼ mtl L. Vikers, 7/8 mtl St. Vikers i Lärbro och 7/8 mtl Norrbys i Hall, tillsammans 4 1/8 mtl.

Äldre numrering 45/47. Roten har under alla tider varit placerad i Lärbro och hetat Sommar. Roten vakanssattes år 1891.

1787 fanns en manbyggnad av sten. I början av 1800-talet fanns en manbyggnad av sten på Tängelgårda grund.

År 1845 överenskom kronan och rotehållarna om att ny torpplats skulle uttas. Jacob Christensson vid Tängelgårde överlät av sin äng kallad Fånggården samt en åker därintill tillsammans 4 tunnland till detta ändamål. För detta skulle roten till hemmansägaren betala en årlig hyra. Byggnaderna skulle uppföras enligt 1840 års fastställda byggnadsregler och stå färdiga att överlämnas till båtsmannen 1848.

Manbyggnaden var av sten under tegeltak, 12 1/2 X 9 3/4 X 4 alnar och 4 tum till takbandet. 5 alns takresning på 7 par sparr, förstuga 4 alnar och 22 tum X 4 1/4 aln, med trappa till loftet, stuga 6 X 8 alnar, med spisel och 2 fack fönster.

Fähuset var av sten under faltak, 17 3/4 X 9 1/2 X 4 alnar till takbandet.

Syner 1880 Manbyggnaden: Ytterväggar och stenfot irappas och putsas eller spritrappas. Taket skulle på några ställen understrykas och 3-4 nya takpannor påläggas. Förstugutrappan omlägges. Alla innerväggar och tak vitlimmas. Ugnen förses med ny lucka.

Fähuset: Ytterväggar omrappas på åtskilliga ställen. Dörrarna till ladan och kohuset strykes med tjära och rödfärg. Tagaten och tildorna i kohusbåset omlägges med nytt virke. Taket var otätt, omlägges med 6 ½ tolfter nya bräder.

Brunnen förses med ny holk. Arbetet skulle vara klart till den 24 oktober 1880.

Inga byggnader finns kvar i dag.