Båtsmanstorp i Lojsta

(1883) Sn i Fardhems ting, Gotlands s. domsaga, v. om Etelhems jernvägsstation. 0.262 qv.-mil, hvaraf land 0.259 eller 6.006 tnld, 7 3/8 mtl, 346 inv., 206.900 kr. fastighetsvärde. Skogtrakt med flere sågverk. En större gård är Skota. Sn är annex till Fardhem.

Socknens rotar ingick i Gotlands 2:a Båtsmanskompani med samlingsplats Klintehamn.

Roten utgjorde av: ¼ mtl Rovide, 1 mtl Skote, 3/8 mtl Båtels (stamhemman), 3/8 mtl Sigfride i Lojsta och 5/8 mtl Amlings, 7/8 mtl Duckarve, ½ mtl Odvalds i Linde, tillsammans 4 mtl.

Äldre numrering 30. Efter skattläggningen 1748 överflyttades roten hit från Stånga. Har tidigare hetat Nors. Roten vakanssattes år 1888.

Under 1770-talet fanns inga byggnader i roten. 1786 fanns en ny manbyggnad av sten under spåntak på Båtels grund. 12 1/4 aln lång och 9 1/4 aln bred, loft med golv, ståndspis och bakugn, 2 fack fönster, jämte bakugnen en liten kammare med uppgång till loftet.

År 1847 överenskom kronan och rotehållarna om att den gamla torpplatsen skulle behållas i den s k Sojdeshagen under Båtels däremot uttogs mer jord 4 tunnland från intilliggande Sojdeshage från Elias Nilsson vid Båtels till detta ändamål. 175 alnar i bredden och 320 alnar i längden. 1850 beslöts att istället torpplatsen skulle utgöra en fyrkant 240 alnar i längden och bredden och beläget intill vägen från Båtels och åt Lojsta hajd.

Nya byggnaderna skulle uppföras enligt 1840 års fastställda byggnadsregler och stå färdiga att överlämnas till båtsmannen 1850. På grund av en del tvistigheter blev torpbyggnaderna inte färdiga förrän i slutet av 1850-talet.

Manbyggnaden var av sten under ?

Fähuset var av trä under ?. 1875 uppfördes ett nytt fähus av sten.

Vid en syn 1883 framkom en del anmärkningar på manbyggnaden som skulle åtgärdas. Spiseln i stugan samt en del av skorstenen skulle nedtas och ommuras, golvet repareras, dörren till förstugan skulle bytas ut mot en ny, väggarna lagas och vitlimmas samt 3 nya fönsterrutor isättas, i köket skulle ugnen repareras samt förses med karm och lucka, väggarna vitlimmas samt 1 ny fönsterruta isättas, dörrkarmen och dörren i förstugan skulle bytas ut, väggarna lagas och vitlimmas, byggnadens yttermurar skulle repareras och putsas, gluggarna tjärsmöras, fönsterkarmar och bågar samt dörrarna oljemålas. Fähuset var i gott skick. 175 famnar av gärdesgården skulle repareras.

Torpet var beläget på vänster sida om vägen från affären i Lojsta till Graunvik, efter Båtels.

Inga byggnader finns kvar i dag.

№ 104 Bössegård

Roten utgjorde av: 5/8 mtl Hallstens i När??? och 1 1/8 mtl Fride (stamhemman), 1 1/8 mtl Bjärs, ¾ mtl Kvie, ¼ mtl Klints i Lojsta, tillsammans 3 7/8 mtl.

Äldre numrering 29. Efter skattläggningen 1748 överflyttades roten hit från Stånga. Har tidigare hetat Kyrkherre. Roten vakanssattes år 1893.

Under 1770-talet fanns inga byggnader i roten. År 1782 uppfördes på Kvie grund en manbyggnad av sten under flatlagt faltak. Taket täcktes av granbark och torv, 12 alnar lång och 9 1/4 aln bred, med loft, 2 fack fönster, ståndspis och bakugn, jämte bakugnen en liten kammare med uppgång till loftet. Även ett nytt knutbyggt kohus under faltak med loft uppfördes, 9 alnar långt och 7 alnar brett.

I början av 1800-talet uppfördes en ny manbyggnad på Fride grund.

År 1855 överenskom kronan och rotehållarna om att ny torpplats skulle uttas. Nils Johansson vid Fride överlät av sin Nystycket 4 tunnland till detta ändamål. Beläget nordväst om vägen mellan Lojsta och Stånga. Byggnaderna skulle uppföras enligt 1840 års fastställda byggnadsregler och stå färdiga att överlämnas till båtsmannen 1858.

Manbyggnaden var av sten under ?

Fähuset var av sten under ?

Torpet inköptes av Jacob Niklasson för 1000 kronor. Arealen uppgick då till 2.149 hektar.

Inga byggnader finns kvar i dag.