Båtsmanstorp i Martebo

(1883) Sn i Lummelunda ting, Gotlands n. domsaga, n.o. om Visby nära hafvet. 0.220 qv.-mil, hvaraf land 0.192 eller 4.455 tnld, 10 mtl, 344 inv., 324.300 kr. fastighetsvärde. Marken är jemn och odlad, men till stor del dock upptagen af Martebo myr och Lummelunds träsk. En större gård är Medebys. Sn bildar med Lummelunda ett konsist. pastorat af 2 kl. i Visby stift.

Martebo myr, den största af Gotlands kärr såsom omkring 10.000 tnld i vidd, breder sig i Martebo, Lummelunds, Stenkyrka, Tingstäde, Lokrume, Bro och Veskinde snr, samt förenar sig i v. med Lummelunds träsk, som genom Lummelundsån har utlopp i hafvet. Man har börjat utdika denna myr, som eger god torf.

Socknens rotar ingick i Gotlands 1:a Båtsmanskompani med samlingsplats Visby.

Ekstorp 1:2

Roten utgjorde av: ¾ mtl Lauhage i Stenkyrka och 1 5/8 mtl Kvie, 1 3/8 mtl Medebys (stamhemman), 3/8 mtl Björkeskogs i Martebo, tillsammans 4 1/8 mtl.

Äldre numrering 71/73/46. Efter skattläggningen 1748 överflyttades roten hit från Stenkyrka. Har alltid hetat Ek. Roten vakanssattes år 1897.

I början av 1800-talet fanns i roten en manbyggnad av sten och ett fähus på Kvie grund.

År 1838 överenskom kronan och rotehållarna om att ny torpplats skulle uttas från Medebys Ängsstycket 3 tunnland och 20 kappland. För detta skulle roten till hemmansägaren betala en årlig hyra. Byggnaderna skulle uppföras i det nordvästra hörnet av den uttagna torppjorden och utmed vägen enligt de föreskrifter som fanns beskrivna i 1824 års rotebok och stå färdiga att överlämnas till båtsmannen 1840.

Manbyggnaden var av sten under tegeltak, 25 fot lång, 19 fot bred och 10 fot hög.

Fähuset var av trä under agtak, 35 fot långt, 15 fot brett och 9 fot högt.

Vid laga skiftet 1887 bestämdes att torpet skulle flyttas. Troligen blev det inte genomfört på grund av vakanssättningen 1887.

Roten sålde torpet 8/10 1910 till Sture Landergren.

Inga byggnader finns kvar i dag. Manbyggnaden förstördes 1964 genom eldsvåda.

№ 37 Fönster

Roten utgjorde av: 1 mtl Binge (stamhemman), ½ mtl L. Myre, 1 mtl St. Myre, 3/8 mtl St. Rums och 1 mtl Pajse, tillsammans 3 7/8 mtl.

Äldre numrering 72/74/47. Roten har under alla tider varit placerad i Martebo och hetat Fönster. Roten vakanssattes år 1893.

Under 1770-talet fanns inga byggnader i roten. I början av 1800-talet fanns en manbyggnad av sten och ett fähus på Binge grund. Manbyggnad var av kalksten 12 1/2 alnar lång och 8 1/2 alnar bred, 3 1/2 aln hög, med 7 alnars takresning. Redan på 1830-talet var byggnaden mycket förfallen, det saknades bl a tak.

En ny manbyggnad av sten under tegeltak, 25 fot lång, 19 fot bred och 10 fot hög uppfördes någon gång i mitten av 1800-talet.

Fähuset var av sten under spåntak, 35 fot lån, 15 fot bred och 9 fot hög.

Vid en syn 1880 bestämdes att i stugan skulle underklädning inläggas, fotpanel anskaffas, väggarna vitlimmas, fönstren och dörrarna oljemålas och tätas, i köket skulle ugnen fogstrykas, spisen lagas och väggarna vitlimmas, i förstugan skulle golvet lagas, vindsluckorna skulle tjärsmöras, förstugudörren tätas och en trappa utanför dörren anläggas, ytterväggarna skulle omrappas på flera ställen. På fähuset skulle dörrarna till såväl ladan som kohuset tjärsmöras och lås anskaffas till kohuset. Bristerna skulle vara åtgärdade till den 1 juli 1881.

Vid laga skiftet 1887 bestämdes att byggnaderna skulle få bli kvar på sin gamla plats, däremot skedde vissa förändringar av torpjorden.

Roten sålde torpet 17/5 1914 till C H Landergren

Endast ruiner återstår av manbyggnaden. Fähuset revs 1952.