Båtsmanstorp i Mästerby

(1883) Sn i Banda ting, Gotlands s. domsaga, s. om Visby vid här sammanlöpande vägar från Visby, Roma och Klintehamn. 0.223 qv.-mil, eller 5.159 tnld, 13 3/8 mtl, 458 inv., 459.800 kr. fastighetsvärde. Sn, som företer intet af vigt, har jemn och odlad mark samt bildar annexförslg. till Sanda, hvilken har liknämd poststation.

Socknens rotar ingick i Gotlands 2:a Båtsmanskompani med samlingsplats Klintehamn.


      

№ 15 Beting

Roten utgjorde av: 1 ¼ mtl L. Atlings, 3/8 mtl Friggars i Björke och 1 3/8 mtl Myre (stamhemman), 1 mtl Båtels i Mästerby, tillsammans 4 mtl.

Äldre numrering 99. Roten överflyttades hit från Atlingbo under 1800-talets första hälft. Roten bytte namn från Skog till Beting 1753. Roten vakanssattes år 1888.

Under 1770-talet fanns byggnader på L. Atlings grund. Enligt ett kontrakt skulle en ny manbyggnad av trä uppföras på den gamla torpplatsen vilket gjordes på 1790-talet.

År 1859 överenskom kronan och rotehållarna om att ny torpplats skulle uttas. Jacob Wallin vid Myre överlät av sin Lill Bruten 2 tunnland samt 2 tunnland av Rosenbystycket. Byggnaderna skulle uppföras enligt 1840 års fastställda byggnadsregler och stå färdiga att överlämnas till båtsmannen 1862.

Manbyggnaden var av sten under ?

Fähuset var av ?

Roten sålde torpet till L. Joh. Eriksson för 500 kronor. Arealen uppgick då till 1.9744 hektar. Han erhöll lagfart i december 1911.

Inga byggnader finns kvar i dag.

   

  

№ 16 Gesäll

Roten utgjorde av: 1 5/8 mtl Bander, 1 ¼ mtl Ringome (stamhemman), 1 mtl Grens, tillsammans 3 7/8 mtl.

Äldre numrering 100. Efter skattläggningen 1748 överflyttades roten hit från Sanda. Har alltid hetat Gesäll. Roten vakanssattes år 1891.

Under 1770-talet fanns inga byggnader i roten. I mitten av 1780-talet fanns ett fähus uppsatt och enbart murarna på manbyggnaden. I början av 1800-talet fanns en manbyggnad av sten och ett fähus på Banders och Ringomes grund.

År 1860 överenskom kronan och rotehållarna om att ny torpplats skulle uttas. Lars Jönsson vid Grens överlät av sin Betning 4 tunnland till detta ändamål. För detta skulle roten till hemmansägaren betala ett engångsvederlag. Byggnaderna skulle uppföras enligt 1840 års fastställda byggnadsregler och stå färdiga att överlämnas till båtsmannen 1863.

Eftersom torpplatsen ansågs vara vattensjuk uttogs en ny torpplats 1869 från herr direktör Gardells ägande Ängs- och Nyåker under Ringome hemman. Arealen uppgick till 4 tunnland, 960 fot lång och 233.3 fot bred. Byggnaderna skulle uppföras enligt 1840 års fastställda byggnadsregler och stå färdiga att överlämnas till båtsmannen 1872.

Manbyggnaden var av sten under ?

Fähuset var av ?

Torpet var anslaget till ständigt båtsmanstorp enligt lagen av den 18 oktober 1907.

Roten sålde torpet till August Wahlgren. Arealen uppgick då till 1.966 hektar.

Inga byggnader finns kvar i dag.

   

  
    

№ 33 Knäpp

Knäppstorp 1:1

Roten utgjorde av: 1 mtl Pilungs, ½ mtl Ammor, 5/8 mtl Skogs (stamhemman), 3/8 mtl Karls, 1 3/8 mtl Sallmunds, tillsammans 3 7/8 mtl.

Äldre numrering 101. Efter skattläggningen 1748 överflyttades roten hit från Sanda. Har alltid hetat Knäpp. Roten vakanssattes år 1891.

Under 1770-talet fanns inga byggnader i roten. Under 1780-talet fanns en ny manbyggnad av sten och ett fähus av trä i roten. I början av 1800-talet fanns en manbyggnad av sten och ett fähus av trä på Pilungs grund.

År 1842 överenskom kronan och rotehållarna om att ny torpplats skulle uttas. David Magnusson vid Skogs överlät av sin Betning 3 tunnland till detta ändamål. sitt från Skogs grund. Byggnaderna skulle uppföras enligt 1840 års fastställda byggnadsregler och stå färdiga att överlämnas till båtsmannen 1844.

Manbyggnaden var av trä under ?

Fähuset var av sten under faltak.

Vid en syn 1883 bestämdes att en ny manbyggnad av sten under tegeltak uppförs mitt emot fähuset och intill vägen som leder till torpet. Byggnaden skulle stå färdig till den 1 oktober 1885. Fähusets tak skulle utbytas mot antingen spån eller nytt faltak, ytterväggarna imuras och putsas, laddörren tätas och tjärsmöres, kohusdörren repareras och smörjes, ny foderhäck samt spilt inlägges i kohuset. En ny brunn skulle grävas och förses med holk som bestrykes med tjära och rödfärg. 54 famnar gärdesgård omstängas.

Roten sålde torpet till Johan Larsson för 950 kronor. Arealen uppgick då till 4 tunnland eller 1 hektar och 97.5 ar. Han erhöll lagfart 1909.

Både manbyggnaden och fähuset finns ännu kvar, något ombyggda.

   

  

№ 34 Berggren

Berggrenstorp 1:1

Roten utgjorde av: 5/8 mtl Barbos , ½ mtl Långgutes, 3/8 mtl Hage, ¼ mtl Gästäde i Mästerby och 1 ¼ mtl Tjuls (stamhemman), 7/8 mtl Rosenbys i Eskelhem, tillsammans 3 7/8 mtl.

Äldre numrering 102. Efter skattläggningen 1748 överflyttades roten hit från Sanda men överflyttades i början av 1800-talet till Eskelhem. Roten kom dock tillbaka hit nästan omedelbart. Har tidigare hetat Jungfru. Roten vakanssattes år 1897.

År ? överenskom kronan och rotehållarna om att ny torpplats skulle uttas. x vid x överlät av sin x 4 tunnland till detta ändamål.

Roten sålde torpet till Olof Ölander för 2.000 kronor. Han erhöll lagfart år 1909. Arealen uppgick då till 1 hektar och 97.50 ar. 22 kvadratref och 40 kvadratstänger.

©  GMH