Båtsmanstorp i Rone

(1883) Rone i Gotlands s. domsaga, Hemse ting. Sn på öns s.ö. kust, närmast s.o. om Hemse jernvägsstation. 0.381 qv.-mil, hvaraf land 0.378 eller 8.760 tnld, 18 ¼ mtl, 1.117 inv., 737.900 kr. fastighetsvärde. Marken är jemn och har någon skog. Rone myr om 200 tnlds vidd, som breder sig äfven in i Hemse och Burs snr, är uppodlad. Äfven andra myrtrakter förekomma. Gästgifvaregård och stor qvarn finnas i byn Halor. Vid kusten ligger, 1 mil s.o. om Hemse, den väl skyddade Ronehamn, som har den största rörelsen på ön näst Visby. Platsen anlöpes regelbundet af ångbåtar och har post-, telegraf- och tullstation, värdshus, handlande och hantverkare. Sn bildar med annexet Eke ett konsist. pastorat af 2 kl. i Visby stift.

Socknens rotar ingick i Gotlands 2:a Båtsmanskompani med samlingsplats Klintehamn.


      
   

№ 87 Hult

Roten utgjorde av: 3/8 mtl Vinarve, 1 3/8 mtl Roes (stamhemman), 1 1/8 mtl Jaksarve, ½ mtl Frigsarve, 3/8 mtl Ogges, tillsammans 3 ¾ mtl.

Äldre numrering 37. Efter skattläggningen 1748 överflyttades roten hit från Hemse. Har tidigare hetat Kofot. Roten vakanssattes år 1890.

Under 1770-talet fanns inga byggnader i roten. 1782 uppfördes en manbyggnad av sten under flatlagt faltak med flis på Roes grund, 12 alnar lång och 9 3/4 aln bred, stuga utan loft, med 2 fack fönster, spisel och bakugn, brevid bakugnen 1 liten kammare med dörr på gångjärn med hasp, stugdörren på gångjärn med handtag och fälla, förstugudörr på gångjärn, dock utan lås. En vidbyggd bod av sten, 6 1/4 aln lång och 5 aln bred, med 3 väggar under flatlagt flistak, dörr med gångjärn och hasp.

Även ett knutbyggt fähus under agtak uppfördes, 8 alnar lång och 6 1/2 aln bred, bestående av 3 bås, tilder, loft och hymd, med dörrar.

År 1860 överenskom kronan och rotehållarna om att ny torpplats skulle uttas. Jacob Jacobsson vid Roes överlät av sin Ladåker 4 1/4 tunnland till detta ändamål. Beläget straxt intill Davide gård. Arealen uppgick till 4 1/4 tunnland. För detta skulle roten till hemmansägaren betala ett engångsvederlag. Byggnaderna skulle uppföras enligt 1840 års fastställda byggnadsregler och stå färdiga att överlämnas till båtsmannen 1863.

Manbyggnaden var av sten under ?

Fähuset var av ?

Vid laga skiftet på 1870-talet flyttades torpplatsen till Roes Dalsviden. Där uppfördes nya byggnader av sten. Både manbyggnad och fähus finns ännu kvar.

Torpet ägs numera av socknens hembygdsförening.

   

  

№ 88 Hässelby

Björkdala 1:2

Roten utgjorde av: 5/8 mtl Smissarve, ¼ mtl Lauritse, 5/8 mtl Uggårde, ¼ mtl Sigdes, ¼ mtl Botes, ½ mtl Magnuse, ¾ mtl Ålarve (stamhemman), 3/8 mtl Getor, 1/8 mtl Malms, tillsammans 3 ¾ mtl.

Äldre numrering 38. Efter skattläggningen 1748 överflyttades roten hit från Fardhem. Har alltid hetat Hässelby. Roten vakanssattes år 1897.

Under 1770-talet fanns en manbyggnad av trä på Smittsarves grund. Den gamla träbyggnaden skänkte roten till den avgående båtsmannen med vilkoret att han själv stod för bortflyttningen.

År 1863 överenskom kronan och rotehållarna om att ny torpplats skulle uttas. Nils Hansson överlät av sin Dahlsvid 4 tunnland till detta ändamål. Emellertid ansågs inte platsen uppfylla de anbefallna kraven varför 1864 uttogs en ny torpplats från Uggårds åboers vid Magnuse belägna Dahlsviden uttogs med 4 tunnland. Byggnaderna skulle uppföras enligt 1840 års fastställda byggnadsregler och stå färdiga att överlämnas till båtsmannen 1867.

Manbyggnaden var av sten under flistak.

Fähuset var av sten under agtak.

Vid laga skiftet på 1870-talet övertog denna rote № 98 Spanjors torpplats och byggnader (Manbyggnaden var av sten under faltak och fähuset av trä under agtak).

Manbyggnad finns ännu kvar. 1900 byggdes torpet till med en flygel. På 1950-talet genomgick byggnaden en renovering.

Fähuset revs förmodligen på 1930-talet.

   

  

№ 89 Mesan

Roten utgjorde av: ¾ mtl Halor, ¼ mtl Mattsarve (stamhemman), ¼ mtl Jakobs, ½ mtl Gullgårde, ¾ mtl Änggårde, 1/8 mtl (Trohage), 1/8 mtl Hallbenarve, ¾ mtl Burge, 1/8 mtl Lillegårds, tillsammans 3 5/8 mtl.

Äldre numrering 39. Efter skattläggningen 1748 överflyttades roten hit från Fardhem. Har alltid hetat Mesan (ibland även kallad Besan). Roten vakanssattes år 1896.

I mitten av 1760-talet uppfördes en manbyggnad av sten på Änggårda grund. Även ett fähus uppfördes, 4.80 X 4.20 meter.

1786 uppfördes på torpplatsen en ny manbyggnad av sten under flatlagt flistak, 13 1/4 aln lång och 9 1/4 aln bred,, stuga utan loft, med ståndspis och bakugn, 2 fack fönster, stugdörr på gångjärn med fälla, förstugudörren på gångjärn med hasp dock utan lås, brevid bakugnen 1 liten kammare med dörr på gångjärn. På nordvästra sidan en tillbyggd bod, 5 alnar bred och 2 1/2 aln lång, med dörr på gångjärn.

År 1855 överenskom kronan och rotehållarna om att ny torpplats skulle uttas. Clas Pehrsson vid Mattsarve överlät av sin Väthage 4 tunnland till detta ändamål. Beläget väster om Halors Dalsvidhage och utmed vägen kyrkan-Åhlarve. Byggnaderna skulle uppföras enligt 1840 års fastställda byggnadsregler och stå färdiga att överlämnas till båtsmannen 1858.

Manbyggnaden var av sten under flistak.

Fähuset var av sten under agtak.

Torpet såldes på auktion till Petter och Hanna Klaesson för 1.800 kronor som erhöll lagfart 1908.

Manbyggnad finns ännu kvar, om- och tillbyggd.

   

  

№ 90 Rohnström

Roten utgjorde av: 1 mtl Findarve, 5/8 mtl Autsarve, 3/8 mtl Hägdarve (stamhemman), ¾ mtl Domerarve, 1 1/8 mtl Tomte, tillsammans 3 7/8 mtl.

Äldre numrering 40. Efter skattläggningen 1748 överflyttades roten hit från Fardhem. Har tidigare hetat Kajuta. Roten vakanssattes år 1891.

Under 1770-talet fanns inga byggnader i roten. 1786 fanns på torpplatsen på Domarve grund en manbyggnad av sten under flatlagt flistak, 13 1/4 aln lång och 9 alnar bred, stuga utan loft, med ståndspis och bakugn, 2 fack fönster,dörr på gångjärn med andtag och fälla, förstugudörren på gångjärn utan lås, brevid bakugnen 1 liten kammare med dörr på gångjärn dock utan stängsel. Vid ena långsidan en tillbyggd bod med 3 väggar, 3.45 X 2.25 meter, med dörr på gångjärn och hasp till hänglås. Även ett hornstocksbyggt fähus under agtak uppfördes, 8 1/2 aln lång och 6 alnar bred.

År 1849 överenskom kronan och rotehållarna om att ny torpplats skulle uttas. Anders Jöransson vid Hägdarve överlät av sin Swiehage 4 tunnland och 4 kappland till detta ändamål. Byggnaderna skulle uppföras enligt 1840 års fastställda byggnadsregler och stå färdiga att överlämnas till båtsmannen 1852.

Manbyggnaden var av sten under ?

Fähuset var av ?

Vid laga skiftet flyttades torpplatsen till Findarve, nära gränsen till Burs. Där uppfördes nya byggnader.

Inga byggnader finns kvar i dag.

   

  

№ 95 Krona

Roten utgjorde av: 5/8 mtl Gerete (stamhemman), ¾ mtl Stale i Rone, 7/8 mtl L. Kruse, 3/8 mtl Haralds i Alva och 1 ¼ mtl Havor i Havdhem, tillsammans 3 7/8 mtl.

Äldre numrering 41. Efter skattläggningen 1748 överflyttades roten till Alva från Lojsta men flyttades redan i början av 1800-talet till Rone. Har tidigare hetat Nackterhus. Roten vakanssattes år 1888.

Under 1770-talet fanns en manbyggnad av trä i roten. Används ännu 1787. På 1790-talet fanns både torpplats och byggnader på Svie grund.

År 1847 överenskom kronan och rotehållarna om att ny torpplats skulle uttas. Johan Jaxander vid Gerete överlät av sin jord 4 tunnland till detta ändamål. Beläget söder om Gerte gård. Byggnaderna skulle uppföras enligt 1840 års fastställda byggnadsregler och stå färdiga att överlämnas till båtsmannen 1850.

Manbyggnaden var av ?

Fähuset var av ?

Vid laga skiftet flyttades torpplatsen till nytt ställe norr om Gerte gård. Där uppfördes nya byggnader.

Inga byggnader finns kvar i dag.

   

  

№ 98 Spanjor

Davide 1:16

Roten utgjorde av: 3/8 mtl Sindarve, 5/8 mtl Kodings, 1 3/8 mtl Hulte i Hemse och 1 ½ mtl Davide (stamhemman) i Rone, tillsammans 3 7/8 mtl.

Äldre numrering 36. Efter skattläggningen 1748 överflyttades roten hit från Hemse. Har alltid hetat Spanjor. Roten vakanssattes år 1890.

År 1847 överenskom kronan och rotehållarna om att ny torpplats skulle uttas. Olof Jacobsson och Olof Mattsson överlät av sin vid Davide Vidäng 4 tunnland till detta ändamål. Byggnaderna skulle uppföras enligt 1840 års fastställda byggnadsregler och stå färdiga att överlämnas till båtsmannen 1850.

Manbyggnaden var av sten under faltak. Vid en syn 1868 kom fram att byggnaden var uppförd med s k torrmur varför ena gavelväggen hade givit sig flera tum. Roten ålades därför att omedelbart uppföra en ny manbyggnad vilket gjordes 1869, av sten under faltak.

Fähuset var av trä under agtak.

Vid laga skiftet 1877 ålades roten att flytta hela torpplatsen med byggnader till Dalsviden, straxt intill Hults båtsmanstorp. Efter skiftet uppgick torpets areal till ? tunnland och ? kappland.

Där uppfördes nya byggnader. (Rotens gamla torpplats övertogs istället av № 88 Hässelbys rote).

Manbyggnaden var av ?

Fähuset var av trä under ?

1897 utarrenderades torpet till Wilhelm Simander på 10 år. Efter arrendetidens utgång såldes torpet Simander för 1.200 kronor som erhöll lagfart 1908. Arealen uppgick då till 2.535 hektar.

Manbyggnaden finns ännu kvar, om- och tillbyggd.

©  GMH