Båtsmanstorp i Vall

(1883) Sn i Stenkumla ting, s. domsagan, 1 ¼ mil s. om Visby och ej långt v. om Roma jernvägsstation. 0.170 qv.-mil eller 3.932 tnld, 12 ¼ mtl, 324 inv., 469.300 kr. fastighetsvärde. Ytan är jemn, delvis sank, och har någon skog. Sn bildar med annexet Hogrän ett konsist. pastorat af 2 kl. i Visby stift.

Socknens rotar ingick i Gotlands 2:a Båtsmanskompani med samlingsplats Klintehamn.

Roten utgjorde av: ½ mtl Bjärs, 1 1/8 mtl Bomarve, 7/8 mtl Mickels, ½ mtl Medebys, ¾ mtl Kulstäde (stamhemman), tillsammans 3 ¾ mtl.

Äldre numrering 117. Roten har under alla tider varit placerad i Vall. Har tidigare hetat Smörkant. Roten vakanssattes år 1888.

Under 1770-talet fanns en manbyggnad av trä på Bjers grund.

År 1838 överenskom kronan och rotehållarna om att ny torpplats skulle uttas..Johan Ohlsson och Olof Erasmusson vid Kulstäde överlät av sin Betningsåker 1 1/2 tunnland till detta ändamål. Byggnaderna skulle uppföras enligt 1840 års fastställda byggnadsregler och stå färdiga att överlämnas till båtsmannen 1840.

Manbyggnaden var av sten under tegeltak.

Fähuset var av trä under agtak.

Vid laga skiftet 1880 blev torpplats utlagt till en areal av 25.03 kvadratrev eller 2.20066 hektar.

Ett nytt fähus av sten under spåntak uppfördes 1887.

Roten sålde torpet till Johan Hallgren som erhöll lagfart den 29 december 1905, Arealen uppgick då till 25.03 kvadratref.

Inga byggnader finns kvar i dag.

Skogslund 2:1

Roten utgjorde av: 1 1/8 mtl Bryungs (stamhemman), 1 ¾ mtl Kysings, 7/8 mtl Hardings, tillsammans 3 ¾ mtl.

Äldre numrering 115. Efter skattläggningen 1748 överflyttades roten hit från Stenkumla. Har tidigare hetat Drägg, Rymmare och efter 1753 Remmare. Roten vakanssattes år 1900.

Under 1770-talet fanns en manbyggnad av trä på Bryungs grund.

År 1863 överenskom kronan och rotehållarna om att ny torpplats skulle uttas. Nils Johansson, Petter Christensson och Johan Kellgren vid Kysings och Carl Gröndahl Bryungs 2 tunnland Stor- och Sojdesåker och 1 3/4 tunnland av Hemängen. Byggnaderna skulle uppföras enligt 1840 års fastställda byggnadsregler och stå färdiga att överlämnas till båtsmannen 1866.

Manbyggnaden var av sten under tegeltak.

Fähuset var av ?

Vid laga skiftet 1879 flyttades torpet till en plats invid gränsen till Träkumla. Arealen uppgick till 8 tunnland. Nya byggnader uppfördes.

En manbyggnad av sten under spåntak, 25 1/2 X 19 1/2 X 8 fot till takbandet. Inredd till stuga 16 X 12 fot, kök och förstuga med uppgång till loftet.

Fähuset var av sten under spåntak, 32 X 16 X 8 fot till takbandet.

Syner Manbyggnaden: Båtsmannen uppgav vid synen att spisen i den nya manbyggnaden rökte in. Synenämnden ansåg att spisplanen var för trång och kunde lätt avhjälpas med att den tillbyggdes med en tegelbredd samt att spiselöppningen som var något för hög sänktes med 8 tum i sned riktning utåt. Yttre förstugudörren hade sjunkigt skulle förhöjas och ipassas i karmen. Luckan till loftsöppningen fattades ännu och skulle med nödiga gångjärn anskaffas.

Fähuset: Skulle över ladan inläggas ett loft. En skiljevägg skulle uppföras mellan ladan och båset.

Brunnen som ännu inte var färdig borde sprängas till erfordligt djup, stensättas och förses med holk och lucka med gångjärn samt bestrykas med tjära och rödfärg.

Grind till ladugården saknades och skulle anskaffas samt bestrykas med tjära och rödfärg.

Förutom detta skulle rothuggning av trä, uppbrytning av stubbar, gödsling av gårdstäppan utföras mm. Bristerna borde vara avhjälpta till 1 september 1884.

Roten sålde torpet till Carl Hansson som erhöll lagfart den 31 oktober 1904. Arealen bestod då av 49.44 kvadratref.

Manbyggnaden finns ännu kvar, om- och tillbyggd.

Forsmanstorp 1:2

Roten utgjorde av: ¼ mtl Skogs, 3/8 mtl Linhatte, ½ mtl Smiss, ¾ mtl Roleks, 5/8 mtl Rosarve, ½ mtl Kvie, 7/8 mtl Levide, tillsammans 3 7/8 mtl.

Äldre numrering 116. Efter skattläggningen 1748 överflyttades roten hit från Träkumla. Har tidigare hetat Pors. Roten vakanssattes år 1897.

Under 1770-talet fanns en manbyggnad av trä på Rosarve grund.

År 1836 överenskom kronan och rotehållarna om att ny torpplats skulle uttas. Johan Pehrsson vid Rosarve överlät av sin Browikekil 2 tunnland till detta ändamål. Beläget utmed vägen. Byggnaderna skulle uppföras enligt de i roteboken anbefallda byggnadsreglerna och stå färdiga att överlämnas till båtsmannen 1837. 1838 uttogs ytterligare jord med 2 1/2 tunnland från Pehr Olofsson vid Skogs Sojdeshage. Arealen uppgick till 4 1/2 tunnland

Manbyggnaden var av sten under tegeltak. 1875 uppfördes en ny manbyggnad av sten under tegeltak.

Fähuset var av trä. 1875 uppfördes ett nytt fähus av sten.

Vid laga skiftet flyttades torpjorden men byggnaderna blev kvar på sitt gamla ställe.

Roten sålde torpet till August Jacobsson som erhöll lagfart den 23 oktober 1916. Arealen uppgick då till 3.6856 hektar.

Både manbyggnad och fähus finns ännu kvar, används som fritidshus.