Föregående sida

Borgen Landescrone

Vivesholm i Sanda

Landescrone. Målning av Erik Olsson
 

Efter Albrekt av Mecklenburgs avsättning som svensk kung hölls Gotland besatt av hans anhängare de s. k. Fetaliebröderna eller vitalianerna under större delen av 1390-talet. Dessa hade Gotland som bas för sjöröveri och kom att bli ett svårt avbräck för handeln i Östersjöområdet. 1396 anlände Albrekts son, Hertig Erik, med en truppstyrka till ön och blev ledare för vitalianerna. Hertig Erik lät samma år bygga en befästning på Vivesholm som i källorna omväxlande går under namnet Klinteholm eller Landescrone. Denna liksom borganläggningen vid Slite blev stödjepunkten för vitalianernas piratverksamhet. Borgen användes under ett par år fram till 1398 då Gotland intogs av Tyska ordens högmästare Konrad von Jungingen som lät riva vitalianernas "rovslott"- Landescrone, borgen i Slite och ett tredje, sannolikt det s. k. Lojsta slott.
Ruinen av Landescrone syns idag som en rektangulär, 110 x 75 m, stor vallanläggning omgiven av vallgravar. Ingången till borgen har varit från öster. Vattnet till vallgraven har letts in via grävda kanaler åt norr till det dåvarande sundet mellan Vivesholm och fastlandet. Söder om anläggningen finns ytterligare en vallgrav som avskiljt Vivesholm och borgen från de utanförliggande områdena Sågholmen och Räveln. Väster om borgen, mellan denna och stranden, finns ett brett avplanat område som varit uppställningsplatsen för kanonerna till skansen Stålhatt. (Källa: Gotländskt arkiv 1987)

 

RAÄ:s beskrivning: Borgruin 110 x 75 m (NNV-SSÖ). Borgvallarna är inom ett 70 x 30 m (NNV-SSÖ) stort område, de är 1,4 - 1,6 m h och ca 9 m br. Övertorvade grusvallar med i ytan enstaka mindre stenar. Öppning i Ö vallen, 3 - 4 m br. Relativt plan mark inom borgvallarna. Vid S vallen och omedelbart inom mitten av V vallen är en del gråstenar, 0,2 - 0,5 m st, i mindre högar och samlingar. Omedelbart utanför borgvallarna. Vallgravar, 5 - 8 m br och 1 - 1,8 m dj, med plan botten. V vallgraven är byggd i två avsatser, där den övre i V är 0,5 - 0,6 m dj. Omedelbart V om SV hörnet är oregelbundna grävda mindre diken och vallar.
Vid arkeologisk undersökning 1992 togs ett antal sökschakt upp som täckte dels muren till själva borgen och en del huslämningar både inne i och utanför borgen. Flera hus både inne i och utanför borgen tolkas ha medeltida koppling med spår av brand. I några av dessa finns även senare aktiviteter kopplade till 1600-1700-tal. Hus med rester från enbart 1600-1700-tal saknar spår efter brand. Ett hus inne i borgen tolkas som möjligt medeltida logemente och ett hus utanför borgen tolkas som en smedja med tydlig koppling till medeltid i form av fynd av bultlås, kupade järnbleck och nitar.
Undersökningen har visat entydigt att en innersta kärna är medeltida och från perioden kring Kalmarunionen som har blivit raserad genom brand. Tolkningarna av resultaten från undersökningen stämmer således överens med uppfattningen att det innersta fästet på Vivesholm är resterna av det medeltida Landescrona. Fynd av bl.a. ben, horn, keramik, diverse järnföremål, glas, tegel, kritpipor, mynt, pilspetsar, rustningsdetaljer, hästskosömmar, sax, skäggyxa, slagg.

 

Anläggningen är belägen vid den flikiga, långgrunda kusten ca 3 km norr om Klintehamn. En körbar väg, som utgår från länsväg 140 i höjd med Björkhaga  semesterhem, leder ut till området.

 

 
 
 

 

 
_________________________________________________________________________________
                            

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper / Sidansvarig Kjell Olsson.

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig