Föregående sida

Carlswerds fästning

Carlswerd 1765

 

Förklaringar till kartan, se nedan.

 

Carlswerd 2014

 

Byggnadsperioden 1656 - 1662

Det var kronprins Carl Gustaf sedermera Carl X, som först föreslog att det skulle byggas en befästning på Enholmen utanför Slite. Han hade till drottning Christina framkastat ett förslag att göra Slite till stad. Hans åsikt var att Visby med sina gamla murar och sitt gamla förfallna slott inte var lämplig som hamnstad, den var svår att försvara mot en eventuell fientlig attack.

Då Carl Gustaf hade ön i förläning och ofta besökte den samme visste han vad han talade om, och drottning Christina som hade stort förtroende för honom biföll hans önskan både med att göra Slite till stad och byggandet av en befästning på Enholmen. Under Carl X som kung påbörjades arbetet med fästningen, som kom att kallas "Carl Gustafs skans."

Skansen byggdes med fyra bastioner: Baljan, Klingan, Fästet och Knappen, med mellanliggande kurtiner.

 

Byggnadsperioden 1710 - 1721

Efter Carl X:s död avbröts arbetet för att inte tas upp förrän hans sonson Karl XII hade tillträtt som kung. I januari 1711 återupptogs arbetet igen. Dock gick arbetet trögt, mest därför att vintern hade varit ovanligt mild, och isen som var nödvändig för överfraktandet av bl.a. sten till bygget var så svag att den inte höll de tunga frakterna. Man fick nu istället bygga pråmar och på dessa överföra byggnadsmaterialet.
På hösten hade man endast fått en bastion färdig och påbörjat en annan. Det kom klagomål på att arbetet gick sakta. Landshövdingen Sparrfeldt skyllde på att det saknades arbetskraft till bygget. Det hade även klagats på att fästningen var för stor, men då bygget hade påbörjats gick det inte att ändra på planerna.
Sparrfeldt blev avlöst som landshövding år 1712. Hans efterträdare Posse blev dock förhindrad att ta över ämbetet omedelbart varför en ställföreträdare utsågs, överstelöjtnanten C. W. Coijet blev nu tillfällig landshövding på ön. Han hade inte som sin företrädare samma tro på fästningsbygget varvid arbetet med fästningen avstannade helt under hans tid på Gotland.
Då den ordinarie landshövdingen Nils Posse tillträdde posten återupptogs arbetet ännu en gång. Hans åsikt om fästningsbygget var samma som den gamla kungen Carl X hade hyst. Han ville även att Slite skulle göras till stad. Han påskyndade arbetet men det gick ändå ganska sakta, det berodde liksom tidigare av att det saknades arbetskraft. Inte förrän 1721 stod hela fästningen klar.

Bastionerna byggdes upp, Fästet 1711, Klingan 1712, Knappen 1717 och Baljan 1717. I norr uppfördes en träpalissad.

På norra ön byggdes även baracker för personalen. Ett kommendantshus innanför kurtinen Knappen - Doppskon. Två baracker för garnision innanför kurtinen Doppskon - Baljan. Norr om Doppskon grävdes en brunn samt en brygga byggdes.
Under den första tiden hade Kalmar regemente skött garnisionsförsvaret. Är 1712 insattes de inhemska ståndsdragonerna som garnisionstrupp. Deras chef kapten Fredrik Sturtzenbecker fick nu fungera som tillfällig fästningskommendant. Ståndsdragonerna blev kvar där under större delen av kriget, en liten trupp av dom fanns ännu kvar vid fredsslutet 1721. Är 1719 fick fästningen en ordinarie kommendant i majoren Johan Jacob Randi, han hade tidigare varit placerad vid ett Västgöta regemente. Bestyckningen på Carlswerd utgjordes i huvudsak av 3 st. 16 pundiga haubitsar och 2 st. 40 pundiga mörsare. Det fanns även en del vanligt artilleri, den grövsta kanonen var dock endast 12 pundig. Pjäserna sköttes av en mindre artilleristyrka som tillfälligt var förlagd vid fästningen. Under det stora nordiska kriget utsattes inte Carlswerds fästning för någon be skjutning eller någon form av belägring. Enda gången det avlossades något skott mot en fientlig styrka var år 1717. Man hade då beskjutit några ryska skepp som hade blivit lite för närgångna.

 

Byggnadsperioden 1741 - 1751

En upprustning av Carlswerd inleddes 1741, i samband med ett nytt krig med Ryssland (hattarnas krig). Nu färdigställdes också den femte bastionen Doppskon, där namnet i likhet med benämningarna på de äldre bastionerna Baljan, Klingan, Fästet och Knappen hämtades från värjans olika delar. Knappen sitter överst på fästet och låser detta vid klingan, som i sin tur, när den inte är dragen, förvaras instucken i baljan. Doppskon är en metallförstärkning längst ned på baljan.

Kriget med Ryssland avslutades redan 1743, men arbetena med att upprusta skansen fortsatte fram till 1751. Då avstannade arbetena i tolv år, för att åter komma igång 1763. Under alla dessa år förstärkte man bastionerna och höjde vallarna. Bombfria valv inreddes i en av bastionerna och fristående befästningar, raveliner, anlades nära stranden 1743-46. Bombfria valv i Baljan 1749-50. Ett kruthus av trä uppfördes i Doppskon 1745. Baracker byggdes i södra fästningen. Manskapsbaracker 1744 innanför kurtinen Klingan - Fästet. Underofficers- och manskapsbaracker 1747 samt officershus 1747. Den äldre baracken innanför kurtinen Doppskaon - Baljan reparerades. Ett materialhus för artilleriet byggdes på norra udden 1746. Smedjan (förråd och verkstad) byggdes 1749. Pålning vid bryggan på grund av sandflykt gjordes 1746. Portar (4 st) i samtliga kurtinöppningar. Lavettskjul utanför Doppskon. Fyra brunnar grävdes, en norr om Doppskon, en utanför nordvästra porten, en i Klingan och en söder om Knappen.

 

Byggnadsperioden 1763 - 1771

Bastionerna Fästet och Doppskon förbättrades med vallgångar. Västra kurtinen höjdes, portalen täcktes. Södra kurtinen Klingan - Fästet förbättrades 1769. Vallgångar till kanonerna byggdes i västra kurtinen. Portal över krutlogementet i västara kurtinen. Bombfria krutlogement, fyra stycken, i kurtinen Knappen - Doppskon 1766-68. Vattencistern 800 tunnor x 125 = 100 m³ utanför Fästet 1764-65. En kalkugn byggdes 1770.

 

Inför Gustav III:s ryska krig 1788-90 bör Carlswerds fästning ha varit i tämligen gott skick. Emellertid beslöt kungen att föra över samtliga artillerister från Gotland till Finland. Därmed försvann den viktigaste bemanningen av skansen. Övrigt manskap, uppbådat bland öns allmoge, hade ingen utbildning för att sköta kanoner. Gotland lämnades i realiteten försvarslöst. Detta stod också helt klart för Gustav III. Därför beslöt man att riva hela befästningen, för att hindra ryssarna från att ta och utnyttja anläggningen. Rivningsarbetet startade direkt och var färdigt före slutet av 1788.

Planerna för att bestycka Carlswerd, det vill säga förse fästet med kanoner, var ambitiösa. Inte mindre än 146 pjäser nämns i planeringen för 1743. I verkligheten kom antalet att bli betydligt färre, sannolikt högst ett femtiotal av varierande storlekar.

De tyngsta kanonerna var 24 punds pjäser, av vilka det bör ha funnits omkring ett tiotal. Med en längsta skottvidd på 2000 meter kunde fästningen med dessa kanoner bekämpa fartyg till havs utan att dessa kunde besvara elden. Endast linjeskeppen, tidens största krigsfartyg kunde bära lika tunga kanoner. 

Om försvaret varit tillräckligt och befästningarna motsvarat tidens krav får vi aldrig veta, eftersom anläggningen aldrig kom i strid. Den skulle eventuellt ha kunnat spela en roll i anslutning till ryssarnas ockupation av Gotland 1808, men då var skansen redan jämnad med marken på svenskt initiativ.

 

1.

Bastion Knappen

2.

Bastion (Kurtin) Doppskon

3.

Bastion Baljan

4.

Bastion Klingan

5

Bastion Fästet

6.

Nordvästra kurtinen och porten med två krutmagasin på vardera sidan av porten, uppförda 1766. De fyra krutmagasinen rymde vardera 60 skeppund eller totalt ca 40 ton. Portalen över krutmagasinen mellan bastionerna Knappen och Doppskon var fyra meter högre än kurtinen. En stensatt brunn finns till vänster om porten.

7.

Insidan av kurtinen. I norr bastionen Doppskon med krutmagasin. Norr om porten finns husgrunder efter 1850-års kaserner. Närmast kurtinen Nya kasern, vinkelrätt mot denna ett befälshus, Vidare fanns det befälspaviljong samt Corps de garde (vaktlokal). Söder om porten i talldungen har funnits ett kolerasjukhus.

8.

Ravelin eller strandbatterier. Det var planerat att två skulle uppföras men de blev aldrig helt färdiga.

9.

Gamla bryggan

10.

Gamla smedjan byggd 1749

11.

Kalkugnen byggd 1770

12.

Kyrkogårdsudden. Kolerakyrkogård för tysk matros vid namn Romin sa,t svensk skeppare Pettersson och troligen skeppstimmermannen Paul Pietersen 1670.

13.

Östra befästningen. Uppförd under Krimkriget 1854-58.

14.

Västra befästningen. Uppförd under Krimkriget 1854-58.

 
 
 
 
 
_________________________________________________________________________________________
                            

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper / Sidansvarig Kjell Olsson.

                            
Kontakta sidansvarig