Föregående sida

Batteri III  /  Södra batteriet Fårösunds fästning

   

Befästningsarbetena påbörjades i april 1885. På det s k bombfältet på Bungenäshalvöns inre del vid södra inloppet anlades vid platsen för 1712 års befästning batteri III med kasematter av kalksten. Bestyckades med 8 st 17 cm kanoner M/69 i batterilavettage M/74. Dessa kanoner var konstrukterade efter fransk förebild. De sidriktades med fyrskurna taljor och höjdriktades med handspakar. Rekylinrättningen utgjordes av s k lamellbromsar, som måste lossas efter varje skott, och "brokar" av grovt tågvirke som var fästa med grova bultar i murverket framför pjäsen. En kanon betjänades av 12 man.

I september 1916 tillfördes batteriet 2 st 15 cm kanoner M/83. Dessa kom från korvetten Freja. De äldre 17 cm kanonerna utrangerades och under åren 1916-19 sprängdes de sönder.

   

   

   
   

15,2 cm kanon m/1883

Pjäsen var av engelsk modell. Royal Navy avsåg att överge den medelsvåra framladdningskanonen och övergå till bakladdningskanoner. 14 st pjäser tillverkades av den engelska firman Armstrong-Elswick i England åren 1884-1886. Detta var den sista medelsvåra kanonen med cylinderskruv. Pjäsen förekom i däcks- och batterilavettage och utgjorde sekundärartilleriet på vår första sjögående 1:a klass pansarbåt, Svea, som därigenom fick även ett modernt sådant vid sidan av sin svåra bestyckning. Några 1:a klass kanonbåtar och ångkorvetter ombestyckades med denna pjäs. 15,2 cm pjäs m/1883 utvecklades sedermera till 15,2 cm pjäs m/1889. 1897 uppsattes två av Sveas pjäser på Västra Hästholms fort samt tre pjäser i kustartilleribatteriet Getnäs 1 (Åbordsön) norr om Hemsön (1916-1939) samt två stycken på batteri III Bungenäs (1916-1919). Exemplaret i Tingstäde är nog den enda pjäsen av de fjorton som tillverkades som har sparats. Så den får väl anses vara unik i detta sammanhang.

Teknisk beskrivning av pjäsen: Tillverkare Elswick, kanonens vikt med bakladdningsmekanism 4237 kg, antal räfflor i eldröret 28 st, tätningssystem Elswicks tätskål (cylindrisk skruv), Dmax 5500 m. Vo 506 m/s, kaliberlängd L/27,8, Emin 7º, Emax 13º. (Källa: Digital museum)

   

Efter nedläggningen av Fårösunds fästning överfördes all artillerimateriel till KA 1. Senare hamnade kanonen på ett skjutfält i Karlskoga. Efter dialog med Bofors och viss hjälp från Armémuseum kunde kanonen hämtas på skjutfältet och återbördas till Gotland. Den finns nu på Marinavdelningen vid Försvarsmuseet i Tingstäde.

Fotot till höger visar platsen vid batteri III där kanonen för ca 100 år sedan fanns placerad.

   
   

Kanonservice på Södra batteriet år 1895

   
   

 
 
 
 
_________________________________________________________________________________________
                            

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper

                            
Till huvudsidan                    Kontakta sidansvarig