Tingstäde fästning

Tingstäde fästning skulle inte försvara hela Gotland utan den uppfördes för att försvara förråden i Tingstäde och all material som fanns där. Det är alltså en förrådsbefästning.

Tingstäde fästning består förutom skans I., som är en artilleri och infanteriskans, av ytterligare fyra stycken infanteriskansar. Det finns 5 stycken eldlednings och

observationsvärn. Det finns 3 stycken skyddsrum. Det finns 1 kasematt där reservstyrkan höll till. Det finns 1 krigstelefonväxel som tillika var befälhavarens bostad. Det finns 2 stycken mellanvärn. Dessutom finns det ett stort antal förberedda skjutplatser för artilleriet.

Värn och Skansar

Innanför dessa befästningar ligger alla förråd. Runt om hela det här området fanns tidigare en hinderlinje av taggtråd.

Om man jämför med Visby ringmur som är ca 3.2 km så är det här området ca 6 km.

Förråden på Gotland var sedan Nationalbeväringens bildande år 1811 förlagda i Visby. Intendenturförrådet fanns i den byggnad som i dag är Landsarkiv och i nuvarande Fornsalen fanns tygförrådet och pjäsverkstaden. 

Redan år 1861 började man planera för en förrådsbefästning på det inre av ön. Platser som man närmare studerade var

Follingbo (Endre), Vallstena (Hörsne) och Tingstäde. Tingstäde valdes för att platsen låg på en höjd med träsket på den ena sidan och två stora myrområden på den andra sidan. Platsen ansågs vara lättast att försvara.

År 1888 anlände prins Carl till Gotland för att delta i en generalstabsövning. Han hade även fått till uppgift att utarbeta ett förslag till befästningar i Tingstäde. Hans förslag var en befästning med 8 stycken 12 cm kanoner i kupoler och fältbefästningar mellan myrarna och träsket. Kostnaden beräknades uppgå till ca 3 miljoner. Det skulle bli en repli- och kärnpunkt för öns svaga stridskrafter. Förråden som var placerade i Visby skulle flyttas till en säkrare plats. I juli 1900 infordras anbud på uppförandet av 7 stycken förrådsbyggnader i Tingstäde (2 stycken av sten och 5 stycken av trä). I december 1901 har befästningskommitten för

Se större kartbild

Tingstädeställningens befästande upptagit en summa av 590.000 kronor plus 31.500 kronor till inköp av mark. Den nedskärning i förhållande till det ursprungliga förslaget som gjordes 1888 innebar att i stället för 8 stycken 12 cm kanoner det i stället bara blev 4 stycken 8.4 cm kanoner i kupoler.

Fältbefästningarna runt om skulle bara förberedas och iordningsställas om behov uppstod.

I Tingstäde den här tiden sysselsattes mellan 200 och 300 man med byggandet av förråd och försvarsanläggningar. Varav 185 man arbetade med skans I. Det var svårt för dem som arbetade att få någon bostad så därför lät man år 1904 uppföra en barack som skulle bereda plats för ett hundratal arbetare vid fästningsbygget.

I februari 1911 motionerade de gotländska riksdagsmännen i första och andra kammaren angående förstärkning av befästningsanläggningarna i Tingstäde. Redan i mars kom bifall till motionen om förstärkning.

En hel del grävningsarbeten vid befästningarna gjordes av militär. Under augusti månad 1911 var artillerikårens 4 batterier förlagda till Tingstäde för fältarbeten. Från juni 1912 fortsatte grävningsarbetena, men nu med personal ur Gotlands  infanteriregemente. Överstelöjtnant Nils Wilhelm Söderberg berättade att truppen marscherade ut från Visby på måndagsmorgonen och arbetade på befästningarna under veckorna. De skötte mathållningen själva genom att laga i kittlar över kokgrop och tävlingsmarscherade (ilmarsch) till Visby på lördagen.

I slutet av augusti 1914 föreslog Försvarsutskottet att det fasta försvaret i Tingstäde kom att ordnas enligt Kungl. Maj:ts förslag, vilket i stora delar var prins Carls förslag från 1888.

Under Första världskriget försvarades skans I. av depådivisionen A 7, pjäserna i kupolerna, en fortbeättning utrustad med bl a 6.5 mm kulspruta m/1900 Hotschiss och ett rörligt hästanspänt batteri. Depåbataljonen I 27 försvarade skansarna II - V med ett kompani i varje.

I april 1920 ville militärbefälhavaren inrätta en brevduvestation inom Tingstäde befästningsområde. För att förverkliga det tilldelades han ett anslag av 3. 675 kronor.

Skans I. är inte längre en militär anläggning utan det är Statens Fastighetverk som övertagit ansvaret för att anläggningen skall bevaras till eftervärlden. Tingstäde Hembygdsförening har tagit på sig ansvaret att vårda och sköta den samt svara för guidning och visning av anläggningen för intresserade besöksgrupper.

   
   
   
   
   
   
   
   
   
   

 

Copyright © Gotlands Militärhistoria

  |  Sidansvarig K Olsson