Föregående sida

Enholmens fästning

 

7 tums Bombkanon m/1840 slätborrad

Släplavett m/1854 tillverkad i Finspång. Pjästypen, 16 st, ingick i Karlswärds fästning på Enholmen. Pjäsen till vänster har varitt uppställda framför gamla artillerikasernen i Visby hamn.

På Enholmens östra respektive västra sida finns två anläggning. Båda batterierna anlades under åren 1854-58 i samband med Krimkriget, där kombattanterna var Ryssland på ena sidan och Turkiet samt England och Frankrike på den andra. Sverige förhöll sig neutralt.

Även om halvön Krim i Svarta havet var huvudkrigsskådeplatsen så attackerades Ryssland även i Östersjöområdet av engelska och franska flottstyrkor. De förstörde bland annat Bomarsunds fästning på Åland och beslöt Sveaborgs fästning söder om Helsingfors.

Slite förklarades som krigshamn, vilket innebar att den var stängd för de krigförandes fartyg. För att upprätthålla neutraliteten måste Slite hamn vara försvarad och det var den direkta orsaken till att man anlade de båda batterierna på Enholmen.

Anläggningen uppfördes efter den tidens gängse system för fasta befästningar. Grundtankarna bakom dessa kan emellertid ledas tillbaka till fortifikatoren Erik Dahlbergh. Kanonerna och soldaterna som försvarade fästningen skulle inte bara vara skyddade i fronten utan även för kastbaneeld, det vill säga projektiler - ofta bombgranater - från mörsare.

Huvuduppgiften var att försvara de båda infartslederna till Slite hamn vilka löper på ömse sidor om Enholmen, Storloppet i väster och Djuploppet i öster.

 

På batteriets rygg, den sida som är vänd in mot ön, finns en rad skottgluggar. Dessa var avsedda för gevärskyttar och skulle försvara batteriplatsen och dess ingångar från att överrumplas bakifrån. Genom att portdelen med skottgluggarna skjuter ut från huvudbyggnaden kan en motståndare som stormar batteriet beskjutas även från sidan. Batterierna förutsattes därför vara bemannade både med artillerister som skötte kanonerna och infanterister som svarade för närförsvaret.

Den tekniska utvecklingen under 1800-talets andra hälft medförde att såväl anläggningen som pjäserna tidigt blev föråldrade. År 1905 beslöt man att lägga ned Enholmem som befästning och flytta bort kanonerna. Både under första och andra världskriget fanns dock bevakningspersonal stationerad på ön. Karlsvärd byggnadsminnesförklarades 1935.

 

 

 

Det stora raseriet. Grävskopa på Enholmen i juli 2011.

 

7 tums Bombkanon m/1840 slätborrad med Släplavett m/1854

   
 
 
 

 

 
_________________________________________________________________________________
                            

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper / Sidansvarig Kjell Olsson.

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig