 |
 |
 |
|
7 tums Bombkanon m/1840
slätborrad
Släplavett m/1854 tillverkad i Finspång. Pjästypen, 16
st, ingick i Karlswärds fästning på Enholmen. Pjäsen
till vänster har varitt uppställda framför gamla
artillerikasernen i Visby hamn.
|
På
Enholmens östra respektive västra sida finns två anläggning. Båda batterierna
anlades under åren 1854-58 i samband med Krimkriget,
där kombattanterna var Ryssland på ena sidan och
Turkiet samt England och Frankrike på den andra.
Sverige förhöll sig neutralt.
Även
om halvön Krim i Svarta havet var
huvudkrigsskådeplatsen så attackerades Ryssland
även i Östersjöområdet av engelska och franska
flottstyrkor. De förstörde bland annat Bomarsunds
fästning på Åland och beslöt Sveaborgs
fästning söder om Helsingfors.
Slite
förklarades som krigshamn, vilket innebar att den var
stängd för de krigförandes fartyg. För att upprätthålla
neutraliteten måste Slite hamn vara försvarad och
det var den direkta orsaken till att man anlade de båda
batterierna på Enholmen.
Anläggningen
uppfördes efter den tidens gängse system för fasta
befästningar. Grundtankarna bakom dessa kan
emellertid ledas tillbaka till fortifikatoren Erik
Dahlbergh. Kanonerna och soldaterna som försvarade fästningen
skulle inte bara vara skyddade i fronten utan även för
kastbaneeld, det vill säga projektiler - ofta
bombgranater - från mörsare.
Huvuduppgiften
var att försvara de båda infartslederna till Slite
hamn vilka löper på ömse sidor om Enholmen,
Storloppet i väster och Djuploppet i öster.
På batteriets rygg, den sida som
är vänd
in mot ön, finns en rad skottgluggar. Dessa var
avsedda för gevärskyttar och skulle försvara
batteriplatsen och dess ingångar från
att överrumplas bakifrån. Genom att
portdelen
med skottgluggarna skjuter ut från
huvudbyggnaden
kan en motståndare som stormar
batteriet beskjutas även från sidan.
Batterierna förutsattes därför vara bemannade både med artillerister
som skötte kanonerna och infanterister som svarade för
närförsvaret.
Den
tekniska utvecklingen under 1800-talets andra hälft
medförde att såväl anläggningen som pjäserna
tidigt blev föråldrade. År 1905
beslöt man att lägga ned Enholmem som befästning
och flytta bort kanonerna. Både under första och
andra världskriget fanns dock bevakningspersonal
stationerad på ön.
Karlsvärd
byggnadsminnesförklarades 1935.
|
