Föregående sida

Ryska skansar uppförda på Gotland 1808

Ett antal kanoner som Bodisco fick lämna kvar efter kapitulationen finns på Jakobsberg i Follingbo Av ryssarna uppförda skansar
 

Skans 1.

I norra hörnet av Kungsgårdens staket finns rester av en trolig skans. Platsen har senare, under beredskapen 1939-45, även utnyttjas som skyttevärn. Enligt hörsägen skulle skansen även ha funnits tidigare och härstammat från början av 1800-talet varför man därför kan tro att skansen har anlagts av ryssarna vid deras besök på Gotland. Enligt en äldre berättelse av ämbetsmannen Filip Werner von Schwerin "En fjerdings väg från staden syntes ännu de af ryssarne upkastade förhuggningar och en skants wall så illa uplagd at ryssarne betraktade som militairer, hade största skam deraf".

 
 

Skans 2.

"Ryss skansen" på lantmätare Anders Asplunds karta från 1841-44 Förstoring av skansen på Asplunds karta
   
Vattentornet uppfört på gamla ryssskansen
 
Skansens placering enligt Ek-karta 1976

"Ryss Skansen" låg ungefär i högra hörnet av parkeringen nordväst om stabsbyggnaden "Nya Wisborgs", i dag används byggnaden av Länsstyrelsen. På den gamla skansen uppfördes 1908 ett vattentorn som revs 1972.

Skansen bestod av två uppkastade vallar i en cirkel. Själva skansens inre mått var ca 25 meter i diameter med en jordvall på ca 25 meter vilket gav hela skansens en diameter av ca 50 meter. Runt den inre skansen var förmodligen uppfört en krans av trästockar eller stenar. Skansen hade en öppning åt norr. Enligt äldre uppgifter hade ryssarna i skansen 6 kanoner som kunde beskjuta vägarna som från söder ledde in till Visby. På senare tid kallades den lilla kullen bl a för "Dianas kulle", varför är obekant.

 

Några äldre uppgifter: "Ryssarna tog för sig av Kungsladugårdens matförråd, men gjorde ingen skada inomhus. Gårdens hästar nyttjade ryssarna hänsynslöst, bland annat till att anlägga Ryssvallen i Kullåker, som befästes med kanoner". (Minnesskildring av torparen vid Visborg Kungsladugård, Hans Hansson Toften f. 1797).

 

"Ryss-vallen å backen uti Söder af Visborgs Kungsladugårds Kull-åker, N. om Alleen der och S.O. om Oscars-Stenen der invid, är af omk. 110 stegs omfång vid foten samt ungefär 4 ell. 5 aln hög samt helt grön med gräsvall. Öfverst är en plan af 12 stegs tvärmått, omgifven av 1 alns hög vall med utgång åt N.O. (Säve: Gotländska sägner V:39)

 

"Strax n. om Visborgs slätt ligger en kulle af folket kallad »Kärleks-kullen eller »H(R)yska skansen«. Den är till formen rund af c:a 20 m. diam. och 3 m. höjd. Efter en närmare undersökning af kullen skulle man vara böjd att anse den som en s.k. grafhög med toppgrop. Kullen är nämligen icke till sin öfre del konvex utan har här en ursvarfning af ung. 0,5 m. djup och 10 m. diam. På den noggranne betraktaren gör den sålunda närmast intrycket af en cirkelrund vall, som emellertid icke gått rundt om kullen utan haft en öppning åt n.v. Med andra ord, vi kunna här hafva inför oss en förskansning af ett mer ovanligt slag. Folksägnen betecknar just denna kulle som den af ryssarne anlagda skansen samt vet omtala huru ryssarne på långa spetsiga störar hade forslat fram den torf af hvilken den skulle byggas. ... Mig synes det sannolikare att uppfatta kullen mera som en skans än som en grafhög, och, hvarför icke, förlägga dess anläggningsdatum till år 1808". Samma person berättar vidare angående det nya vattentornet som skulle uppföras: "Vederbörandes blickar just fallit på den gamla vackra kullen. ... og hade man kunnat vänta mera pietet och intresse för våra minnesmärken, de må vara af det ena eller andra slaget, än att man ogeneradt skulle taga sig för att just på denna plats anlägga en modärn profanbyggnad, då man ju ändå hade hela åkern att välja på .... Vid det nu pågående arbetet hafva emellertid en del intressanta saker kommit i dagen, hvilka icke böra gås obeaktade förbi. Kullen består till öfvervägande del af sand, de öfversta lagren med svarta inskiktade ränder, möjl. lämningar efter den torf af hvilken den skulle ha täckts. Ivästra delen finna vi emellertid ett annat material. Det är ordentliga kullerstenar af ett hufvuds storlek liggande i en hög med sluttning åt sidorna. Denna stenhög ligger emellertid på inte sätt symmetriskt mot den öfriga kullen. Sin största höjd (c:a l m.) når den just under vallen å v. sidan, sedan sänker sig högens ö. sida så att stenen ungefär midt under kullen alldeles upphör. Skulle vi avlägsna sanden, funne vi sålunda en rund stenhög, lik våra gamla grafhögar - ett jordfritt röse. Då nu arbetarne kommo ned i bottnen på det nämnda röset anträffades i dess ena kant i rad stående hällar till 1,5 m. längd i riktningen -S. Det var blott en rad, men ofvanpå de stående hällarna hvilade andra liggande och emellan hällarna hade enl. uppgift iakttagits något liknande aska. ... u är emellertid äfven detta minnesmärke förstördt ... Hvad vi sålunda f. n. kunna inhämta är att här ursprungligen legat ett gammalt grafröse; tiden kan icke afgöras. På denna gamla graf och helt täckande denna har sedermera en jordhög uppkastats .... Det enda som hittats är en rostig järnspik. ett hästben samt en tand som af arbetame uppgafs som en människotand, möjligen uppkastad från den nämnda grafkistan. Vi kunna sålunda tillsvidare nöja oss med att anse själva kullen som en skans, möjligen tillkommen år 1808. I hvarje fall är det ett historiskt minne som borde skyddas". (Gotlands Allehanda 19063/11 av Nils Lithberg "Ett minnesmärke från 1808".)

 
 

Skans 3.

"Redutten" på lantmätare Anders Asplunds karta från 1841-44 "Redutten" Flygfoto 1955. Fyrkanten syns tydligt

 

"Redutten / Ryska skansen). 100 meter öster om milstenen låg skansen "redutten". I kartbeskrivningen från 1841-44 står angående nummer 1226 "Stadens utmark wid Skrubbs, mager sand på röd sandbotten (gammal Redutt)". Skansen var troligen uppförd av stockar som man utanför skottat upp sand mot som kulfång. Enligt kartans skala var skansen ca 30 x 30 meter med en vall samt en öppning åt väster. Enligt en äldre berättelse av Pehr Säve som under en resa sett "fienden vid Skrubbs tomt och fjerdingsstolpen der uppkastade små fältverk till försvar mot allmogen.

 
 

Skans 4.

Vid gamla vägskälet Endreväg - Hejdebyväg hade ryssarna anlagt en skans. "Alla ryssar marscherade ut från staden till vägskiftet vid Ändra och Hedeby väg. Det var batterier uppkastade, och der i skogen hadde de sitt läger". (Minnesskildring av sjökapten Sven Svensson i Visby).
 
 

Skans 5.

Det finns inga uppgifter om en ryska skansanläggning här. Men om det fanns en vid varje väg som ledde in till Visby stad så borde det även ha funnits en skans här. En lämplig plats kunde vara vid den s k Piglunden. Där anlades senare en värnkanon med ett flertal andra värn i området. Där finns även jordvallar uppkastade som verkar vara av äldre datum. En milsten finns ett 20-tal meter från platsen vilket även talar för att här funnits någon form av befästning.
 
 

Skans 6.

Vid Lummelundsväg där en mindre väg viker av mot Annelund finns en milsten. Där verkar det som om det funnits en rysk befästning. Enligt en äldre berättelse av Anna Elisabeth Gardt, född Bahr och dotter till Johan Bahr som var vice pastor i Väskinde 1773- 1815 såg hon då hon färdades mellan Visby och Väskinde ryska soldater. "Då Svenskarne anländt camperade Ryssarna utanför staden och hade bland annat läger och tält norrut i Gazelii hage vid fjerdingsstocken och »Bukke-qvior«. Gevären och bajonetterna blänkte i skogen och alla tunar voro fullhängda af deras patronkök. Der arbetade de på ett litet fältverk".
 
 
 

 

 
_________________________________________________________________________________
                            

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper / Sidansvarig Kjell Olsson.

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig