Visby stadsmur

Få stadsmurar är så välbevarade som Visbys och ännu färre kan uppvisa ett mera naturskönt läge. I det medeltida Sverige var det bara Stockholm, Kalmar och Visby som omgavs med stadsmurar. På kontinenten var bruket vanligare. De flesta har ödelagts och förstörts. Visby stadsmur är ungefär 3, 5 km.  lång och sträcker sig runt hela staden. Den började byggas i mitten av 1200-talet och stod sannolikt helt klar i mitten av 1300-talet. Muren var ursprungligen avsedd för frontalt försvar och byggdes då cirka 6 meter hög. Torn saknades i det första byggnadsskedet. Senare kompletterades muren med torn för flankförsvar och muren höjdes 3-4 meter. På insidan var muren indragen och hade skyttegång av trä. Murkrönet fick låga tinnar och skyttespringor. Vallar och gravar var viktiga för försvaret. De hindrade fienden att framföra murbräckor och försvårade reträttmöjligheterna. Vid Nordermur löper tre parallella gravar med delvis murade sidor.

Under 1500-talet byggdes två kaponniärer mellan Norderport och Österport som försvar för vallarna. Muren moderniserades för sista gången på 1700- talet. Då fick några torn gluggarna förstorade så att man kunde skjuta med kanon.

1. Skansen Hafsfrun

Skansen (bastionen) uppfördes omkring 1712 då man förstärke försvaret av Visby. Bastionen fick namnet Haffrun (Havsfrun). Skansen bestyckades med åtta kanoner och skulle försvara hamninloppet och södra muren. Då krigsfaran efter Karl XII:s motgångar syntes närma sig det egna landet fick dåvarande landshövdingen och militärbefälhavaren på Gotland, Anders Sparrfelt, Kungl. Maj:ts befallning att iståndsätta Visby försvarsverk. Under stora svårigheter företogs med anledning härav en del arbeten på och vid muren. Så t. ex. inlades åter trägolv i de olika våningarna i tornen och en del skyttespringor utvidgades i Kames, Norderport och Österport för kanoner. Muren förstärktes också med några mot dess yttersida uppbyggda skansar, av vilka den vid Skansporten belägna till största delen ännu är bevarad.

2. Skansporten

Skansporten är inte en av de ursprungliga portarna utan togs upp 1879. Anledningen till att porten togs upp var dels att det hästanspända artilleriet skulle få det lättare att ta sig ut ur staden, dels för att underlätta kommunikationen mellan staden och den nya bebyggelsen strax utanför.

3. Store Henrik

Store Henrik är ett marktorn vid Södermur som ligger precis efter Skansporten. Under det att Kajsarn kan sägas representera ett slags blandform mellan ett försvarstorn och ett handelshus, så utgör mark tornen i Södermur de första med den äldsta muren samtida tornen med uteslutande försvarsändamål. Till skillnad från de övriga marktornen har de en vida mera satt och allmänt romansk karaktär. De når också i motsats till "de vanliga marktornen" med sina sidomurar ett stycke innanför stadsmuren. Södermur skiljer sig dessutom från den övriga muren därigenom, att den äldsta murens skyttegång har två varv utkragade stenar utanför murlivet.

4. Sadeltorn

Sadeltorn vid Södermur.

5. Grå Gåsen

Andra marktorn vid Södermur och är precis som Store Henrik ett försvarstorn, fast något mindre än Grå Gåsen. Under det att Kajsarn kan sägas representera ett slags blandform mellan ett försvarstorn och ett handelshus, så utgör mark tornen i Södermur de första med den äldsta muren samtida tornen med uteslutande försvarsändamål. Till skillnad från de övriga marktornen har de en vida mera satt och allmänt romansk karaktär. De når också i motsats till "de vanliga marktornen" med sina sidomurar ett stycke innanför stadsmuren. Södermur skiljer sig dessutom från den övriga muren därigenom, att den äldsta murens skyttegång har två varv utkragade stenar utanför murlivet.

6. Sadeltorn

Andra sadeltornet vid Södermur.

7. Söderport

I Norderport och Dalmanska tornet fanns delar av äldsta murens ursprungliga portar bevarade, och i Österport har rester aven äldre port konstaterats genom grävning. Däremot syns Söderport vara uppförd helt oberoende av någon äldre port. Möjligen har Söderport från början haft sin plats ungefär där den s. k. Skansporten nu står, varest den i analogi med Norderport skulle i söder ha utgjort en naturlig förmedlare av övergången mellan Klintens högplatå och staden. Genomgången i Söderport är också till skillnad från förhållandena i de nyssnämnda portarna täckt med kryssvalv med långt nedgående spetsar. I sydvästra hörnet finns den enda skulpturala detaljen i hela stadsmuren, ett dubbel ansikte. Tornet har haft förbindelse med skyttegången på bägge sidor samt i norr dessutom en stor från marken gående trappa. Söderport skiljer sig också från de övriga porttornen genom sin fina fasadbeklädnad, särskilt mot landsidan. År 1934 fann man i rummet ovan själva porten rester av en spis, som till sin form närmast tyckes påminna om spisen i Kvarntornet. Vid en grävning i ett jordlager ovan valvet anträffades år 1902 delar av kammarstycken till vallbössor, pilspetsar, stenkulor m. m.

8. Valdemarsmuren

Muren strax söder om Huset med målningarna visar en iögonfallande olikhet i förhållande till muren i övrigt såväl utåt landet som inåt staden. Under det att den vanliga förhöjda muren har ett jämnt krön, är här ifrågavarande mursträcka försedd med tinnar. Murpartiet, som i norr står stumt mot Huset med målningarna, har söderut tydligen uppbyggts mot ett ända till marken ojämnt avrivet murparti. Den saknar också varje spår av den lägre, äldre muren med dess tin­ nar och skyttespringor.

De i detta murparti anbragta tinnarna med sina mellanrum är också även helt annan karaktär än den gamla murens tinnar. På insidan har ifrågavarande parti av muren också haft en från den förhöjda muren avvikande skyttegångsform. Det bör således vara avsevärt senare än den förhöjda muren. Traditionen vet berätta, att Valdemar Atterdag, när han år 1361 företog sin ryktbara brandskattning av Visby, i analogi med ett ej ovanligt bruk under äldre tider, tvang visbyborna att såsom ett tecken på stadens obetingade underkastelse själva nedriva sin stadsmur på detta ställe, för att konungen på bred front skulle kunna tåga in i den erövrade staden. Murpartiet går också vanligen under namnet Valdemarsmuren eller Atterdagsmuren.

9. Huset med målningarna

Det s. k. Huset med målningarna är äldre än stadsmuren. I norra gaveln syns resterna av ett ännu äldre, mindre hus, som stått ungefär på samma plats som det nuvarande. Huset med målningarna har en källarvåning med ingång från stadssidan, en mellanvåning och en av tvenne kryssvalv täckt övervåning. I källarvåningen finns förutom ljusöppningar och nischer en numera övertäckt, i Klinten sprängd brunn. I östra väggen har bottenvåningen en igensatt och delvis förbyggd dörröppning samt rester av fönster. I den andra våningens nuvarande gluggar kan man iaktta spår såväl av dörr som fönster över bottenvåningens respektive dörr och fönster. Förbindelsen mellan marken och den övre dörren syns ha skett genom stege eller trappa till en brygga utanför dörren, uppburen av träbjälkar (efter vilka bjälkhålen ännu är synliga). Bryggan har tydligen fortsatt in på norra gaveln, där den likaledes genom en stege eller trappa stått i förbindelse med en brygga framför den nu igensatta ingången till husets vind. Ovan denna ingång synes hålet efter hiss bom.

I väggen inåt staden finns i bottenvåningen utom nedgången till källaren ej mindre än trenne rundvälvda ingångar, av vilka de två, som sitter över varandra, torde vara ursprungliga. Förbindelsen mel lan marken och den övre våningen har här skett på liknande sätt som på husets yttre sida. Den tredje rundbågiga dörren med tegel i bågen torde ha upptagits, då dörrarna åt landet vid murbygget igensattes. I övre våningens inre finns rester av barockmålningar och i norra väggen en i putsen inristad skeppsbild. Huset har sannolikt ungefär samtidigt med sadeltornens tillkomst fått en påbyggnad, som till sitt ändamål motsvarar ett sadeltorn.

10. Marktorn

11. Kajsarporten

Strax söder om Kajsartornet finns en hög, välvd murport, vars form avviker från alla övriga portars. Den upptogs med stadens medgivande 1661 aven affärsidkerska vid namn Margareta Bönderby.

12. Kajsarn

Det s. k. Kajsartornet är det första torn norrifrån räknat, som byggdes samtidigt med äldsta muren. Det kan till sin typ sägas vara en blandform mellan ett försvarstorn och ett profanhus. Under det att den del därav, som ligger utanför muren och har långa och trånga skyttespringor eller ljusgluggar (i ytterlivet liknande äldsta murens skyttespringor), har ett försvarstorns karaktär, har den åt staden vettande sidan i de tre nedersta våningarna haft mer eller mindre väj bevarade dörröppningar.

Tornet har å ömse sidor stått i direkt förbindelse med äldsta murens skyttegång. Tornets genomgångsvåning för skyttegången är välvd med ett kryssvalv, vilket skiljer tornet i två avdelningar och gör, att dess nedre del med sina fastare väggar får en starkare betonad försvarskaraktär än den övre delen. I valvet finns en ursprunglig rektangulär öppning. På södra sidan var skyttegången invid tornet utvidgad till en bredare plattform, som vilade på en triangelbåge. Denna uppbär på sin längre, yttre sida dessutom en uppgång till plattformen och tornet.

13. Stor Cristin

Namnet härstammar troligen från medeltiden. På en karta från 1690-talet kallas även tomten intill tornet för Stor Cristin.

14. Tjärkokeriet

Tjärkokeriet utgör nedre delen av ett hus, äldre än äldsta muren, och ligger vinkelrätt mot denna på så sätt, att större delen av huset befinner sig utanför muren och en mindre del innanför densamma. Husets namn står i samband med ett under senare tid där inrättat tjärkokeri.

Sannolikt har huset haft tvenne våningar förutom källarvåning samt i likhet med flera stenhus från den äldre medeltiden på Gotland haft övre våningen välvd. Ingång har funnits till källaren på västra gaveln och till första våningen såväl i väster som söder. Dörren på södra sidan och dörren till källaren har haft tegelskodd dörrbåge. Sannolikt har detta hus liksom Mynthuset nära Norderport och det s. k. Huset med målningarna, sedan det intagits i muren, blivit påbyggt för att tjänstgöra som försvarsverk. Det nuvarande trubbvinkliga taket, belagt med kalkstensflis, påminner om det tak täckningssätt, som förr var vanligt på Sudret (södra Gotland).

15. Marktorn

Beläget norr om Tjärkokeriet.

16. Okänd

17. Sadeltorn

Borta idag.

18. Skolporten

Murens övre parti rasade den 17 januari 1849 men någon bräsch eller genomgång av murens nedre del skedde inte förrän 1888 och ombyggdes 1894 till en port i rundbågestil som till en början endast avsedd för gångtrafikanter.

19. Kvarntornet

Det halvrunda tornet, Kvarntornet, är med avseende på sin form enastående i muren. I bottenvåningen finns en präktig stor spisel med halvrund kupa. Att döma av skyttespringornas olika former och anordningar har tornet möjligen blivit byggt i tvenne etapper. Det nuvarande tornet har sannolikt varit krenelerat. Det är byggt i en stor bräsch i äldsta muren och uppfört samtidigt med ca 25 m av muren mot söder. Skarvarna mellan den äldsta muren och den återuppförda delen med tornet kan iakttagas såväl i söder som norr. Tornet, som i likhet med de äldre porttornen och tornen i Södermur till någon del ligger innanför muren, är sekundärt i äldsta muren men äldre än murförhöjningen.

Själva tornet och muren norr därom har under ett senare skede varit utsatta för kraftiga anfall, varvid övre delen av muren spolierats och vid lagningen fått ett från stadsmuren i övrigt avvikande utseende. Ett par söndersprängda stenar på tornets utsida bär vittne om strider. Strax söder om tornet är ännu vallgraven anmärkningsvärt djup. Under någon tid efter medeltidens slut har detta torn, liksom fallet ofta varit med torn i utländska stadsmurar, använts som kvarntorn.

20. Österport

Vid Österport liksom vid de övriga porttornen har i äldsta muren funnits en nu ovan marken spolierad port, vars rester konstaterats genom grävning (1925). Lodräta spår efter den äldsta muren syns inuti portvalvet.

Portvalvets ursprungliga höjd har genom markförhöjningen minskats ca 1 m. Här liksom vid de övriga porttornens utsida har funnits fäll galler framför porten. Österport har i muren ovanför porten haft en mot landet riktad mindre, portliknande öppning, som tjänat till portens försvar och som nu till större delen igensatts. Upptill syns en rad bomhål för en hourde. Nedre delen av utgången till denna är ännu i behåll.

I porttornets inre finns anordningar lämpade för en vaktstuga av bättre slag än i de övriga porttornen. Så finns i våningen ovan portvalvet ej endast en stor öppen spisel utan också latrina och väggnischer. Från denna våning leder en stentrappa i tornmuren till den överliggande våningen. Inåt staden syns dock tornet att döma av det kvarstående murpartiets skodda kant, som väl haft sin motsvarighet åt norr, icke varit fullt slutet. På insidan av stadsmuren härinvid syns rester av en samtidigt med tornet uppförd stor yttertrappa, som från marken lett upp i tornet. Porttornet är yngre än den äldsta muren men äldre än den förhöjda muren.

I Gotlands Fornsal finns bevarad en stor, grov dubbeldörr av trä från Österport med en liten gångport.

21. Marktorn

Vid Österport liksom vid de övriga porttornen har i äldsta muren funnits en nu ovan marken spolierad port, vars rester konstaterats genom grävning (1925). Lodräta spår efter den äldsta muren syns inuti portvalvet.

Portvalvets ursprungliga höjd har genom markförhöjningen minskats ca 1 m. Här liksom vid de övriga porttornens utsida har funnits fäll galler framför porten. Österport har i muren ovanför porten haft en mot landet riktad mindre, portliknande öppning, som tjänat till portens försvar och som nu till större delen igensatts. Upptill syns en rad bomhål för en hourde. Nedre delen av utgången till denna är ännu i behåll.

I porttornets inre finns anordningar lämpade för en vaktstuga av bättre slag än i de övriga porttornen. Så finns i våningen ovan portvalvet ej endast en stor öppen spisel utan också latrina och väggnischer. Från denna våning leder en stentrappa i tornmuren till den överliggande våningen. Inåt staden syns dock tornet att döma av det kvarstående murpartiets skodda kant, som väl haft sin motsvarighet åt norr, icke varit fullt slutet. På insidan av stadsmuren härinvid syns rester av en samtidigt med tornet uppförd stor yttertrappa, som från marken lett upp i tornet. Porttornet är yngre än den äldsta muren men äldre än den förhöjda muren.

I Gotlands Fornsal finns bevarad en stor, grov dubbeldörr av trä från Österport med en liten gångport.

22. Sadeltorn

Sadeltornet hotades under mitten av 1800-talet av att rasa. Man lät då 1867 sätta upp stöttor av gjutjärn.

23. Marktorn

24. Sadeltorn

Sadeltornet hotades under mitten av 1800-talet av att rasa. Man lät då 1867 sätta upp stöttor av gjutjärn.

25. Okänd

26. Kaponniären "Sparbössan"

I vallgraven nedanför Dalmanstornet uppfördes i mitten av 1500-talet en kaponniär. Ingången togs upp i en arkdbåge i muren. På 1830-talet anlades på kanonniärens södra sida en skjutbana som tillhörde Gotlands Skarpskytte- och jägargille. Kaponniären "Sparbössan" kom att fungera som skjutvall fram till 1900. Man kan ännu se skottskador i murverket.

27. Dalmanstornet

Där Dalmanska tornet nu befinner sig, fanns redan i äldsta muren en port, av vilken ännu syns delar inne i tornets portgång med bevarade rännor för stängselbommen. Strax ovanför porthjässan satt fordom en helgonbild eller ett vapen i en nu igensatt nisch, vars nedre del ännu är synlig i portvalvet. Då tornet sedan byggdes, flyttades sannolikt bilden till den högst upp på tornets yttersida synliga nischen.

I norra väggen i rummet ovan portvalvet är kupan till en öppen spis ännu bevarad. Strax norr om tornet finns i den äldsta muren rester även dubbeltrappa, vars ena del ledde till murens skyttegång, medan den andra förde upp i tornet ovan den gamla portens insida till det forna innervärnet.

Det har spekulerats om tornet varit tyskarnas speciella förbindelse med landsbygden då det möjligen har haft något att göra med S:ta Maria, den nuvarande domkyrkan, som ju var tyskarnas kyrka i det medeltida Visby.

Tornet har genom sin stora höjd ända in i senare tider tjänstgjort såsom sjömärke för insegling i hamnen. Sitt namn har tornet fått från svältåret 1784 då vice landshövding Dalman såg till att det byggdes om till sädesmagasin. Den medeltida bron över vallgraven vid Dalmanstornet rekonstruerades år 2002.

28. Sadeltorn

29. ?

30. Marktorn

31. Sadeltorn / Brunnsporten

Brunnsporten är benämningen på den port som togs upp i stadsmuren i samband med sprängningen för en brunn 1868. Genombrytningen av muren skedde i en av de arkadbågar som bl a burit upp den äldre murens väktargång. Kring brunnen byggdes en ca 3 meter hög stenmur då det uppgavs att "personer vilka ute å marken förövat stölder, beredde sig inträde i staden genom den därinnanför belägna porten i stadsmuren". Muren kring brunnen vid Brunnsporten togs bort efter 1873. Då hade stadsportarna av trä tagits ur sina portomfattningar och passagen till och från staden blev fri och utan kontroll.

32. Marktorn

33. Sadeltorn

34. Kaponniären "Smörasken"

I norra delen av Östermur finns bevarat nedre partiet aven s. k. kaponniär från 1500-talets mitt. Den är byggd mot utsidan av ett torn och har haft åtminstone tvenne våningar samt varit utrustad med anordningar för skjutning med eldvapen. En i tornets östsida upptagen större öppning har möjliggjort förbindelse mellan tornet och kaponniären. Kaponniären har sedan äldre tider namnet Smörasken.

35. Sadeltorn

36. Marktorn

37. Mynthuset

Ett stycke öster om Norderport har ännu ett stenhus infogats i den äldsta murens front. Byggnaden, som traditionellt benämns Mynthuset, torde huvudsakligen ha använts som varumagasin. Av detta hus återstår nu föga mer än norra och östra väggarna. Ursprungligen har huset haft bottenvåning samt ovanför denna ett högt rum, som täckts av tvenne kryssvalv och genom ett golv varit avdelat i tvenne bottnar. I de bägge kvarstående väggarna finns nu igensatta dörröppningar till de två översta våningarna. I norra väggen finns dessutom en större portöppning till vindsvåningen ovan valven. Å norra sidan har tillträdet till dessa dörrar utvändigt skett genom yttre träbalkonger, förbundna genom stegar eller trätrappor. Huset har vid murförhöjningen påbyggts, åtminstone på norra och östra sidorna, varvid det ovanför valven försetts med en skyttegång av trä, vars bjälkhål syns på murens insida.

38. Norderport

Inuti den nuvarande Norderport kan man ännu se den till den äldre muren hörande porten med dess tillhörande rännor för stängselbommen. Invändigt fanns på sidorna om denna port vinkelrätt ut­ gående murar för ett s. k. innervärn, varav rester ännu är synliga.

Den äldre porten förstärktes senare med det nuvarande mäktiga porttornet. Å tornets yttersida är liksom på de övriga porttornen en stor murbåge, innanför vilken finns rännor för det s. k. fällgallret, sannolikt ett tungt järngaller eller ett järnskott trägaller, vilket vid behov kunde höjas och sänkas i portöppningen. Det ovan portvalvet belägna rummet, som ursprungligen synes ha varit slutet även inåt staden, stod genom genomgångsöppningar i förbindelse med den äldsta murens skyttegång. I detta tornrum finns en spisel. I våningen ovanför ser man i tornets yttersida en nu igensatt portliknande muröppning, varifrån porten ytterligare kunde försvaras. På den mot landsbygden vända yttermuren finns nära krönet en rad bjälkhål efter en hourde, till vilken utgångens nedre del ännu återstår. Inuti portrummet har marken senare ej obetydligt sänkts. De stora gluggarna härrör från 1710, då man sökte sätta muren i försvarbart skick.

På grund av portens utsatta läge i sluttningen gjordes murens skyttespringor och tinnar talrikare på ömse sidor om porten än på muren i övrigt.

En gränd nedanför porten kallas ännu Norra Tullgränd, erinrande om att här liksom vid Öster- och Söderport en gång funnits tullhus. Genom Norderport gick också vägen till stadens ännu bevarade stora tresidiga galge.

39. Långa Lisa

Långa Lisa är det högsta av alla bevarade torn. Det är ca 23 meter högt och har sex våningar. Tornet är också det bredaste av alla torn. Tack vare sin höjd har tornet haft en betydande försvarskraft.

På grund av den starkt stigande terrängen mot Norderport gjordes det vanliga marktornet närmast väster om ifrågavarande port en våning bögre än de övriga. Långa Lisa är ett av de få tornnamn, som med sannolikhet är medeltida. Långa Lisa har liksom för övrigt alla de vanliga marktornen varit försedd med en sekundärt anordnad skyttebalkong av trä, en s. k. hourde.

40. Sadeltorn

Sadeltorn vid Nordermur som byggts i samband med murförhöjningen omkring 1300. Rasade 1822 och är helt borta. Stenen användes bl a till DBW:s skolhus på Klinten.

41. S:t Göransporten

S:t Göransporten kallades förr Ödeporten, Hospitalsporten eller Andre Lång Henrik, vilket torde ha varit det medeltida namnet. På ömse sidor om porttornet finns betydande bräscher vilka uppstått i samband med ras.

Redan under den äldre murens tid, då porttornet ej var byggt, fanns här en port, efter vilken en grundsten ses i marken. S:t Görans­ porten, som benämningen nu lyder, har sannolikt förmedlat förbindelsen mellan staden och det utanför porten liggande, för spetälska avsedda S:t Göransbospitalet. I en skyttespringa i fjärde våningen kvarsitter ännu en från kastmaskin slungad sten. Den utanför tornet befintliga över löpgraven slagna stenbryggan är i senare tid uppförd med stöd av rester från en ursprunglig brygga.

42. Sadeltorn

Sadeltorn vid Nordermur som byggts i samband med murförhöjningen omkring 1300. Rasade den 10 februari 1847 och är helt borta.

43. Tranhustornet

Under 1700-talet användes tornet till trankokning vilket också har givit tornet dess namn. Tornet har fem våningar och är nästan 17 meter högt.

44. Sadeltorn

Tornet är murens äldsta sadeltorn. Det är också det minsta av murens bevarade sadeltorn. Tornet har bara haft två våningar och utsidan är i det närmaste rund och är endast fem meter brett och i allmänhet ökas sadeltornens storlek ju längre mot öster och söder de är belägna. Detta synes ange, att arbetet med murförhöjningen påbörjats i nordväst och i huvudsak fortlupit längs Östermur för att avslutas i söder.

Stödpelaren under sadeltornet var stadsarkitekten A.W. Lundberg upphovsman till åren 1867-69.

45. Marktorn

46. Lübeckerbräschen

Mursträckan öster om Snäckgärdsporten kallas av tradition för Lübeckerbräschen. Här har en gång funnits ett sadeltorn som störtat utåt och dragit med sig ett stycke av muren. Raset hindrar inte att det kan finnas ett samband med händelserna på 1520-talet då l�übeckarna tog sig in i staden och brände, framför allt de norra delarna. Men i verkligheten torde raset ha inträffat först omkring 1700.

47. Snäckgärdstornet / Porten

Tornet kallades förr Odenstornet och porten Västerport. Under slutet av 1800-talet fick den även namnet Fahnehjelmska porten, efter dåvarande ägaren av fastigheten Tranhusgatan 51, kaptenen E. Fahnehjelm. Han bekostade på 1880-talet träbron över vallgraven utanför porttornet.

Ett s. k. vanligt marktorn i Nordermur. De avfasade hörnen tyder på att det ej tillhör den äldsta typen av dylika torn.  I muren på ömse sidor avtecknar sig tydligt gränsen mellan den äldsta muren och påbyggnaden. Det över och framför nyssnämnda port i gamla muren uppförda tornet tillhör samma huvudtyp som det stora flertalet murtorn, vilka brukar benämnas "vanliga marktorn" och är byggda mot murens yttersida. Tornet är till typen det äldsta av dessa. Så t. ex. är murarna alltigenom rätvinkliga, under det att de övriga tornen i denna serie för erhållande av större riktningsvariation för skottgluggarna avfasats i hörnen.

48. Silverhättan / Kames

Hörntornet på den plats, där sjömuren och norra landmursträckan möts, benämns i vissa äldre handlingar Kames och torde liksom de båda nyss behandlade tornen ha tillkommit på 1400-talet. Dess norra sida är delvis byggd på en från ringmurhörnet utskjutande s. k. vingmur, vilken uppförts mot havet för att försvåra ett framtränga·nde mot sjömurens utsida. Upptill har tornet varit försett med en på bjälkar vilande skyttebalkong av trä, en s. k. hourde, till vilken utgången ännu är bevarad. Tornet har ägt anordningar för skjutning med såväl armborst som eldvapen.

De stora gluggarna är i början av 1700-talet gjorda utvidgningar av de ursprungliga skyttespringorna. Å västra väggen i fjärde våningen finns en spis med rökgång.

Namnet Kames har hittills ej fått någon tillfredsställande förklaring. Möjligen kan det vara en förvanskning av det latinska "comes", greve, och stå i någon relation till tornet Kajsam, kejsaren, i Östermur. Namnet Silverhättan torde hänföra sig till en försvunnen silverglänsande takbetäckning.

49. Jungfrutornet

Även det lilla tornet norr om Sprundftaskan härrör sannolikt från 1400-talet och är likaledes uppfört ej allenast för försvar utan också som stöd för ett svagt parti i muren. amnet Jungfrutornet torde anspela på tornets litenhet. ("Jungfru" = den minsta enheten i rymd­ måttsystemet.)

50. Murfallet

Norr om tornet "Sprundflaskan" finns en "bräsch" en öppning i muren, det s k Murfallet. Om det endast är ett rserat murparti eller även döljer rester efter ett torn går inte att avgöra.

51. Sprundflaskan

Tornet Sprundftaskan härrör sannolikt från början av 1400-talet och är uppfört lika mycket i avsikt att ge stöd och skydd åt ett svagt och fallfärdigt parti av muren som i försvarssyfte. Tornet uppfördes framför en ursprunglig dubbelport, senare ersatt aven mindre portöppning, efter tornbygget använd att från staden bereda tillträde till tornet. Tornet har försetts med anordningar för såväl armborst som eldvapen. På insidan vilar tornmuren på tvenne av de ursprungliga murtinnarna i den förhöjda sjömuren. Dessa i tornet inbyggda tinnar är de enda, som till våra dagar blivit helt bevarade från ifrågavarande muravsnitt.

Namnet har den förmodligen fått på grund av att tornet liknar en flaska till formen.

52. Kärleksporten

Kärleksporten är en sentida öppning i ringmuren mellan Strandpromenaden och Botaniska trädgården. Den rundbågiga portens namn kommer egentligen från att man på området innanför porten tjärade rep under medeltiden. Tjärporten har sedan med tiden omvandlats till kärleksporten. Enligt seden skall man när man går i par genom porten stanna och kyssas.

53. Lambtornet / Kruttornet

Kruttornet, ursprungligen ett fristående fäste, ett försvar för handelsplatsen Visby vid hamninloppet och byggt innan stadsmuren. Tornet består av tre välvda våningar uppdelade i halvvåningar med trägolv. Överst finns en omgång inne i tornet också den uppdelad i halvvåningar. När stadsmuren uppfördes fogades Kruttornet in i sjömuren. Namnet " Kruttornet " stammar från 1700- talet, då Kronan använde byggnaden som krutförråd. Tornet har också någon tid fått tjänstgöra som fängelse.

Kruttornet är antagligen det mest kända tornet i muren. Genom den drokronologisk undersökning har man kunnat fastställa tornets byggår till 1155. Det uppfördes ursprungligen som en kastal, ett försvarstorn och det är troligt att det en gång legat på ett rev omgivet av vatten. Inseglingsrännan till den medeltida hamnen

låg strax utanför tornet. Tornet var ursprungligen fogstryket, men av detta finns inte mycket kvar. Den nordvästra och sydvästra sidan har blivit putsad under senare tid men det är bara den nordvästra som har delar av denna puts kvar. Efter att tornet förlorat sin funktion som försvarstorn har det fungerat som stadens fängelse och som krutförråd åt militären under 1700-talet, vilket har givit tornet dess nuvarande namn.

Tornet är uppfört i fem våningar och är 25 meter högt. Ingången nåddes via en fem meter lång stege. Utbyggnaden och taket tillkom under tidigt 1700-tal. Någon eldstad har aldrig funnits men tornet innehöll en latrin med avloppet mot havssidan.

Tack vare att tornet är bevarat i nästan ursprungligt skick är det i stort sett unikt i Norden.

54. Fiskarporten

Fiskarporten är en port intill Kruttornet. Den byggdes under senare delen av medeltiden, troligtvis på 1400-talet. Fiskarporten ledde till en liten fiskehamn som man tror låg i anslutning till stadens hamnområde.

55. Lilla Strandporten

Ungefär mitt emellan Kruttornet och Donnersplats ligger Lilla Strandporten som var en av de mest betydelsefulla portarna under medeltiden. Den var passage mellan hamnen och Rolandstorget där rådhuset låg. På grund av markhöjningar syns bara de övre delarna av porten, hela 1,4 meter murverk ligger under dagens marknivå. I portomfattningen kan man fortfarande se portens dörrhakar och bomränna.

56. Stora Strandporten