Föregående sida

Krigssjukhus - Lärbro

Fältpostnummer 18512

Sjukhuset byggdes upp under åren 1939–1942 som ett mycket modernt sjukhus med röntgen, laboratorium, operationssal, och med 500 planerade vårdplatser. Uppbyggnaden av sjukhuset leddes av en röntgenläkare vid namn Kjellberg, som var krigsplacerad som chefsläkare. Han hade kunskaper som byggnadsingenjör och var en omvittnat skicklig administratör. Han såg till att sjukhuset fick topputrustning. Under första verksamhetsåret 1939–40 tjänstgjorde upp till tolv läkare, tre apotekare och tre tandläkare i Lärbro. Från hösten 1941 reducerades styrkan till 5 läkare, en apotekare och en tandläkare.

Sjuksköterskor rekryterades och utbildades bl a genom Röda Korset. Många var specialutbildade för operation, narkos, röntgen, medicin, laboratorium. De inkallades till militärtjänstgöring i 4-månadersperioder. Dessutom fanns hjälpsystrar, som rekryterades via annonser i pressen och som tjänstgjorde i 2–6-månadersperioder. Sjukvårdarna utgjordes av manliga värnpliktiga som kommenderades för längre tid. Bland dem fanns s k samvetsömma, dvs vapenfria, som fick arbeta i civila kläder.

Det fanns många soldater på Gotland, och marinen, armén och flygvapnet försåg sjukhuset med patienter. Även de civilanställda och civilbefolkningen på norra Gotland kunde få vård vid Lärbro krigssjukhus. Under senare delen av kriget kom först många baltiska flyktingar och flyende tyska soldater, och senare ett stort antal befriade koncentrationslägerfångar.

Bland verksamheter som diariefördes under tiden december 1939 till oktober 1940 fanns 215 större och mindre kirurgiska ingrepp. Till de större räknades operation av gallblåsa, sköldkörtel och njure, den senare till följd av tuberkulos. Två patienter avled efter operation: den ene när ett projektilfragment i huvudet skulle avlägsnas, den andre av bukhinneinflammation till följd av brusten blindtarm. Antibiotika fanns ännu inte. De vanligaste ingreppen gällde bråck, blindtarmsinflammation, åderbråck, halsmandlar, lungsäckstappning, mindre frakturer och sårskador. Dessutom vårdades många med infektioner. Tuberkulos var vanligt liksom scharlakansfeber och diarrésjukdomar. Tandvård gavs inte bara åt militär personal. Från hösten 1940 behandlades både barn och civila vuxna under ett par timmar per dag efter militärtandvårdens slut.

En av de läkare som krigsplacerades först i Tingstäde och sedan i Lärbro 1940–1943 var den unge Gunnar Dahlström, sedermera professor i lungmedicin vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Han var nyexaminerad i kirurgi och nygift med Marianne Bagger, som också blev krigsplacerad i Lärbro. Han var kirurgunderläkare och hon medicinunderläkare. Läkarna hade en egen bostadspaviljong, läkarmäss med stor öppen spis och ett kök.

Gunnar Dahlström minns den duglige chefsläkaren Kjellberg, "som var en mycket driven röntgenspecialist och organisatör och såg till att vi hade den bästa utrustningen på hela Gotland … Vi hade också konvalescenter. Patienterna låg kvar, eftersom de inte kunde återvända till sitt förband förrän de var återställda. Vi vårdade också civila patienter i öppenvård, och de anställda vid sjukhuset. Vi gick två ronder per dag och hade jour för jämnan. Men jag minns det som en lätt tjänstgöring … Det fanns en apotekare, som var en bra person, som höll ordning på spritkällaren". Samtidigt fanns hela tiden en stark oro för att också Sverige skulle dras in i kriget.

Under hela kriget kom det flyktingar till Gotland, totalt drygt 10 000. De kom i små överlastade båtar, mest ester och letter, men också litauer, polacker och tyskar, som flydde undan den annalkande Röda armén. Hösten 1944 ökade tillströmningen dramatiskt.

Den 9 maj 1945 kom ett hundratal beskjutna och sårade tyska flyktingar från Baltikum till Lärbro. Sex av dem avled och begravdes med militära hedersbetygelser, först på Lärbro kyrkogård för att senare flyttas till Trelleborg, där alla tyska soldater begrovs tillsammans.

När krigssjukhuset avvecklades i juni 1945 bad Medicinalstyrelsen om Kungl Maj:ts medgivande att få använda Lärbro krigssjukhus med sina 500 vårdplatser för vård av framför allt tuberkulossjuka utlänningar som kom till Sverige genom de allierades hjälporgan UNRRA.

Den 25 juli 1945 anlände Röda Korsets fartyg "Prins Carl" till Slite med 151 patienter från koncentrationslägren, varav två redan var döda. Sigurd Werkelin var sjukvårdare och minns: "Det var inga levande lik. Det var en ’spökbrigad’. Tänderna utslagna, ögonens ljus släckta med cigaretter, sargade kroppar, alla ytterst magra." De kom från sjutton länder och var sjuka både till kropp och själ. Den 29 juli kom "Prins Carl" med ytterligare 150 patienter. "Nu var vi endast två sjukvårdare till 300 patienter … Ett katastroflarm gick till Fårösunds Röda Kors och dagen därpå hade vi förstärkning med sex man". Sammanlagt kom ungefär 500 koncentrationslägerfångar till Lärbro för vård; 45 av dem är begravda på Lärbro kyrkogård. (Källa: Kerstin Hulter Åsberg Läkartidningen 41/2014). Krigssjukhuset blev senare fångvårdsanstalt som verkade under åren 1957-1995. 

 

Krigssjukhuset i Lärbro. Antalet vårddagar utgjordes:

1942

35.776

1943

61.814

1944

55.634

 

 

Krigssjukhuset i Lärbro. Röntgenundersökningar verkställdes:

1942

3.087 fall

1943

3.826 fall

1944

4.886 fall

Under åren 1939 - 1944 utfördes omkring 25.000 skärmbildsundersökningar

 

Förläggningsområdet och byggnaderna

Edna Pettersson - Högström. Minnen från min tjänstgöring på Lärbro krigssjukhus
Inbrott vid sjukhuset varvid sprit stulits Del I
Inbrott vid sjukhuset varvid sprit stulits Del II
Inbrott vid sjukhuset varvid sprit stulits Del III
 

Personal

Chefläkare

1941

Kapten

Kjellberg, Sven Roland

Chefläkare

1941

Kapten

Pettersson, G

Chefläkare

1942

Kapten

Tolagen, Nils

Chefläkare

1945

Kapten

Lindén, Karl

Chefläkare

1945

Kapten

Husberg, Erik

Chefläkare

1945

Kapten

Wolde, Gillis

Vpl läkare

1941 -

 

Norlén, ?

Vpl läkare

1941 -

 

Strandell, ?

Vpl läkare

1941 -

 

Pettersson, ?

Sjuksköterska

1945 - 1945

 

Pettersson - Högström, Edna

Sjuksköterska

1940 -

 

Klevebrant, Inga

Sjuksköterska

1940 -

 

Lindström, Alice

Sjuksköterska

1940 -

 

Norén, Karin

Sjuksköterska

1940 -

 

Palmgren, Lydia

Sjuksköterska

1940 -

 

Sandell, Ulla

Sjuksköterska

1940 -

 

Johansson, Evelina ”Evy” Katarina

Sjuksköterska

1940 -

 

Wattrang - Hamilton, Agnes Josefin Elisabet

Operationssköterska

1945 -

 

Olsson, Maj

Uppbördsman

1945 -

Vpl sergeant

Ardell, Karl David

Kompaniadjutant

1940 -

Sergeant

Carlsson, Ingvar

Expeditionsadjutant

1944 -

Furir

Falk, Erik

Sjh adj

1944

Sergeant

Löwin, Carl

Intendent

1941 - 1942

 

Cyrus, Robert

Intendent

1943

Löjtnant

Knutsson-Hall, Karl

Intendent

1945

Löjtnant

Berg, Erik

Apotekare

1941

 

Lundström, Åke

Apotekare

1941

 

Rapp, Åke Jonas

Apotekare

1941

 

Fast, ?

Apotekare

1945

 

Gutenvik, Hans

Bilunderofficer

1941

Vpl Landstormsfurir

Rumin, Johan Gunnar Fredrik

Chaufför

 

 

Ekström, Rune

Chaufför

1941

 

Lind, Karl Gustaf

Chaufför / ambulansförare

1940 -

 

Larsson, Rune

Chaufför / ambulansförare

1940 -

 

Svensson, Karl Hilding Arne

Tvättförestånderska

1940 -

Sergeant

Palmgren, Marianne

Sjukvårdare

1940 -

 

Berglund, Ragnar

Tolk

1940 -

 

Lutteman, Gunnar

Köksföreståndarinna

1940 -

 

Sandberg, Hanna

Kökspersonal

1940 -

 

Jakobsson, Ingeborg

Kökspersonal

1940 -

 

Persson, Elsa

Köksbiträde

1940 -

 

Andersson, Asta

Köksbiträde

1940 -

 

Lindstedt (g. Sandqvist), Alfhild Gustava

Personal

 

 

Werkelin, Sigurd

 

1945

Vpl korpral

Karlsson-Kyhlberg, Erik Julius Hjalmar

 

 

 

 

Manskap nämnda i olika handlingar

Vpl 375 16/27

1941 -

 

Karlsson, Lage Alexius

Vpl 1332 76/24

1941 -

Chafför

Andersson, Harry Rickard Samuel

Vpl 12 75/27

1941 -

 

Ekman, Helge Anton

Vpl. 76 59/33

1940 -

 

Kåberg-Bergström, Oskar Reinhold

Vpl. 278 16/32

1940 -

 

Elofsson, Ernst Rickhard

 

 

Läterplastikör

Lindström, Bertil Laurentius

Vpl 75 37/35

1940 -

 

Svensson "Lillsven", Karl Hilding Arne

Vpl

1941 -

Chafför

Lind, Karl Gustaf

Vpl 68 31/38

1943 -

 

Håkansson, Donald Håkan Magnus

Vpl 343-12-40

1943 - 1944

Kontorsbiträde

Jonsson, Kurt Gösta Emanuel

 

 

 

 

 

Internernas fördelning inom förläggningen 1945. Nationalitet.

 

Polacker

Jugoslaver

Lithauer

Tjecker

Italienare

Ungrare

Greker

Rumäner

Österrikare

Paviljong L 6

24

4

 

1

 

1

 

 

 

Paviljong L 7

27

 

 

2

 

 

 

 

 

Paviljong L 8

26

 

 

 

1

3

 

1

 

Paviljong L 9

24

2

1

1

 

 

 

 

 

Paviljong L 10

26

 

 

 

 

 

 

 

2

Paviljong L 11

21

1

 

1

1

2

 

2

 

Paviljong L 13

11

 

 

3

 

1

 

 

 

Paviljong L 14

63

 

 

 

3

7

10

4

 

Paviljong L 15

 

 

 

 

 

5

 

 

 

 
 

Foto

   
   
   
   
   
   
   

Beredskapsminnen

Från allmänheten - Helgen på ett gotländskt krigssjukhus

Undertecknad, som firat julhelgen som patient på ett gotländskt krigssjukhus, fältpost 18512, ber att på detta sått få framföra att varmt tack till läkare, systrar och övrig personal vid sjukhuset. På sjukhuset hade man ordnat det synnerligen trevligt för patienterna. Julaftonen firades med jultomte och fältjulklappar och slöt med att alla gemensamt sjöngo ”Heliga natt, stilla natt”. En stämningsrik och minnesvärd julafton. Sedan under julen har julfirandet fortsatt med julfester och gemensam samvaro allt eftersom omständigheterna tillåtit. Ett särskilt tack vilja vi uttala till systrarna för deras goda omtanke om patienterna. Värnpliktig. (Källa: 63)

 

Narkotika från apoteket. Förste provinsialläkare Åke Nordlander har anmält hos medicinalstyrelsen att vid visitation på apoteket i Visby iakttagits att avsevärda mängder narkotika utskrivits av en militärläkare. (Källa: 64)

 
 
 
 
_________________________________________________________________________________________
                            

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper / Sidansvarig Kjell Olsson.

                            
Kontakta sidansvarig