Föregående sida

Oscar Fredrik Hejdenberg

(Engelskt namn: Oscar Hadenberg). f. 29/6 1851 vid Hajdungs i Hejdeby Gotlands län d. 26/1 1879 på krigssjukhuset i Etshowe Northern Cape Sydafrika av skador som han ådrog sig i slaget vid Isandlwana den 22/1 1879.

  

Son till statkarlen Johan Gabriel Hejdenberg f. 1/10 1816 i Follingbo Gotlands län d. 18/11 1897 i Follingbo Gotlands län. Gift den 30/11 1844 i Visby med pigan Johanna Catharina Hasselberg f. 24/4 1819 i Burs Gotlands län d. 29/4 1906 i Roma Gotlands län av ålderdomssvaghet.

Oscars syskon:

Karl Johan Viktor f. 5/8 1847 i Visby d. 11/11 1940 i Roma av ålderdom.

Gustaf Wilhelm f. 10/12 1861 i Visby

 

Oscar flyttade den 24/4 1869 till Stockholm.

          

Sergeant vid Gotlands artillerikår

 

(1879) "Kriget i Afrika mellan engelsmännen och de vilda Suluerna har bland andra offer äfven skördat ett lif från vår hembygd. Sergeanten Oskar Hejdenberg, hvilken tjänstgjorde i engelska hären, stupade nämligen i en strid 9 september. Slaget var hårdt för den aflidnes här i staden boende föräldrar, arbetaren J. G. Hejdenberg och hans hustru, till hvilka den engelska krigsunderstödskomitén i Pietermaritsburg i Natal genom utrikesdepartementet i Stockholm öfversänt såsom erkänsla för sonens uppoffrande mod en penningsumma af 30 pund sterl., motsvarande 540 kronor". (Källa: 1695)

 

 

(1880) "Stupad gotländing. Sergeanten wid Gotlands nationalbeväring Oscar Hejdenberg hade beredt sig tillfälle att såsom friwillig i engelska armen deltaga i kriget mot zulukaffrerna; men wid en af de sista sammanträffningarna med fienden befans han bland de stupades antal. Från engelska regeringen har i dessa dagar blifwit länsstyrelsen i Wisby tillstäldt ett belopp af 1,260 kr, att öfwerlemnas till Hejdenbergs familj". Källa: 1696)

 

----------------------------------------------------------------

 

 

Slaget vid Isandlwana den 22 januari 1879 var det första stora mötet i Zulukriget mellan det Brittiska imperiet och Zuluriket. Elva dagar efter att den brittiska invasionen påbörjats attackerade en 20 000 man stark zuluarmé en del av den viktigaste brittiska kolumnen bestående av 1 700 till 2 000 blandade brittiska och koloniala soldater. Zulukrigarna var huvudsakligen utrustade med traditionella assegajspjut av järn och sköldar av kohud, men hade även ett antal musköter och gamla gevär trots att de formellt sett inte utbildats i användandet av dem. De brittiska och koloniala trupperna var beväpnade med dåtidens modernaste vapen, bakladdade Martini-Henry gevär, två 7 punds artilleripjäser samt ett artilleribatteri. Trots sin underlägsna vapenteknik överrumplade de numerärt överlägsna zuluerna slutligen de dåligt ledda och illa utnyttjade britterna och dödade över 1 300 soldater, däribland alla ute på skottlinjen. Zuluarmén led förluster på c:a ettusen döda. Slaget var en avgörande seger för zuluerna och den brittiska armén hade fått sitt värsta nederlag sedan första anglo-afghanska kriget. Dock ledde nederlaget till att Storbritannien intog en mycket mer aggressiv strategi i Zulukriget, vilket resulterade i en kraftigt förstärkt andra invasion och brittisk seger 4 juli 1879.

 
 
 
 
_________________________________________________________________________________________
                            

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper

                            
Till huvudsidan                    Kontakta sidansvarig
 
Angående GDPR-lagen på "tjelvar.se"