|
Gotlands
Nationalbeväring
Historik
1811 - 1819 |
|
 |
 |
 |
|
1811
|
|
Genom
militärbefälhavareorder av den 20 mars blev Nationalbeväringen
indelade uti 5 bataljoner med 4 infanterikompanier i varje, utom
1:a eller Norra bataljonen, som hade 3 kompanier jämte Fårös
beväring; 2 jägarkompanier tilldelades varja bataljon, men 5
sådana kompanier blev oindelda och ställdes under
brigadchefernas direkta befäl. Hela lantbeväringen indelades
sedan i 2 brigader.
Stadens
beväring indelades till positions- och åkande artilleri samt uti
ett jägarkompani, ett infanteri- och ett pikförarkompani. Kungen
hade lämnat en särskild tillåtelse åt Visbys borgarskap att de
själva fick välja hela befälet till stadens manskap.
I
sin egenskap av militärbefälhavare hade amiralen under sig
anställd vid militärbefälsstaber och stater: som chef för
militärexpeditionen, överadjutanten, majoren Jacob Cederström;
till stabsadjutanter 3 officerare, en vid artilleriet, en vid
fältmätningskåren och en kavalleriofficer, samt för händelse
av behov av diplomatiskt biträde, kanslirådet Silfverstolpe. Vid
övriga staber och stater en artilleribefälhavare som hade under
sitt befäl, utom det till Gotland kommenderade artilleriet och
det av Visby stads beväring uttagne, en tygmästare, en
tygofficer, en tygförvaltare, en pistolsmed och en stockmakare.
En major och en subalternofficer ur ingenjörskåren, en auditör
och en krigsfiskal, en fältprost, en fältläkare med två
underläkare, en fältkommisarie och en fältkamrer med
skrivbiträde. Fram på sommaren erhöll amiralen även under sitt
befäl ett mindre krigsfartyg stationerat vid ön.
|
|
|
|
I
mars och april anlände till Gotland såsom förstärkning till
artilleriet en kommendering av Vendes artilleriregemente samt
positionspjäser, gevär och ammunition, medicinska attiraljer och
proviant för de hitkommenderade trupperna. I slutet av mars och i
början av april anlände också från fastlandet det erfordliga
antalet officerare för Nationalbeväringen. Dessa hade skickats
till ön utan att deras kunnighet hade kontrollerats varför ett
stort antal skickades åter till fastlandet.
Vapenövningarna
började de första dagarna av april månad med ett kort
befälsmöte och sedan exercis kompanivis med manskapet. Befälet
erhöll traktamente efter resereglementet och truppen, när den
var sammandragen, avlöning och slitningspenningar.
Fastän
ett större antal engelska krigsskepp kryssade runt i Östersjön
och ofta nalkades öns kuster uppstod inga fientligheter, tvärtom
hade ett engelskt skepp landsatt på en obebodd del av den
gotländska kusten, en besättning och en del av tacklaget, som
tillhört ett förolyckat gotländskt handelsfartyg, som
engelsmännen bärgat. Inte heller förhindrades postgången eller
något annat fartyg som färdades i Östersjön. Däremot blev
gotländska fartyg som inlöpt till Danzig, vilken stad var
fästning och hade fransk garnision, belagda med kvarstad.
Sedan
alla engelska krigsfartyg lämnat Östersjön återkallades
amiralen Cederström och avreste med sin stab efter det att han
den 3 november hade överlämnat befälet åt den tillförordnade
vice landshövdingen och militärbefälhavaren översten L
Reuterskjöld.
I
sista dagarna av oktober och början av november avgick från ön
så väl Jönköpings bataljon som största delen av det
hitkommenderade artilleriet, varav det endast kvarlämnades ett
detachement bestående utav 2 subalternofficerare (den ena med
åliggande att tjänstgöra som tygofficer) samt 3 underofficerare
och 38 man konstaplar och artillerister. Kort därefter blev även
kapten Svebilius, som ankommit till ön, förordnad till
artilleribefälhavare.
Jämlikt
generalorder av den 11 oktober avreste den 14 och 26 november alla
övriga som till Nationalbeväringen kommenderade officerare utom
en officerare på varje kompani. Genom generalorder av den 22
november tilläts likväl anställande av 2 bataljonschefer med
adjutanter.
De
kvarkommenderade officerarna fick fortfarande uppbära traktamente
efter resreglementet intill dess en särskild avlöningsstat för
Gotlands Nationalbeväring blivit fastställd.
I
december månad ankom ett engelskt handelsfartyg, förföljt av
franska kapare, till Fårösund. Fartuget blev belagt med kvarstad
och bevakades av en kommenderad postering vilken hade order att
arrestera besättningen från kaparfartygen om de försökte
landstiga.
|
|
1812
|
|
Nationalbeväringens exercis verkställdes
under maj och juni. Söndagseftermiddagarna kompani- och
avdelningsvis vid kyrkorna. I anledning av det besvär och de
olägenheter vid exercis och vid tillsyn av vapenvården som
uppstod på grund av att närboende manskap var fördelat på
olika kompanier anbefallde militärbefälhavaren under den 20
april kompanicheferna att inkomma till bataljonscheferna och dessa
till militärbefälhavaren med förslag till jämkning i
kompaniernas styrka.
|
|
1812-07-02
|
|
Den
första utfärdade avlöningsstat för Gotlands Nationalbeväring:
|
3 |
Bataljonschefer
med årligt arvode av |
250
Rr |
|
1 |
Stabsadjutant
med |
150
Rr |
|
3 |
Bataljonschefs
adjutanter |
100
Rr |
|
3 |
Pikförarechefer |
66
Rr |
|
Vid
de 19 infanterikompanierna |
|
19 |
Kompanichefer |
150
Rr |
|
Vid
de 16 jägarkompanierna |
|
16 |
Kompanichefer |
150
Rr |
|
16 |
Subalternofficerare
á |
100
Rr |
|
3 |
Underofficerare
á |
33.
16 Rr |
|
6 |
Korpraler
á |
9
Rr |
|
1 |
Spel
med |
4
Rr |
|
|
|
Vid
varje infanteri- och jägarkompani: för Visby stads
beväring med lika arvoden som nyss anförts, för
positionsartilleriet 2 subalternofficerare, 2
underofficerare och 6 konstaplar - för åkande
artilleriet, som fortfarande skulle stå under befäl av
artillerikommenderingens officerare, 4 underofficerare och
2 konstaplar. För pikförarkompaniet 1 kapten, men
jägare- och infanterikompanierna fick behålla fulltaligt
antal officerare nämligen 4 vid det förstnämnda och 3
vid det senare samt lika antal underbefäl som
lantbeväringens kompanier.
Civilstaten
inefattade 1 auditör med 100 Rr, 1 fältkamrer eller
regementsskrivare 200, 1 magasinsförvaltare eller
sjukhusinspektor 150, 1 sjukhusläkare med 150, 1
underläkare med 66.32, 1 tygvaktare med 50, 1 pistolsmed
med 50 samt 33 sockenrustmästare, därav 11 á 5 och de
övriga á 8 Rr 16. Hela avlöningsstaten uppgick till
16.609 Rr och 16 Skilling. |
|
|
|
|
|
|
1812-08-31
|
|
Överlämnar överste Reuterskjöld sin
befattning till den nya landshövdingen och militärbefälhavaren
på ön, konteramiral Aschling.
|
|
1812-10-21 |
|
Den
första uniformen för Nationalbeväringens befäl fastställs. |
|
1812
|
|
Genom militärbefälhavareorder infordrades
uppgifter på de av amiralen Cederströms konstituterade
officerare vilka önskade ingå i Nationalbeväringen med
åtnjutande av den fastställda avlöningsstaten. De som anmält
sig erhöll konfirmationsfullmakter under den 15 september där
förutom stadens bevärings officerare samt 27 kaptener och 1
löjtnant blivit utnämnda åtnjutande av traktamente för de på
Nationalbeväringen från andra regementen kommenderade
officerarna vilka erhöll order att vid sina kårer och regementen
där de tillhörde inställa sig.
|
|
1813-01-28
|
|
Amiral Aschling ingav den 14 oktober 1812
ett förslag till en ny indelning av kompanierna samt till en ny
avlöningsstat, och påbjöd genom allmän kungörelse av detta
datum den indelning i bataljoner och kompanier för
Nationalbeväringen som i långa tider kom att gälla.
|
|
1813-01-29
|
|
Utfärdades en militärbefälhavareorder som bestämde
officerarnas placering vid bataljoner och kompanier efter den nya
indelningen, där de socknar som tillhör varje kompani finns
upptagna.
|
I
Norra bataljonen |
II
Medelbataljonen |
III
Södra bataljonen |
Visby
stadsbeväring |
|
Fårö kompani |
Dede kompani |
Närs kompani |
1
Jägarkompaniet |
|
Rute & Forsa kompani |
Stenkumla
kompani |
Burs kompani |
1 Infanterikompaniet |
|
Lummelunds kompani |
Banda kompani |
Hemse
kompani |
1 Pikförarkompaniet |
|
Lina
kompani |
Klinte
kompani |
Fardhems kompani |
|
|
Halla kompani |
Hejde kompani |
Hablinge
kompani |
|
|
Bäls
kompani |
Torsburgs
kompani |
Grötlinge kompani |
|
|
Endre & Bro kompani |
Garde kompani |
Hoburgs kompani |
|
Vid
indelningen strävade man efter att få kompanierna numerärt
lika stora ca 250 man. Visby stadsbeväring
blev en särskild organisation. Beväringsartilleriet
rekryterades som förut endast från Visby. De bedrev sina
övningar vid södra byrummet utanför södra stadsmuren. Manskapet
rullfördes vid vederbörligt kompani och där förättades
årliga mönstringar. Gevär och patronväskor förvarades i
hemmen.
|
|
1813-02-06
|
|
Enligt en generalorder blev 24 officerare av
Gotlands Nationalbeväring beordrade att avgå till Pommern för
att delta i det pågående fälttåget. Dessa officerare blev till
tjänstgöring placerade vid de i Pommern nyuppsatta
Engelbrechtska och Drottningens regementen. På Gotland blev i de
ivägsändas ställe till kompanibefälhavarens förordnande ett
antal utan tjänstgöring kvarblivna officerare.
|
|
1813-02-26
|
|
Genom allmän kungörelse uppmanade Aschling
landets innevånare att av frivillige formera en trupp av omkring
600 man vilken under namn av Prins Oscars fribataljon, skulle få
delta i fälttåget i Tyskland. Ungdomen var intresserade men
många bland de äldre befarade att detta kunde leda till
rubbningar i konventionen för Gotlands Nationalbeväring, och
motverkade i tysthet saken, likaväl anmälde sig 100 bland öns
ungdom. Men då deras antal var för litet blev det inget av det
hela.
|
|
1813-03-13
|
|
Militärbefälhavareorder där det upptas de
efter överenskommelse med allmogen bestämda exercisplatser för
varje kompani.
|
|
1813
|
|
Under avvaktande på Konungens
fastställelse av den projekterade nya indelningen av kompanierna
med förhöjd avlöningsstat för officerarna, ingav Aschling inte
något förslag till besättande av de 16 subalternofficerarnas
beställningar vid jägarkompanierna, som den då gällande staten
av den 2 juli 1812 upptog utan hela officerspersonalen vid
lantbeväringen bestod i nära 2 år på det sätt som 1813 års
rangrulla upptager endast av 3 bataljonschefer med sina
adjutanter, 3 pikförarechefer och 20 kaptener samt en enda
subalternofficer, således fanns endast en enda officer vid varje
av de 21 kompanierna, i vilka beväringen på förhand blivit
indelt istälet för de 19 infanteri och 16 jägarkompanier som
1812 års stat upptog.
|
|
1813
|
|
För
att genom ytterligare indragningar och besparingar på 1812 års
stat anskaffa medeltillgång för den av Aschling föreslagna
förhöjda avlöningsstaten för officerarna, ävensom i vilket i
den utfärdade allmänna kungörelsen upptog, att överenskomma
och besluta om exercistiden, mötesplatser och vapenvården,
utlyste Aschling sammankomster med deputerade från alla socknar
inom Norra häradet vid Alleqvia den 17 och den 20 februari. I
samma månad med Södra häradet vid Skogs tingsställe
uppgjorde Aschling följande antagne och beslutade
överenskommelse:
|
1o) |
Att
exercistiden varje år skall räcka i sex söckendagar
samt särskilt 2:ne söndagseftermiddagar (tiden för
exercisen skulle få föreslås av kompanierna själva)
varvid de deputerade avstodo på manskapets vägnar från
anspråk på avlöning |
|
2o) |
Bestämdes
särskilda exercisplatser för varje kompani |
|
3o) |
Bifölls
den allmänt yttrade önskan, och beslöts, att var och en
av manskapet finge utehava och själva vårda sitt gevär,
mot skyldighet att därför vara Kronan ansvarig |
|
|
1813-05-05
|
|
Genom både order och kungörelse utsattes
tider och ställen där Nationalbeväringen kompanivis skulle
undergå inspektion av överadjutanten majoren J. Cederström.
|
|
1814
|
|
På våren återkom från Tyskland
åtskilliga av de ditkommenderade officerarna. 4 kaptener och 6
subalternofficerare genom order av den 5 maj och 5 juni beordrades
att avgå till Vänersborg för att placeras vid armén mot Norge.
|
|
1815-01-17
|
|
Detta datum emanerade Kungl. stadsfästelse
på den indelning av nationalbeväringen i bataljoner och
kompanier som Aschling hade föreslagit och redan förut
fastställt.
Samma dag utfärdades den föreslagna nya
staten där avlöningsbeloppen upptas såsom arvoden att till- och
avträdas på månad. Tjänsterna skulle tillsättas medelst
fullmakt på motsvarande grader i armén, ingen begravningshjälp
avtjänas eller utfaller och ingen delaktighet i
pensionsinrättningen äger rum.
|
Militärbefälhavaren
med arvode av
|
800 Rr
|
|
1
|
Bataljonschef
|
600 Rr
|
|
1
|
Bataljonschef
|
500 Rr
|
|
1
|
Bataljonschef
|
400 Rr
|
|
1
|
Stabsadjutant
|
200 Rr
|
|
3
|
Bataljonschefsadjutanter
|
150 Rr
|
|
2
|
Subalternofficerare
vid positionsartilleriet á
|
100 Rr
|
|
Visby
infanteri och jägare
|
|
2
|
Kaptener á
|
150 Rr
|
|
5
|
Subalternofficerare á
|
100 Rr
|
|
Landets
beväring
|
|
21
|
Kaptener á
|
300 Rr
|
|
21
|
Löjtnanter á
|
150 Rr
|
|
21
|
Fänrikar á
|
120 Rr
|
|
För
landets och stadens beväring
|
|
26
|
Underofficerare á
|
50 Rr
|
|
49
|
Underofficerare á
|
33.16 Rr
|
|
52
|
Konstaplar och
korpraler á
|
16 Rr
|
|
104
|
Konstaplar och
korpraler á
|
12 Rr
|
|
45
|
Spel á
|
6 Rr
|
|
1
|
Pikenerkapten
|
66.32 Rr
|
|
|
För tygstaten uppgår
arvodena till
|
400 Rr
|
|
|
Civil med flera stater
till
|
1358. 16 Rr
|
|
|
|
|
|
|
1815-02-21
|
|
Erhöll 2 kaptener, 24 löjtnanter, 2
underlöjtnanter och 21 fänrikar samt bataljonspredikanten ovan
nämnda fullmakter till planering vid Nationalbeväringen och
sålunda blev det på staten upptagne antal officerare
kompletterat.
|
|
1815-03-29
|
|
Anbefalltes genom en order att sedan
rustmästartjänsterna på nya staten blivit indragna ålåg det
fältväblarna att ta hand om de kronopersedlar som på
rustkammaren förvarades, att gevärens visitation hos truppen i
kvarteren skulle verkställas den sista månaden i varje kvartal
samt att kompanicheferna inte hade rätt genom pålysning från
predikstolen eller genom order sammankalla truppen utan erhållna
skriftliga order.
|
|
1815-03-31
|
|
Aschling
meddelade genom en order att han erhållit tillåtelse att
föreslå en särskild subalternofficersgrad nämligen
underlöjtnanter, vilka endast skulle bli förbundna att
tjänstgöra vid de årliga mötena och beräkna tur men inte
erhålla något arvode. Troligen var det så att Aschlings avsikt
vara att befordra alla länsmännen i länet till fänrikar med
åtnjutande av tillhörande arvoden på stat och att de i denna
tjänstegrad ständigt skulle kvarstå. Detta förslag vållade
emellertid en missbelåtenhet inom officerskåren vilket i sin
mån borde bidragit därtill, att förslaget inte blev satt i
verkställighet.
Med
föranledande av några yppade oordningar vid avlöningens
utdelning utfärdades en order att utbetalningarna framgent skulle
verkställas av fältkamreren direkt till var av befälet på
utsatta avlöningsmöten inom varje bataljons stånd.
|
|
1815-05-02
|
|
Utfärdade Aschling
militärbefälhavareorder om att inskrivningstiden för ynglingar
vid Nationalbeväringen skulle förflyttas från 15 till fyllda 18
års ålder.
|
|
1815-07-14
|
|
Anbefallte militärbefälhavaren att den
ammunition som förvaras i kompanirustkamrarna, vilka till en del
var i kyrktornen, och vid några kompanier blivit skadad av fukt,
skulle återlämnas och inreverseras till Visby
ammunitionsförråd.
|
|
1815-10-07
|
|
Militärbefälhavareorder
anbefaller att kaptenen vid Visby jägarkompani Ehinger som
erhållit fullmakt att vara stadsmajor skulle såsom bataljonschef
överta befälet, inte endast över jägare- och
infanterikompanierna jämte pikförarkompaniet, utan även
positionsartilleriet.
Under
samma dag anbefalldes på order att fältväblarna vid
lantbeväringens kompanier skulle från kyrkorna avhämta alla i
därvarande rustkammare kompaniernas tillhöriga kronopersedlar
och desamma hos sig förvara.
|
|
1815-12-29
|
|
Anbefalltes genom en order att oavsett det
inte bestås lön på stat för mera än 3 underofficerare och 6
korpraler per kompani, måste likafullt konventionens
föreskrifter i avseende på antalet, som skall utväljas, iaktas,
emellertid befriades detta extra underbefäl från all
tjänstgöringsskyldighet mellan exercistiderna.
|
|
1816-01-17
|
|
Utfärdades order om hur officerarnas
inkvartering på landet skulle förhållas, nämligen att desamma
av länsmännen borde besörjas efter tur hos allmogen.
|
|
1816-02-20
|
|
Meddelas genom en order att den i Visby
garnision förlagda styrka av Svea artilleriregementes
kommendering skulle förminskas till 24 man.
|
|
1816-04-18
|
|
Kungjordes att Kungl. Maj:t förordnat
överstelöjtnanten vid Svea artilleriregemente von Arbin till
artilleribefälhavare och bataljonschef för Nationalbeväringens
artilleri, vilket bestod av 2 kompanier åkande artilleri
försedda med 3-pundiga kanoner och Helvigs haubitser samt 1
kompani positionsartilleri med tillhörande 8 stycken 24-pundiga
kanoner och 8 stycken 12-pundiga Ehrensvärds. Härigenom blev
allt artilleri på Gotland förenat till ett helt för sig.
|
|
1816-05-29
|
|
Meddelas
genom order att överstelöjtnanten i Generalstaben Silverskjöld
blivit förordnad att inspektera Gotlands Nationalbeväring under
årets kompaniexercis.
Under
den tid amiral Aschling var militärbefälhavare förättades
exercisen på så sätt att varje bataljon hade sitt särskilda
befälsmöte under sin bataljonchefs befäl som därefter
inspekterade exercisen med truppen, var inom sin bataljon vid
kompanimötena.
|
|
1816-10-19
|
|
Utfärdades en order vilket i sammandrag
upptar vad som tidigare hänt gällande vården av kronopersedlar
vid kompanierna, därjämte blev anbefallt och påbjudet att innan
någon av manskapet tilldelas permission skall deras gevär och
övriga persedlar vara inlämnade till fältväbeln mot erhållet
kvitto och detta betyg skall vara påtecknat av kompanichefen.
Utan uppvisande av ett sådant betyg får ingen inom
beväringsåldern pass från landskansliet att från ön avresa.
|
|
1817-03-26
|
|
Utfärdade militärbefälhavaren en order om
att han samma dag avlämnat militärbefälhavarebefattningen till
översten baron Cederström som medförde 2 adjutanter vilka på
ordern upptogs som tjänsteförättande och den förre
stabsadjutanten tjänstgöring upphörde.
|
|
1817-05-09
|
|
Anbefalltes genom en
militärbefälhavarorder den 1:a generalmönstringen, dock endast
kompanivis, som ägt rum med Nationalbeväringen sedan första
året från dess upprättande och vilka mönstringar förutan inte
skulle heller med full tillförlitlighet manskapets enrollering,
förflyttande från ett vapen till ett annat samt avskedande kunna
ske. På nämnda order anbefalldes också att enrollering skall
verkställas i enlighet med konventionen ifrån fyllda 15 året i
stället för från det 18 som den tidigare militärbefälhavaren
året förut hade anbefallt.
|
|
1817-05-16
|
|
Anbefallde den nya militärbefälhavaren det
första allmänna befälsmötet vid Visby i sex dagar från den 2
juni, samt att kompanimötena skulle förättas påföljande
vecka, även för första gången endast med artilleri och
jägare, på de vanliga kompanimötesplatserna. Visby jägare fick
sin exercis utsatt liktidigt med befälsmötet.
|
|
1818
|
|
I anledning av militärbefälhavarens gjorda
ansökan att 3 hemmansdelar på landet måste få inköpas för
att där uppföra kasernbyggnader, en för varje bataljon för
deras tillhörande officerare. Infordrade Kungl. Maj:ts genom brev
av den 24 juli 1818 ritning ock kostnadsförslag på dessa
byggnader, vilka handlingar blev insända den 13 april 1820, men
någon vidare åtgärd i denna sak finns inte belagda.
|
|
1818-08-31
|
|
Uti en skrivelse från Kungl. Krigskollegium
av detta datum meddelas Kungl. Maj:t bifall till upprättande av
en gevärsreperationsverkstad i Visby med personal bestående av,
utom de av Nationalbeväringens stat redan befintlige 2
hantverkare, av 1 rustmästare, 3 pistolsmeder och 1 stockmakare,
alla på krigskollegies stat.
|
|
1819-02-23
|
|
Meddelade
Kungl. Maj:t i ett brev svar på militärbefälhavarens gjorda
ansökan om att truppen måste återfå dagtraktamentet under
exercisen, att sådant inte kunde beviljas eftersom Rikets
Ständer inte hade anslagit sådana medel.
Uti
ett annat brev med samma datum meddelade Kungl. Maj:t att Gotlands
Nationalbevärings artilleri skall förses med pjäser och full
attiralj till 2 6-pundiga och 1 12-pundigt batteri.
|
|
 |
 |
 |