|
Informationsverket
för linjeofficerare inrättades på Kungl. Maj:ts befallning.
Orsaken var att Nationalbeväringens officerskår var långt i från
komplett och man ansåg att kåren inte skulle erhålla
tillräckligt antal ynglingar, varken från Gotland eller
fastlandet, som skulle söka som officer till den gotländska
beväringen. Officersyrket var inte längre så attraktivt då
lönerna inte ansågs motsvara yrkesrollen. Tidigare hade även
befordran till högre grader oftast skett genom rekommendationer
från regementschefen vilket inte alltid ansågs rättvist. Senare
hade möjligheten till befordran förbättrats genom avlagda
examens- och uppförandebetyg (conduitebetyg).
För att underlätta
antagningen till öns officerskår inrättades därför detta
läroverk. Där skulle de som tjänstgjorde som befäl vid
beväringen och underofficerare från andra regementen som hade en
önskan att få en officersplats, kostnadsfritt undervisas i ämnen
som behövdes för att bli officer. Även ynglingar som ännu inte
tjänstgjorde som befäl kunde efter erläggande av 60 riksdaler
per termin antas till detta läroverk.
Chef för läroverket
var öns militärbefälhavare som under sig hade en major, en
föreståndare samt för varje klass en ordningsman. Till en början
fanns två lärare, en för humaniora och en för militärämnena.
Det fanns ett
reglemente upprättat där det föreskrivs befälets uppgift, vilka
kunskaper som fordrades för att bli antagen till läroverket samt
hur eleverna skulle uppföra sig.
"Eleverna få icke
utan särskilt tillstånd besöka källare, kondotori eller
värdshus, så vida de icke där äro inackorderade till spisning, i
vilket fall de få vistas där endast under middag- och
aftonmåltiderna. De få icke vistas utom sine kvarter efter
klockan 10 på aftonen utan särskilt tillstånd därtill. Skulder,
som eleverna utan styrelsens begivande till äventyrs åsamka sig,
bliva icke gottgjord."
Reglementet
kungjordes årligen vid terminens början. Brott mot reglementet
eller allmän lag bestraffades antingen vid läroverket
extrajudiciellt eller av krigs- eller civil domstol.
I reglementet upptas
även vilka kunskaper eleven minst borde ha innan han antogs. För
de med sämre kunskaper ansågs att det skulle åtgå två terminer
för att klara sin officersexamen. För de som hade en bättre
underbyggnad räckte det oftast med en termin.
Hur lektionerna
genomfördes bestämdes av militärbefälhavaren. De ämnen som
skulle läsas var: Författandet av krior på modersmålet, franska
och tyska språken, historia, geografi, matematik, artilleri,
fortifikation, praktik, topografi och kartritning.
Vid examen i språken
fordrades: Explication av lättare författare, utan lexikons
begagnande.
Vid examen i historia
fordrades: Eklunds Historia - den utförligaste.
Vid examen i geografi
fordrades: Palmblads eller Hartmans läroböcker.
Vid examen i
matematik fordrades: 6 böcker av Euclides samt Forsells Artmetik
jämte 2:a gradens algebra.
Vid examen i
artilleri och fortifikation fordrades: Kapten Hazelii kurs i
dessa ämnen.
Vid examen i
praktiken fordrades: Tjänstgöringsreglementets 4:e del.
Vid examen i
topografi fordrades: Kapten Ståls kurs.
Vid varje månadsslut
skulle föreståndaren inlämna en skriftlig rapport om vad
eleverna åstadkommit vad gällde flit och uppförande.
Inför examen och de
föregående tentorna där militärbefälhavaren presiderade,
tillsattes en examenskommission som bestod av tre personer. Vid
tentorna genomgicks ämnena med mycket större noggrannhet än vid
examenstillfället där det oftast var mer kortfattat.
Åt varje elev som
undervisats på läroverket utfärdade militärbefälhavaren ett
"conduitebetyg" som oftast grundades på majorens
rekommendationer från varje tentamenstillfälle samt
föreståndarens månadsrapporter.
Den 1 maj 1866 upphörde
Linjeofficersläroverket i Visby.
|
