|
Gamla lägret på Wisborgs slätt |
|
 |
 |
 |
 |
|
Tältlägret ca 1885 |
Officerstält ca 1885 |
|
 |
 |
|
Wisborgs slätt har
under lång tid använts som övningsplats för det militära. I ett arrendekontrakt
från 1875 fick Kronan rätten att utnyttja Kungsladu-gårdens
ägor för målskjutning och exercis. Det var i huvudsak det
området som i dag gränsar till Oscarsstenen samt den
intilliggande dungen. År
1885 antogs en ny härordning där det bestämdes att alla
gotlänningar skulle genomgå gemensamma vapenövningar på
Wisborgs slätt. Där skulle ett
 |
| Wisby kompanis krutboden |
permanent läger upprättas
från och med 1887.
Några byggnader fanns inte med undantag för en mindre
krutbod i den norra delen av den så kallade lägerskogen.
Boden hade uppförts i början av 1840-talet.
Ammunitionen i dessa bodar var
beräknad efter 30 skarpa patroner och en flinta per man. Det
skulle även finnas en del extra ammunition som vart tredje
år skulle från Visby omsättas. För vården och tillsynen av
denna ammunition sköttes av en tillförordnad tillsyningsman,
en för varje bod. Han skulle för detta arbete erhålla ett
visst årligt arvode.
Boden
var placerad i norra delen av Lägerskogen. Den flyttades ca 1920 till
en plats öster om Hangaren, finns numera vid regementets museum i
Tingstäde. Krutboden tillhörde Visby kompani.
Beväringarna låg i
tältlägret på slätten intill lägerskogen. Marken var sank och
odränerad vilket senare avhjälptes med att man grävde djupa
diken. Utspisningen
skedde på den lilla öppna platsen alldeles intill och öster
om vaktmästarbostaden. Maten tillreddes i kokgravar och
intogs vid långa träbord ute i det fria.
Dricksvattnet hämtades i en brunn som fanns i den västra
delen av Donners hage. Där fanns en gammal handpump med ett
stort svänghjul av trä.
|
Tidningsklipp |
|
Notabel resande.
General-Intendenten, öfversten mm frih. Palmstjerna
hitkom igår med "Klintehamn" från hufvudstaden.
Öfverste Palmstjerna besiktigade samma dag blifvande
exercis- och barackplatsen vid Visborgs
kungsladugård och afreste i dag för att besiktiga en
i Tingstäde föreslagen dylik plats. (Gotl. Tidn.
1886-05-01) |
|
Öfversten frih. Palmstjerna
är i egenskap af Generalintendent förklarat, att
ladugårdsfältet söder om Visby är lämpligast för
exercis och till anläggande af dertill erforderliga
barackbyggnader. (Gotl. Tidn. 1886-05-06) |
|
Beväringen inryckte i går å
vårt Ladugårdsgärde, aom man oriktigt vill kalla
"Visborgs slätt", enär platsen är belägen icke vid
Visborg, som slottet i staden benämndes, utan vid
Visborgs kungsladugård halfannan fjerdingsväg söder
om staden. Så väl officerarne som manskapet kommer
att der ligga i läger, hvartill mer än hundra tält
blifvit använda i stället för baracker, som icke
medhunnits att uppföra. (Gotl. Tidn. 1887-05-21) |
|
Notabel resande. Med
ångaren "Klintehamn" hitkom i går
generalintendenten, öfverste frih. Palmstjerna för
att utse platser å Ladugårdsgärdet till blifvande
barackerna. (Gotl. Tidn. 1887-06-04) |
|
Hertigen af Gotland, prins
Oscar, hitkommer, som förut blifvit nämdt, fredagen
den 10 dennes och qvarstannar här öfver lördagen och
söndagen med kanonbåten "Edda" å hvilken han är
chef. Åtskilliga högtidliga tillställningar hafva i
anledning deraf beslutits af stadsfullmäktige, såsom
allmän flaggning å stadsmurens torn och å
vågbrytaren. Landshöfding Poignant och fru P. gifva
samma dag middag i residenset, och dagen derefter
gifver överste v. Hohenhausen frukost samt biskopen
v. Scéele middag. Officerarne vid Gotlands
artillerikår inbjuda prinsen på lördagen till
frukostmiddag i paviljongen, och på aftonen gifva
officerarne vid Gotlands infanteriregemente supé
i officerstältet å Ladugårdsgärdet. Prinsen
afgår med "Edda" härifrån tidigt på
måndagsmorgonen.(Gotl. Tidn. 1887-06-04) |
 |
Under 1880-talet uppfördes två större manskapsbaracker,
norra och södra, tvätthus, torkhus, kök samt mathall. 1888
togs de nya byggnaderna i bruk.
Underofficerarna använde två små rum i vardera baracken. I
rummet hade en fanjunkare och tre sergeanter sitt logi.
Dagtid användes rummen till kompaniexpeditioner.
Även ett vattentorn byggde mellan de båda stora barackerna.
Efterhand tillkom fler byggnader. |
|
|
|
 |
 |
|
|
|
 |
|
|
|
Beväringsmöte 1888 |
|
Kompaniet: 2 Kaptener, 3 Subalternofficerare, 1
Fanjunkare, 2 Sergeanter, 1 Furir, 4 Spel och trumslagare, 4
Korpraler (vice), 4 Meniga tjänstgörande som korpraler, 6
Volontärer, 55 Beväringar |
|
|
|
"Vid min tid samlades de inryckande
beväringskontigenterna å
vissa platser under en befälhavare, vanligen en korpral
eller
underofficer, som skulle föra dem till
förläggningsplatsen vid
Visborgs slätt. Från Endre, Hejdeby och angränsande
socknar,
samlades vi vid Tibles i Hejdeby. När uppropet hade
gjorts,
marscherade vi till Visby, där vi skulle få ut nödig
utrustning såsom gevär mm vid Tygförrådet vid Mellangatan 19. När detta var
undanstökat,
marscherade vi ut till Visborgs slätt, där
sängutrustning och
andra persedlar, samt uniformen, utdelades. Det var
ganska kallt
ännu och skogen låg full av snö, fast det var första
dagarna i
Maj. Det var vårt första arbete med att stoppa halm i
vår madrass
och huvud- kudde och plassera dem i våra utsedda
britsar inom de
nya barackerna med en under- och överbrits. Till
sängutrustningen
hörde en filt, det var allt, och vi frös ohyggligt, ty
barackerna
låg nere i skogen där solen knappast syntes och
överallt låg ännu
snö kvar i drivor." (Berättat av Karl Johan Fardelin) |
|
|
|
Utrustning |
Halsduk, vapenrock,
ylletröja, klädesbyxor, kalsonger, lägermössa,
lägerrock av linne, kapotter |
|
Remtyg |
Bandolär, livrem,
livremsbeslag, hylsa för bajonettbalja |
|
Utredning |
Kopparflaskor,
flaskremmar, filt, madrassvar, putvar, handuk |
|
Övningsutrustning |
Riktstolar,
riktkontrollspeglar mm |
|
Slitningsersättning |
För bruk av egna
skjortor och fotbeklädnad ersättes per dag med 8 öre |
|
 |
 |
|
|
|
|
Dagliga
övningstider |
Förmiddag |
Klockan 06.00
- 08.00 |
| |
|
Klockan 09.00
- 11.30 |
| |
Eftermiddag |
Klockan 16.00
- 18.00 |
| |
|
Klockan 18.30
- 20.00 |
|
 |
 |
 |
|
|
|
|
Signal till ut- och inryckningar samt till
ombyte av övningar gives från lägervakten |
|
Revelj slås klockan 05.00 samt tapto klockan
21.00 |
|
Korum förättas klockan 06.00 på
inryckningsdagen på Södra Torget samt sedan dagligen
klockan 06.00 och efter avslutad exercis på
eftermiddagen på exercisfältet |
|
På vakt. 1. exercisdagen den 2. instundande
juni en underofficer som befälhavare, två korpraler,
en trumslagare samt tolv man ur bataljonen.
Vaktstyrka och befälhavare uttages i tur av Norra,
Södra, Medel samt Wisby bataljon |
|
Signal till vaktens formerande gives genom
förgaddring klockan 09.30 |
|
Dagrapport avlämnas dagligen klockan 09.00 i
stabsexpeditionen |
|
Order utgives varje dag klockan 13.00 på
samma ställe |
|
Sjukhus för beväringen anordnas i stadens
sjukhus på Strandgatan. Sjukvisitation klockan 07.00
i sjukhuset. Subalternofficer ur vaktgivande
bataljon skall närvara, samt upprättar sjukförslag
som insändes till stabsexpeditionen klockan 09.00 |
|
 |
 |
|
|
 |
|
|
 |
 |

|