Gotlands Regemente

1887 - 2006

1887-01-01

No: 27 Kungl. Gotlands Infanteriregemente bildas. Militärbefälhavaren är regementschef. Fredsorganisation: 2 bataljoner om 4 kompanier. 

I.  Bataljon: 1. Visby komp (Ro 181), 2. Roma komp (Ro 182), 3. Tingstäde komp (Ro 183), 4. Lärbro komp (Ro 184) II. Bataljon: 5. Klinte komp (Ro 185), 6. Garde komp (Ro 186), 7. Hemse komp (Ro 187), 8. Havdhems komp (Ro 187) Staten upptar utom officerare även fast anställda underofficerare och underbefäl samt 40 meniga volontärer.

Regementet förläggs till Visborgsslätt där ett barackläger anlades. 1887 blev Visborgsslätt gemensam övningsplats för de två bataljonerna som organiserades genom riksdagsbeslutet 1886. Innan dess hade kompanierna i Gotlands Nationalbeväring haft skilda övningsplatser runt om på Gotland.

1896

Beväringen får äta på Visborgsslätt. De slipper de förhatliga tallrikarna och skålarna av järnbleck, som var så svåra att rengöra.

1898

Regementes meniga volontärstyrka ökas till 240.

1901

Riksdagsbeslut om "fastlandskontingenten" att övas vid regementet. Dessutom fick regementet ny indelning: 2 bataljoner om tillsammans 8 infanterikompanier, 2 fästningskompanier, 1 velocipedavdelning och 1 trängkompani.

1902

En lägerbarack uppförs på Visborgsslätt som var avsedd att användast för beväringsmanskapet fram till dess att kaserner av sten uppförts. Genom denna provisoriska åtgärd ville man förebygga olägenheten för beväringen att behöva kampera i tält. 

Regementet formerat på 1 bataljon deltar i fälttjänstövningar i Närke.

1903-11-28

Järnvägsbanan Visby - Visborgsslätt färdig. Den första vagnen som trafikerade banan hade ångmaskinen placerad ungefär i mitten varför vagnen passade det militära reglementet genom att det bildades en avdelning för officerare och en för meniga och civilpersoner.

1904-03-01

Ett linjekompani och två fästningsinfanterikompanier mobiliseras som neuatralitetsvakt i Slite och Fårösund. Mobiliseringen pågick i fyra månader.

1905-08-??

De nya kasernerna och byggnaderna på Visborgsslätt står färdiga för inflyttning

1906

Officerare får inte längre bära sabel utom tjänsten.

1908

Överstelöjtnanten beordras som t f regementschef.

1912

Ett fältstarkt kompani deltar i övningar på fastlandet

1914-08-01

Regementet mobiliseras delvis för neutralitetsskydd. 13. och 14. fästningskompanierna skulle sättas upp av 9. och 10. förstärkta med en del värnpliktiga ur I. bataljonen. I. bataljonen skulle organiseras med den kvarvarande styrkan jämte kontingenter som skulle komma från fastlandet.

I. bataljonen förlades i Tingstäde fästning med kvarter vid Othemars i Othem. II. bataljonen i Stenkyrkatrakten och III. bataljonen i Martebotrakten. 

1914

Ny härordning som ger regementet en tredje bataljonsstab och ett kulsprutekompani.

1915

I. och II. bataljonerna förlades i kasern vid Visborgsslätt. III. bataljonen kvarlåg i Tingstäde

1918

Mobiliseringen slut.Regementet består av tre bataljoner med samma antal kompanier

1923

Övningar med velocipedkompanier och motoriserade kulspruteförband förekommer för första gången utanför velocipedavdelningens ram. Det blev början till regementets cykelorganisation

1925

Regementet formerat på en bataljon med ett cykelkompani och ett motoriserat kulsprutekompani deltar i fälttjänstövningar i Östergötland.

1928-01-01

Regementet blir Nr: 18 Kungl. Gotlands Infanterikår med fyra fredskompanier under militärbefälhavaren som kårchef. Kåren utbildas till cykelförband

1937-07-01

Kungl. Gotlands Infanteriregemente återuppstår med två fredsbataljoner

1939-09-01

Order om förstärkt försvarsberedskap på Gotland utfärdas. Det innebar att de kustförsvarsförband som uppsattes av I 18 och A 7 ur de äldsta årsklasserna skulle organiseras. Därtill kom vissa luftvärns-, pansarvärns- och underhållsförband samt de kontingenter från fastlandet som var avsedda för Gotland: En bataljon I 18 (färdigrustad) utan bilar och två batterier A 7. 

Kustartilleriförsvaret var ännu inte färdigt. Till Fårösund kom emellertid en kontigent från fastlandet. Luftvärnet mobiliserades av A 7 men övertogs senare av KA 3.

De organiserade förbanden grupperades inom sina försvarsområden. Dessa förstärktes ytterligare genom att I 18:s och A 7:s fredsförband fördelades på olika försvarsområden. Efterhand fick alla förband, även de icke mobiliserade fullständig utrustning med inmönstrade eller inköpta bilar.

1939-11-30

Efter att ryssarna anfallit Finland skedde allmän mobilisering av Gotlands trupper. Permitterade förband återkallades omedelbart. Själva mobiliseringen gällde bataljoner och divisioner och en del specialförband.

Inmönstring och fördelning på kompanierna gjordes centralt och därefter tog kompaniets befäl hand om sina soldater för utrustning och marsch till vederbörlig krigsförläggning.

Grupperingen var helt inriktad på kustförsvar. CGK hade sitt område längst i norr och resten var indelat i fyra försvarsområden med en regementsofficer som befälhavare i varje.

1940

På nyåret hempermitterades en del förband. Men den 9 april beordrades de åter

1941-44

I 18 får en ny krigsorganisation. Den nya organisationen var inte byggd på beredskapserfarenheter utan på förhand avsedd att gälla från denna tid. Bataljonerna var avsedda att kunna uppträda helt självständiga och bestod av fyra kompanier med kulsprutor och granatkastare. Vid bataljonsstabskompaniet fanns pansarvärn och luftvärnskulsprutor. För att i någon mån täcka bristen på pansarförband fanns vid kompanierna en kulsprutebeväpnad lastbil, patrullbil, och vid bataljonerna en liten jägarpluton i lätta personbilar. Signalutrustningen förbättrades bl a av att kompanierna fick 25 w radiobilar, bataljonen hade två. 

Den största förändringen ägde rum vid kustgevärskompanierna och kustkulspruteplutonerna. Dessa ersattes av ett antal värnkompanier bestående av ett växlande antal plutoner sammansatta av kulsprutebeväpnade grupper. 

Antalet försvarsområden minskades till tre. Det norra stod fortfarande under CGK. 

Den nya grupperingen av trupperna hade betingats av den stigande faran för luftlandsättning. Den omedelbara kustbevakningen sköttes helt av värnkompanierna. Ett par sådana var också grupperade vid flygfält. I övrigt var kompanier och batterier spridda i enstaka förläggningar över hela ön.

Luftbevakningen hade byggts ut och anförtrotts åt ett luftbevakningskompani av värnpliktiga.

1942

Genomfördes en ny territoriell indelning i militärområden. Gotland blev VII. Militärområdet. I april 1942 kom från P 3 i Strängnäs femton lätta stridsvagnar modell 37.  Modellen var redan urmodig då den anlände till ön. Den saknade kanon och var bara utrustad med två kulsprutor. Den var en tjeckisk modell men både motor och pansar var svenskt. Trots det stora antalet fick förbandet nöja sig med beteckningen pluton. Denna stridsvagnspluton "G" ställdes direkt under militärbefälhavarens befäl för att snabbt kunna insättas mot luftlandsättningar på de öppna fälten mellan Follingbo och Barlingbo. Eftersom P 1 ännu inte hunnit bli uppsatt fick plutonen  administreras från P 3 i Strängnäs. Förbandet omorganiserades till 41. stridsvagnskompaniet, dvs stridsvagnsplutonen utökades med kompanistab, kompanitross och en pansarvärns/luftvärns- pluton. 

1944

Överfördes till ön 42. pansarbilskompaniet från P 3 i Strängnäs utrustade med pansarbil modell 41 eller modell "Irland". Typen var något större än pansarbil modell 40 som varit på ön 1941.

Fr om 1 april 1944 övertog P 1 G mobiliseringsansvaret från P 3 för dessa Gotlands två första pansarenheter. Det var två snabba, helmotoriserade förband, som företrädesvis användes som "lufttruppsberedskap". Den nye ÖB Helge Jung gör en inspektionsresa till Gotland i juni. Bland de förband han besökte fanns stridsvagnskompaniet med dessa små kulsprutevagnar. Han meddelade att det skulle komma "riktiga" stridsvagnar till ön. Så skedde i slutet av juli. Då urlastades i Slite ett tungt stridsvagnskompani ur P 3 (sörmlänningar). Det bestod av 18 stycken splitternya svenska 22 tons stridsvagnar modell 1942. Nu fanns på Gotland tre pansarenheter: 41. stridsvagnskompaniet (nu med tre stridsvagnsplutoner) och 42. pansarbilkompaniet ur P 1 G, utrustade med karosseripansar- (KP) bilar modell 42,  samt 4. tunga stridsvagnskompaniet ur P 3.

I slutet av 1944 beslöts att det tunga stridsvagnskompaniet, som egentligen tillhörde 10. pansarbrigaden, skulle stanna på Gotland och övergå i P 1 G krigsorganisation. Därför vidtog en intensiv ny- och omskolningsverksamhet vid detta lilla förband. I största möjliga utsträckning uttogs gotländska värnpliktiga. 

1945

Tyvärr visade sig ansträngningarna onödiga då redan i september 1945  kom nya order som innebar att 22-tons vagnarna skulle bytas ut mot 10-tonsvagnar, det vill säga stridsvagnar av modell 1941.

1949

Överfördes stridsvagnar av modell 1940 (Landsverk) till ön.

1963

Gotlands regemente, I 18 slås ihop med Göta pansarlivgarde på Gotland, P 1 G och bildar P 18. Gotlands regemente blir ett pansarförband

1978

Årskullarna på 1970-talet var de mest stökiga med droger och allmän dålig disciplin. Det förekom att de värnpliktiga även eldade i barackerna. Under en tid var de även uppdelat i en Stockholms pluton och en Gotlands pluton vilket ledde till bland annat mycket slagsmål plutonerna emellan. Militära skyttevärldsmästerskapet annordnas av P 18. Flera av de nya, automatiska måltavlorna skjuts oförklarligt sönder av afrikanska deltagare. Det visar sig att afrikanerna skjuter dum-dum kulor.

1979

Hederskorpral Harald I gör sitt första framträdande i tjänsten under en högvaktsceremoni på kungliga slottet. Han möts av folkets jubel och utnämns senare till hederskorpral

1991

För sista gången utbildas PbatG med Strv 102 samt KP bil

1992

Efter P6 nedläggning överförs Pbv 302 och Strv 104 vilka grundutbildas för första gången på P18.

1997

Övningen Nordic Peace anordnas av P 18 med lyckat resultat.Organisation innan 2003

1. kompani - Livkompaniet, chefsutbildning

2. kompani - Roma kompani, pansarskyttekompani (1991-92 Pvrbkomp, 1992-93 Brigspankomp)

3. kompani - Tingstäde kompani, ledningskompani, pvrbkompani. Under 1970 och tidigt 1980-tal var kompaniet pskkomp. Från mitten av 1980-talet till 1991 var kompaniet ett sk beredskapskompani.

4. kompani - Lärbro kompani, stridsvagnskompani

5. kompani - Klinte kompani, handräckningskompani, depå- och bevakningstjänst

6. kompani - Garde kompani, stabs-och trosstjänst

7. kompani - Hemse kompani, teknisk resurs och mekanikerskola. Organsierades 2003, döptes 2003 om till Teknisk enhet.

8. kompani - Havdhem kompani, ledningskompani, bildat 1 januari 2001

2002

(IA02    Insastsförband Armén 02  Snabbinsatskompani (Wisborgs kompani) ur 90 dagars beredskapsbataljon
Ansvarigt förband P 18 Gotland (utbildning, beredskap, förrådställning) BatCh: Övlt Clas Nilsson, C Mekskkomp: Mj Tony Petersson (P 7), Utbildning: 20020408 - 20020503, Beredskap: 20020101 - 20030630. Styrka: 165.  Mekskkomp: Kompaniledning, Stab/trossplut, 1. Mekskplut 302, 2. Mekskplut 302, 3. Mekskplut 302, 4. Mekspan/ rbplut 302)

2003

Organisation efter 2003

1. kompani - Livkompaniet, chefsutbildning

2. kompani - Roma kompani, med fem plutoner varav tre plutoner i ett mekaniserade förband med Stridsfordon 90. En robotpluton med Pansarvärnspjästerrängbil 1111 med en monterad Robot 56 Bill. En trosspluton bland annat med bärgare, sjukvårdare och ledningsvagnar.

6. kompani - Garde kompani, stabs-och trosstjänst

8. kompani - Havdhem kompani, ledningskompani med bland annat ledningspluton, spaningspluton och granatkastarpluton.

Dessa kompanier tillsammans med P 10 bildade bataljonen VN (Viktor Niklas).

Under utbildningsåret 2003-2004 hade P 18 ansvar för Kosovobataljonen (KS 09, Batch: Karl Engelbrektson
Styrka: Swebat ca 350 (utökades senare efter marskravallerna), övriga ca 150. Kompanier: VL Batstab PL S/T, 
QL 1.mek, RL 2.mek, Övrigt: NSE (på campen), MNTC, MNMP, BrigHQ)

2004-12-16

Riksdagen fattar beslut om att P 18 ska avvecklas. Under det sista utbildningsåret 2004/2005 benämndes kompanierna på P 18: Roma kompani - Sigurd Niklas, Havdhem kompani - Petter Niklas, Garde kompani - Xerxes Niklas som ingick i bataljonen Viktor Niklas. Under det sista utbildningsåret ansågs bataljonens ledningspluton, Caesar Petter på Petter Niklas, vara Sveriges bästa. Granatkastarplutonen på Petter Niklas vann Granatkastar-SM, och spaningsplutonen, Kalle Niklas utsågs som Sveriges bästa inom underättelsehämtning inom pansar.

2005-05-28

I slutet av mars månad sköt truppförande kompanichef för Roma kompani, Kapten Anders Eckerberg de sista skotten med ett Stridsfordon 90 på Tofta skjutfält och därmed gick en svensk militärhistorisk epok i graven. Salvan följdes av en march på landsväg med stridsfordonen in till regementet i Visby.  Nedläggningsceremoni genomförs.

2006-06-30

Regementet avvecklas. Gotlands Regemente finns ej mer