|
 Den
mest påkostade nybyggnaden 1902 var nog sjukpaviljongen. Entreprenör för
den liksom för stallarna var byggmästare Bengtsson. "Sjukpaviljongen
uppföres i en särdeles smakfull, villaliknande och kommer att förutom
sjuksal inrymma mottagnings- och bostadsrum för läkaren" står det att
läsa i GA 1902-04-14. 1941 var den invärderad till 10 000:- i
byggnadsvärde, volymen 500 m3, materialet trä och uppvärmd med kamin.
Användningen var
då "förläggning, sjukhus" men någon gång under tiden 1941-70 ändrades
denna till "personalbostad".
Byggnaden har
intresserat tidiga skribenter och något av det som skrivits skall
redovisas här. Alb Söderström skriver om 1920-30 talets Blåhäll bl a:
"Närmare havet och på samma (övre terrassen; sammanställarens anm) och
på vänster sida om vägen lilla sjukavdelningen. Då den emellertid sällan
användes som sådan, i stället heder och värdighet av bostad åt
kårchefen, då han var förlagd till Blåhäll. Så långt fram i tiden som
1945-46 var den divexp åt övlt H Koch och med mig som
deltidstjänstgörande adjutant". Fram till först kriget och
mellankrigstiden var kanske inte behovet av sjukvård så stort de sommar-
och höstveckor trupp var förlagd i Blåhäll. Annat blev det under
beredskapsåren. Under" Albatrosstiden" var det sjukhus, bostad för
läkare och för svenska underofficerare. Den tiden var ju
underofficerspaviljong och förläggning åt tyska däcksofficerare. I
början av andra världskriget var det tydligen förläggning för furirer i
bottenvåningen och kvinnlig personal i den övre.
1951-56 fick den
nytt tak för 4.000:-, elvärme för 4 700:- och ombyggdes för 15 500:-.
Under 30-årsperioden 1941-70 utfördes dessutom underhållsarbeten för 7
195:-. Nästan ofattbart kan tyckas att 1942/43 i mottagningsrummet nytt
golv kunde läggas, väggar målas, fönster och dörrar repareras och glas
sättas in för det facila priset av 102 kronor.
(Text och
foto från "Minnesskrift över Blåhälls läger 1902-1982") |
