Luftbevakningscentralen (Lc)

Enligt den luftförsvarsplan som förelåg i mars 1922 skulle det gotländska luftförsvaret organiseras kring en luftbevakningscentral (Lc) i Tingstäde organiserad av A 7 med luftbevakningsstationer (Ls) längs kusterna. Flottans 11 kustsignalstationer kunde infogas i systemet. 1925 var antalet luftbevakningsstationer 15 stycken och organiserades av I 27 (senare I 18) i Visby. Bemanningen utgjordes av landstormsmän, under skollovet utnyttjades även skolungdomar. Detta ansågs dock som en svaghet eftersom landstormen inte hade någon tjänstgöringsskyldighet under fredstid och därför inte kunde övas i luftbevakning. Man hoppades därför att stambefälets kunskaper skulle räcka för att snabbutbilda landstormen i händelse av mobilisering. 1936 flyttade luftbevakningscentralen från Tingstäde till Donnerska husets källare i Visby.

Stormakternas flygvapen hade vid andra världskrigets utbrott utvecklats mycket och utgjorde ett stort hot mot vårt land. Eget luftvärn och flygvapen var föga utvecklat och kunde inte göra något skydd om ett eventuellt anfall skulle göras. I huvudsak var man hänvisad till optisk information för att via telefonnätet förvarna om förestående angrepp från luften. Vid krigsutbrottet, den 3 september, fanns 16 luftbevakningsstationer färdigställda på Gotland. Redan ett par år innan kriget hade man gjort prov man flygalarmering från tyfoner i Visby. Luftskyddscentralen låg då placerad i en källare vid S:t Hansgatan 34.

Vid mobiliseringen 1939 byggdes en bunker i direkt anslutning till Donnerska husets källaren. Eftersom luftbevakningscentralen ansågs vara mycket oskyddad och för liten och trång för ändamålet fanns planer 1941 att projektera en berganläggning 500 meter nordväst om den nuvarande centralen.

Donnerska husets

1943 hade i Tingstäde färdigställts en krigsluftbevakningscentral som var avsedd att i krig överta verksamheten från Visbycentralen. Det fanns även, om centralen i Visby av någon anledning skulle bli utslagen, från och med 1944 reservcentraler i Fårösund och Hemse.

Till luftbevakningscentralen inkom rapporter från luftbevakningsstationerna runt om på ön. Där sammanställdes informationen som sedan låg som underlag för beslut om vilka åtgärder som skulle beordras. I luftbevakningscentralen fanns förbindelseofficerare från luftvärnet och jaktflyget. I flera fall var luftbevakningscentraler och luftvärnscentraler grupperade intill varandra, ibland till och med samgrupperade. Från luftbevakningscentralen skulle bland annat order utgå till luftvärnsförband så att de hann bli eldberedda, jaktflyget så att de hann starta, ge flyglarm till tätorterna mm.

För att telefonrapporteringen från luftvevakningsstationerna skulle nå direkt och omedelbart fram till luftbevakningscentralen hade det konstruerats en så kallad "överbryggningsanordning" som hade satts upp på de telefonstationer där förbindelsen till luftbevakningscentralen skulle passera. Vid en signal från luftbevakningsstationen förbikopplades mellanliggande telefonväxlar och man fick därför en direkt förbindelse med luftbevakningscentralen.

Militär chef för Lc i Visby var reservkaptenen Gustaf Söderberg. Han hade sin expedition på Birgersgränd, ca 300 meter från Lc. Arbetet sköttes emellertid i huvudsak av gotländska lottor. Redan i början av 1938 började de gotländska lottorna utbildas i luftbevakningssignaltjänst eller telefontjänst, som man oftast kallade den. Fru Lola Jacobsson fick sin utbildning på fastlandet och fick där besöka luftförsvarscentraler för att sedan återvända till Gotland och sköta utbildningen där. Den påbörjades redan vid krigsutbrottet den 1 september 1939. De färdigutbildade lottorna arbetade sedan i Donnerska husets källare i sex pass per dygn hela beredskapstiden ut. Arbetet leddes av Lola Jacobsson och hennes ställföreträdare Blenda Lindström.

Från ett gammalt fotoalbum (A-M Bergman)
Personalen vid Lc i Visby oktober 1940 Stående fr v: Birgit Berthow, Stenström, Jakobsson, Jakobsson, Andersson, Hellström, Vesterling, Olsson. Stående 2:a raden fr v: Odin, Gull Skoog, Ehlin, Barbro Norberg, Gerd Stenbom, Hallberg, Inga-Britta Öhman, Elsa Pettersson, Ulla Stina Runsten, Ahrling, Jakobsson, Greta Svensson, Hammarström, fru Englund, Siltberg, Margit Nilsson, fru von Döbeln, Anna Hemström, Anny Bergkvist, Birgit Cedergren, Dagmar Bolin, Berta Nelson. Sittande fr v: Karin Odin, Lilly Borgström, fru Ihre, Lola, Chefen Gustaf Söderberg, fru Lindström, fru Förlander. Sittande främre raden: Bergkvist, Tengberg, Elin Malmgren, Lantz, Elly Pettersson, Kolmodin, Gunilla Ihre.
Julafton 1939	Lc hade egen Lucia 1940
Julafton 1941	Kontakten med Ls upprättshölls bl a av lottorna Anna-Greta och Mia
Fest på kompaniet. Februari 1941	På permission