Föregående sida

Flygvapnet på Gotland och andra flygrelaterade händelse runt Gotland

Efter första världskriget utvecklades i Sverige en samverkan mellan armé, marin och flyg. Det landbaserade flyg, som Gotlands trupper kom att samverka med var Östgöta flygkår, F 3, på Malmen utanför Linköping. Flygkårens huvuduppgift var arméspaning. Samma uppgift hade det flygkompani haft, som 1916 uppsattes på samma plats. Det ingick i armen fram till 1926, då flygvapnet organiserades som ett eget vapenslag. Förutom spaning kom nu också en annan verksamhet i Östgöta flygkår att bli betydelsefull, nämligen artillerieldledning. Utvecklingen av artilleri-materielen, bl a bakladdning och räfflade eldrör, medförde att både eldhastighet och skottvidd ökade under de första årtiondena på 1900-talet. Av särskild vikt var ökningen av skottvidden, vilket möjliggjorde tillbakadragna och skyddade batteri-platser. Detta i sin tur ställde krav på framskjutna observationsplatser, så att eldledarna så effektivt som möjligt kunde koncentrera elden mot målområdet. Redan tidigt hade man därför ute i Europa börjat snegla på de luftfarkoster som var i bruk. Sålunda utnyttjade man under första världskriget både luftballonger och flygplan för eldledning. Även i Sverige kom till en början båda typerna av luftfarkoster till användning. Det fanns således både ett ballongkompani och en flygavdelning organiserade inom Fälttelegrafkåren, vilka några år eldledning.

I mitten av 1920-talet stod det dock klart, att det var flygplan man borde satsa på. Då Gotlands artillerikår, A 7, vid den här tiden ersatte kanonerna vid två batterier med, haubitsar med en skottvidd på 6 till 7 km, begärde man att få organisera en fältballongavdelning för eldledning. Det blev avslag och A 7 skulle nu i stället samverka med Östgöta flygkår, som var en av de fyra nya flygkårerna i flygvapnet. Från armens sida hade man sett det som en fördel, att flygkompaniet på Malmslätt före 1926 var integrerat i armén. Efter omorganisationen måste man nu vända sig till chefen för flygvapnet och begära samverkan. Inom flygvapnet sågs denna samverkan, framför allt eldledning, som en sidoaktivitet. Även om A 7 inte tilldelades ett ballongkompani, så var dock ett sådant organiserat vid Smålands artilleriregemente 1928-1938.

   

 

Flygvapnets Visbybas

Flygfältet i Bunge

Flygfältet i Roma

Fårösunds Sjöflygstation

Tingstäde Sjöflygbas

Flygfältet vid Visborgs slätt

Reservkrigsflygfält 1940 - 1945

Sjöflyget i Slite

Reservvägsbaser på Gotland

 

Militära flyghaverier med anknytning till Gotland

 

Nödlandare på Gotland

 

Artilleriflyget

Händelser - Allmänt

Händelser - Allmänt 1939 - 1945

Svenska flygplan under beredskapen 1939 - 1945

Sista Tunnan lämnar ön

Frivilliga Flygkåren på Gotland

Gotlands Flygvapenförening - Flygvapenregion Syd

Thüring och målflyget på Gotland

Spärrballonger och andra flygande föremål

Sjöräddnings- och ambulanshelikoptrar på Gotland

 

Bjässe på besök i Fårösund

 

I bland gick det galet

 

En JAS 39 Gripen taxar på F 17 Gotland

1938-08-01

En målbogserande Fokker S 6 störtar i havet utanför Högklint strax söder om Visby varvid föraren omkommer vid ett misslyckat fallskärmshopp medan mekanikern lyckas rädda sig.

1939

Flygfält började byggas i Bunge. Flygstationer förbereddes i Roma (invid Kungsgården), ett reservfält vid Stava (ca 5 km längre norrut) samt en vid Väskinde (ca 8 km nordost om Visby) med basförband ur Östgöta Flygflottilj F 3. 

1940

 

 

 

Anlände till flygfältet i Bunge en bombgrupp ur F 1 som hade omgrupperats från Västsverige. Den utgjordes av tre tyska junkerplan med den svenska beteckningen B3. De skulle användas för spaning mot den baltiska kusten. De normala svenska spaningsplanen dög inte för en sådan uppgift.

På sjöflygstationen i Fårösund baserades bl a torpedplan T2. De användes mest för spaning.

Under sommaren utnyttjades Fårösundsbasen av flygdivisioner från F 2 (Roslagen) och F 9 (Göteborg). F 9 divisionen hade just fått de nylevererade amerikanska Severskyjaktplanen, J 9:orna. F 9 var nyuppsatt och hade fått låna J 9:orna av F 8.

På eftersommaren börjades flygfältet i Roma att användas.

1940-07-30

Två bombplan av typ B 3 från F 1 kolliderade i dåligt väder på låg höjd och det ena planet störtar nära Hangvars kyrka på norra Gotland där samtliga sex ombordvarande omkommer. Det andra planet kunde landa på Bungefältet.

1941-05-26

Baserades en jaktdivision, ett tiotal J 9:or ur F 8 i Stockholm, på Romabasen. 

1941-06-06

Gavs order om att en enhet ur F 3 i Linköping och F 2 i Hägernäs skulle överföras till Gotland. De var grupperade 11-12 juni.

1941-08-12

Under en övning den 12 augusti 1941utanför Ljugarn kolliderade två flygplan av typ B 5 ur F 6 varvid tre personer omkom. En av de omkomna var Sigurd Berglund född 1919.

1941

Jaktflyget fick inte öppna verkningseld mot finska och tyska flygplan, eftersom "bindande" förklaringar hade lämnats om att dessa endast skulle kunna komma in på svenskt område i nödsituationer. Detta kom att gälla till våren 1942. Två flygfält anvisades som nödlandningsflygfält, däribland Romafältet.

1942-01-27

Visby flygfält inviges

1942-03-15

Övertransporterades en basdivision ur F 3 i Linköping

1942

Flygdivisioner baserades till Gotland för skjut- och bombfällningsövningar.

1942

De flygande förbanden lydde under eskaderchefen 2. jakteskadern som ansvarade för luftrummet över Gotland.

1943

Två divisioner baserade i Bunge och Roma. F 1 (västerås) hade bombplan B 3 (de tyska Ju 86) medan det nyuppsatta F 11 (Nyköping) hade spaningsplan S 16 (de illa beryktade italienska Caproni "de flygande likkistorna") och S 17 (nya SAAB spaningsversion av B 17)

 

Marinflyget. F 2 bedrev som tidigare spaning från sjöstationen i Fårösund med S 12 och T 2.

1943-07

Förstärktes flyget på Gotland med en division jaktplan J 9:or från F 8 i Stockholm.

1943-12

En grupp militära flygplan lyfte från Gotland och skulle flyga till Malmen via Öland några dagar före julafton 1943. Strax utanför Öland flög planen in i dimma och ett av dem, förbandschefens plan, försvann i havet för att aldrig återfinnas.

1944-05

Försvann två svenska spaningsplan (Caproni) som varit på uppdrag öster om Gotland. Det ena hittades nödlandad på vattnet och kunde bogseras in till Fårösund. Enligt lettiska fiskare skulle det andra blivit nedskjutet av tyska jaktplan utanför Ventspils. Det visade sig att tyskarna trott att det var ett ryskt plan. Besättningen utom en man klarade sig och återsändes av tyskarna via Berlin och Sassnitz.

1944

Allt oftare utnyttjades flygfältet i Visby. F 11 hade rätt ofta någon spaningsgrupp S 16 Caproni där. F 1 använde basen från maj till september för en eller flera divisioner, som höll på att ombeväpnas från B 3 till svenska B 18. I september, under en flygvapenövning, låg hela flottiljen där.

Vid samma tillfälle utnyttjade F 4 (Östersund) Bunge för huvuddelen av sina B 17. 

Sjöflygpbasen Fårösund utnyttjades liksom tidigare av F 2 spaningsplan, T 2 och S 12.

1945

Efter kriget utnyttjades Visbyfältet till en början som reservfält.

1945-05-15

Sker ett haveri med en S 16 ur F 11 öster om Gotland. Bl a omkom Sixten Emanuel Öström f. 1922.

1950-tal

F 13 fick flygvapnets första långräckviddiga radar på norra Gotland som erhöll beteckningen PS-16. Den hade som första station ett fortifikatorisk skydd som innebar att endast antennen stack upp över markytan. Även en PJ-21 flyttades från F 10 och ställdes upp i Tingstäde

1956

På hösten uppsattes ett detachement från Bråvalla flygflottilj i Norrköping F 13 G, för att sköta den omedelbara servicen av flygvapenanläggningarna på ön.

1959-01-21

Sker ett haveri med en Gloster Meteor utanför Visby där Allan Abrahamsson omkommer

1968

Flygbasen utbyggd till Bas-60-standard

1970-05-26

Sker ett haveri med en J 35B SO Östergarns fyr där fältflygare Kjell Tinnerholm från F 18 omkommer.

1970-09-24

Sker ett haveri med en J 35F vid Kräklingbo där fältflygare Thomas Andersson från F 13 omkommer.

1975

Fältet anpassas för J 37 Viggens krav på utrymme

1992

Flygbasen utbyggd till Bas-90-standard

1994-06-30

F 13 Bråvalla flygflottilj upphör som flottilj.

1994

F 16 Upplands Flygflottilj övertar ansvaret av Gotland (F 16 G)

1995

Flygbasen anpassas för att kunna ta emot större civila flygplan för beredskapsändamål

2003

F 16 Upplands flygflottilj upphörde som flottilj.

2003

F 17 Blekinge flygflottilj övertar ansvaret av Gotland (F 17 G)

2003

En 7 000 kvadratmeter stor ny uppställningsplatta på F 17 G anläggs, kostnad 23 miljoner kronor.

2008

F 17 Gotland har nio anställda och bedriver främst flygunderhåll, i huvudsak av flygvapnets egna plan, men även exempelvis Kustbevakning och polis. Flygplatsen hanterar årligen runt tusen starter och landningar.
F 17 G utför också signalskydd, "inre och yttre säkerhetstjänst" och meteorologiska uppgifter åt försvaret och SMHI. Verksamheten bedrivs året runt, för att alltid kunna erbjuda alternativa landningsmöjligheter vid flygning vid osäkra väderförhållanden.
Flottiljens enhetschef är Mats Hansson.

 
 
 
 
_________________________________________________________________________________________
                            

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper / Sidansvarig Kjell Olsson.

                            
Kontakta sidansvarig