Otto Conrad Waldemar Cedercrantz, född 22 oktober 1854 i Tuna i Småland, död 1932, var en svensk riksdagsman och landshövding. Cedercrantz föddes på egendomen Kulltorp i Tuna socken som son till löjtnant Hjalmar Otto Cedercrantz. 1880 tog han en en jur. kand i Uppsala, och 1882 utnämndes han till vice häradshövding. 1884 blev Cedercrantz fiskal vid Svea hovrätt. 1886 adjungerad ledamot, samt 1888 ordinarie notarie i Svea hovrätt. 1890 utnämndes han till plötsligt kammarherre och blev samma år riddare av vasaorden. Bakgrunden var att Oscar II blivit anmodad av Tysklands, Englands och Förenta staternas regeringar att utse en överdomare på Samoaörna. Valet hade fallit på Conrad Cedercrantz, som före sitt utnämnande behövde en förbättring av sin karriär. 3 oktober 1890 utnämndes han till Chief justice of Samoa. Han lär ha verkat för att skydda Samoaborna från övergrepp, varav amerikanerna var de värsta, men avgick redan efter tre år. Under sin frånvaro hade han i hemlandet befordrats till assessor, och utnämndes vid hemkomsten 1894 till tillförordnad revisionssekreterare. Redan 1895 utnämndes han till ledamot av den blandade skiljedomstolen i Egypten, varifrån han 1900 hemkom för att tillträda befattningen som landshövding på Gotland.

Carl Johan August Wall, född 18 mars 1855 i Sevalla, Västmanlands län, var en svensk ämbetsman och landshövding i Gotlands län 1903-1909. Wall blev 1876 filosofie och 1881 juris kandidat i Uppsala, 1883 vice häradshövding och 1895 expeditionschef i Sjöförsvarsdepartementet. Han var 1903–09 landshövding på Gotland och blev 1909 regeringsråd.

Karl Rudolf Rydin, född 20 november 1854 i Borås, Älvsborgs län, död 9 september 1912 i Saltsjöbaden. Kammarråd och landshövding på Gotland. Rydin hade bara hunnit vara landshövding i tre år och riksdagsman i mindre än ett år när han avled sensommaren 1912.

Gustaf Wilhelm Alexander Roos, i riksdagen kallad Roos i Karlskrona, senare Roos i Visby, född 6 september 1859 i Finska församlingen i Stockholm, död där 19 januari 1938, var en svensk domare, ämbetsman och politiker, fram till 1907 liberal, därefter högerman. Han var son till generaldirektören och riksdagsmannen Adolf Wilhelm Roos och bror till författaren Anna Maria Roos samt riksdagsmannen Adolf Roos. Gustaf Roos var gift med Elisabet Matilda Charlotta, född Hedberg 1866 i Ronneby, med vilken han fick fyra barn åren 1891-1895.

Gustaf Roos blev student vid Uppsala universitet 1877, och avlade hovrättsexamen där 1882 och var därefter bland annat sekreterare åt Adolf Erik Nordenskiöld 1882-1883. Han blev vice häradshövding 1885 och tjänstgjorde som länsnotarie i Karlskrona 1886-1898 och landssekreterare i Blekinge län 1898-1912.

Roos var riksdagsledamot i andra kammaren för Karlskrona stads valkrets 1903-1908 och anslöt sig vid invalet till liberala samlingspartiet. Roos tillhörde den del av partiet, som understött Kungl. Maj:ts proposition om proportionella val vid 1904 och 1905 års riksdagar. Då han emellertid vurmade för en snar rösträttsreform, anslöt han sig även till det Staaffska förslaget om majoritetsval vid 1906 års riksdag. Sedan detta fallit, antog han den 29 maj 1906 ett anbud om att ingå i den Lindmanska ministären som konsultativt statsråd. Inför riksdagen 1907 lämnade han liberala samlingspartiet och betecknade sig som vänstervilde, år 1908 som högervilde.

Vid meningsskiljaktigheter med statsministern Lindman rörande tillämpningen av §46 i riksdagsordningen avgick Roos som statsråd den 17 mars 1909, samtidigt som statsråden Alfred Petersson och Eric Trolle.

Roos var sedan landshövding i Gotlands län 1912-1927. Efter denna period blev han på nytt riksdagsledamot, nu i första kammaren för Kalmar läns och Gotlands läns valkrets åren 1928-1935. Som högerkandidat tillhörde han första kammarens nationella parti fram till 1934, år 1935 det förenade högerpartiet.

I riksdagen var Roos bland annat ordförande i 1928-1930 års andra tillfälliga utskott. Förutom rösträttsfrågan engagerade han sig också i olika lokalpolitiska frågor.

Ola Jeppsson, i riksdagen kallad Jeppsson i Mörrum, senare Jeppsson i Visby, född 8 februari 1887 i Mörrum, död 17 juni 1941 i Visby, var en svensk lantbrukare och politiker. Jeppsson, som kom från en bondesläkt, var lantbrukare i Mörrum där han också var kommunalfullmäktiges ordförande. Han var riksdagsledamot i andra kammaren för Blekinge läns valkrets 1918-1920 samt från 1922 till den 20 april 1940. I riksdagen var han bland annat andra kammarens andre vice talman 1935-1936 samt förste vice talman 1937-1940. Han var också ledamot i statsutskottet 1933-1938. Han engagerade sig särskilt i jordbruks- och fiskefrågor, försvarspolitik samt kommunikationsfrågor.

Han fick på 1920-talet en framträdande roll inom frisinnade landsföreningen. Han var kommunikationsminister 1930-1932 i Carl Gustaf Ekmans andra regering, och han var också förtroenderådets ordförande 1932-1934. Efter den liberala återföreningen och bildandet av folkpartiet 1934 var han ordförande i det nya partiets verkställande utskott 1934-1939. Från 1938 till sin död var han landshövding i Gotlands län.

Han var ordförande i frisinnade landsföreningens, senare folkpartiets, valkretsförbund i Blekinge län 1925-1939 och var även landstingsfullmäktiges ordförande i Blekinge läns landsting 1933-1938. Han var även flitigt anlitad i olika statliga utredningar.

Oskar Erik Nylander, född 30 januari 1885 i Linköping, död 11 december 1958 i Turinge församling, var en svensk direktör och riksdagsledamot för högern. Nylander anställdes 1909 som sekreterare vid Sveriges allmänna exportförening, men redan 1915 hade han avancerat till direktör för hela företaget, en post han innehade till 1941. Han var ledamot av riksdagens andra kammare 1918-1941, invald i Stockholms stads valkrets, och utnämndes efter sin riksdagstid till landshövding i Gotlands län.

Ture Åke Hovgard, född 13 mars 1896 i Kviinge församling, Kristianstads län, död 10 februari 1959 i Visby. Föräldrar: lantbrukaren Nils Trulsson o Emma Åkesson. Agronomex vid Alnarps lantbruksinst 21, jordbrukskonsulentex vid Ultuna lantbruksinst 22, förvaltarassistent vid Alnarp 23, förvaltare vid AUm sv utsädesab:s egendomar i Svalöv 23—28, dir o förest för Bollerups lantbruksinst, Krist, 28 —51, led av Kristianstads läns landsting, led av statens livsmedelskommission 41, v ordf där 43, ordf där 45—46, led av styr för Lantbrukshögsk (o statens lantbruksförsök) 44, sv repr vid FAO:s kongress i Khvn 46, ordf i Statens forskningskomm (forskn:anstalt) för lantmannabyggnader från 47 (led 43), i Sv spannmåls ab 50—55, landsh i Gotlands län 16 mars (tilltr 1 april) 51, ordf i styr för Statens centrala frökontroll-anstalt 52, i styr för Jordbrukets upplysn:-nämnd 54 (led 43), i styr för Fören sv spannmålshandel 57—58, i styr för Statens forskn:anstalt för lantmän, i den s k Öutredn, i trädgårdsskoleutredn, i Sv svinavelsfören, i Svinstamkontrollnämnden o ett flertal fören:ar o nämnder på Gotland. (Källa: SBL)

Torsten Andersson, i Brämhult, född 9 december 1909 i Borås, död 11 mars 1978 i Borås. Andersson var riksdagsledamot i andra kammaren 1953-1956 och i första kammaren 1957-1968, först invald i Älvsborgs läns valkrets. Han var landshövding i Gotlands län 1968–74

Lars Westerberg, född 1929, död 1983, var en svensk politiker. Westerberg var andre ordförande i LO. Han avslutade sin karriär som landshövding i Gotlands län 1980-1983. Han avled på sin post.

Claes Yngve Elmstedt, född 31 mars 1928 i Ronneby. Före inträdet i politiken var Claes Elmstedt lantbrukare. Han blev ledamot av riksdagens andra kammare 1965 och satt där fram till 1971 då han blev ledamot av enkammariksdagen. Elmstedt var gruppledare för Centerpartiets riksdagsgrupp från 1979 till 1981 då han utsågs till kommunikationsminister i Thorbjörn Fälldins regering. Han satt på posten fram till regeringsskiftet 1982. Elmstedt blev kvar i riksdagen fram till 1984 då han utsågs till landshövding för Gotlands län vilket han var fram till 1991. I antologin Maktskifte, om de borgerliga regeringarna 1976-1982 (redigerad av Nils G. Åsling), pläderar han för en sammanslagning av Jordbruksverket och Glesbygsverket till en Regionstyrelse.

Thorsten Andersson, född 1938 i Södra Åby, Malmöhus län. Han var landshövding i Gotlands län 1992-1998.

Andersson tog 1962 agronomexamen och har alltid haft ett stort intresse för jord och skog. Under 27 år hade han olika uppdrag inom Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, där han slutligen var VD 1977-1990. I dag ägnar han en del av sin tid åt familjens lantbruk på Bjärehalvön. Familjegården ligger i Rammsjö utanför Torekov i Båstad kommun.

Andersson har också varit styrelseordförande för Högskolan på Gotland, Högskolan i Gävle och Högskolan i Halmstad samt preses vid Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien i vilken han invaldes 1977. Thorsten Andersson innehar tallrik 15 i Gastronomiska akademien.

Lillemor Arvidsson, född den 1 maj 1943, tidigare facklig ledare. Arvidsson började efter utbildning till undersköterska arbeta som vårdbiträde på lasarettet i Uddevalla. Arvidsson engagerade sig samtidigt i det fackliga arbetet. 1972 anställdes hon av Kommunalarbetareförbundet som studieombudsman. 1982 blev hon ombudsman och 1983 andre ordförande.

I juni 1988 utsågs hon till ordförande i Kommunalarbetareförbundet. 1990-1991 var hon även ledamot i den socialdemokratiska partistyrelsen.

1995 lämnade hon posten som ordförande i Kommunal på grund av magsår. Hon satt i styrelsen för högskolan i Växjö och var ledamot i analysgruppen om Estoniakatastrofen.

Arvidsson utsågs den 15 januari 1998 av regeringen till landshövding i Gotlands län. Under sin tid som landshövding var hon särskilt engagerad i frågan om kommunikationerna till fastlandet. Hon lämnade posten som landshövding den 29 februari 2004.

Arvidsson tillträdde 2003 posten som ordförande i Statens marina museer men lämnade den posten i slutet av 2004.

Cecilia Schelin Seidegård, född Schelin 18 maj 1954 i Stockholm, är en svensk biokemist och ämbetsman som sedan 1 januari 2010 är landshövding i Gotlands län.

Cecilia Schelin Seidegård växte upp i Visby. I sin ungdom var hon aktiv i Fria Studenter, Fris. Hon var även 1981–82 vice ordförande i Sveriges Förenade Studentkårer.

Efter att hon disputerat i biokemi arbetade hon inom läkemedelsindustrin, framför allt inom Astra-koncernen (Astra Zeneca). 2003–2004 var hon VD för Huddinge Universitetssjukhus AB och 2004–2007 sjukhusdirektör för det sammanslagna Karolinska Universitetssjukhuset (tidigare Huddinge Universitetssjukhus och Karolinska sjukhuset i Solna).

Hon är sedan 2004 ordförande i styrelsen för KTH och sedan 2008 ordförande för Systembolaget.  Hon invaldes 2007 som ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien.