|
Stamartillerister - Gotlands Nationalbevärings
artillericorps
I sammanhang med förslag till bättre ordnande av stridskrafterna
på Gotland hade militärbefälhavaren i ett memorial av den 31
augusti 1859 jämte framställning av de emot artilleriets
nuvarande sammansättning framkom ett stort antal anmärkningar,
att det på Gotland förlagda depåkompaniet av Svea
artilleriregemente med över och underbefäl samt trupp mm får
från nämnda regementes stat överflyttas till Gotlands
Nationalbeväring, gör att med dess artilleri bilda en särskild
kår "
Gotlands Nationalbevärings Artillericorps".
Kungl. Maj:t befallde att artilleribefälhavaren som i avseende på
den till artillerikåren hörande stamtrupps manskaps antagande
och avskedande, enskilda ekonomi och disciplin har kårchefs makt
och myndighet, lyder i avseende på kårens instruktioner.
Från
och med den 24 maj 1879 skulle artillerikårens batterier
benämnas 4:e 12-pundiga ändras till 1:a, 12:e 6-pundiga ändras
till 2:a och stamtruppen 3:e batteriet.
Artilleriet på Gotland 1880-talet
Artilleribefälhavare med stab: 1 Artilleribefälhavare och chef för Nationalbeväringens
artilleri,
1 Subalternofficer.
Batteristaten: 2 Kaptener av 1:a klassen,
1 Kapten av 2:a klassen,
3 Löjtnanter,
4 Underlöjtnanter,
3 Styckjunkare,
5 Sergeanter av 1:a klassen,
3 Sergeanter av 2:a klassen,
2 Trumpetare, samt artilleriets stamtrupp som ökades till 25 konstaplar
och 75 meniga
Kungl. brev av den 17
december 1886 angående Gotlands Nationalbeväringsorganisationen.
Under militärbefälhavaren skulle bildas två självständiga
förband av infanteriet och artilleriet. Den 1 januari 1887
bildas Gotlands Artillericorps (Artillerikår) med nummer A4.
Utgöres av 2 batterier och ett fästningskompani med en stamtrupp
av 100 man, förlagd i Visby. Kårens fredsstyrka uppgår till 11
officerare, 11 underofficerare och 102 manskap (av hvilka 25
konstaplar och 2 trumpetare) |
