|
Gotlänningar
i utländsk krigstjänst
Här nedan tas i huvudsak sådana personer upp som är antingen födda
eller döda på Gotland. I vissa fall kan emellertid sådana som
tillfälligt tjänstgjort eller på annat sätt har någon anknytning till
Gotland även finnas med. |
|
|
|
Franska revolutionskrigen 1792 - 1802 |
|
|
Franska
revolutionskrigen kallas de krig som Frankrike förde i och med
att det blivit en republik efter franska revolutionen, mot
Storbritannien, Österrike, Preussen, Spanien, Ryssland och
Sardinien i olika konstellationer. Det varade från
krigsutbrottet mellan den franska revolutionsregeringen och
Österrike 1792 till freden i Amiens 1802. Det delas vanligen in
i första koalitionskriget 1792–1797 och andra koalitionskriget
1798–1801, om än Frankrike låg i krig med Storbritannien
kontinuerligt från 1793 till 1802. |
 |
|
|
Gråberg,
Jacob Christiansson (Gråberg di Hemsö) |
|
|
|
|
|
|
|
Slaget om Köpenhamn (1807), eller Andra slaget vid Köpenhamn (det
”första” slaget vid Köpenhamn ägde rum 1801) var en brittisk
terrorbombning mot Köpenhamn, som ägde rum under Napoleonkrigen och
varade från den 2 till den 5 september 1807. Belägringen av Köpenhamn
var ett resultat av brittiska krav om att Danmark skulle överlämna sin
flotta till Storbritannien, som fruktade att den danske kronprinsen
Fredrik skulle komma att överlämna sin flotta till Frankrike.
Bombardemangen ägde rum nattetid och har beskrivits som världshistoriens
första terrorbombning. Den 6 september undertecknades kapitulationen och
britterna fick sex veckor på sig att göra den danska flottan
seglingsklar. I slutet av oktober kunde britterna segla iväg norrut
genom Öresund med den danska flottan i form av 17 linjeskepp, 17
fregatter, 16 mindre fartyg och 26 kanonbåtar lastade med krigsförråd –
nu inte som pant utan som brittiskt krigsbyte och egendom. |
|
|
|
|
Holmberg Nils |
|
|
|
|
|
Den belgiska revolutionen 1830 |
|
|
Det uppror, ibland kallat den belgiska
revolutionen, som ledde till Belgiens självständighet från Nederländerna
utbröt först i Bryssel 25 augusti 1830 och sedan i andra städer. En
provisorisk regering slog i september tillbaka ett holländskt angrepp på
Bryssel och utfärdade 4 oktober Belgiens oavhängighetsförklaring, vilken
19 november, medan holländarna bombarderade Antwerpen, bekräftades av en
nationalkongress och 20 december erkändes av stormakterna på
Londonkonferensen. En ny författning antogs 7 februari 1831, och den
protestantiske prins Leopold I av Sachsen-Coburg valdes 4 juni samma år
till kung. En holländsk här anföll Belgien och segrade
vid Hasselt och Louvain 1831, men fördrevs av en fransk kår; fransmännen
erövrade det av holländarna besatta citadellet i Antwerpen 23 december
1832. Krigshandlingarna fick sin avslutning först sedan Holland (1838)
och Belgien (1839) antagit de på Londonkonferensen 6 oktober 1831
beslutade 24 artiklarna angående delningen. |
|
|
|
|
Lyth, Petter |
|
|
|
|
|
Mexikanska
- Amerikanska kriget 1846-48 |
|
|
Mexikanska kriget som även kallas Nordamerikanska
invasionen eller Nordamerikanska interventionskriget hade sin bakgrund i
de expansiva territoriella ambitioner som USA via sitt sändebud Joel R.
Poinsett framlade till den mexikanska regeringen redan 1822. År 1846
blev Texas en del av USA. USA försökte köpa sig land av Mexiko men
utan framgång. USA ansåg att Rio Grande skulle utgöra gränsen mellan
delstaten Texas och Mexiko medan Mexiko ansåg att gränsen skulle dras
vid Rio Nueces. 1846 tog USA ett gränsintermezzo i den omstridda
regionen (La Mesilla) som förevändning att förklara krig mot Mexiko.
|
|
|
|
|
Malmborg,
Frans Oscar
|
Wallander,
Petter Herman
|
|
|
|
|
Dansk
- Tyska kriget 1848-50 |
|
|
Slesvig-holsteinska kriget, första slesvigska kriget eller
slesvigska treårskriget, kallas det krig som 1848-1850 utspelade sig
mellan å ena sidan Danmark och å andra sidan tyska separatister i
hertigdömet Slesvig-Holstein och deras tyska bundsförvanter, framför
allt Preussen. Kriget gällde Slesvig-Holsteins tillhörighet, och efter
att ha bedrivits i tre omgångar med två mellanliggande vapenvilor blev
utgången i huvudsak att tillhörigheten förblev oförändrad.
|
|
|
|
|
Sundholm,
Olof Theodor
|
Schürer
von Waldheim, Pehr Johan
|
|
Schell,
Otto Melchior
|
Calissendorff,
Daniel Johan Carl
|
|
Liewen
von, Wilhelm Adolf
|
Lundgren,
Johan Fredrik
|
|
Lindbom,
Nils Jacob
|
Häggblad,
Erik Albert
|
|
Palm,Wilhelm
August
|
Forslund,
Johan Constantin
|
|
Molander,
Anton
|
Mörk,
Carl Magnus
|
|
Pantzerhielm,
Ludvig Gustaf Sigfrid
|
Vegesack
von, Carl Henning Ivar
|
|
DeBrun,
Johan Bernhard
|
Cederström,
Carl Olof
|
|
|
|
|
Nordamerikanska
inbördeskriget 1861-64 |
|
|
Amerikanska inbördeskriget var ett inbördeskrig i USA mellan
unionen (nordstaterna) och utbrytarstaten Amerikas konfedererade stater
(konfederationen, sydstaterna) som pågick mellan 1861 och 1865.
Nordstaterna kallade kriget för the War of the Rebellion
("upprorskriget"), medan sydstaterna kallade kriget för the
War for Southern Independence ("kriget för söderns självständighet").
En annan sydstatsbenämning är "Kriget mellan staterna" (The
War between the States). Orsakerna till kriget var flera. Påverkan från
debatten kring slaveri, där nord var emot och syd var för, är vad som
gjort kriget mest berömt. |
|
|
|
|
Segerdahl, Lars Petter Johan |
Ahlström,
Johan Jacob Viktor
|
|
Blomberg,
Karl Olof Oscar
|
Leatz, Axel
Arvid
|
|
Hamberg,
Charles Nikolaus Conrad
|
Hammarström, Anders Lars (Andrew Lewis) |
|
Westberg, Alexis Fredrik
Bernadotte
|
Malmborg,
Frans Oscar
|
|
Vegesack von,
Ernst Mattias Peter
|
Svensson,
Sven A
|
|
Cederström,
Jacob (Jacques) |
Smith,
Frederick Carl (Segerberg Christian Fredrik) |
|
|
|
|
Fransk - Mexikanska kriget 1861-66 |
|
|
1861 befinner sig Mexiko i en
prekär ekonomisk situation och i juni inställs betalningarna av
utlandsskulden på två år. Frankrike, Storbritannien och Spanien har dock
redan gjort en överenskommelse att agera militärt gemensamt för att
kräva in skulderna.
Trupper från Frankrike, Storbritannien och Spanien anländer till
Veracruz men förflyttas till Códoba, Orizaba och Tehuacan. En
överenskommelse om betalningarna görs med Storbritannien och Spanien,
medan Frankrike skickar mer trupper med den direkta ordern att påbörja
en invasion, med utlandsskulden som en förevändning. I mitten av april
förklarar Frankrike krig och påbörjar en militär kampanj. I slaget vid Puebla de 5 maj
1862 besegras fransmännen av den mexikanska armén under general Ignacio
Zaragoza. Detta är en viktig seger, då den stoppar den franska armén och
försenar den fortsatta frammarschen med ett år, och ger den mexikanska
regeringen tid att förbereda försvaret. I den franska styrkan deltar ett
antal svenska officerare.
Efter det den franska armén
fått förstärkningar intar man staden Puebla den 17 mars 1863 och därmed
ligger vägen till Mexico City öppen. Benito Juárez tvingas flytta
regeringen först till San Luis Potosi och sedan till El Paso (nuvarande
Ciudad Juárez). I slutet 1863 är de
viktigaste städerna ockuperade av fransmännen och de får stöd av de
konservativa. Man organiserar en grupp personer som beslutar konstituera
Mexiko som en monarki och man föreslår Maximilian, ärkegreve av
Österrike, som kejsare. |
|
|
|
|
Ericson,
Carl Wilhelm |
|
|
|
|
|
Dansk - Tyska kriget
1864 |
|
|
Dansk-tyska kriget 1864 eller andra schleswigska kriget, kallas det
krig som under 1864 utspelade sig mellan Danmark och ett antal tyska
stater med Preussen och Österrike (Habsburgska riket) i spetsen, med
anledning av en tvist om hertigdömet Schleswig, som på danska kallas
Slesvig. Kriget kan ses som en fortsättning på slesvig-holsteinska
kriget 1848-1850
|
|
|
|
|
Schüberg,
Christian Sofus Lucian Eugéne
|
Beijerlieb,
Peter Heliodor
|
|
Ljunggren, Anton
Wilhelm
|
Wigelstjerna,
Magnus Gustaf Renhold
|
|
Rosell, Otto
Emil
|
Åkerhjelm, Hjalmar Viktor Knut
|
|
Åkerhielm, Knut Wilhelm Hugo
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Preussisk -
Österrikiska kriget 1866 |
|
|
Tyska enhetskriget, även kallat tyska inbördeskriget och kriget
Preussen-Österrike, utspelades sommaren 1866 mellan å ena sidan Österrike
och dess allierade tyska stater och å andra sidan Preussen, allierade
tyska stater och Italien. Kriget slutade med en preussisk seger och
ledde till upplösandet av Tyska förbundet och bildandet av Nordtyska förbundet.
Därmed kom Preussen att bli den dominerande tyska staten, vilket möjliggjorde
bildandet av Kejsardömet Tyskland 1871. I Tyskland och Österrike
kallas kriget för Deutscher Krieg (Tyska kriget) eller Bruderkrieg
(broderkriget). |
|
|
|
|
Grählert,
Edvard |
Klint af,
Eric Johan Gustaf
|
|
|
|
|
Preussisk / Italienska -
Österrikiska kriget 1866 |
|
|
1866 tog Italien Preussens sida i ett krig mot Österrike. Preussen vann
detta krig vilket medförde att Italien erhöll Venedig. |
|
|
|
|
Ericson,
Carl Wilhelm |
|
|
|
|
|
Fransk
- Tyska kriget 1870-71 |
|
|
Det fransk-tyska kriget (fransk-preussiska kriget) utkämpades
1870-1871 mellan å ena sidan Frankrike och å andra sidan det av
Preussen ledda Nordtyska förbundet samt Baden, Bayern, Hessen och Württemberg. |
|
|
|
|
Beijerlieb,
Peter Heliodor
|
Felldihnj,
Johan
|
|
|
|
|
|
|
Kriget 1864-1870 mellan Paraguay mot trippelalliansen Brasilien,
Argentina och Uruguay. Kriget var det blodigaste i Sydamerikas historia
och slutade med en total seger för alliansen. Paraguay förlorade mer än
halva sin befolkning, 154 000 km² land och stod under brasiliansk
ockupation fram till 1876. |
|
|
|
|
Dahlström,
Olof Niklas |
|
|
|
|
|
|
|
Zulukriget var ett krig år 1879 mellan den brittiska
kolonialmakten i Sydafrika under Frederic Thesigers befäl och
zulufolket, under hövdingen Cetshwayo. Kriget inleddes av britterna för
att kväsa hotet mot kronkolonin i Natal. Ett av de mest kända slagen
stod vid Rorke's Drift den 22-23 januari. Kriget slutade med brittisk
seger och zulustatens underkastelse och sedermera upphörande 1897.
|
|
|
|
|
Claudelin,
Adolf Wilhelm
|
|
|
|
|
|
Det första kinesiska - japanska kriget 1894 -
1895 |
|
|
Det första sino-japanska
kriget var ett krig som utkämpades mellan qingdynastins Kina och Japan
under Meiji för kontroll över Korea. Det huvudsakliga resultatet av
kriget blev en förskjutning av makten i området till Japans fördel. Krig
mellan det japanska kejsardömet och Qing deklarerades den 1 augusti
1894, även om mindre sjöstrider redan pågått under en kortare tid. Den
japanska armén besegrade den kinesiska i en serie slag kring Seoul och
Pyongyang, vilket drev kineserna norrut och den 21 november samma år
hade japanerna intagit Port Arthur. Den japanska flottan krossade Qings
norra flotta vid inloppet till floden Yalu den 17 september 1894. Den
kinesiska flottan förlorade 8 av 12 krigsfartyg och tvingades retirerade
till den befästa flottbasen Weihaiwei, bara för att bli offer för ett
överraskningsanfall från den japanska armén över Liaodonghalvön.
Anfallet gjorde slut på flottan med hjälp av artilleribeskjutning från
landsidan. Efter Weihaiweis fall, och samtidigt som vintern började bli
mildare så fortsatte de japanska styrkorna in i Manchuriet. Inför de
upprepade förlusterna så skrev Qing till slut under Shimonosekifördraget
i april 1895. |
|
|
|
|
Ahlander, Magnus Viktor Albin |
|
|
|
|
|
Boxarupproret i Kina 1898
- 1901 |
|
|
Boxarupproret var ett
folkligt uppror i Kina. Upproret riktade sig mot ökande
europeiskt inflytande över landets ekonomi och politik och mot
både utländska och infödda kristna. En mängd utlänningar samt
tusentals kineser som sades ha samröre med fienden dödades.
Upproret kvästes mycket våldsamt med hjälp av utländska
soldater. |
|
|
|
|
Ottoson,
Henry Carl |
|
|
|
|
|
Spansk -
Amerikanska kriget 1899 |
|
|
Spansk-amerikanska kriget är benämningen på de
strider om herraväldet över Kuba, spanska Antillerna (särskilt Puerto
Rico) och Filippinerna som 1898 fördes mellan USA och Spanien. I kriget
övertog USA de flesta av Spaniens kvarvarande kolonier, såsom Kuba,
Guam, Filippinerna och Puerto Rico.
|
|
|
|
|
Bergström, Karl
Petter Ludvig
|
Svensson,
Frans Enok |
|
Palmquist, Fredrik Johannes |
Pettersson,
John Arvid |
|
Holmberg, Arvid
Niklas (Arwed Nicholas Holmberg) |
Smidt, Emil |
|
Andersson, Klas
Arthur Ehrnfrid (Edward C Anderson) |
|
|
|
|
|
|
|
Boerkriget 1899-1902 utkämpades om herraväldet i Sydafrika mellan
boerrepublikerna Transvaal och Oranjefristaten understödda av en
boerresning i vissa delar av Kapkolonin på den ena sidan, mot
Storbritannien på den andra sidan.
|
|
|
|
|
Claudelin,
Adolf Wilhelm |
Krokstedt,
Verner Felix Ludwig |
|
Lundin, Edvard Julius |
Nyman,
Gunnar |
|
Olsson,
Johan Oskar |
Söderström,
Johan Axel Emanuel |
|
Stenmark, Sten Georg Magnus |
Hansson,
Berndt Emanuel (Berndt Hansen) |
|
Westling,
Carl August (Westling, Charles) |
Cederström,
Oscar Fredrik |
|
|
|
|
Rysk -
Japanska kriget 1904-05 |
|
|
Rysk-japanska kriget (1904–1905) var en militär konflikt som växte
fram ur japansk och rysk imperialistisk strävan i Korea och Manchuriet.
Kriget utkämpades huvudsakligen om staden Port Arthur (Lüshunkou/Ryojun)
och Liaodonghalvön samt järnvägen från hamnen till Harbin.
|
|
|
|
|
Lundin,
Edvard Julius |
|
|
|
|
|
|
|
Den belgiska kungen Leopolds kolonialarmé hette "Force
publique" och bestod av kongoleser som värvats med tvång
eller på frivillig väg. De leddes av en mindre skara vita
män från hela Europa, också Sverige, men främst från
Belgien. Dessa män gjorde storartad karriär i Afrika, något
vanliga män inte kunde ha gjort i Europa. "Force publique"
tvingade ut människor i skogen för att samla in gummi.
Kolonialarmén fick instruktioner att ta familjemedlemmar,
kvinnor och barn som gisslan samtidigt som männen tvingades
ut i skogen för att samla gummi. Under tiden våldtogs ofta
kvinnorna och byns djur konfiskerades nästan alltid så att
befolkningen inte hade något att äta. Soldaterna var
beordrad att spara in på kulor, därför var "Force publique"
instruerat att för varje kula som skjutits antingen mot
trilskande befolkning som försökt undvika att tvingas ut i
skogen eller mot rebeller, måste de redovisa en högerhand.
Det vill säga att om en soldat kom till basen på kvällen och
hade använt tre patroner skulle han också ha tre avhuggna
högerhänder med sig. Detta för att kulorna inte skulle
slösas på djur. När man missade tvingades man kapa av handen
på en levande människa. |
|
|
|
|
Arrhenius
Karl Johan Ludvig Elias |
Cedergren,
Oscar Olof |
|
Engström,
Karl Petter
|
Hesselin,
Oscar Wilhelm Georgius
|
|
Husander,
Karl Olof Ossian
|
Jakobsson,
Arvid
|
|
Stålhandske,
Knut Gustaf
|
Sundwallson, Esten
|
|
Wester, Arvid Mauritz |
|
|
|
|
|
Fransk
krigstjänst / Främlingslegionen |
|
|
Främlingslegionen är en unik enhet, separerad från den
vanliga Franska armén, etablerad 1831. Legionen skapades
specifikt som en enhet för utländska frivilliga,
kommenderade av franska officerare, men legionen är också
öppen för franska medborgare.
Främlingslegionen blev omtalad efter
strider i Mexiko den 30 april 1863. Under
det fransk-tyska kriget 1870-71 kämpade
legionen med att bryta belägringen av Paris
och under första världskriget slogs den i
slaget vid Verdun. Under andra världskriget
deltog legionen i operationer i
Mellanöstern, Nordafrika och Norge. Vid
kriget i Indokina 1946-1954 deltog den bland
annat i det för Frankrike ödesdigra slaget
vid Dien Bien Phu 1954.
|
|
|
|
|
Eyde,
Johan Håkan
|
Svensson, Harald
Rune Yngve |
|
Dennerfors,
Sören Anders Arne |
Beijerlieb,
Peter Heliodor
|
|
Felldihnj,
Johan |
Hansén,
Aage Erhard |
|
Flygare-Hansson, Per |
|
|
|
|
|
Persiska
gendarmeriet 1911-15 |
|
För att göra ett motdrag mot
stormakternas halvkoloniala politik lät den unge persiske monarken
Ahmad Shah tillsätta en utländsk militärkommission för
organiserandet av ett nationellt gendarmeri. 1911 ställde han en
officiell förfrågan till Oscar II om svensk assistans för att bygga
upp gendarmeriet och en poliskår. Uppdraget leddes av major,
sedermera general Harald Hjalmarson som kort efter sin ankomst 1911
inrättade en officersskola och därefter en gendarmskola.
Gendarmeriet kom att bestå av sju regementen med ansvar att bevaka
vägarna ute i provinserna. Åren 1910-15 stod sammanlagt ett
sextiotal svenska officerare och underofficerare i persisk tjänst.
1914 uppgick gendarmeristyrkan till ca 200 officerare och 8 900 man,
inklusive 36 svenskar, som tjänstgjorde som officerare, intendenter,
läkare, veterinärer och kartritare. Häftiga strider utkämpades mot
rövarband och krigiska klanledare under dessa stupade löjtnant
Philip Hierta och majorerna Oscar Ohlson och greve Erik Lewenhaupt.
På några år lyckades svenskarna säkerställa lag och ordning i
oroliga delar av landet. Vid världskrigets utbrott hade gendarmeriet
växt i antal och blivit så starkt att de allierade kände sig hotade
av dess verksamhet. Stormakternas farhågor befästes när major Gustaf
Laurentius Edvall, den nye chefen för gendarmeriet, i november 1915
samverkade med den nybildade nationalistiska fraktionen. Kort
därefter intog allierade trupper officersskolorna i Teheran och
Shiraz och gendarmeriet desavuerades formellt av de ryska och
engelska beskickningarna. I januari 1916 lät Sverige hemkalla sina
officerare. Edvall entledigades av den nye premiärministern och till
ny gendarmerichef utsågs major Per Nyström som åtnjöt den engelska
beskickningens uppbackning. 1916 återstod förutom de polisofficerare
som ännu var i persisk tjänst en handfull svenska reservofficerare i
landet. General Carl Gustav Westdahl, chef för Teherans poliskår,
återkom till Sverige först 1924. Han hade då hunnit organisera en ny
polisstyrka om ca 1 000 man och gjort en viktig insats för att
undanröja korruptionen inom kåren och säkrat lag och ordning i
huvudstaden |
|
|
|
|
Borell,
Efraim Mendel Verner Napoleon |
Eriksson,
Per Magnus
|
|
Lundberg,
Hans Albin
|
Olsson,
Johan Oskar
|
|
Österberg,
Niklas Alfred
|
Fahlström,
Carl Bernhard |
|
|
|
|
|
|
Flera stater på Balkan ville bryta den allt svagare osmanska
dominansen i området. År 1912 bildade Serbien, Bulgarien, Grekland och
Montenegro det så kallade Balkanförbundet, och i oktober samma år anföll
de Osmanska riket, vars välde på Balkan föll snabbt. Senare, år
1913, försökte den osmanska regeringen återuppta striderna, men
tvingades till kapitulation i maj 1913. Osmanska riket fick avstå
samtliga sina områden på Balkan utom en liten del av sydöstligaste
Thrakien.
|
|
|
|
|
Leijon,
Emmy Sofia
|
|
|
|
|
|
Första
Världskriget 1914 - 1918 |
|
|
Det Stora kriget, var en
världsomspännande militär konflikt centrerad i Europa som
började under sommaren 1914. Striderna upphörde i slutet av
1918. Denna konflikt engagerade alla av världens stormakter,
samlade i två motsatta allianser. De allierade (centrerad
kring ententen) och centralmakterna. Mer än 70 miljoner
soldater, däribland 60 miljoner européer, mobiliserades i
ett av de största krigen i historien. Mer än nio miljoner
soldater dödades, vilket främst beror på stora tekniska
framsteg i eldkraft utan motsvarande inom rörlighet. Det var
den näst dödligaste konflikten i historien |
|
|
|
|
USA:s
armé |
|
Bengtsson,
Albert Markus Eugén (Albert Benson) |
Johansson,
Axel Edvin (Johnson, Edwin Axel) |
|
Björk,
Karl Otto
|
Johansson,
Carl
|
|
Bogren,
John Maurits (Bograin, John Mauritz) |
Johnsson,
Carl Fredrik Knut
|
|
Boström,
Petter Johannes Aron (Bostrom, Aron John P) |
Wallin,
Johan Fredrik (Fredd) Herbert |
|
Dahlgren, Thure
Arthur |
Östman,
Carl Axel Edvard
|
|
Jonsson, Gustaf Adolf Linus (Johnson, Gustaf Adolf) |
Ekelund, Ernst (Eckland, Ernst) |
|
Pettersson,
Helge Conrad Severin |
Olsson,
Olof Efraim Gottfred |
|
Hellgren, Gunnar
Gustaf Fridolf |
Holmström,
Karl Harald (Holmstrom, Harold) |
|
Jonsson,
Arvid Ragnar Vilhelm (Johnson, Arvid Ragnar) |
Nilsson, Oskar
Adolf (Nelsson, Oscar) |
|
Vigström,
Karl Gustaf (Wingstrom, Charles) |
Bolin,
John Richard |
|
US Navy |
|
Engström, Knut
Fredrik "Fred" |
Hallbom,
Georg Gustaf Felix |
|
Widin,
Axel Frans Oskar (Vidin, Axel) |
|
|
Australienska
armén |
|
Friberg,
Carl Ernst |
Norman,
Carl (Charles) |
|
Johansson,
Jacob Otto Fredrik |
Nyman,
Gunnar
|
|
Lundgren,
Julius Anselm |
Stengård,
Olof Anton (Stengord, Olof Anton) |
|
Andersson,
Gustaf |
Smith-Lindqvist,
Carl Peter Leopold
|
|
Lindbom
Gottland |
|
|
Kanadensiska
armén |
|
Sandsjö, Anders Arvid Natanael |
Steble, Philiph |
|
Stone, Edvin |
Ahlgren, Karl Johan August (Charles Ahlgren) |
|
Ericksson, Thomas |
Krona, Anton |
|
Tyska
armén |
|
Berlin,
Ernst Herbert Wilhelm
|
Stålhandske,
Knut Gustaf
|
|
Höglund,
Willy |
Schill,
Meinhart |
|
Franska
armén
/ Flygvapnet |
|
Lönnberg, Ivan |
|
|
Engelska armén |
|
Poignant,
Axel Jonas Alfred |
|
|
Österrikiska armén |
|
Waclaw,
Alois |
|
|
Ryska armén |
|
Mutas,
Johannes |
Sigalit-Kristiansson, Andreas |
|
Hoas-Simonsson,
Gustaf |
Buskas, Andreas
Yrjasson |
|
Annas
Mattiasson, Andreas |
|
|
|
|
|
Finska
inbördeskriget 1918 |
|
|
Finska inbördeskriget pågick januari till maj 1918. De vita har
kallat det frihetskriget eller det röda upproret, medan de röda föredragit
klasskriget, brödrakriget, eller finska revolutionen. Inbördeskriget
utkämpades mellan de "röda" socialdemokraterna och
kommunisterna och den "vita" konservativt ledda finländska
senaten. De röda erhöll visst stöd från den nyinrättade
bolsjevikiska regimen i Ryssland, medan de vita fick stöd från
Tyskland och i begränsad utsträckning av Sverige. Kriget slutade med
seger för den vita sidan. Sammantaget dog omkring 37 000 personer
i samband med kriget. Av dessa var det drygt 20 000 från den röda
sidan som arkebuserades eller avled i de fångläger som upprättades av
den vita sidan.
|
|
|
|
|
Sandell,
Gottfred
Melker
|
Sandberg, Karl Gustaf
Allan |
|
Alyhr
(Alyre), Tage Ragnar
|
Klintenberg, Karl Johan
Julius
|
|
Hansén,
Malkom Ivar
|
Heijkenskjöld,
Detlof Wolfgang Heijke
|
|
Wickström,
Nils
|
Grönstrand,
Gösta
|
|
Gröndahl,
Karl
Gustaf
|
Ebertz
- Nilsson, Karl Martin
|
|
Westergren,
Fritz Albin
|
Broberg, Erik Gustaf Leonard |
|
Zachrisson, William Bernhard |
Pettersson,
Sigurd Gustaf Ferdinand |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
I freden i Versailles 28
juni 1919 sektion IV beslöts att delar av den preussiska Rhenprovinsen och det
Bayerska Pfalz skulle bli ett Mandat under Nationernas förbunds (NF) kontroll
med fransk förvaltning i 15 år. Sedan skulle en folkomröstningen hållas om
området skulle tillhöra Frankrike, Tyskland eller kvarstå som Mandat under NF.
Inför folkomröstningen bedrevs
omfattande propaganda från båda sidor, speciellt intensivt från tyskt håll efter
maktövertagandet av de "bruna". År 1935 hölls folkomröstningen ledd
av en neutral kommission. Valet övervakades av en internationell styrka, där
även ett svenskt kompani deltog. Den svenska Saarbataljonen bestod av en stab och två
gevärskompanier, totalt 261 man. Svenskarna förlades i Kreis Merzig,
med stab i Merzig och ett kompani i Beckingen.
Som resultat av
folkomröstningen återlämnades Saargebiet till Tyskland den 1 mars
1935 och underställdes då en Reichskommisar. Under andra världskriget
besatte de allierade den vänstra Saarstranden under 1944 och den 21
mars 1945 hela Saar. I juli 1945 avlöste franska styrkor de
amerikanska och Saar blev en del av den franska ockupationszonen. År 1947 fick Saar en
självständig regering och en folkomröstning resulterade i en
ekonomisk union med Frankrike. År 1954 slöt Västtyskland
och Frankrike ett avtal som skapade ett sjävstyrande Saar
territorium under en neutral kommissionär. Men 1955 röstade man igen
och resultat blev 67,7% för en anslutning till Västtyskland. Detta
resulterade i att Saarland blev ett förbundsland i Tyskland 1957 och
helt ekonomiskt integrerat 1959. |
|
|
|
|
Ekedahl,
Gösta Karl Manfred
|
Enström,
Bernt Sigurd Torsten
|
|
Rondahl,
Åke Karl Arvid
|
Westberg,
Karl Gustaf Sigurd
|
|
|
|
|
Spanska
inbördeskriget 1936-39 |
|
|
Spanska inbördeskriget som pågick 1936-1939 när Francisco Franco
ledde en militärkupp mot andra republiken och den sittande
parlamentariska regeringen. Rebellsidan utgjordes av konservativa,
nationalistiska och fascistiska krafter, vilka bland annat ville återinföra
monarkin. De utgjorde tillsammans en högerkoalition, där även
katolska kyrkan och den övre borgarklassen ingick. Andra spanska
republiken utgjordes av den spanska arbetarklassen; kommunister,
socialister och syndikalister. Även liberaler anslöt sig till den
republikanska sidan. |
|
|
|
|
Johansson,
Jarl Erik Emil |
Pettersson,
Enok Hugo |
|
NN
|
Wernström,
Sven Verner
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Andra
Världskriget 1939-45 |
|
|
Andra
världskriget var en global väpnad konflikt som
varade från 1939 till 1945 och involverade större
delen av världens nationer som organiserade sig i
två militära allianser, de allierade och
axelmakterna. Krigets start anses generellt att vara
den 1 september 1939 med Tysklands invasion av Polen
som följdes av krigsförklaringar mot Tyskland av
Storbritannien, Frankrike och samväldet. Flera
länder var dock vid detta läge redan i krig som
Italien och Etiopien i det andra
italiensk-abessinska kriget och Japan och Kina i det
andra sino-japanska kriget. Kriget blev dock globalt
först efter invasionen av Polen. Många av de
nationer som initialt inte hade varit involverade i
kriget anslöt sig eller drogs in i kriget i dess
senare skede, som efter Tysklands invasion av
Sovjetunionen i juni 1941 eller efter Japans angrepp
mot den amerikanska flottbasen Pearl Harbor i
december 1941. Medan första världskriget i huvudsak
utspelade sig i Europa var andra världskriget
verkligen ett globalt krig där få delar av världen
lämnades opåverkade. Kriget kantades av markanta
angrepp mot civilbefolkningen så som förintelsen och
den först användningen av atombomben. Över ca. 60
miljoner människor dödades i andra världskriget,
vilket gör kriget till den dödligaste konflikten i
mänsklighetens historia. Kriget slutade 1945 i en
allierad seger. Tyskland kapitulerade den 8 maj 1945
efter att sovjetiska styrkor intagit Berlin medan
Japans kapitulation den 2 september 1945 följande
atombombningen av Hiroshima och Nagasaki markerade
slutet på kriget |
|
|
|
|
US Army |
|
Nilsson, Ernst
Emanuel (Nelson, Ernest E.) |
Münt,
Vello |
|
US Navy |
|
Grönlund,
John Öving Wallis (Irving, Wallace John) |
|
|
US Marincorps (USMC) |
|
Jansson, Karl Folke |
|
|
Australienska armén |
|
Pettersson,
Bror Helge |
|
|
Kanadensiska
armén |
|
Österdahl,
John Niklas Edvin |
|
|
Sovjetiska
armén |
|
Herman
- Kristiansson, Johannes |
|
|
Tyska
armén (Wehrmacht) |
|
Corswant
von, Joachim-Hans |
Jahn, Johann
"Hans" |
|
Lindemann,
Günter
|
Herman
- Kristiansson, Gustav |
|
Malmas
- Jacobsson, Emil |
Herman
- Kristiansson, Emil
|
|
Itzigehl,
Günter
Ernst Erich Kurt |
Herman
- Kristiansson, Johannes |
|
Brunner, Leopold |
Lorenz, Ernst Herman
Gotthold |
|
Kopf,
René Karl Paul |
|
|
Tyska
Waffen-SS |
|
Kornblom
- Gärdare, Anders |
Ilefeldt-Johansson,
Per Olov |
|
Fagerström,
Knut Wilgot |
Sundin,
Harald Martin |
|
Wikström,
Bo Erik Helmer |
|
|
Tyska
Sicherheitsdienst (SD) |
|
Norberg
- Simonsson, Gustav |
|
|
Tyskland övrigt |
|
Thiery, Erich Richard |
Kronvall, Erik Bertil Folke |
|
Engelska armén / Örlogsflottan |
|
Hansén,
Aage Erhard |
Nyberg,
Alfred Henning |
|
Holländska armén |
|
Ingelse,
Tom
|
|
|
Italienska motståndsrörelsen |
|
Muttoni,
Luigi Romeo |
|
|
Norska
motståndsrörelsen |
|
Olsson,
Bernhard Gustaf Oskar |
|
|
Danska
motståndsrörelsen |
|
Hansén,
Aage Erhard |
|
|
