Föregående sida

Gotlänningar i utländsk krigstjänst

Här nedan tas i huvudsak sådana personer upp som är antingen födda eller döda på Gotland. I vissa fall kan emellertid sådana som tillfälligt tjänstgjort eller på annat sätt har någon anknytning till Gotland även finnas med.

 
Franska revolutionskrigen 1792 - 1802

Franska revolutionskrigen kallas de krig som Frankrike förde i och med att det blivit en republik efter franska revolutionen, mot Storbritannien, Österrike, Preussen, Spanien, Ryssland och Sardinien i olika konstellationer. Det varade från krigsutbrottet mellan den franska revolutionsregeringen och Österrike 1792 till freden i Amiens 1802. Det delas vanligen in i första koalitionskriget 1792–1797 och andra koalitionskriget 1798–1801, om än Frankrike låg i krig med Storbritannien kontinuerligt från 1793 till 1802.

Gråberg, Jacob Christiansson  (Gråberg di Hemsö)

 

 
Slaget om Köpenhamn 1807
Slaget om Köpenhamn (1807), eller Andra slaget vid Köpenhamn (det ”första” slaget vid Köpenhamn ägde rum 1801) var en brittisk terrorbombning mot Köpenhamn, som ägde rum under Napoleonkrigen och varade från den 2 till den 5 september 1807. Belägringen av Köpenhamn var ett resultat av brittiska krav om att Danmark skulle överlämna sin flotta till Storbritannien, som fruktade att den danske kronprinsen Fredrik skulle komma att överlämna sin flotta till Frankrike. Bombardemangen ägde rum nattetid och har beskrivits som världshistoriens första terrorbombning. Den 6 september undertecknades kapitulationen och britterna fick sex veckor på sig att göra den danska flottan seglingsklar. I slutet av oktober kunde britterna segla iväg norrut genom Öresund med den danska flottan i form av 17 linjeskepp, 17 fregatter, 16 mindre fartyg och 26 kanonbåtar lastade med krigsförråd – nu inte som pant utan som brittiskt krigsbyte och egendom.

Holmberg Nils

 

 
Den belgiska revolutionen 1830
Det uppror, ibland kallat den belgiska revolutionen, som ledde till Belgiens självständighet från Nederländerna utbröt först i Bryssel 25 augusti 1830 och sedan i andra städer. En provisorisk regering slog i september tillbaka ett holländskt angrepp på Bryssel och utfärdade 4 oktober Belgiens oavhängighetsförklaring, vilken 19 november, medan holländarna bombarderade Antwerpen, bekräftades av en nationalkongress och 20 december erkändes av stormakterna på Londonkonferensen. En ny författning antogs 7 februari 1831, och den protestantiske prins Leopold I av Sachsen-Coburg valdes 4 juni samma år till kung. En holländsk här anföll Belgien och segrade vid Hasselt och Louvain 1831, men fördrevs av en fransk kår; fransmännen erövrade det av holländarna besatta citadellet i Antwerpen 23 december 1832. Krigshandlingarna fick sin avslutning först sedan Holland (1838) och Belgien (1839) antagit de på Londonkonferensen 6 oktober 1831 beslutade 24 artiklarna angående delningen.

Lyth, Petter

 

 
Mexikanska - Amerikanska kriget 1846-48
Mexikanska kriget som även kallas Nordamerikanska invasionen eller Nordamerikanska interventionskriget hade sin bakgrund i de expansiva territoriella ambitioner som USA via sitt sändebud Joel R. Poinsett framlade till den mexikanska regeringen redan 1822. År 1846 blev Texas en del av USA. USA försökte köpa sig land av Mexiko men utan framgång. USA ansåg att Rio Grande skulle utgöra gränsen mellan delstaten Texas och Mexiko medan Mexiko ansåg att gränsen skulle dras vid Rio Nueces. 1846 tog USA ett gränsintermezzo i den omstridda regionen (La Mesilla) som förevändning att förklara krig mot Mexiko.

Malmborg, Frans Oscar

Wallander, Petter Herman

 
Dansk - Tyska kriget 1848-50
Slesvig-holsteinska kriget, första slesvigska kriget eller slesvigska treårskriget, kallas det krig som 1848-1850 utspelade sig mellan å ena sidan Danmark och å andra sidan tyska separatister i hertigdömet Slesvig-Holstein och deras tyska bundsförvanter, framför allt Preussen. Kriget gällde Slesvig-Holsteins tillhörighet, och efter att ha bedrivits i tre omgångar med två mellanliggande vapenvilor blev utgången i huvudsak att tillhörigheten förblev oförändrad.

Sundholm, Olof Theodor

Schürer von Waldheim, Pehr Johan

Schell, Otto Melchior

Calissendorff, Daniel Johan Carl

Liewen von, Wilhelm Adolf

Lundgren, Johan Fredrik

Lindbom, Nils Jacob

Häggblad, Erik Albert

Palm,Wilhelm August

Forslund, Johan Constantin

Molander, Anton

Mörk, Carl Magnus

Pantzerhielm, Ludvig Gustaf Sigfrid

Vegesack von, Carl Henning Ivar

DeBrun, Johan Bernhard

Cederström, Carl Olof

 
Nordamerikanska inbördeskriget 1861-64
Amerikanska inbördeskriget var ett inbördeskrig i USA mellan unionen (nordstaterna) och utbrytarstaten Amerikas konfedererade stater (konfederationen, sydstaterna) som pågick mellan 1861 och 1865. Nordstaterna kallade kriget för the War of the Rebellion ("upprorskriget"), medan sydstaterna kallade kriget för the War for Southern Independence ("kriget för söderns självständighet"). En annan sydstatsbenämning är "Kriget mellan staterna" (The War between the States). Orsakerna till kriget var flera. Påverkan från debatten kring slaveri, där nord var emot och syd var för, är vad som gjort kriget mest berömt.

Segerdahl, Lars Petter Johan

Ahlström, Johan Jacob Viktor

Blomberg, Karl Olof Oscar

Leatz, Axel Arvid

Hamberg, Charles Nikolaus Conrad

Hammarström, Anders Lars (Andrew Lewis)

Westberg, Alexis Fredrik Bernadotte

Malmborg, Frans Oscar

Vegesack von, Ernst Mattias Peter

Svensson, Sven A

Cederström, Jacob (Jacques)

Smith, Frederick Carl  (Segerberg Christian Fredrik)

 
Fransk - Mexikanska kriget 1861-66

1861 befinner sig Mexiko i en prekär ekonomisk situation och i juni inställs betalningarna av utlandsskulden på två år. Frankrike, Storbritannien och Spanien har dock redan gjort en överenskommelse att agera militärt gemensamt för att kräva in skulderna. Trupper från Frankrike, Storbritannien och Spanien anländer till Veracruz men förflyttas till Códoba, Orizaba och Tehuacan. En överenskommelse om betalningarna görs med Storbritannien och Spanien, medan Frankrike skickar mer trupper med den direkta ordern att påbörja en invasion, med utlandsskulden som en förevändning. I mitten av april förklarar Frankrike krig och påbörjar en militär kampanj. I slaget vid Puebla de 5 maj 1862 besegras fransmännen av den mexikanska armén under general Ignacio Zaragoza. Detta är en viktig seger, då den stoppar den franska armén och försenar den fortsatta frammarschen med ett år, och ger den mexikanska regeringen tid att förbereda försvaret. I den franska styrkan deltar ett antal svenska officerare. 

Efter det den franska armén fått förstärkningar intar man staden Puebla den 17 mars 1863 och därmed ligger vägen till Mexico City öppen. Benito Juárez tvingas flytta regeringen först till San Luis Potosi och sedan till El Paso (nuvarande Ciudad Juárez).  I slutet 1863 är de viktigaste städerna ockuperade av fransmännen och de får stöd av de konservativa. Man organiserar en grupp personer som beslutar konstituera Mexiko som en monarki och man föreslår Maximilian, ärkegreve av Österrike, som kejsare.

Ericson, Carl Wilhelm

 

 
Dansk - Tyska kriget 1864
Dansk-tyska kriget 1864 eller andra schleswigska kriget, kallas det krig som under 1864 utspelade sig mellan Danmark och ett antal tyska stater med Preussen och Österrike (Habsburgska riket) i spetsen, med anledning av en tvist om hertigdömet Schleswig, som på danska kallas Slesvig. Kriget kan ses som en fortsättning på slesvig-holsteinska kriget 1848-1850  

Schüberg, Christian Sofus Lucian Eugéne

Beijerlieb, Peter Heliodor

Ljunggren, Anton Wilhelm

Wigelstjerna, Magnus Gustaf Renhold

Rosell, Otto Emil

Åkerhjelm, Hjalmar Viktor Knut

Åkerhielm, Knut Wilhelm Hugo

 

 
Amerikanska indiankrigen 1850-60-tal
Indiankrigen är namnet som används av historiker i USA för att beskriva en serie konflikter mellan USA och urinvånarna (indianerna) i nordamerika.

Erlandsson, Jacob Erland Jonsson

Herlitz, Carl Gabriel

Qvarnberg, John

 

 
Preussisk - Österrikiska kriget 1866
Tyska enhetskriget, även kallat tyska inbördeskriget och kriget Preussen-Österrike, utspelades sommaren 1866 mellan å ena sidan Österrike och dess allierade tyska stater och å andra sidan Preussen, allierade tyska stater och Italien. Kriget slutade med en preussisk seger och ledde till upplösandet av Tyska förbundet och bildandet av Nordtyska förbundet. Därmed kom Preussen att bli den dominerande tyska staten, vilket möjliggjorde bildandet av Kejsardömet Tyskland 1871. I Tyskland och Österrike kallas kriget för Deutscher Krieg (Tyska kriget) eller Bruderkrieg (broderkriget).

Grählert, Edvard

Klint af, Eric Johan Gustaf

 
Preussisk / Italienska - Österrikiska kriget 1866
1866 tog Italien Preussens sida i ett krig mot Österrike. Preussen vann detta krig vilket medförde att Italien erhöll Venedig.

Ericson, Carl Wilhelm

 

 
Fransk - Tyska kriget 1870-71
Det fransk-tyska kriget (fransk-preussiska kriget)  utkämpades 1870-1871 mellan å ena sidan Frankrike och å andra sidan det av Preussen ledda Nordtyska förbundet samt Baden, Bayern, Hessen och Württemberg.

Beijerlieb, Peter Heliodor

Felldihnj, Johan

 
Sydamerikanska kriget
Kriget 1864-1870 mellan Paraguay mot trippelalliansen Brasilien, Argentina och Uruguay. Kriget var det blodigaste i Sydamerikas historia och slutade med en total seger för alliansen. Paraguay förlorade mer än halva sin befolkning, 154 000 km² land och stod under brasiliansk ockupation fram till 1876.

Dahlström, Olof Niklas

 

 
Zulukriget 1879
Zulukriget var ett krig år 1879 mellan den brittiska kolonialmakten i Sydafrika under Frederic Thesigers befäl och zulufolket, under hövdingen Cetshwayo. Kriget inleddes av britterna för att kväsa hotet mot kronkolonin i Natal. Ett av de mest kända slagen stod vid Rorke's Drift den 22-23 januari. Kriget slutade med brittisk seger och zulustatens underkastelse och sedermera upphörande 1897.

Claudelin, Adolf Wilhelm

 

 
Det första kinesiska - japanska kriget 1894 - 1895
Det första sino-japanska kriget var ett krig som utkämpades mellan qingdynastins Kina och Japan under Meiji för kontroll över Korea. Det huvudsakliga resultatet av kriget blev en förskjutning av makten i området till Japans fördel. Krig mellan det japanska kejsardömet och Qing deklarerades den 1 augusti 1894, även om mindre sjöstrider redan pågått under en kortare tid. Den japanska armén besegrade den kinesiska i en serie slag kring Seoul och Pyongyang, vilket drev kineserna norrut och den 21 november samma år hade japanerna intagit Port Arthur. Den japanska flottan krossade Qings norra flotta vid inloppet till floden Yalu den 17 september 1894. Den kinesiska flottan förlorade 8 av 12 krigsfartyg och tvingades retirerade till den befästa flottbasen Weihaiwei, bara för att bli offer för ett överraskningsanfall från den japanska armén över Liaodonghalvön. Anfallet gjorde slut på flottan med hjälp av artilleribeskjutning från landsidan. Efter Weihaiweis fall, och samtidigt som vintern började bli mildare så fortsatte de japanska styrkorna in i Manchuriet. Inför de upprepade förlusterna så skrev Qing till slut under Shimonosekifördraget i april 1895.

Ahlander, Magnus Viktor Albin

 

 
Boxarupproret i Kina 1898 - 1901

Boxarupproret var ett folkligt uppror i Kina. Upproret riktade sig mot ökande europeiskt inflytande över landets ekonomi och politik och mot både utländska och infödda kristna. En mängd utlänningar samt tusentals kineser som sades ha samröre med fienden dödades. Upproret kvästes mycket våldsamt med hjälp av utländska soldater.

Ottoson, Henry Carl

 

 
Spansk - Amerikanska kriget 1899
Spansk-amerikanska kriget är benämningen på de strider om herraväldet över Kuba, spanska Antillerna (särskilt Puerto Rico) och Filippinerna som 1898 fördes mellan USA och Spanien. I kriget övertog USA de flesta av Spaniens kvarvarande kolonier, såsom Kuba, Guam, Filippinerna och Puerto Rico.

Bergström, Karl Petter Ludvig

Svensson, Frans Enok

Palmquist, Fredrik Johannes

Pettersson, John Arvid

Holmberg, Arvid Niklas (Arwed Nicholas Holmberg)

Smidt, Emil

Andersson, Klas Arthur Ehrnfrid  (Edward C Anderson)

 
 
Boerkriget 1899 - 1902
Boerkriget 1899-1902 utkämpades om herraväldet i Sydafrika mellan boerrepublikerna Transvaal och Oranjefristaten understödda av en boerresning i vissa delar av Kapkolonin på den ena sidan, mot Storbritannien på den andra sidan.

Claudelin, Adolf Wilhelm

Krokstedt, Verner Felix Ludwig

Lundin, Edvard Julius

Nyman, Gunnar

Olsson, Johan Oskar

Söderström, Johan Axel Emanuel

Stenmark, Sten Georg Magnus

Hansson, Berndt Emanuel  (Berndt Hansen)

Westling, Carl August  (Westling, Charles)

Cederström, Oscar Fredrik

 
Rysk - Japanska kriget 1904-05
Rysk-japanska kriget (1904–1905) var en militär konflikt som växte fram ur japansk och rysk imperialistisk strävan i Korea och Manchuriet. Kriget utkämpades huvudsakligen om staden Port Arthur (Lüshunkou/Ryojun) och Liaodonghalvön samt järnvägen från hamnen till Harbin.

Lundin, Edvard Julius

 

 
Belgiska Kongoarmén
Den belgiska kungen Leopolds kolonialarmé hette "Force publique" och bestod av kongoleser som värvats med tvång eller på frivillig väg. De leddes av en mindre skara vita män från hela Europa, också Sverige, men främst från Belgien. Dessa män gjorde storartad karriär i Afrika, något vanliga män inte kunde ha gjort i Europa. "Force publique" tvingade ut människor i skogen för att samla in gummi. Kolonialarmén fick instruktioner att ta familjemedlemmar, kvinnor och barn som gisslan samtidigt som männen tvingades ut i skogen för att samla gummi. Under tiden våldtogs ofta kvinnorna och byns djur konfiskerades nästan alltid så att befolkningen inte hade något att äta. Soldaterna var beordrad att spara in på kulor, därför var "Force publique" instruerat att för varje kula som skjutits antingen mot trilskande befolkning som försökt undvika att tvingas ut i skogen eller mot rebeller, måste de redovisa en högerhand. Det vill säga att om en soldat kom till basen på kvällen och hade använt tre patroner skulle han också ha tre avhuggna högerhänder med sig. Detta för att kulorna inte skulle slösas på djur. När man missade tvingades man kapa av handen på en levande människa.

Arrhenius Karl Johan Ludvig Elias

Cedergren, Oscar Olof

Engström, Karl Petter

Hesselin, Oscar Wilhelm Georgius

Husander, Karl Olof Ossian

Jakobsson, Arvid

Stålhandske, Knut Gustaf

Sundwallson, Esten

Wester, Arvid Mauritz

 

 
Fransk krigstjänst / Främlingslegionen
Främlingslegionen är en unik enhet, separerad från den vanliga Franska armén, etablerad 1831. Legionen skapades specifikt som en enhet för utländska frivilliga, kommenderade av franska officerare, men legionen är också öppen för franska medborgare. Främlingslegionen blev omtalad efter strider i Mexiko den 30 april 1863. Under det fransk-tyska kriget 1870-71 kämpade legionen med att bryta belägringen av Paris och under första världskriget slogs den i slaget vid Verdun. Under andra världskriget deltog legionen i operationer i Mellanöstern, Nordafrika och Norge. Vid kriget i Indokina 1946-1954 deltog den bland annat i det för Frankrike ödesdigra slaget vid Dien Bien Phu 1954.

Eyde, Johan Håkan

Svensson, Harald Rune Yngve

Dennerfors, Sören Anders Arne

Beijerlieb, Peter Heliodor

Felldihnj, Johan

Hansén, Aage Erhard

Flygare-Hansson, Per

 

 
Persiska gendarmeriet 1911-15
För att göra ett motdrag mot stormakternas halvkoloniala politik lät den unge persiske monarken Ahmad Shah tillsätta en utländsk militärkommission för organiserandet av ett nationellt gendarmeri. 1911 ställde han en officiell förfrågan till Oscar II om svensk assistans för att bygga upp gendarmeriet och en poliskår. Uppdraget leddes av major, sedermera general Harald Hjalmarson som kort efter sin ankomst 1911 inrättade en officersskola och därefter en gendarmskola. Gendarmeriet kom att bestå av sju regementen med ansvar att bevaka vägarna ute i provinserna. Åren 1910-15 stod sammanlagt ett sextiotal svenska officerare och underofficerare i persisk tjänst. 1914 uppgick gendarmeristyrkan till ca 200 officerare och 8 900 man, inklusive 36 svenskar, som tjänstgjorde som officerare, intendenter, läkare, veterinärer och kartritare. Häftiga strider utkämpades mot rövarband och krigiska klanledare under dessa stupade löjtnant Philip Hierta och majorerna Oscar Ohlson och greve Erik Lewenhaupt.
På några år lyckades svenskarna säkerställa lag och ordning i oroliga delar av landet. Vid världskrigets utbrott hade gendarmeriet växt i antal och blivit så starkt att de allierade kände sig hotade av dess verksamhet. Stormakternas farhågor befästes när major Gustaf Laurentius Edvall, den nye chefen för gendarmeriet, i november 1915 samverkade med den nybildade nationalistiska fraktionen. Kort därefter intog allierade trupper officersskolorna i Teheran och Shiraz och gendarmeriet desavuerades formellt av de ryska och engelska beskickningarna. I januari 1916 lät Sverige hemkalla sina officerare. Edvall entledigades av den nye premiärministern och till ny gendarmerichef utsågs major Per Nyström som åtnjöt den engelska beskickningens uppbackning. 1916 återstod förutom de polisofficerare som ännu var i persisk tjänst en handfull svenska reservofficerare i landet. General Carl Gustav Westdahl, chef för Teherans poliskår, återkom till Sverige först 1924. Han hade då hunnit organisera en ny polisstyrka om ca 1 000 man och gjort en viktig insats för att undanröja korruptionen inom kåren och säkrat lag och ordning i huvudstaden

Borell, Efraim Mendel Verner Napoleon

Eriksson, Per Magnus

Lundberg, Hans Albin

Olsson, Johan Oskar

Österberg, Niklas Alfred

Fahlström, Carl Bernhard

 
Balkankrigen 1912-13
Flera stater på Balkan ville bryta den allt svagare osmanska dominansen i området. År 1912 bildade Serbien, Bulgarien, Grekland och Montenegro det så kallade Balkanförbundet, och i oktober samma år anföll de Osmanska riket, vars välde på Balkan föll snabbt. Senare, år 1913, försökte den osmanska regeringen återuppta striderna, men tvingades till kapitulation i maj 1913. Osmanska riket fick avstå samtliga sina områden på Balkan utom en liten del av sydöstligaste Thrakien.

Leijon, Emmy Sofia

 

 
Första Världskriget 1914 - 1918
Det Stora kriget, var en världsomspännande militär konflikt centrerad i Europa som började under sommaren 1914. Striderna upphörde i slutet av 1918. Denna konflikt engagerade alla av världens stormakter, samlade i två motsatta allianser. De allierade (centrerad kring ententen) och centralmakterna. Mer än 70 miljoner soldater, däribland 60 miljoner européer, mobiliserades i ett av de största krigen i historien. Mer än nio miljoner soldater dödades, vilket främst beror på stora tekniska framsteg i eldkraft utan motsvarande inom rörlighet. Det var den näst dödligaste konflikten i historien

USA:s armé

Bengtsson, Albert Markus Eugén  (Albert Benson)

Johansson, Axel Edvin  (Johnson, Edwin Axel)

Björk, Karl Otto

Johansson, Carl

Bogren, John Maurits  (Bograin, John Mauritz)

Johnsson, Carl Fredrik Knut

Boström, Petter Johannes Aron  (Bostrom, Aron John P)

Wallin, Johan Fredrik (Fredd) Herbert

Dahlgren, Thure Arthur

Östman, Carl Axel Edvard

Jonsson, Gustaf Adolf Linus  (Johnson, Gustaf Adolf)

Ekelund, Ernst  (Eckland, Ernst)

Pettersson, Helge Conrad Severin

Olsson, Olof Efraim Gottfred

Hellgren, Gunnar Gustaf Fridolf

Holmström, Karl Harald  (Holmstrom, Harold)

Jonsson, Arvid Ragnar Vilhelm  (Johnson, Arvid Ragnar)

Nilsson, Oskar Adolf  (Nelsson, Oscar)

Vigström, Karl Gustaf  (Wingstrom, Charles)

Bolin, John Richard

US Navy

Engström, Knut Fredrik "Fred"

Hallbom, Georg Gustaf Felix

Widin, Axel Frans Oskar  (Vidin, Axel)

 

Australienska armén

Friberg, Carl Ernst

Norman, Carl (Charles)

Johansson, Jacob Otto Fredrik

Nyman, Gunnar

Lundgren, Julius Anselm

Stengård, Olof Anton  (Stengord, Olof Anton)

Andersson, Gustaf

Smith-Lindqvist, Carl Peter Leopold

Lindbom Gottland

 

Kanadensiska armén

Sandsjö, Anders Arvid Natanael

Steble, Philiph

Stone, Edvin

Ahlgren, Karl Johan August  (Charles Ahlgren)

Ericksson, Thomas

Krona, Anton

Tyska armén

Berlin, Ernst Herbert Wilhelm

Stålhandske, Knut Gustaf

Höglund, Willy

Schill, Meinhart

Franska armén / Flygvapnet

Lönnberg, Ivan

 

Engelska armén

Poignant, Axel Jonas Alfred

 

Österrikiska armén

Waclaw, Alois

 

Ryska armén

Mutas, Johannes

Sigalit-Kristiansson, Andreas

Hoas-Simonsson, Gustaf

Buskas, Andreas Yrjasson

Annas Mattiasson, Andreas

 
 
Finska inbördeskriget 1918
Finska inbördeskriget pågick januari till maj 1918. De vita har kallat det frihetskriget eller det röda upproret, medan de röda föredragit klasskriget, brödrakriget, eller finska revolutionen. Inbördeskriget utkämpades mellan de "röda" socialdemokraterna och kommunisterna och den "vita" konservativt ledda finländska senaten. De röda erhöll visst stöd från den nyinrättade bolsjevikiska regimen i Ryssland, medan de vita fick stöd från Tyskland och i begränsad utsträckning av Sverige. Kriget slutade med seger för den vita sidan. Sammantaget dog omkring 37 000 personer i samband med kriget. Av dessa var det drygt 20 000 från den röda sidan som arkebuserades eller avled i de fångläger som upprättades av den vita sidan.

Sandell, Gottfred Melker

Sandberg, Karl Gustaf Allan

Alyhr (Alyre), Tage Ragnar

Klintenberg, Karl Johan Julius

Hansén, Malkom Ivar

Heijkenskjöld, Detlof Wolfgang Heijke

Wickström, Nils

Grönstrand, Gösta

Gröndahl, Karl Gustaf

Ebertz - Nilsson, Karl Martin

Westergren, Fritz Albin

Broberg, Erik Gustaf Leonard

Zachrisson, William Bernhard

Pettersson, Sigurd Gustaf Ferdinand

 
Estniska frihetskriget 1919
Estniska frihetskriget är det krig som Estland, i efterdyningarna av första världskriget och oktoberrevolutionen i Ryssland, förde 28 november 1918–3 januari 1920 mot den sovjetryska Röda armén, och 1919 i Lettland mot Landeswehr och den så kallade Järndivisionen, i syfte att skydda och säkra republiken Estland.

Alyhr (Alyre), Tage Ragnar

Ebertz - Nilsson, Karl Martin

Grönstrand, Gösta

Jakobsson, Hjalmar Johannes

 
Saarbataljonen 1934-35
I freden i Versailles 28 juni 1919 sektion IV beslöts att delar av den preussiska Rhenprovinsen och det Bayerska Pfalz skulle bli ett Mandat under Nationernas förbunds (NF) kontroll med fransk förvaltning i 15 år. Sedan skulle en folkomröstningen hållas om området skulle tillhöra Frankrike, Tyskland eller kvarstå som Mandat under NF. Inför folkomröstningen bedrevs omfattande propaganda från båda sidor, speciellt intensivt från tyskt håll efter maktövertagandet av de "bruna".  År 1935 hölls folkomröstningen ledd av en neutral kommission. Valet övervakades av en internationell styrka, där även ett svenskt kompani deltog. Den svenska Saarbataljonen bestod av en stab och två gevärskompanier, totalt 261 man. Svenskarna förlades i Kreis Merzig, med stab i Merzig och ett kompani i Beckingen. Som resultat av folkomröstningen återlämnades Saargebiet till Tyskland den 1 mars 1935 och underställdes då en Reichskommisar. Under andra världskriget besatte de allierade den vänstra Saarstranden under 1944 och den 21 mars 1945 hela Saar. I juli 1945 avlöste franska styrkor de amerikanska och Saar blev en del av den franska ockupationszonen. År 1947 fick Saar en självständig regering och en folkomröstning resulterade i en ekonomisk union med Frankrike. År 1954 slöt Västtyskland och Frankrike ett avtal som skapade ett sjävstyrande Saar territorium under en neutral kommissionär. Men 1955 röstade man igen och resultat blev 67,7% för en anslutning till Västtyskland. Detta resulterade i att Saarland blev ett förbundsland i Tyskland 1957 och helt ekonomiskt integrerat 1959.

Ekedahl, Gösta Karl Manfred

Enström, Bernt Sigurd Torsten

Rondahl, Åke Karl Arvid

Westberg, Karl Gustaf Sigurd

 
Spanska inbördeskriget 1936-39
Spanska inbördeskriget som pågick 1936-1939 när Francisco Franco ledde en militärkupp mot andra republiken och den sittande parlamentariska regeringen. Rebellsidan utgjordes av konservativa, nationalistiska och fascistiska krafter, vilka bland annat ville återinföra monarkin. De utgjorde tillsammans en högerkoalition, där även katolska kyrkan och den övre borgarklassen ingick. Andra spanska republiken utgjordes av den spanska arbetarklassen; kommunister, socialister och syndikalister. Även liberaler anslöt sig till den republikanska sidan.

Johansson, Jarl Erik Emil

Pettersson, Enok Hugo

NN

Wernström, Sven Verner

 
Finska Vinterkriget / Fortsättningskriget 1939 - 44
 

Se särskild sida

 

 
Andra Världskriget 1939-45
Andra världskriget var en global väpnad konflikt som varade från 1939 till 1945 och involverade större delen av världens nationer som organiserade sig i två militära allianser, de allierade och axelmakterna. Krigets start anses generellt att vara den 1 september 1939 med Tysklands invasion av Polen som följdes av krigsförklaringar mot Tyskland av Storbritannien, Frankrike och samväldet. Flera länder var dock vid detta läge redan i krig som Italien och Etiopien i det andra italiensk-abessinska kriget och Japan och Kina i det andra sino-japanska kriget. Kriget blev dock globalt först efter invasionen av Polen. Många av de nationer som initialt inte hade varit involverade i kriget anslöt sig eller drogs in i kriget i dess senare skede, som efter Tysklands invasion av Sovjetunionen i juni 1941 eller efter Japans angrepp mot den amerikanska flottbasen Pearl Harbor i december 1941. Medan första världskriget i huvudsak utspelade sig i Europa var andra världskriget verkligen ett globalt krig där få delar av världen lämnades opåverkade. Kriget kantades av markanta angrepp mot civilbefolkningen så som förintelsen och den först användningen av atombomben. Över ca. 60 miljoner människor dödades i andra världskriget, vilket gör kriget till den dödligaste konflikten i mänsklighetens historia. Kriget slutade 1945 i en allierad seger. Tyskland kapitulerade den 8 maj 1945 efter att sovjetiska styrkor intagit Berlin medan Japans kapitulation den 2 september 1945 följande atombombningen av Hiroshima och Nagasaki markerade slutet på kriget

US Army

Nilsson, Ernst Emanuel  (Nelson, Ernest E.)

Münt, Vello

US Navy

Grönlund, John Öving Wallis  (Irving, Wallace John)

 

US Marincorps (USMC)

Jansson, Karl Folke

 

Australienska armén

Pettersson, Bror Helge

 

Kanadensiska armén

Österdahl, John Niklas Edvin

 

Sovjetiska armén

Herman - Kristiansson, Johannes

 

Tyska armén (Wehrmacht)

Corswant von, Joachim-Hans

Jahn, Johann "Hans"

Lindemann, Günter

Herman - Kristiansson, Gustav

Malmas - Jacobsson, Emil

Herman - Kristiansson, Emil

Itzigehl, Günter Ernst Erich Kurt

Herman - Kristiansson, Johannes

Brunner, Leopold

Lorenz, Ernst Herman Gotthold

Kopf, René Karl Paul

 

Tyska Waffen-SS

Kornblom - Gärdare, Anders

Ilefeldt-Johansson, Per Olov

Fagerström, Knut Wilgot

Sundin, Harald Martin

Wikström, Bo Erik Helmer

 

Tyska Sicherheitsdienst (SD)

Norberg - Simonsson, Gustav

 

Tyskland övrigt

Thiery, Erich Richard

Kronvall, Erik Bertil Folke

Engelska armén / Örlogsflottan

Hansén, Aage Erhard

Nyberg, Alfred Henning

Holländska armén

Ingelse, Tom

 

Italienska motståndsrörelsen

Muttoni, Luigi Romeo

 

Norska motståndsrörelsen

Olsson, Bernhard Gustaf Oskar

 

Danska motståndsrörelsen

Hansén, Aage Erhard

 

 
 

Copyright © GMH / www.tjelvar.se - Sidansvarig K Olsson