Föregående sida

Batteri Hultungs (HG)

Gotlands kustartillerikår

 

Batteri HG 1943

Marinpostnummer 2180. Batteri Hultungs var ett svårt 21 cm sjöfrontsbatteri beläget vid Hultungs gård SO om Bunge kyrka. Batteriet tillkom genom 1936 års försvarsbeslut och bygget fastslogs den 26 februari 1937. Mark för batteriet inköptes från Kahlströms och Smitterbergs fastigheter för en summa av 12.000 kronor.

Den 3 december godkändes huvudritningen till ett 21 cm batterivärn vid Hultungs. Värnet skulle bestå av liknande anläggningar som vid 15 cm batterierna.

Två vallavettage beställdes hos Bofors den 11 november 1937 och levererades den 1 augusti 1938. Djupräffling utfördes samtidigt.

Den 31 mars 1938 beviljades 165.000 kronor till utförande av kommandoplats och pjäsvärn. Efter sprängningsarbetena visade det sig emellertid att undergrunden vid den anvisade pjäsplatsen var av så dålig beskaffenhet och bestod av flera lager lera att förstärkningsanordningar måste göras. Till detta arbete beviljades 30.000 kronor. Det i juni kontrakterade entreprenadarbetet med AB Tekniska Byggnadsbyrån och var avslutade i början av september 1938. Arbetena omfattade två pjäsvärn med riktmöjligheter horisonten runt, skjutbordsrum och ammunitionsdurk. Under senare delen av 1940 förlängdes sköldarna på pjäserna.

1939 utfördes även skottfältsröjningar. I oktober förstärktes taggtrådsstängslet runt batteriet.

Batteriet (två pjäser) ansköts den 15 maj 1939. De inneboende uppmanades då att plocka ned klockor, tavlor och annat löst från väggarna. Batteriet utrustades med baracker snabbare än alla andra förband. Batterichefens något okonventionella metoder för att skaffa baracker uppskattades inte av andra chefer, som ofta fann att delar saknades till för dem avsedda hus.

Den 18 juni 1940 sköt batteriet tillsammans med batteri TG och 1. 10.5 cm batteriet i en stor uppvisningsskjutning inför kronprinsen Gustaf Adolf och ett stort antal prominenta besökare med gott resultat.

Under år 1940 pågick arbeten med maskering, splitterskydd för pjäser, instrument, ammunitionsdurkar mm. Den 15 augusti erhöll chefen GK/KA 3 pengar för att uppföra ett bastubadhus vid batteriet.

Ytterligare ett pjäsvärn tillkom 1941. Arbetet utfördes av Byggmästare Verner Andresson i Västerås under tiden 31 maj 1941 till den 19 juli 1941. Samtidigt byggdes fullträffsäkra värn för mätstationerna och skyddet över durkarna förstärktes.

 

Sedan marinförvaltningen ställt en 40 lvakanpjäs i dubbellavettage till chefen GK/KA 3 förfogande för batteri Hultungs (HG) anmodades chefen GK/KA 3 snarast inkomma med förslag till uppställningsplats för nämnda pjäs. Förslaget skulle omfatta situationsplan, ritning över pjäsplatser och specificerad kostnadsberäkning inklusive markkostnader. I skrivelse den 30 juli 1943 angav chefen GK/KA 3 sitt förslag och angav kostnaden för värnet till 7.990 kronor vartill kom 17.000 kronor till en ammunitionsdurk. Värnet skulle ligga inom batteri Hultungs markområde, och uteslöt således markkostnader. Uppställningsplatsen var emellertid beroende av utredningen angående lämplig plats för ett eldledningstorn, varför chefen GK/KA 3 hade uttalat sig i skrivelse den 18 september 1942 och 27 maj 1943. Sedan tornets placering fastställts till plats utanför batteriområdet ställde marinförvaltningen i skrivelse den 17 januari 1944 7.990 kronor till uppförandet av pjäsvärnet för 40 mm lvakan vid batteri HG. Beträffande ammunitionsdurkar infordrade marinförvaltningen utredning huruvida ammunition till 40 mm lvakan kunde uppläggas i befintliga utrymmen.

I skrivelse den 20 juni 1944 angående eldledningstorn och uppställning av lvakan föreslog chefen GK/KA 3 en ändring av sitt tidigare förslag, när lvakanvärnets placering sammanhängde med placeringen av eldledningstornet, vars plats inom batteri HG nu definitivt föreslogs i stället för utanför detta. Förutom nämnda 40 mm lvakan i dubbellavettage disponerade batteri HG en 40 mm lvakan enkelpjäs, varjämte ytterligare en enkelpjäs tilldelats batteriet. För dessa lvpjäser föreslog chefen GK/KA 3 nu slutgiltig uppställning: Dubbelpjäsen och den ena enkelpjäsen i markvärn och den andra enkelpjäsen i ett 4 meter högt torn för att utom sin luftvärnsuppgift även kunna lösa beskjutningsuppgifter mot pansarfordon som eventuellt skulle komma att uppträda mot batteri HG.

Sammanlagda kostnaden för lvakantroppens uppställning i batteri HG beräknades till 20.896 kronor. Chefen GK/KA 3 hemställde att utöver tidigare anvisade 7.990 kronor ytterligare 12.996 kronor borde ställas till förfogande. Beträffande den tidigare föreslagna ammunitionsdurken meddelade chefen GK/KA 3 att någon möjlighet inte fanns att inhysa lvammunitionen i befintliga batteriutrymmen och det hade vid ett flertal tillfällen påpekats det otillräckliga durkutrymmet i alla fasta batterier.

I skrivelse den 8 september 1944 anvisade marinförvaltningen dels 5.608 kronor till eldledningstorn för batteri HG, dels 12.996 kronor till värn för 40 mm lvakan. Angående ammunitionsdurk nämnde marinförvaltningen i skrivelsen inget om.

I tidigare skriftväxling angående observationstorn för batteri HG angav chefen GK/KA 3 genom chefen för Marindistrikt Gotland utredning och förslag till sådant torn placerat 700 meter nordväst om batteri HG,  vilken plats tillstyrktes av chefen Marindistrikt Gotland. Efter ytterligare skriftväxling i ärendet anvisade marinförvaltningen den 8 september 1944 5.608 kronor till eldledningstorn för batteri HG.

 

Hemlig rapport angående kustartilleriet på Gotlands omfattning 1/7 1942: Batteriet utgöres av 3 stycken 21 cm kanoner M/98-35 med 7 mätstationer och 9 oplatser. Batteriet kan skjuta horisonten runt. För personalens förläggning finnas 7 fältbaracker. Förläggning kan även ordnas i 5 skyddsrum. Matinrättning och kraftverk finnas. Batteriet förfogar över en 40 mm lvakantropp bestående av en dubbel och en enkel pjäs samt tre 20 mm lvakan. Batteriet är omgärdat av ett kraftigt stormhinder, vilket vid den nytillkomna pjäsen ännu icke färdigställts.

 

"En del tunga pjäser ha under de senaste dagarna lossats i hamnen från ångaren "Slite". I lördags inträffade under lossningen ett olyckstillbud som lätt kunnat få svåra följder. Man höll på med att lossa en 25 cm:s kanon (Skall vara 21 cm) avsedd till kustartilleriet i Fårösund och hade fått pjäsen en meter över däcket, då en bult lossnade ur ett schackel och kanonen föll i däck, där den efterlämnade kraftiga märken. På däcket började kanonen rulla mot relingen, och som väl var kommo inga personer i vägen för den tunga pjäsen, som väger 17 ton. Ångaren fick mycket kraftig slagsida och relingen fick givetvis också en del skador". (Källa: 1186)

 
 

21 cm pjäs m/98A-35 (21 cm kanon m/98A i 21 cm vallavettage m/35). Eldröret djuprefflat, avfyrningsanordningen mm ändrad.

Tillverkare: Bofors. Kaliber: 210 L/44 mm. Elevation: 12°. Maximal skottvidd: 10.925 m. Utgångshastighet: 750 m/s. Eldhastighet: 1 sk/m. Projektilvikt: 140 kg.

Batteri Hultungs (HG) i Bunge. Färdigställdes 1939. Batteriet sköt sista gången den 8 november 1965.  Avvecklad 1968.

 

1. Pjäs: Eldrör nr 13 tillverkat 1903 av Bofors (Pjäsen kommer ursprungligen från pansarbåten Manligheten) 

2. Pjäs: Eldrör nr 1 tillverkat 1900 av Bofors / Gullspång. Tidigare 1.pjäs.  (Pjäsen kommer ursprungligen från pansarbåten Dristigheten) 

3. Pjäs: Eldrör nr 2 tillverkat 1900 av Bofors / Gullspång Tidigare 2.pjäs.  (Pjäsen kommer ursprungligen från pansarbåten Dristigheten)

 

25 januari 1940 erhöll batteriet HG längd- och sidokorrektörer M/26 från batteri LB (VF).

Batteriet hade sju mätstationer och sju oplatser. Flera mätstationer utnyttjades gemensamt av batteri TG och BN. Batteriet hade 1943 två 150 cm strålkastare.

 
 

  Pjäs 1  

18

Barack

(4 + 24)

  Pjäs 2  

19

Skyddsrum (nr 19)

18 (kojer)

  Pjäs 3  

20

Barack

(4 + 24)

1

Skyddsrum (nr 1)

18 (kojer)

21

Barack

(1 + 24)

2

Skjutbod

 

22

Vedbod

 

3

Skyddsrum

 

23

Luftskyddsförråd

 

4

Skyddsrum

 

24

   

5

Lvakantropp

 

25

Barack

(48)

6

Barack

Officersmäss

26

Barack

(48)

7

Barack

Expedition / underofficersmäss

27

Skyddsrum (nr 27)

34 (kojer)

8

Minförråd

 

28

Barack

(10 + 32)

9

Förråd

 

29

Vaktbarack och förråd

 

10

Lvakantropp

 

30

Skjul

 

11

Skyddsrum (nr 11)

18 (kojer)

31

Barack

(4 + 24)

12

Stabsplats (Spl)

 

32

Eldledningstorn

 

13

Barack

(4 + 24)

33

Pumphus

 

14

Skyddsrum (nr 14)

18 (kojer)

34

Marketenteri mm

(Skyttepaviljong)

15

Lvakantropp

 

35

Brandbod

 

16

Skyddsrum

       

17

Matsal

       

 
 

Mätstationer (Mst) och Observationsplatser (Opl)

Hall

Hallshuk

Mätstation

(Mst 1 HG)

Hall

Hallshuk

Observationsplats

(Opl 1 HG)

Fleringe

Kyrkudd

Observationsplats

(Opl  2 HG)

Fleringe

Saxriv

Observationsplats

(Opl 3 HG)

Fleringe

Saxriv

Mätstation

(Mst 3 HG)

Fårö

Lauterhorn

Observationsplats

(Opl 4 HG)

Fårö

Langhammars hammar

Mätstation

(Mst 5 HG)

Fårö

Holmudden

Observationsplats

(Opl 6 HG)

Fårö

Hoburga

Observationsplats

(Opl 7 HG)

Fårö

Hammars

Mätstation

(Mst 8 HG)

Fårö

Ryssnäs

Mätstation

(Mst 9 HG)

Bunge

Bungenäs

Observationsplats

(Opl 10 HG)

Rute

Furillen (Suderudd)

Mätstation

(Mst 11 HG)

Rute

Furillen (Suderudd)

Observationsplats

(Opl 11 HG)

Hellvi

S:t Olofsholm

Mätstation

(Mst 12 HG)

Hellvi

S:t Olofsholm

Observationsplats

(Opl 12 HG)

Othem

Lotsbacken Slite

Observationsplats

(Opl 13 HG)

Othem

Cementa Slite

Mätstation

(Mst 13 HG)

 
 
 

 
 
 

Befäl under beredskapen 1939 - 1945

Batterichef

1940

Kapten

Friberg, Gerdt

 

     
 

Rekvirerade fastigheter för personalen

Lantbrukare Hugo Kahlströms dödsbo Hultungs Bunge

15/5 1940

1 rum, möblerat för underofficer. 1 st område i gårdens omedelbara närhet att användas såsom idrottsplan.

Lantbrukare Hugo Ringbom Demmor Fårö

7/7 1940

1 rum avsett som tillfällig förläggning för mätstationspersonal.

 

 

Nu skall batteri Hultungs bort och .pjäserna skrotas.

 

 

Beredskapsminnen

   

Fältdop vid batteri Hultungs

Dopet förrättades av fältprästen Ingemar Björck (sedermera bl. a. kyrkoherde i Dalhem och domkyrkokomminister i Visby). Altaret var gjort av björkstammar och som dopfunt fungerade en hjälm. Den hålles på bilden av vpl. Olofsson. Pappan, vpl. korpral Lyberg, bär barnet och vid hans högra sida står mamman.

   

Dopbarnet var Alf Torvald Astor Lyberg, han föddes den 12/5 1940 i Bunge, dopet ägde rum den 26/5 1940, eller som det står i Bunge dop- och födelsebok: Dop i fält vid bat. H-g.”

Föräldrar: Knut Helge Torvald Linné Lyberg f. 30/9 1912 i Gladhammar, Kalmar län, d. 11/2 1988 i Oskarshamn, Kalmar län. Gift den 20/4 1935 med Emmy Valborg Hallberg f. 13/7 1913 i Hallingeberg, Kalmar län, d. 19/3 2003 i Döderhult, Kalmar län. De var 1940 skrivna i Lofta församling i Kalmar län.

   
   

Fältdop och muck-cabaré

Postmästare Gösta Litsén, Skidvägen 3 i Hägersten, var en av de verkliga ”trotjänarna” under beredskapen på Gotland. Han låg inkallad vid KA i närmare 900 dagar under åren 1939-43. Men han minns gotlandsåren med glädje, inte minst för att han träffade visbytösen Signe Lundin på Solhem i samband med sin första permission i Visby. Signe träffar Gösta Litsén fortfarande för hon är nämligen hans hustru.

Gösta Litsén hade många funktioner under beredskapstiden. Han var bl. a. köksföreståndare och batteriadjutant men stod också i spetsen för ”bildnings- och förströelsedetaljen” vid KA 3. Han minns att han först var placerad på ett batteri vid Hultungs i Bunge. Där bodde han och hans ”lumparkompisar” till en början i en lada, där det ofta var minusgrader på vinternätterna. Så småningom fick man flytta in i en barack och det kändes som att komma till paradiset.

 

På Fårö.

Gösta Litsén tjänstgjorde också under vissa tider på bl. a. Furillen, Bungenäs och Fårö. På Fårö träffade han bl. a. Elsie Fischer (tidigare gift med Ingmar Bergman) i samband med att ”Fältteatern” uppträdde i närheten av den plats där Ingmar Bergman senare byggde upp sin anläggning.

Gösta Litsén var ”lumparkompis” med skådespelare Sven Lindberg och minns att denne sade sig vara för blyg att medverka i de kabaréer, som Gösta Litsén var med och arrangerade. Förra borgmästaren i Sala, numera hovrättslagman Lars-Erik Tillinger deltog däremot i kalsongbaletten med liv och lust. (Källa: 1187)

Cabaré-gänget vid Hultungs 1941.

På bilden ser vi cabaré-gänget vid Hultungs år 1941. Mitt i gänget finns Gösta Litsén (i glasögon) och för honom blev det inget muck den gången. Tredje man från höger i det bakre ledet har som synes ett dragspel och om Gösta Litsén inte helt misstar sig – och det tror vi inte han gör – är det ”korumpianen” och konstnären Erik Olsson.

 
   

Scoutsekreteraren som batterichef.

Avdelningschefen snurrade så iväg med oss ”någonstans”, där man skulle ha de stora bössorna. De lågo vackert förlagda alldeles i närheten av en särdeles välhållen gammal typisk gotlandsgård. Vakande ögon stoppa oss långt innan vi komma så långt som dit men med den eskort vi hade öppnades grindar och spärrar. Här skulle finnas en batterichef, som hette Friberg och det befanns vara själva scoutsekreteraren Gerdt Friberg, som hälsade oss välkomna vid en koppkaffe i sin idylliskt belägna expeditionsbungalow. Vi ta sedan en titt på batteriets förläggningar och konstatera även här att mycket gjorts sedan i våras, då vi gjorde förra besöket här ute. Ännu återstår mycket men med en så gammal van organisatör som batterichefen synes förläggningen komma att bli en av de trevligaste här uppe. I ett hörn av området har man t. o. m. redan börjat ordna en idrottsplats  för batteriet.

Vid en av pjäserna håller manskapet just på att dra loppet efter sista skjutningen och man drar ett extra slag för kameran. En sådan här bössa är inte riktigt lika lättskött som ett mausergevär och förefaller att vara lika hårdläskad som en gammal rallare. Men jag skulle tro att den är mera stadig av sig.

Tiden går och snart skall Lärbrobussen göra detsamma och därför måste vi lämna även denna vackra plats. Under den korta vistelsen hos kustartilleristerna på denna del av ön ha vi emellertid fått många intressanta inblickar i både förhållanden, arbete och, försvarsanordningar. Vi ha sett att man är redo, alltid redo, och man gör vad man kan för att icke tiden skall bli för lång för folket. Gå och hänga är det värsta som kan ske och det skys som pesten. Man söker taga till vara möjligheterna till förströelse – just i dagarna skulle riksteatern ge en föreställning här uppåt – för övrigt har man egna bioföreställningar, dans etc., och så långt det sig göra låter försöker man bryta isoleringen och känslan av att ligga bortglömd i skogarna.  (Källa: 1188)

 
 
 
 
 
_________________________________________________________________________________________
                            

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper

                            
Till huvudsidan                    Kontakta sidansvarig