Föregående sida

Batteri Fårö (FÅ)

Ryssnäs Fårö

7.5 cm tornpj m/57 (7.5 cm Tornpjäs m/57). Färdig 1970. Utgick 2000. Avvecklat 2002.

 

1. Pjäs: Eldrör nr 61. 2. Pjäs: Eldrör nr 62. 3. Pjäs: Eldrör nr 63

 

Koordinater: WGS84: Lat N 57° 50′ 44″ Lon E 19° 7′ 23″. Decimal: 57.8457, 19.1233

 

Batteriet ingick i 3:e serien vilket innebar en avsevärd uppgradering för 7,5/57-systemet. Kärnvapenskyddet prioriterades och pjäsluckorna gjordes därför ännu kraftigare. Med undantag för elkraft byggdes varje enhet som en självständigt fungerande anläggning och förläggningsstandarden ökades något. Eftersom metoden med betongkonstruktioner monterade dikt mot berget visade sig ge dåligt skydd mot markskakningar ersattes de med elastiskt upphängda stålbyggnader som dessutom försågs med ett fullgott EMP-skydd. Även här byggdes anläggningarna, inklusive centralanläggningen (nu kallad s-plats) i sänkschakt som sedan göts igen med betong.

 
 

S-platsen

Nedgång till S-platsen

   
   

Matsalen

   
   
 

2. Pjäs

 
 

3. Pjäs

   
   
   
Mätstation (mst) till batteri BN. PA-31 och en 4m inbas. Elverk, kök och förläggning. Lysraketplatsen vid batt FÅ
   
   
   

Batteri Fårö (FÅ) 2009

   
   
   

Incident vid batteri Ryssnäs

”I april 1972 utbildades ett antal värnpliktiga i hanteringen av 7,5 cm tornpjäs på Ryssnäs Fårö. Det handlade framför allt om laddövningar dvs ilastning av ammunition i ammunitionshissen, hissa ammunitionen och med halvautomatisk laddning av kanonen.

Ammunitionshissen bestod i ett vertikalt rör som gick från ammunitionsdurken upp till kanontornet. Inuti röret fanns dels fasta hakar som höll kvar resp projektil, dels själva lyftanordningen med hakar - dessa hakar tog med sig projektilen ett ”hack” upp, varpå projektilen hängde kvar i en av de fasta hakarna och lyftanordningen åkte ned och tog nytt tag för nästa lyft. När projektilen kom i översta läget stoppade lyftandet automatiskt (obs detta!). Översta delen av röret kunde sedan vinklas så projektilen kunde föras in i kanonröret.

Vi övade hela april inkl fredagen 28e då vi på eftermiddagen tyckte att vi kunde det till fullo så att vi på tisdagen 2 maj skulle kunna börja skjuta. Men vi hade lite tid över så vår sergeant Pettersson tyckte att en övningsomgång till borde vi hinna med. Alltså i med övningsprojektilerna (de hade varken drivladdning eller sprängladdning), igång med hissen - då händer det! Automatiken som ska stoppa hissen fungerar inte! Projektilerna trycks upp i torntaket med underliggande projektil med spetsen i botten på den ovanför - fem eller sex projektiler ihoptryckta, hissmaskineriets kuggar går sönder.

Hade detta inträffat när vi skulle skjuta arbetsdagen efter, hade alla projektilernas drivladdningar exploderat och innanmätet i pjäsen blåsts ut med manskap dvs o döda.

Resten av tiden maj och juni satt vi på medhörning medan de två andra pjäserna sköt.

Vid förbandsnämndsmöte i slutet av maj med ordföranden överste Jean-Carlos Danckwardt, tog jag som förbandsnämndsledamot upp frågan om orsaken till haveriet. Överste Danckwardt visste inte om att ett haveri inträffat...

Någon redogörelse fick åtminstone inte jag under återstoden av tjänstgöringen och jag ryckte ut i mitten av augusti.

Två reflektioner: de båda andra pjäserna på Ryssnäs borde omedelbart fått brukandeförbud; befälen som uppenbarligen mörkat händelsen borde fått påföljder.

Vpl 22 Gustafsson”

   
 
 
 
 
_________________________________________________________________________________________
                            

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper

                            
Till huvudsidan                    Kontakta sidansvarig