Föregående sida

Batteri Vialms (VA)

Fleringe

 

Batteri Vialms var ett sjöfrontsbatteri om fyra pjäser beläget vid Notviken i norra inloppet till Fårösundsbassängen. Batteriet byggdes i september - 1 december 1939 av Tekniska byggnadsbyrån (pjäsvärnen) och AB Armerad Betong (kplats och amdurk). Det bestod ursprungligen av kommandoplats, tre pjäsvärn (kasematter) och ammunitionsdurk. Hösten 1940 tillkom en fjärde pjäs. Värnet var klart i maj 1940. Förbandet utgick ur organisationen i slutet av 1960-talet.

 

Hemlig rapport angående kustartilleriet på Gotlands omfattning 1/7 1942:. Batteriet utgöres av 3 stycken 57 mm kanoner M/99 och 1 stycken 57 mm kanon M/89 B i kassematter. För personalens förläggning finns 2 fältbaracker. Förläggning kan även ordnas i ett skyddsrum. Batteriet förfogar över en dubbel 8 mm lvksp. Batteriet är liksom alla anläggningar på Vialmsudd omgärdade med ett kraftigt stormhinder.

 

 

1. Pjäs: Eldrör nr 210 (192:2) M/89B (Pjäsen kommer ursprungligen från pansarskeppet Tapperheten) 

2. Pjäs: Eldrör nr 137 M/89B (Pjäsen kommer ursprungligen från Bollösundsbatteriet i KF) 

3. Pjäs: Eldrör nr 32 M/99-1900

4. Pjäs: Eldrör nr 33 M/99-1900

 

57 mm ksmpjäs m/99-1900 (57 mm kanon m/99 i 57 mm kassemattlavettage m/1900). Tillverkare: Bofors. Kaliber: 57×306 mm. Elevation: 10°. Normal skottvidd: 5.000 m. Utgångshastighet: 704 m/s. Projektilvikt: 2,7 kg. Pjäsen fanns vid batteri Hällrevet (HR), batteri Österklint (ÖK), batteri Vialms (VA)

 

57 mm pjäs m/89B (57 mm kanon m/89 i 57 mm lavettage m/89B). Tillverkare: Bofors. Kaliber: 57 x 306 mm. Elevation: -20° to +20°. Normal skottvidd: 5.000 m. Utgångshastighet: 704 m/s. Projektilvikt: 2,7 kg. 57 mm kanon M/89 B. Eldrör nr 209 ingår (1988) som 1. pjäs i GK salutbatteri. Pjäserna fanns vid batteri Vialms (VA), batteri Asunden (AN), batteri Bläse (BL) Den snabbskjutande kanonen m/89 var egentligen en sjöartilleripjäs. Pjäsen användes även som lätt kustartilleripjäs. Den laddades manuellt med enhetspatroner och hylsorna kastades ut automatiskt vid eldrörets rekyl. Pjäserna blev långlivade och vid kustartilleriet fanns i stort antal ända in på 1960-talet. Ofta som närskydd och skyddande av mineringar.

 

 

 
Skyddsrum 1, 15, 23, 26 Pjäsplatser 33, 34, 35, 36
Baracker 2, 5, 8, 10, 12, 17, 20, 21, 30, 32 Källare 19, 15
Pannhus 4 Vedbod 22
Garage / förråd 6 Fundament för strålkastare 13
Förråd 7, 11, 24, 28, 29 Brandbod 38
Kommandoplats 9, 27 Sopskjul 39
Matinrättning 14 Avträde mm 40
Marketenteri 18 Fundament för 57 mm kanon 41, 44, 45
Ammunitionsdurk 25 Minstation 43
Bastu 31 Skjutbana 42

 

 

Diverse ritningar över batteriet

 

 

 

 

Kommandoplats 1943 med signaltorn (SS)

   
   
Foto 2004 Foto 2018
   
 
 

Befäl under beredskapen 1939 - 1945

 

1939 -

Reservkapten

Brusewitz, Harald Adolf

 

1940

Löjtnant

Sturle, Folke

Adjutant vid batteriet

1939 - 1940

Vpl korpral

Eriksson, Erik Folke

 
 
 
 
_________________________________________________________________________________________
                            

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper

                            
Till huvudsidan                    Kontakta sidansvarig