Föregående sida

7. Kustartilleribatteriet  GK/KA 3

(7. kustarbatt)

Rörligt batteri. 3 stycken 15,2 cm kanon M/37B. Marinpostnr: 1078. Pjäserna förflyttades i två delar, lavett respektive eldrörsvagn. Dragfordon till pjäsen var terränggående fordon (953 TVC). Pjäsen försågs på 1940-talet med luftgummihjul och benämndes därefter m/37B. Från 1940 till 1954 organiserades sju batterier med tre pjäser som fanns i tre bataljoner om två batterier vid KA 2, ett batteri vid KA 1 och ett batteri på Gotland. 1954 genomfördes en ny organisation då man ökade pjäsantalet till fyra pjäser per batteri med två bataljoner vid KA 2, ett batteri vid KA 1 och ett trepjäsbatteri på Gotland.

   

På natten den 20 juli 1944 fraktades under eskort batteriet från Landsort till Slite. Den 9 oktober 1944 organiserades det 6. 15 cm batteriet på Gotland. Emellertid döps batteriet om direkt efter ankomsten till Gotland till 7. Kustartilleribatteriet. Varför torde vara att förbandet skulle tillhöra VII milot.

    

Batteriet grupperdes från oktober 1944 vid Sudergårde, 3 km SO Hellvi, för att förstärka Kustartilleriförsvaret på östra kusten inom södra delen av norra försvarsområdet. Förberedelser skulle vidtas för att kunna ingripa med eld mot kuststräckan Kappelshamnsviken - Norra Gattet, dels i samråd med chefen för A 7 för understöd av arméförbandens strid i höjd med Slite och Tingstäde samt i sista hand i Lärbroställningen. Som en följ av detta skickades löjtnanten Jan Beckman, blivande batterichef, ut på rekognosering i juli 1944. Hans rapport tar bl a upp följande:

 

Alternativ 1.

Batteriplats S:t Olofsholm med pjäsvärn för tre pjäser med amdurkar, skyddsrum, eldledningsförbindelser, inbas på Kapellhöjden och vågbas på Söderudden.

Alternativ 2.

Batteriplats Viflings och alternativ batteriplats Nors.

 

Ingående enheter i batteriet:

40 mm akantropp

Två 20 mm akanavdelningar

Två 8 mm lvkspavdelningar

Två 150 cm strålkastaravdelningar

  

Chefen GK fastställde denna gruppering i december 1944. I augusti disponerades 292.000 kronor för att ordna batteriplatserna. Utbildningen på kanonerna skulle påbörjas den 10 september 1944. Till bränsle för de tillhörande bilarna erhöll man 30.000 liter motyl. Bilarna fick man låna av A 7 som överflyttade dessa från 1. och 2. 10.5 cm batterierna.

För uppställningsplats (mobförråd) för kanonerna inköptes och uppfördes en byggnad vid Nors.

 

7. kustartilleribatteriet hade sin mobiliseringsplats i Bunge på norra Gotland. Utgångsgrupperingen var dock inom Östergarnsgruppens område på Östergarnslandet. Flera skickliga befäl utbildade vid KA 2 var krigsplacerade vid 7. kustartilleribatteriet. De befäl ur KA 3 som omskolats från befattningar vid fasta förband till motsvarande befattningar vid rörliga förband fick insikt i att det krävs en mer omfattande planering och framförhållning vid den rörliga tjänsten. 

 

  

Förberedda grupperingar 12/3 1963:

Inom GK område

Batteriplats

701: a - b, vid Koparve (norr om Lärbro)

 

702: a - b, vid Lärbro (NO om samhället)

 

703: a - b, vid Hellvi (ömse sidor om samhället)

Mätstationsplatser:

Bungenäs

 

Söderupp (Furillen)

 

Smöjeudd

 

S:t Olofsholm

 

Svanäs udd

 

Hallshuk

 

Svarfvarhuk (norr om Bläse)

 

 

Inom 702 stridsgruppen

Batteriplats

741. vid Fridhem (O Kräklingbo)

 

742, vid Hemmungs (S Norrlanda)

 

743, vid Suderbys (NO Kräklingbo)

 

744, vid Sutarfve (NV Kräklingbo)

 

745:a, vid Trosings (SV Kräklingbo)

 

745:b, vid Hejdeby (SV Kräklingbo)

Mätstationsplatser

Hammarudden (NO Kräklingbo)

 

Grogarnshuvud (nordostudden på Östergarn)

 

Snabbudden (vid Herrvik)

 

Sysneudd (sydostodden på Östergarn)

 

Sjausterhammar (S Gammelgarn)

 

 

A resp b torde vara huvud- resp växelställning på angiven plats.

  

 

Ett flertal krigsförbandsövningar genomfördes, bland annat 1963, 1969, 1974 och 1983. Personal som avsågs för 7. kustartilleribatteriet grundutbildades vid KA 2 och genomförde slutövning vid KA 3 för att sedan krigsplaceras vid 7. kustartilleribatteriet. 1967 genomfördes grundutbildning vid KA 3 för att täcka 7. kustartilleribatteriets behov. När batteriet hade erhållit den nya eldledningen Arte 719 genomfördes en omskolningsövning.

7. Kustartilleribatteriet utgick ur krigsorganisationen 1991 utan att ersättas.

 

(Källa: Sobéus, Det rörliga svenska kustartilleriet 1902-1945, och 217)

   
 

Befäl

Batterichef 1944 - Löjtnant Beckman, Jan
       
 
   
Fotografierna nedan kommer från Arnold Karlssons fotoalbum

Vpl Karl Oskar Arnold Karlsson f. 1920-01-23 i Fröjel d. 2003-10-22 i Fröjel. (Tidigare tjänstgjort vid 1. kustartilleribatteriet)

S:t Olofsholm 1944
   
Martell putsar pjäs S:t Olofsholm 1944
   
Riktövning 1944 Övning 1960-tal
   
   

15.2 cm kanon m/37B i 15.2 cm fältlavettage m/37B

(15.2 cm fältpjäs m/37B)

   

15.2 cm fältpjäs m/37 (15.2 cm kanon m/37 i 15.2 cm fältlavettage m/37. Pjäsen försågs på 1940-talet med luftgummihjul och benämndes därefter 15.2 cm fältpjäs m/37B.

 

Tillverkare: Bofors AB. Kaliber: 152. Vikt: Grupperad 14 800 kg. Längd: 8,60 m. Bredd: 3,10 m. Höjd: 2,46 m. Maximal skottvidd: 17 600 m - 23 000 m. Utgångshastighet: 625 m/sek - 825 m/sek. Eldhastighet: 5 till 6 skott/min. Projektilvikt: 46 kg. Bemanning: 12 man med förare.

Sidriktning: 60 grader. Pjäserna förflyttades i två delar, lavett respektive eldrörsvagn. Pjäsen var vid transport uppdelad på två fordon eldrörsvagn och lavettvagn. Transportmedel var Terrängdragbil m/42 (953 TVC).

   

15.2 cm fältpjäs m/37B

Volvo TVC, 953B.

I tjänst vid Gotlands kustartilleri (KA 3). Milregnr: 54932. Chassinummer: 160. Vikt: 10250 kg. Bredd: 275 cm. Höjd: 262 cm. Längd: 729 cm.

 
 
 
 
_________________________________________________________________________________________
                            

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper

                            
Till huvudsidan                    Kontakta sidansvarig