Föregående sida

En gotländsk version av "Jakten på Röd oktober"

Den ryska tendern MBCC 136150 förtöjer i Slite hamn.

Jonas Pleškys. f. 10/3 1935 i Giliorgiris, Litauen. d. 14/4 1993 i Kalifornien, U. S. A.

Löjtnant på sovjetiska flottans ubåtstender MBCC 136150 (MVSS 136150). De sovjetiska myndigheterna dömde honom till döden i sin frånvaro.

Händelsen sägs ha inspirerat Tom Clancy att skriva boken "Jakten på Röd oktober" som sedermera blev film.

 

Insatser i samband med ryskt avhopp den 6 april 1961

(GK/KA 3 1938 - 1988. En minnesskrift)

Jonas Pleškys

Flera sovjetmedborgare har under åren "hoppat av" under i vissa fall dramatiska omständigheter. Några har hoppat av från kryssningsfartyg under uppehåll i Visby. Besättningsmän har hoppat av från fiskefartyg efter att först ha låst in den övriga besättningen varefter kurs satts mot gotländsk hamn. Några har flytt från Baltikum med flygplan och landat under dramatiska former och stor uppståndelse. I flertalet fall har GK/KA 3 engagerats på något sätt, varför förbandet med åren fått god rutin att handskas med dessa ibland politiskt känsliga händelser.

 

Ett av dessa avhopp iscensattes på kvällen den 6 april 1961 vid Närs fyrplats, då befälhavaren på ryska örlogsfartyget MBSS 136150 - ett mindre trängfartyg med tio mans besättning - hoppade av och begärde politisk asyl. Personal från GK deltog i uppdraget som efter c:a 40 timmar fick en lugn upplösning.

Kl 22.30 blir vakthavande officeren (VOGK) uppringd av kusttullmästaren (ktm) i Visby kusttullmästarområde (ktmo). Denne meddelar att fyrmästaren på Närs fyrplats just meddelat att raketsignaler observerades till sjöss strax öster om fyrplatsen. VOGK överenskom med ktm att denne skulle verkställa undersökning av signalernas ursprung. Ktm hade också beordrat TV 116, som vid tillfållet låg i Herrvik, att avgå till När för undersökning av anledningen till signalerna.

Kl 23.30 meddelar ktm att fyrmästaren på Närs fyrplats rapporterat att ett okänt fartyg ankrat ost om fyrplatsen. Två män hade kommit iland till fyrplatsen. Dessa kunde inte göra sig förstådda, varför man utgick från att de sannolikt är ryssar. Ktm avreser nu i bil tillsammans med statspolis till Närs fyr.

7 april omkr kl 00.00 överenskommer VOGK med chefen Tingstäde radio (Tde ra) att rapport om inträffade händelser skulle sändas till Marinkommando Ost genom Tde ra försorg.

Kl 00.15 anländer TV 116 till det okända fartyget, som ankrat c: a 0.5 distansminuter ost Närs fyr.

Kl 00.40 rapporterar ktm efter framkomsten till Närs fyr att två ryska sjömilitärer kommit iland från mindre ryskt örlogsfartyg. En av männen är befälhavaren som förklarar att han avser "hoppa av". VOGK överenskommer då med ktm att TV 116 skall bevaka örlogsfartyget. Med statspolisen överenskoms att de ryssar som önskar stanna iland skall omhändertas.

Kl 03.45 meddelar ktm från Närs fyr att ryska fartygets befälhavare som vill "hoppa av" förts av statspolisen till landsfiskalen i Hemse. Den andre landstigna ryssen har åter gått ombord med det ryska fartygets jolle.

Händelsen har under nattens timmar självklart utlöst stor aktivitet vid marinkommandot och militärbefälsstaben. VII milo, i Visby. Senare inkopplas försvarsstaben, utrikesdepartementet, chefen för marinen mfl instanser. Riks- och lokalpressen har fått tag på händelsen och flera journalister anländer under förmiddagen till Närs fyrplats. En mängd telefonsamtal och signalmeddelanden utväxlas mellan GK och andra myndigheter fram till den 8 april kl 16.05 då det ryska fartyget lämnar svenskt territorium. Skildringen av det fortsatta händelseförloppet upptar endast de viktigaste åtgärderna.

 

Kl 0415 beordrar CMKO (chefen för Marinkommando Ost) på telefon: "CGK skall snarast sända en officer, lämpligen kapten, till När. Mul 16 avgår till När för assistans. Ryska hjälpfartyget MBSS 136150 skall genom Eder försorg avhysas jml IKFN. Kan fartyget ej avgå (tex om fartyget saknar navigationskunnig personal) skall detsamma införas till Ronehamn" .

VOGK vidarebefordrar ordern till tjf CGK, major Stephenson-Möller. Denne utser en officerspatrull bestående av kaptenerna Fernander (chef) och Hallberg att i bil snarast avresa till Närs fyrplats med uppgift verkställa CMKO order. Mul 16 beordras snarast avgå och fartyget underställs kn Fernander.

VO låter larma beordrad personal. Kl 05.40 utgår officerspatrullen och kl 05.50 avgår Mul 16 under befäl av uoff 2 Karlsson.

Kl 07.15 anländer officerspatrullen till Närs fyrplats där tf fyrmästaren Lindfors lämnar en sammanfattande redogörelse över vad som inträffat under natten.

Kapten Fernander bedömer det lämpligt att avvakta Mul 16 ankomst innan avvisningen verkställs. Därefter sammanställs en rapport som omkr kl 08.30 rings in till Fst/Press.

Kl 1000 anländer Mul 16 till När och kl 10.05 torpedbåten T' 110, som beordrats dit på begäran av CMKO. De tre fartygscheferna kollar varandras order.

Kl 10.10 anländer t f landsfogden Östberg, l.kriminalassistent Edström och kusttullmästaren Arnzen till Närs fyrplats.

Officerspatrullen orienterar om order och avsikter och landsfogden meddelar att den ryska befälhavaren vid förhör uppgivit att den övriga besättningen icke kunde navigera fartyget hem till Baltikum igen.

Officerspatrullen undersöker beläggningen av fartyg i Ronehamn. Ljugarn bedöms mindre lämplig om vinden friskar i och de båda andra hamnarna var fullbelagda. Kapten Fernander beslutar därför att föra ryska fartyget till Slite om det blir nödvändigt.

Riks- och lokalpressen blir alltmer påträngande med frågor vid besök på fyrplatsen samt per telefon.

Kapten Fernander beslutar samordna de svenska fartygens insats och leda verksamheten från land i anslutning till Närs fyrplats. Samtidigt sköter han presstjänsten och står vid upprepade tillfällen i kontakt med Fst/Press.

Kl 10.45 beordras kapten Hallberg ombord på Mul 16 för att vid behov med biträde av övriga svenska fartyg avvisa det ryska fartyget. Om kapten Hallberg (genom den ryska besättningens svar, åtbörder eller dylikt) blir övertygad om att de inte är istånd att föra fartyget till sjöss skall han anmoda det ryska fartyget att följa efter hans eget fartyg till Slite.

Kapten Hallberg hämtas av båt från Mul 16 och kl 11.20 bordar Mul 16 det ryska fartyget. Kn Hallberg beordrar (ropar och pekar) fartyget avgå österut till internationellt vatten. Den ryska besättningen vinkade avvärjande och ropade "Kapitan! - Kapitan!" upprepande gånger. Flera försök gjordes att få besättningen att förstå att de måste lämna svenskt territorialvatten utan sin fd befälhavare. Då de fortsatte att vinka avvärjande bedömde kn Hallberg den fd befälhavarens uppgift om besättningens navigeringskunnigheter vara riktig och beslöt föra fartyget till Slite. Han anmodade därför det ryska fartyget att följa efter Mul 16.

Kl 11.25 lättar det ryska fartyget ankar. Fartygen formerar kolonn och styr norrut mot Slite i ordning Mul 16, ryska fartyget, TV 116 och T 110.

Kl 11.50 meddelar CMKO via Tde ra till Mul 16 att en rysk fregatt av typ Riga siktats kl 07.10 ost Ölands södra grund. Om fregatten uppträder utanför gotlandskusten och det ryska trängfartyget synes vilja styra ut och förena sig med fregatten skall detta tillåtas.

Någon rysk fregatt syns inte till och fartygen stävar med c:a åtta knops fart mot Slite.

Kl 12.15 beordrar CG K en vaktstyrka om 12 man under befal av uoff 2. Bengtsson att utgå till Slite medförande materiel för avspärrning av hamnområdet kring ryska fartyget. Kapten Fernander beordras som chef för avspärrningen och instrueras från försvarsstaben att

- ingen obehörig, inklusive press, fotografer, filmare och radio får gå ombord

- fotografering från plats utanför avspärrningen är tillåten

- besättningsman som frivilligt önskar samtal med utomstående må tillåtas detta men i land

- samråda med polismyndigheten om de praktiska åtgärderna

- om proviant och dyl begärs lämna all möjlig hjälp.

Kl 15.25 anländer eskorten till Slite och anvisas plats vid hotellbryggan som avspärrats. TV 116 förtöjer för om ryssen och Mul 16 akter om. Bevakning utsätts både på land och sjösidan.

Elkraft från land kopplas till ryska fartyget och besättningen meddelas att ambassadpersonal är på väg samt att det är förbjudet för besättningen att gå i land liksom att använda fartygets radiosändare.

T 110 avbryter uppdraget och avgår omkr kl 16.15 till egen bas i Karlskrona.

Press, radio och TV finns på plats och försöker på olika sätt kontakta besättningarna på fartygen för att få upplysningar. Till pressens irritation lyckas inte detta. Alla medverkande är ju belagda med munkavel.

Kl 16.45 anordnas presskonferens på Slitebadens hotell. Förutom representanter från press, radio och TV deltar kapten Fernander och Hallberg, kustöveruppsyningsman Grafström (befälhavare på TV 116) samt tf landsfogde Östberg.

Kl 18.45 anländer kn Toren, försvarets kommandoexpedition, samt ambassadsekreterare Mojaev och biträdande marinattachen Konovalov från ryska ambassaden till Slite. Ryssarna går ombord på ryska fartyget vars besättning därefter uppträder beväpnad.

Tillsammans med kn Toren avvaktar sedan sällskapet på Slitebadens hotell att sovjetambassaden skall lämna besked.

Kl 22.30 meddelar kommendörkapten Konovalov att han väntade nytt besked från ambassaden nästa morgon kl 08.00. Därefter går ryska ambassadrepresentanterna ombord på det ryska fartyget och tillbringar natten där. Frusna återvänder de till hotellet den 8 april kl 07.30. Värmesystemet ombord hade inte fungerat och den tidiga vårnatten var kylig.

Slitebadens hotell var fullbelagt av pressfolk. Restaurangen var fullsatt och den fortsatta utvecklingen avvaktades tillsammans med mat och dryck och under ivriga spekulationer om den fortsatta händelseutvecklingen. Många insåg att dramat var slut och anade upplösningen, varför de åkte taxi till Visby och inkvarterade sig där.

Den 8 april kl 10.45 meddelar kk Konovalov att ambassaden bestämt att fartyget skall avgå kl 12.15.

Kl 12.15 meddelar han att avgången uppskjutits i avvaktan på resultat av en kontakt mellan en ambassadrepresentant och förre fartygschefen hos polisen i Hemse. Denne låter emellertid inte övertala sig och kl 14.45 meddelar kk Konovalov att fartyget omedelbart skall avgå.

Kl 15.05 avgår så fartyget med lotsförman Lindholm ombord. Kaptenerna Fernander och Hallberg embarkerar Mul 16 som eskorterar ryssen. Avspärrningen vid hotellbryggan hävs och vaktstyrkan återgår KA 3.

Kl 15.35 lämnar lotsen det ryska fartyget sydväst om Magö. För att kontrollera den egna kompassen ber ryske fartygschefen att Mul 16 skall styra i kurs 1390 som tydligen är kursen till egen bas. Mul 16 går före och anger kursen.

Kl 16.05 lämnar Mul 16 ryssen strax utanför territorialvattengränsen under sedvanliga hälsningsceremonier.

Mul 16 återgår därpå till KA 3 dit den anländer omkring kl 18.00 på lördagskvällen. Därefter vidtar rapportskrivning enligt hemlig marinorder. Rapporten insänds till Chefen för Marinkommando Ost.

Det är denna rapport, upprättad av dåvarande kaptenen Per-Gunnar Fernander, som legat till grund för denna artikel. 

 

MBSS-136150 byggd 1957-06-05 på Viborgs skeppsvarv. I tjänst från och med 1957-11-23

 
 

Rysk marinlöjtnant övergav fartyg - Sökte asyl hos fyrmästaren vid När

En både unik och sensationell händelse inträffade kl. 22.30 på torsdagskvällen (6/4 1961) utanför Närs fyr. Allmänheten har redan genom tidningar, radio och TV fått en första bil av vad som hänt, men det kan kanske vara skäl att ge en sammanhängande skildring av förloppet.

Klockan 22.30 uppmärksammade fyrpersonalen vid Närs fyrplats, t. f. fyrmästaren G. F Lindfors och den för tillfället på besök varande fyrmästaren vid Hoburgs fyr, fyrmästare H. A. Rydberg, raketer och ljudsignaler en knapp distansminut öster om fyren. Man antog att det rörde sig om ett fartyg i nöd och medan fyrmästare Lindfors underrättade kustbevakning och polis morserade fyrmästare Rydberg till fartyget.

Den svenska vaktstyrkan utrustad med k-pist och stålhjälp hade stränga order att inte släppa någon obehörig, och dit räknades så gott som alla, ut på piren där MBCC 136150 förtöjdes.

 

Fr. v. legationssekreterare Mojaev bitr. marinattachén vid ryska legationen kommendörkapten Kunolow, och kapten Lennart E:son Torén från försvarsstaben vid Visby flygplats.

En halvtimme därefter kom två män in på fyrmästarbostadens gård. De hade med en jolle landat vid den brygga som ligger på insidan av Närsholmen. Männen hade svårtatt göra sig förstådda men det framgick att den ene var officer och den andre var besättningsman på fartyget.

Från Havdhem och Burgsvik anlände respektive polisassistent Jakobsson och assistent Remén som talade tyska, de kunde konstatera att officeren ville hoppa av som politisk flykting. Besättningsmannen verkade även han vilja stanna i Sverige men sade sig behöva hämta några papper ombord först och återvände med jollen till fartyget.

Under tiden hade TV 116 med kapten Grafström som befälhavare avgått från Herrvik och anlände kl. 00.15 till fartyget som visade sig vara den sovjetiska ubåtstendern CC 136150.

Med åtta man ombord. På tendern trodde man då TV 116 bordade att befälhavaren arresterats av de svenska myndigheterna iland och man var mycket reserverade.

När jollen från land återvände fick dock besättningsmännen klart för sig att deras befälhavare, en 26-årig rysk (sic) marinlöjtnant av litauisk härkomst, begärt asyl och därmed var missförståndet uppklarat och man var helt tillmötesgående mot kapten Grafström.

Medan detta pågick hade kriminalassistent Carl Edström anlänt samt ett flertal poliser och sedermera även militärer. Tjänsteförrättande landsfogde Eric Östberg, landsfiskal Oswald Nordbeck och kusttullmästare Anzén var även snart på platsen. Kontakt togs med försvarsstaben och chefen marinkommando Ost gav Mul 16 och T 110 Arcturus order att avgå, bägge fartygen avgick samtidigt, den förra från Fårösund och den senare från Karlskrona och bägge anlände samtidigt strax före 10

Kl. 11.25 bordade kapten Torsten Hallberg från KA 3, som någorlunda behärskar ryska språket, MBCC 136150 och meddelade att båten omedelbart skulle lämna svenskt vatten men om detta icke var möjligt skulle svenskarna anvisa lämplig hamn. De ryska besättningsmännen förklarade sig ej navigeringskunniga och strax därefter satte TV 116 kurs mot Slite, följd av T 110, Mul 16 och sist det ryska fartyget som snällt följde efter i kölvattnet.

Den ryske löjtnanten hade under tiden förts till Hemse polisstation där han i arrest fick avvakta förhör. Kl. 14.15 anlände tre specialister från statskriminalpolisen varav den ene var tolk och igångsatte förhören som sedan fortsatte hela eftermiddagen.

Man hade beräknat att konvojen skulle komma till Slite vid 15.30-tiden men det dröjde ända till 16.30-tiden tills den ryska tendern hade lagt till vid Slite hamns södra pir. Piren hade spärrats av en svensk militär och ingen civilperson eller tidningsman tilläts passera spärren. De svenska soldaterna från KA 3 bevakade under befäl av serg. Bengtsson med skarpladdade k-pistar att ordern åtlyddes. Rätt många civilpersoner samt en hord av tidningsmän och fotografer befann sig då på kajen och avvaktade med spänning den presskonferens som kapt. Fernander vid KA 3 utlovat. Den ägde också rum vid 17-tiden på Slitebadens hotell och tjänsteförrättande landsfogden, kustöveruppsyningsman kapten Grafström, kapten Fernander, och kapten Hallberg, lämnade de ganska otåliga tidningsmännen de upplysningar som man ansåg sig kunna böra lämna.

Kapten Grafström berättade at man tre timmar före det den ryska tendern anlände till När passerat utanför med TV 116 på patrulltjänst med radarpåslag. Därvid hade inget utslag kunnat noteras vilket tyder på att tendern haft rakt kurs och högsta fart på När. Ryssarna uppgav att man kom från hamnen Klaipeda (Memel) och att man skulle återvända dit. Avståndet är c:a 76 distansmin. vilket med högsta fart på tendern av 8 knop betyder c:a 10 timmars gångtid.

Landsfogde Östberg berättade att den ryske löjtnanten överlämnat nyckeln till de inlåsta handeldvapnen ombord när han kom i land och besättningen tycktes vara helt obeväpnad och tendern var obestyckad. Denna nyckel skulle sedermera återlämnas när ryssarna lämnar svenskt vatten. Man är från svenskt håll angelägen att understryka att någon åtgärd att förhindra den ryska båtens avfärd ej vidtagits, man hade i stället uppmanat dem lämna svenskt vatten. Den ryska båten betraktades och betraktas hela tiden som ryskt territorium och någon svensk vakt är icke utsatt ombord och någon avsyning av båten har icke skett förutom vad som var alla och envar  uppenbart. Radiotystnad hade däremot påbjudits och såvitt man kunnat kontrollera har denna order följts av ryssarna.

Den ryska båten är av allt att döma en u-båtstender ute på för svenskarna hittills helt okänt uppdrag. Ett fartyg av denna typ brukar icke observeras utanför våra kuster. Besättningen bestod av allt att döma av värnpliktiga, möjligen med något stamanställt underbefäl ombord. (Den ryska värnplikten är 5-årig). Båten har ingen radar och ej heller radioutrustning såvitt man kan bedöma av antennerna, som medger sändning från exempelvis gotländska till baltiska kusten.

 

Inget bestämt om avgången

Ännu på lördagsmorgonen var inget bestämt när det ryska örlogsfartyget skulle avgå. Ambassadtjänstemännen hade kl. 8 ett samtal med sim ambassad men fick besked att återkomma senare på dagen. (Källa: 397)

 

---------------------------------------------

  

Fartyg i nöd trodde man när ryssen sände raketer

För t. f. fyrmästare G. E. Lindfors vid Närs fyrplats och för hans familj blir natten mellan den 6 och 7 april 1961 säkert minnesvärd. Som fyrvaktare vid Hoburgen har han varit med om mycket, men aldrig har han väl tidigare fått ta hand om en officer från ett främmande land, som övergett sitt fartyg och sin besättning och begärt asyl.

När han och hans vän fyrmästaren H. A. Rydberg vid Hoburgs fyrplats, som var på tillfälligt besök kl. 22.30 på torsdagskvällen uppmärksammade nödraketer och ljussignaler från ett fartyg ute på redden tänkte de sig inte något annat än att det rörde sig om ett vanligt fartyg i nöd. Då man saknar båt vid fyrplatsen larmades kustbevakningen och turligt nog befann sig TV 116 i Herrvik och satte med kort varsel kurs mot När.

Fyrmästare Rydberg morserade till fartyget och man avvaktade vid bostaden när vid 23-tiden två män kom upp på gårdsplanen från bryggan, som ligger på insidan av Närsholmen. Att männen var ryssar (sic) förstod man snart, och likaså att den ene var officer, men inte förrän polisassistent Remén från Havdhem och poliskonstapel Jakobsson från Burgsvik anlänt fick man klart för sig vad det hela gällde.

Fru Lindfors passade emellertid på att bjuda på kaffe och kakor och gästerna lät sig väl smaka. Den ryske officeren, en marinlöjtnant i 26-årsåldern, kunde några få tyska ord och begrep just inte mer, och man fick med tillhjälp av sjökort och teckenspråk göra sig förstådd.

Snart fylldes fyrmästarbostaden av allt fler personer, det var kusttullmästare Arnzén, chef för Gotlands kustbevakning, förste kriminalassistent Carl Edström som ansvarar för säkerhetstjänsten, tjänsteförrättande landsfogde Eric Östberg och en lång rad andra av stundens allvar tyngda herrar. Telefonisten vid Närs växel fick inte många lugna stunder den natten.

I ett kör, hela fredagsmorgonen fortsatte händelserna. Fyrplatsen spärrades av, alla uppmärksammades om tystnadsplikten och telefonen fortsatte att ringa. När så äntligen den ryske löjtnanten förts till Hemse och konvojen av fartyg gått till Slite var det dags för besök av flygplan på reportageuppdrag och den gotländska pressen infann sig även givetvis.

Närs fyr väntas bli elektrifierad i juni och då skall bemanningen dras in och fyrmästare Lindfors återvända ut till Hoburgen.

För den ryska tendern var det turligt att allt gick väl. Vattnen utanför Närs fyr är knappast rekommendabla när sydosten sätter in och från kustbevakningens sida var man angelägen att få bort ryssen, som låg c:a 1.500 m. från land, så fort som möjligt.

Och som ackompanjemang till de dramatiska händelserna på fyrplatsen bjöd Tor på ett ovanligt aprilskådespel och det var säkert många gotlänningar som vaknade vid de flrsta knallarna och trodde att kriget var löst igen – åskvädret lät som en intensiv artillerield. Det inträffade ger åter en påminnelse, för den som glömt det att vi har väldigt nära till den store ryske brodern. Peder Henric Lovén. (Källa: 398)

 
 
 
 
_________________________________________________________________________________________
                            

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper / Sidansvarig Kjell Olsson.

                            
Kontakta sidansvarig