Föregående sida

Tidningsklipp 1874

 

Utnämningar

Gotlands Allehanda 31/1 1874

Kongl. m:t har under den 16 d:s vid Gotlands Nat. beväring utnämnt och förordnat: till kapten, löjtnanten Gustaf Wilhelm Lundberg, och till löjtnant underlöjtnanten Edvard Niklas Bökman.

 
 
 

Militärbefälhafvare-befattningen

Gotlands Allehanda 31/1 1874

Ur statsverkspropositionen meddela vi följande: ”Militärbefälhafvare-befattningen på Gotland är en ny tjenst, nu för första gången i riksstaten upptagen. Denna tjenst har tillkommit genom en förändring, öfverensstämmande med lag, med gotlänningarnas länge högt uttalade önskningar och med den allmänna rättkänslan.  Åt innehafvaren har begärts en lön redan för detta år af 8,240 kronor, hvaraf dock redan förut utgått 1,200 kronor till förre militärbefälhafvaren, som tillika var landshöfding.

 
 
 

Gratifikation

Gotlands Allehanda 7/2 1874

F. d. Sergeanten Lars Nilsson vid Herrvide i Eke har att lyfta å Landskontoret 50 rdr rmt gratifikation.

 
 
 

Sergeanten Lars Nilsson

Wisby-Posten 7/2 1874

F. d. sergeanten Lars Nilsson wid Hervide i Eke, har att lyfta å Landskontoret 50 rdr rmt (riksdaler riksmynt). Gratifikationen från Invalid.hus-fonden.

 
 
 

G. G. Silfwersparre

Wisby-Posten 21/2 1874

Löjtnanten wid Gotlands Nationalbewäring G. G. Silfwersparre afled i Upsala d. 24 sistl. Jan. 24 1/2 år gammal.

 
 
 

Kungl. salut

Gotlands Allehanda 28/2 1874

Kungl. salut gafs igår (27/2 1874) härstädes med anledning af hertigen af Westergötland 13:de födelsedag.

 
 
 

Militär nyhet

Gotlands Allehanda 28/2 1874

Enligt hvad som berättas från Klintehamn, lärer Herr Militärbefälhafvaren förfrågat sig hos dervarande kommunal-styrelse, huruvida inqvartering derstädes kunde erhållas för beväringens officerare under innevarande års officersmöte, hvilket i sådan händelse skulle der förläggas.

 
 
 

Konungens Befallningshafvandes. Kungörelser

Gotlands Allehanda 18/3 1874

Som chefen för Gotlands Båtsmanskompanier, hr kaptenlöjtnanten A. Malmborg, hit anmält, att han utsatt Kyrkoparad och Mönstring med 1:a korporalskapet af andra Gotlands kompani vid Sanda kyrka söndagen d. 29 innev. mars samt med 2:a, 3:e, 4:e och 4:e korporalskaperna af samma kompani vid Fardhems kyrka söndagen d. 12 nästinst. april, å båda ställena kl. 8 f. m., så varder sådant härigenom kungjordt med åliggande för manskapet att å uppgifna tider och orter sig infinna; börande vederbörande rotehållare och kronolänsmän, i och för klagomåls afgörande emellan båtsmän och rotehållare jemväl vid dessa förrättningar tillstädeskomma.

Wisby i Landskontoret d. 6 mars 1874.

 
 
 

Inom Gotlands Län vistande Pensionärer af Kongl. Flottans gemenskap

Gotlands Allehanda 18/3 1874

Enligt kongl. Maj:ts nådiga bref af den 12 december nästl. år komma nedannämnda inom Gotlands Län vistande Pensionärer af Kongl. Flottans gemenskap, hvilka vid berörde års slut eller dessförinnan uppnått en ålder af 70 år, att för samma år tilldelas en gratification af Tio Riksdaler Riksmynt hvardera, neml:

Lotsar:

Jacob Hansson Sallmunds i Hamra, Johan Stenberg i Sanda, Abraham Klintbom i Lärbro och Per Klintström i Östergarn, samt

Båtsmän:

 

1:a Gotlands kompani

Hans Johansson Östanväder i Stenkyrka, Jacob Christian Godvillig i Kräklingebo, Johan Andersson Fager i Dalhem, Mathias Hansson Österby i Gothem, Hans Jansson Mesan i Othem, Olof Sandström Courage i Hejnum, Per Ehrenberg Engel i Gothem, Johan Peter Fred i Kräklingbo och Jöns Ljungberg Hjerpe i Sjonhem.

2:a Gotlands kompani,

Per Johan Sjöpilt i När, Nils Nilsson Gäst i Eskelhem, Lars Ahlberg Heder i Levide, Johan Hansson Box i Nähr, Lars Larsson Lång i Klinte, Anders Östbom Trogen i Fardhem, Per Persson Mesan i Rone, Olof Mårtensson Mallegård i Gröttlingbo,  Hans Erik Ström i Klinte, Carl Johan Styrman, Hans Persson Spets och Johan E. Gardell Bössegård i Fardhem, Jacob Persson Frisk i Wamlingbo, Olof Gårdstedt Rosenby i Wall, Lars Jacob Tapper i Heide,  Per Mathisson Krans i Ahlskog och Johan Söderström Klockare i Wamlingbo;

Och som dessa medel nu blifvit hit öfversända, kunna de af vederbörande få lyftas här å Landtränteriet emellan kl. 11—1 alla söckendagar inom nästinst. April månads utgång, hvarvid till undvikande af omgång och onödiga resor bör iakttagas, att ettdera

1:o  Gratificationstagaren  sjelf inställa sig för ett emottaga och qvittera medlen, eller ock

2:o   Sänder ombud som är försedt med skriftlig fullmakt, lagligen bevittnad af 2:ne personer, eller slutligen och enklast

3:o  Att gratificationstagaren å gratificationen, Tio riksdaler riksmynt , utfärdar qvitto, i afseende på egenhändiga underskriften af namn eller bomärke af pastor eller kronolänsman attesteradt, då medlen emot sådant qvitto utbekommes.

I alla händelser bör prestbevis åtfölja att underhållstagaren lefver och sig väl skickar. Har någon aflidit under loppet år 1873, så utbetalas gartificationen icke destomindre, emot behörigt dödsbevis, till sterbhuset, så framt det styrker sim behörighet dertill,  men skulle någon gratificationstagare  hafva aflifit före ingången af nämnda år, så erhåller sterbhuset icke någon gratification; och anmodas Herrar Pastorer, att om någon af förstnämnde personer skulle hafva aflidit före år 1873, derom hit insända bevis inom April månads utgång.

Wisby i Landskontoret d. 11 Mars 1874.

RUD. HORN

Johan Gardell

 
 
 

Tygkontoret, offentlig entreprenad-Auktion

Gotlands Allehanda 18/3 1874

Måndagen den 4:de nästkommande Maj kl. 12 (Tolf) middagen anställes inför Tygmästaren i Wisby, å Tygkontoret, offentlig entreprenad-Auktion, hvarvid till den minstbjudande kommer att upplåtas verkställandet af åtskilliga reparationer å kronans hus och byggnader härstädes, som äro ställda under Tygmästarens vård och inseende.

För öfrigt tillkännagifves:

att 1825 års Krono-auktionsreglemente

kommer att lända till efterrättelse;

att skriftliga anbud kunna förseglade, före auktionen, aflemnas till Tygmästaren och kommer dessa  

anbud att öppnas i spekulanternas närvaro;

att behörigen styrkt borgen för arbetets ordentliga utförande före den 6:te nästkommande Juli

månad skall företes af den, som vill åtaga sig arbetet;

att liqvid erhålles genom Tygmästaren,

sedan arbetet blifvit besigtigadt och godkändt;

samt att vidare upplysningar uti förevarande hänseende lemnas intill auktionsdagen å härvarande Tygkontor.

Wisby den 16 Mars 1874.

Tygmästaren.

 
 
 

Kyrkoparad och mönstring

Gotlands Allehanda 18/3 1874

Som chefen för Gotlands Båtsmanskompanier, hr kaptenlöjtnanten A. Malmborg hit anmält, att han utsatt Kyrkoparad och Mönstring med 1:a korporalskapet af andra Gotlands kompani vid Sanda kyrka söndagen d. 29 innev. mars samt med 2:a, 3:e, 4:e och 5 e korporalskaperna af samma kompani vid Fardhems kyrka söndagen d. 12 nästinst. april, å båda ställena kl. 8 f. m., så varder sådant härigenom kungjordt med åliggande för manskapet att å uppgifna tider och orter sig infinna; hörande vederbörande rotehållare och kronolänsmän, i och för klagomåls afgörande emellan båtsmän och rotehållare jemväl vid dessa förrättningar tillstädeskomma.
Wisby i Landskontoret d. 6 mars 1874.

 
 
 

Till länets innevånares kännedom allmängöres följande hit ankomna Nådiga Bref

Gotlands Allehanda 28/3 1874

 

OSCAR etc.

Vår ynnest och Nådiga benägenhet med Gud Allsmäktig! Sedan VI, — med anledning af t. f. Militär-Befälhafvarens på Gotland hos OSS i underdånighet gjorda framställning, angående de årliga mönstringarne med Gotlands Nationalbeväring, — i Nåder anbefallt Eder att, i samråd med t. f. Militär-Befälhafvaren, inkomma med förslag i hvad mån, efter Landshöfdinge- och Militär-Befälhafvare-befattningarna icke längre äro hos samma person förenade, de uti öfriga delar af riket gällande bestämmelser rörande beväringsmönstringar kunde på Gotland vinna tillämpning eller förändring deri vara af nöden;

hafven I, efter öfverläggningar i ämnet med t. f. Militär-Befälhafvaren, under den 24 nästlidne Februari i underdånighet afgifvit det infordrade förslaget, emot hvilket han förklarat sig icke hafva något att erinra; Och hafven I, — med afseende derå att årstiden nu vore så långt framskriden, att kungörelser om kallelse till mönstringarne för innevarande år snart borde utgå, — i underdånighet föreslagit, att angående detta års mönstringar med Gotlands National-beväring måtte i Nåder varda förordnar, att hufvudsakligen det hittills öfliga sättet för mönstringarnes beredande och verkställande finge iakttagas; dock så:

att mönstringarne med afseende å de beväringspligtige, hvilka första gången böra inmönstras, skola förrättas af Landshöfdingen i länet, med biträde af Lands-sekreteraren eller, vid förfall för den senare, af något utaf Landshöfdingen förordnad mönstrings-kommissarie;

att om, till följd af sjukdom eller annat laga förfall, hinder för Landshöfdingen uppstår att mönstringen sjelf förrätta VI måtte, uppå anmälan derom, i Nåder utse annan person, som Landshöfdingens ställe vid mönstringen företräder; att, om hindret inträffar så sent att underdånig anmälan derom icke skulle hinnas göras, Landshöfding må ega att underdånig anmälan derom på samma gång borde göras;

att på sätt hittills varit öfligt, dessa mönstringar skola kompanivis förrättas i närvaro af Militär-Befälhafvare och Artilleri-Befälhafvare, — den senare vid de mönstringar, då Beväring till Artilleriöfningar skall uttagas — eller i deras ställe af dertill beordrade Regements Officerare eller Batteri-befälhafvare, äfvensom af Regements läkare eller, då sådant lämpligt pröfvas, af Provinsial-läkare;

att Landshöfdingen eger bestämma om beväringsskyldiges approberande eller kasserande;

att, efter mönstringens afslutande, Landshöfdingen skall underskrifva mönstrings rullorna, med kontrasignering af Mönstringskommissarien, samt aflemna ett exemplar deraf till Militär-Befälhafvaren;

att Militär-Befälhafvaren från den ena till den andra af National-Beväringens afdelningar låter öfverföra det äldre beväringsmanskapet samt afföra ur rullorna dem, som äro öfveråriga, samt

att de derefter, som äro öfveråriga, samt att det derefter skall åligga Militär-Befälhafvaren låta för hvarje kompani uppgöra rullor öfver de beväringsskyldige, som till hvartdera kompaniet skall höra, och äfven i särskilda rullor uppföra dem, som blifvit till Beväringsbatterierna inmönstrade; af hvilka rullor de förra genom Bataljons-Cheferna skola tillställas Kompanibefälhafvarne och de senare genom Artilleri-befälhafvaren öfverlemnas till vederbörande Batteri-chefer.

Beträffande sättet för mönstringarnes beredande och verkställande för framtiden hafven I, på anförda skäl, i underdånighet hemställt, att för den närmaste framtiden tillsvidare finge, i afseende å mönstring af Gotlands National-Beväring, jemväl tillämpas det hittills brukliga sätt, dock med de förändringar och bestämmelser, som I för innevarande års mönstringar föreslagit.

Detta hafve VI låtit OSS föredragas; och som VI funnit godt i Nåder bifalla hvad sålunda i ena och andra hänseendet blifvit föreslaget och hemställdt, vilje VI Eder sådant till svar och behörig efterrättelse i hvad på Eder ankommer, härmed i Nåder meddela. VI befalle Eder Gud Allsmäktig Nådeligen. Stockholms slott d. 6 Mars 1874.

OSCAR

O. Weidenhielm

Wisby Landskansli d. 19 Mars 1874.

RUD. HORN

Johan Hambræus

 
 
 

Småländska grenadier-sextetten

Gotlands Allehanda 4/4 1874

Småländska grenadier-sextetten, som till allmän belåtelse hvarje afton sedan i fredags (27/3 1874) konserterat härstädes, afreste onsdags natt härifrån efter att ha exequerat dansmusiken å den samma afton arrangerade balen å stadshotellet. Eget nog var balen fåtaligt besökt.

 
 
 

Kyrkparad och mönstring

Gotlands Allehanda 4/4 1874

Som Chefen för Gotlands Båtsmanskompanier, Herr Kaptenlöjtnanten A. Malmborg, hit anmält, att han utsatt Kyrkparad och Mönstring med 3:e, 4:e och 5:e korporalskaperna af Första Gotlands kompani vid Barlingbo kyrka Söndagen den 26 invev. April, samt med 1:a och 2:a korporalskaperna af samma kompani vid Lärbro kyrka Söndagen d. 3 nästk. Maj, å båda ställena 11 f. m., så varder sådant härigenom kungjordt, med åliggande för manskapet att å uppgifna tider och ställen sig infinna; hörande vederbörande Kronolansmän och Rotehållare i och för klagomåls afgörande emellan båtsmän och rotehållare, jemväl vid dessa förrättningar tillstädeskomma.
Wisby Landskontor d. 1 April 1874.
HUD. HORN.
Johan Gardell.

 
 
 

Beväringsskyldighet

Gotlands Allehanda 11/4 1874

I derom utfärdad generalorder har k. m:t befallt:

att, då beväringsyngling för 1:sta gången undergår vapenöfning vid armén, hans förmåga i svenska språkets läsande och skrifvande skall genom befälets försorg utrönas: börande han dervid efter måttet af sin ådagalagda kunskap hänföras till någondera af dessa kategorier, nämligen:

1:o) de som ega god färdighet,

2:o) de som äro någorluna öfvade, och

3:o) de som sakna kunskap; samt att såsom tillägg till det förut anbefallda förslaget öfver den vid beväringsmötena vapenöfvade styrkan skall uppgifvas, huru stort antal af de sålunda pröfvade ansetts tillhöriga hvardera kategorien.

 
 
 

Konungens Befallingshafvandes Kungörelser

Gotlands Allehanda 2/5 1874

På begäran af chefen för Gotlands Båtsmanskompanier ega vederbörande kronolänsman att i den ordning Kongl. Förvaltningens af Sjöärendena och Kongl. Kammarkollegii kungörelse den 30 januari 1846 föreskrifver, innevarande år, så fort sig göra låter, förrätta syner å följande båtsmanstorp inom Andra Gotlands kompani nemligen:

n:o 9 Englund n:o 10 Forsman — n:o Qvick — n:o 20 Bryggare — n:o 26 Qvist — 28 Frände — n:o 30 Thuna — n:o 42 Rundgren — n:o 47 Krok — n:o 48 Mallegård — n:o 51 Hall — n:o 54 Braxar — n:o 103 Norrby — n:o 124 Arder — och n:o 130 Käck .

Särskildt fäster Konungens Befallningshafvande vederbörande syneförrättningsmäns uppmärksamhet å nödvändigheten deraf, att i syneinstrumentet dels till bestämda värden upptaga de brister, som å torpen, vare sig till häfd, stängsel eller byggnader afsynas, och dels jemväl föreslå bestämda tider, inom hvilka förrättningen anser de afsynta bristerna böra afhjälpas; likasom och med noggrannhet bör utrönas såväl om roten eller båtsmannen bör den uppskattade bristen bota, som ock om förut efter Konungens Befallningshafvandes utslag roten ålagda brister blifvit behörigen afhjelpta.

Slutligen anmodas vederbörande, hvar och en inom sitt distrikt, att, efter samråd med kompanichefen, utsätta anbefalda syner, så vidt görligt är, i följd efter hvarandra, så att dels om möjligt, flere förrättningar kunna å en dag företagas, och dels, der sådant ej låter sig göra, syneförrättningsdagarne följa efter hvarandra; hvarförutom och inom syneförrättningsinstrumenten till Landskontoret insändas, desamma börja med roten, med föreläggande af åtta dagars förklaringstid, kommuniceras och åtföljda af vederbörande rotars förklaring för hela länsmansdistriktet på en gång hit aflemnas.

 
 
 

Mönstringarne

Gotlands Allehanda 13/5 1874

Efter att hafva slutat mönstringarne i norra delen af ön afreste landshöfdingen och militärbefälhafvaren i måndags (11/5 1874) till den södra. Med anledning af att det för första gången, som öns nyutnämnde styresmän besökte Ronehamn, hade man derstädes igår till deras ära arrangerat en festmiddag å hotellet, till vilken äfven befälet å derliggande kronobåten ”Motala”, ortens tjenstemän m. fl. voro inbjudna.

 
 
 

Allmän värnpligt

Gotlands Allehanda 16/5 1874

Allmän värnpligt är den grund, på hvilken nu mera nästan alla Europas stater ordnat sin krigsmakt. På samma grund är ock förslaget till ny svensk härordning bygt och har man sökt närma sig det system, som gifver de värnepligtige i allmänhet endast den nödvändigaste soldatbildningen. Svenska hären skulle enligt förslaget bestå af linie och landtvärnstrupper samt landstorm, hvaraf de både förre, omfattande alla vapenslag och utgörande den för fältkriget afsedda hären, vore fullständigt ordnade och försedda med fasta befälskadrer, under det att landtstormen, afsedda att i nödens stund och inom trängre kretsar biträda vid försvuret, icke på förhand tilldelades det befäl än det, dom inom densamma kunde bland de värnpligtige vara att tillgå.

 
 
 

Kanonbåten Motala

Gotlands Allehanda 16/5 1874

Kanonbåten Motala afgick igår från Ronehamn till Burgsvik.

 
 
 

Svensk härordning

Gotlands Allehanda 16/5 1874

Allmän värnpligt är den grund, på hvilken nu mera nästan alla Europas stater ordnat sin krigsmakt. På samma grund är ock förslaget till ny svensk härordning bygdt och har man sökt närma sig det system, som gifver den värnepligtige i allmänhet endast den nödvändigaste soldatbildningen. Svenska hären skall enligt förslaget bestå af linie och landtvärnstrupper samt landstorm, hvaraf de båda förre, omfattande alla vapenslag och utgörande den för fältkriget afsedda hären, vore fullständigt ordnade och försedda med fasta befälskadrer, under det att landtstormen, afsedd att i nödens stund och inom trängre kretsar biträda vid försvaret, icke på förhand tilldelades annat befäl än det, som inom densamma kunde bland de värnpligtige vara att tillgå.

Vid fotfolkets indelning har man i förslaget till svensk härordning sökt så mycket som möjligt behålla den gamla historiska regementsindelningen och de gamla ärorika minnena, hvarigenom äfven öfvergången från den gamla till den nya ordningen underlättas. Man har ock härigenom vunnit fördelar att allmänhet kunna bibehålla regementenas nuvarande namn eller ock gifva dem sådana, de en gång egt och som reda tillhöra krigshistorien. Denna grundsats har ock tillämpats på öfriga vapenslag. Allt hvad svensk mandom uträttat, alla de bragder, häfderna förvara från en tid, då vårt fosterland på krigets blodiga stråt gick främst bland Europas folk, de tillhöra våra regementen, dessa stolta anor skola öfvergå på de nya regementena och tjena som föredömen för kommande slägten, som följa de gamla frejdade fanorna.

Åtskilliga rubbningar i den gamla regementsindelningen hafva emellertid icke kunnat undvikas, emedan de nya måste grundas på folkmängden och inom några landskap hittills inga landtförsvaret tillhörande trupper varit förlagde. Så har af Blekinge med tillhjelp af Skånes nordöstra del, bildats ett område för Blekinge regemente. I Westernorrland har blifvit förlagdt ett regemente med provinsens namn och Gotland har fått sitt eget regemente — hvilket nog, om tillfälle kommer att gifvas, äfven skall veta att skaffa sig ärorika minnen. Deremot skulle Bohusläns regemente återgå till kavalleri och Smålands grenadierer, en afsuten del af provinsens gamla rytteri, endast fortlefva i Smålands husarregemente, under det att i Mälare-dalen, der trängsel uppstår, Lifregementets grenadierkår, utvidgad till regemente, får utbyta större delen af sitt gamla område emot Stockholms stad.

Fotfolket skulle efter denna indelning, med tillägg af ett från hela landet uppsatt Gardes regemente, bestå af 26 regementen, hvardera med 2 linie och 2 landtvärnsbataljoner, utom de 4 norrländska, hvilka endast erhålla 1 ½ linie och 2 landtvärnsbataljoner samt Gotlands regemente med 1 linie och 1 landtvärnsbataljon.

Efter sin folkmängd, skulle Gotland, med samma utskrifningsgrund som i det öfriga landet, icke lemna mera än en linie och en landtvärns-bataljon, och dessa svagare än vid de öfriga regementena, enär på ön dessutom måste uppsättas en artilleristyrka. Detta oaktadt har ingen tvekan hos komiterade uppstått om billigheten och ändamålsenligheten af att genomföra den allmänna härordningen äfven på Gotland, i stället för att derstädes skapa en untantagsordning, hvilken hvad förändringar den kunde undergå, så vidt den icke gjordes mera betungande, alltid blefve mindre tillfredsställande än den nya härordningen, sedan denna så länge varit tillämpad, att äfven landstormen bestode af män, hvilka i linien erhållit en verklig soldatutbildning. Derigenom att det på manskap svagare Gotländska regementet erhåller lika kadrer med öfriga regementen, kan det vid utomordentliga tillfällen lemna något befäl till landstormen.

Fotfolkets regementen skulle således efter den föreslagna indelningen räkna 49 linie och 51 landtvärnsbataljoner eller tillsammans 100 bataljoner.

Bataljonens indelning i 4 kompanier har blifvit bibehållen såsom varande en godkänd taktisk och ekonomisk anordning.

Under hvarje regemente borde äfven höra den inom dess utskrifningsområde befintliga landstorm, hvilken dock under fredstid icke ålägges någon tjenstgöringsskyldighet.

Med afseende fästadt på såväl strategiska som geografiska förhållanden är svenska hären indelad i sex arméfördelningar.

Gotland räknas till den närmaste fördelningen på fastlandet d. v. s. 2:a arméfördelningen, som skulle omfatta utom Gotland största delen af Småland samt Östergötland.

För att bereda Stockholm en behöflig garnisonsstyrka har 4:de arméfördelningen, åt hvilka företrädesvis hufvudstadens och Mälaredalens försvar är anförtrodt, fått sig tillagdt ett fotfolksregemente mera än de öfriga fördelningarne hvilket regemente blifvit kalladt Svea lifgarde. De bedrifter, som utförts af Lifgardet, äro så ärofulla att de böra, så länge landet hyser vördnad och kärlek till sin hugstora forn tid tillförsäkra detta regemente ett rum bland svenska härens på stora minnen så rika regementen och ingen kropp kan vara lämpligare till garnison i Sveriges hufvudstad än ett Konungens garde. Då emellertid för detta regemente icke kunnat beredas ett särskildt utskrifningsområde utan att en allt för stor rubbning i de öfriga fotregementenas indelning deraf skulle föranledas hafva komiterade tillstyrkt att Lifgardet skulle sammansättas af manskap från landets alla utskrifningsområden.

 

Svenska kavaleriet — med en styrka af 4,441 man i ledet — fördeladt i 47 svaga sqvadroner på 8 regementen eller kårer, vid hvilka sqvadronernas antal vexlar från 10 till 2, då afdrag gördes för vakanser, depoter och erforderliga kommenderingar, säkerligen aldrig för fältarmén lemna mera än omkring 3000 man. Oafsedt den föga lämpliga indelningen, är denna kavaleristyrka redan för svag och skulle för en armé efter nya härordningen blifva alldeles otillräcklig. Enligt förslaget borde derför rytteriet ökas till 55 sqvadroner på 7 regementen med 5 och 2 regementen med 10 sqvadroner vid öfvergång till krigsfot qvarlemnades såsom depoter och 44 utryckte med tillsammans 5,500 ryttare.

Af hufvudsakligen enahanda skäl som för Svea lifgardes bibehållande hafva kommiterade tillstyrkt bibehållandet af Lifgardet till häst och sättet för manskaps uttagande dertill.

 

Artilleriet måste, oaktadt den tillökning det erhållit vid senaste organisationen, ytterligare utvidgas, äfven om man också härvid icke kan gå så långt som de stora staterna. För en fältarmé af omkring 100,000 man, som Sverige antagits böra uppställa, skulle efter 3 kanoner på 1000 man, hvilket är mindre än de flesta andra länder, behöfvas ett artilleri af 300 kanoner.

Efter 6 kanoner på batteri skulle artilleriets 300 pjeser organiseras på 50 batterier. Af dessa hafva komiterade ansett 2 böra vara ridande och krig tilldelas rytterireserven. Om de återstående 48 batterierna jemt fördelas på de 6 regementena skulle hvarje regemente erhålla 8 batterier deraf 6 afsedda till fördelningsartilleri. Som emellertid på Gotland måste finnas ett batteri bör 2:a fördelningens artilleriregemente ökas till 9 batterier, hvaremot norrländska artilleriregementet som i anseende till sin aflägsenhet icke kan bidraga till den allmänna artillerireserven, bör minskas till 7 batterier.

Det bör vara nog att under fredstid hafva en del batterier fullt ordnade, nemligen de till fördelningsartilleri afsedda, de ridande batterierna och batteriet på Gotland.

Utom fältartilleriet måste äfven finnas ett fästningsartilleri och föreslå komiterade 8 sådana kompanier nemligen 2 i Carlskrona, 2 å Carlsborg, 1 å Carlsten, 2 å Waxholm och Fredriksborg samt 1 för befästningen på Gotland, då man förutsatt, att ön måste erhålla en befästning, inom hvilken det rörliga försvaret kan draga sig tillbaka och afvakta förstärkning, i händelse fienden är allt för öfverlägsen eller i striden på öppna fältet blifvit segrare. Utan en dylik depotfästning är Gotlands försvar enligt komiterades åsigt icke nöjaktigt ordnadt.

Hvad som för öfrigt i det framlagda förslaget kan vara af intresse

 
 
 

Vederlagdt rykte

Gotlands Allehanda 20/5 1874

För några dagar sedan spreds här i staden ett rykte att löjtnant Emrick Rosell skulle havfa omkommit att(?) en vid hans egendom, Myrungs i Linde, belägen ångqvarn. Vi kunna imellertid nu upplysa att berättelsen om den sorgliga tilldragelsen lyckligtvis icke ägde en skymt af sanning, emedan personen i fråga frisk och oskadad, f. n vistas i Wisby. Antingen detta rykte tillkommit af elakhet eller lättsinnigt skämt så är upphofsmannen dertill lika klandervärd, och de personer, hvilka låta narra sig, att sprida dylika nyheter, äro ej heller utan skuld. Men att en tidning, hvilken väl alltid bör föra sanningens språk, är nog obetänksam att bjuda allmänheten på notiser af sådan beskaffenhet, att de ställa till oro och villervalla, det är lindrigast sagdt oförsvarligt!

Vi hade häromdagen näml., tillfälle att skåda hurusom red. af ett visst notisblad slukade en kolossal anka, med en så glupsk aptit, att följden deraf torde blifva en stark indigestion.

 
 
 

Afsked

Gotlands Allehanda 30/5 1874

Kongl. maj:t har den 15 dennes beviljat afsked för underlöjtnanten vid Gotlands Nationalbeväring Rudolf Sturnegk.

 
 
 

Militärutnämning

Gotlands Allehanda 3/6 1874

K. M:t har den 28 Maj utnämt till major kaptenen vid Gotlands nationalbeväring O. H. Sundholm.

— Samma dag har k. m:t på ansökningar, beviljat afsked för: majoren i armén kaptenen vid Gotlands nationalbeväring O. H. Sundholm från nationalbeväringen med tillstånd att såsom major i armén qvarstå, kaptenen vid Gotlands nationalbeväring J. E. Nicodemi med tillstånd att såsom kapten i armén qvarstå.

 
 
 

Öfverste O. Malmborg

Gotlands Allehanda 10/6 1874

Öfverste O. Malmborg, bekant såsom deltagare i Amerikanska kriget och som på Gotland har många vänner, har hitkommit.

 
 
 

Dödsfall

Gotlands Allehanda 10/6 1874

Majoren i Armén, f. Kaptenen vid Gotlands Nationalbeväring, Herr Grefve Adam von Seth, afled stilla och fridfullt i Jönköping den 2 Juni.

 
 
 

Notabla resande

Gotlands Allehanda 10/6 1874

Under de senaste dagarne hafva hit anländt: generalen à la suite hos kejsaren af Tyskland, generallöjtnanten von Schweinitz … .

 
 
 

Militärutnämning

Gotlands Allehanda 10/6 1874

Till militärbefälhafvare på Gotland har kongl. maj:t utnämt t. f. militärbefälhafvaren härstädes, öfversten för Helsinge regemente frih. E. M. P. von Vegesack.

 
 
 

Dödsfall

Gotlands Allehanda 17/6 1874

Söndagsafton (14/6 1874) afled öfversten och riddaren G. Meukow härstädes efter några dagars sjukdom.

 

 
 
 

Fältmanövern

Gotlands Allehanda 20/6 1874

Till korrespondenters underrättelse meddelas att å bref till deltagare i nämda öfningar endast utsättes adressen: ”Fältpostkontoret”, äfvensom uppgift om regemente eller kår samt kompani, sqvadron eller batteri.

 
 
 

Upphandlings auktion

Gotlands Allehanda 25/7 1874

För här i staden förlagda Artilleri-Stamtrupps behof kommer att å auktion, som hålles inför Förvaltnings-Direktionen vid bemälda stamtrupp å Tygkontoret härstädes Måndagen den 3 nästkommande Augusti klockan Tolf (12) på dagen, upphandlas omkring (655) Sexhundrafemtiofem kubikfot råg, att levereras i mån af skeende reqvisition och att tillhandahållas under tiden från och med den 1:ste nästinstundande September till och med Augusti månads utgång nästkommande år, och gäller härvid för övrigt, att spannmålen skall vara ren, fri från damm och all slags ogräsfrön; att liqvid erhålles efter utgången af hvarje qvartal och efter kontraktets tilländalöpande; att spannmålen på entreprenörens  bekostnad skall lemnas å ställe här i staden som af Batterikommissarien anvisas; att entreprenören skall vara beredd, för så vidt det pröfvas  nödigt, att ställa vederbörlig borgen för entreprenadens fullgörande.

Vid samma tillfälle kommer äfven, men endast för det fall att sådan leverans af Tygmästaren härstädes påfordras och med enahanda villkor i afseende å spanmålens beskaffenhet och borgens ställande, att upphandlas 23,360 kubikf. råg samt 11,680 kubikf. korn aflöningsspanmål åt tvänne vid gevärsverkstaden härstädes anstälda extra handtverkare, att levereras under loppet af år 1875 till de qvantiteter samt å tider och ställen inom staden, som Tygmästaren kan komma att uppgifva; och kommer leverantören att hos Tygförvaltaren kapten Gyllenhammar erhålla liqvid den 1 Mars, 1 Juni, 1 September och 31 December nästkommande år för så stort parti som vid nämnda tid der blifvit levereradt.

Wisby den 9 Juli 1874.

Förvaltningsdirektionen.

 
 
 

Kungl. salut

Gotlands Allehanda 5/8 1874

I lördags, (1/8 1874) den lille hertigen af Nerike födelsedag, gafs härstädes den vid dylika högtidliga tillfällen öfliga salut vid tyghuset utanför söderport.

 
 
 

Furstligt besök

Gotlands Allehanda 12/8 1874

Hertigen af Gotland anlände hit i går, ombord å ångkorvetten Thor, kommendören Rahmn, sedan dagen förut korvetterna Lagerbjelke, kommendörkapten Ullner, och af Chapman, kommendörkaptenen Améen, ankommit, och ankrat å redden. Ombord å Thor befann sig äfven amiralen Sundin, hvilken i egenskap af inspektör öfvervakar örlogsfartygens öfningar.

Ett par timmar efter Thors ankomst begaf sig prinsen i båt till Fridhem, hvarifrån han på aftonen, åtföljd af prinsessan Eugénie med uppvaktning, gjorde ett besök i staden, der ruinerna, domkyrkan m. m. sevärdt togs i betraktande och dervid hr. lektor Bergman fungerade som ciceron. Derefter gjordes ett kort besök i hr Klintbergs exposition af marmorarbeten och petrifikater, samt företogs en utflykt till Lenna och ”skolbetningen hvarpå supé intogs i landshöfdingeresidenset. Den lilla flottiljen lärer om fredag komma att återvända till Karlskrona.

 
 
 

Ryska örlogsångare

Gotlands Allehanda 12/8 1874

De tre större ryska örlogsångare, deribland, som det ville synas, en monitor, sågos i går afton passera vår ö, styrande kurs söderut.

 
 
 

Konungens Befallningshafvandes Kungörelser

Gotlands Allehanda 22/8 1874

Utbetalning af innevarande års 3:dje qvartalsarvoden till Gotlands nationalbevärings underbefäl och spel kommer att verkställas på följande tider och ställen under nästkommande September månad, nemligen:

den 3 kl. 10 f. m. åt stamtruppens underbefäl samt 4:de batteriets underbefäl och spel;

s. d. kl. 10½ f. m. år 12:te batteriets underbefäl och spel samt fältmusikanter och förrådshandtverkarne, å fältkontoret, samt

den 7 kl. 12 middagen:

åt Hoburgs kompani vid Olofs i Öija,

 ”  Grötlinge d:o vid Lingvide i Hafdhem,

 ”  Hafdhems d:o vid Qvinnegårda i d:o,

 ”  Hemse d:o vid Koparfve i Alfva,

 ”  Hablinge d:o vid Stenbro i Silte,

 ”  Fardhems d:o vid Burge i Lefvide,

 ”  Burs d:o vid Gumbalde i Stånga,

 ”  Närs d:o vid Hallute i När,

 ”  Garde d:o vid Bosarfve i Lye,

 ”  Klinte d:o vid Sicklings i Klinte,

 ”  Banda d:o vid Botvide i Sanda,

 ”  Hejde d:o vid Lilla Atlings i Atlingbo,

 ”  Sjonhems d:o vid Bjerges i Wäte,

 ” Torsburgs d:o vid Kräklings i Kräklingbo,

 ”  Östergarns d:o vid Trossings i Gammalgarn,

 ”  Eskelhems d:o vid Kroks i Tofta,

 ”  Stenkumla d:o vid Gardrungs i Stenkumla,

 ”  Dede d:o vid Harqvie i Björke,

 ”  Wisby infanteri d:o i kompanichefens bostad,

 ”  Wisby Jägare    d:o  i       d:o,

 ”  Endre d:o vid Endregårda i Endre,

 ” Bro d:o vid Eriks i Bro,

 ”  Halla d:o vid Gandarfve i Dalhem,

 ”  Lina d:o i Källunge sockenstuga,

 ”  Bäls d:o vid Gute i Bäl,

 ”  Lummelunda d:o vid Mos i Stenkyrka,

 ”  Tingstäde d:o vid Kyrkebys i Hangvar,

 ”  Forsa d:o vid Angelbos i Lärbro,

 ”  Rute d:o vid Koparfve i Rute och

 ”  Fårö d:o vid Broa å Fårön.

Vederbörande arvodstagare, hvilka ej sjelfva uttaga sin aflöning, erinras derom, att de personer, som uttaga medlen, ovillkorligen skola vara försedda med lagliga fullmakter och skola de sålunda befullmäktigade å aflöningslistan under rubriken ”qvitteras” teckna sitt eget namn enligt fullmakt.

 
 
 

Chefen för Gotlands Båtsmanskompanier

Gotlands Allehanda 22/8 1874

Att Chefen för Gotlands Båtsmanskompanier, Herr Kaptenlöjtnanten A. Malmborg, utsatt kyrkparad och mönstring med 2:a, 3:e, 4:de och 5:e korporalskaperna af andra Gotlands Kompani vid Lefvede kyrka Söndagen den 30 innevarande Augusti, klockan ½ 10 f. m., varder härigenom till vederbörande efterrättelse kungjordt.

 
 
 

Militärutnämningar

Gotlands Allehanda 25/8 1874

Kongl. m:t har under d. 14 d:s utnämt: till kaptener vid Gotlands national beväring, löjtnanterna August Gagner och August Arnelius samt till löjtnanter, underlöjtnanterna vid beväringen A. G.L. Ekstedt, F. A. von Gerber, Emil Westöö och, vid Bohus regemente Thure von Baumgarten.

 
 
 

Konungens befallningshafvandes. Kungörelse

Gotlands Allehanda 2/9 1874

Genom skrifvelse af den 18 innevarande Augusti har Befälhafvande Herr Amiralen i Carlskrona tillkännagifvit att, då kongl. M:t i nåder befallt, att samtlige stationens båtsmankompanier tillhörande rekryter, hvilka icke varit till tjenstgöring vid Stationen uppfordrade sedan de blifvit till båtsmän antagna, och följaktligen icke genomgått rekrytskolan, skola för sådant ändamål uppfordras till inmönstring vid stationen den 15 nästkommande September: hvarjämte Befälhafvande Herr Amiralen tillkännagifvit att rekryterna:

Af 1:sta Gotlands kompani

N:ris 4 Korg, 12 Barduna, 17 Hägvide, 24 Frände, 31 Bäckström, 37 Fönster, 40 Kinner, 44 lejon, 52 Käck, 59 Kallberg, 62 Händig, 65 Berg, 71 Dansare, 95 Warman, 99 Enström, 106 Stille, 110 Österby och 117 Klinter

skola embarkera å en af kronans mindre ångbåtar i Wisby Söndagen den 13 nästkommande September klockan åtta förmiddagen; samt att rekryterna af 2:a Gotlands kompani

N:ris 5 Humble, 6 Ängel, 17 Hellman, 18 Qvick, 27 Fälting, 28 Frände, 34 Berggren, 37 Sandqvist, 38 Låfven, 47 Krok, 48 Mallegård, 51 Hall, 52 Gångare, 54 Brax, 75 Gervald, 86 Skog, 101 Spets, 111 Rotmästare, 118 Brakarl, 122 Hofman, 130 Käck och 135 Örtegård

Likaledes skola embarkera å samma ångbåt, i Klinte, samma dag klockan tolf middagen.

I anledning häraf åligger det vederbörande rotehållare att sagda dag inställa ofvannämda 1:sta kompaniets båtsmans rekryter här i Wisby vid hamnen kl. 7 f. m., och 2:a kompaniets rekryter å Sicklings Gästgifvaregård i Klinte kl. 11 f. m.; och kommer den, som genom uteblifvande eller på annat sätt förorsakar hinder i kommenderingens embarkering, att vidkännas det ansvar, som författningarne för slikt fall bestämma.

Wisby Landskontor d. 24 Aug. 1874.

RUD.HORN

e. f.

Oscar Melin.

 
 
 

Entreprenadauktion

Gotlands Allehanda 19/9 1874

För här förlagda Artilleri Stamtrupps behof kommer att inför Förvaltnings-Direktionen vid nämda Stamtrupp entreprenadauktion att förrättas måndagen den 12 nästinstundande Oktober klockan 10 f. m. en trappa upp i Fabrikör N. Holmbergs vid Strandgatan belägna hus, dervid till den minstbjudande upplåtes levererande af följande till truppens matinrättningar för nästkommande år erforderliga artiklar, nemligen: kabiljo, gröna ärter, potatis, smör, sill, färskt oxkött, rimmadt oxkött, färskt fläsk, salt fläsk, gula kokärter, helgryn, hvetemjöl, salt, ingefära, och korngryn; hvarjemte är att iaktaga, dels att blifvande entreprenören varder särskildt godtgjord för tränsport (sic) af den proviant, som i mån af behof för hvarje vecka skall levereras vid Slite, dels att de anbud, som göras, komma att underställas Kongl. Armé Förvaltningens pröfning och dels att borgen skall ställas för inropen. Wisby den 2 Sept. 1874.

Förvaltnings-Direktionen

 
 
 

En nittioåring

Gotlands Allehanda 30/9 1874

Hr. färgerifabrikören Nils Holmberg uppvaktades i går på morgonen, hans nittionde födelsedag, med sång och kanonsalut. Ett stort antal af den åldrige hedersmannens vänner och bekanta, ledamöter af handtverksföreningen och sällskapet D. B. W. m. fl. hade infunnit sig för att lyckönska den gamle, som trots sin höga ålder — han är den äldste af stadens manlige invånare — ännu är vid full vigör med oförminskade själsförmögenheter.

 
 
 

”Stamtruppen”

Gotlands Allehanda 10/10 1874

Hur skönt klingar icke detta stolta ord, hur tryggt bör icke ”Östersjöns öga” kunna sluta sig till sömn, så länge man vet, att stamtruppen väntar!

Stamtruppen är på samma gång Europas skräck, Bismarcks fasa och Gotlands hufvudsakliga försvar. Denna mönsterkår består af 75 så tappre män, att ingen af dem ännu bleknat för den dånande åskan af kanonsaluten på en kunglig namns- eller födelsedag. De i tapperhetens historia eljest så ryktbara fältmarskalksämnena Tinnerholm och von Menschenschreck skola hädanefter efter otvifvelaktigt komma att betraktas som lumpna tennsoldaters vederlikar, gent emot dessa för mandom, mod och morskhet så utmärkte krigare.

Men på samma gång — de 75 oöfvervinnerlige vet att vid vissa tillfällen ”utan fruktan och utan tadel” handskas med det kongl. svenska krutet, har den också — tack vare den stigande upplysningen — lärt sig inse, att krutet icke alltid är att leka med. Man har haft exempel på, särskildt från Loudden, att kruthus kunna springa i luften och redan sjelfbevarelsedriften bjuder ju, att man bör hålla sig på så långt afstånd ifrån ett krutupplag, som möjligt.

Stadsfullmäktige i Wisby — af hwilka man likväl icke ovillkorligen får begära, att de skulle ha varit med när krutet uppfanns — ha emellertid haft helt andra tankar om en krigsmans skyldigheter i en landsdel, der länge rådt och fortfarande råder en så djup fred, att ej ens ett simpelt slagsmål gerna kan åstadkommas, med mindre en artillerist uppträder som arrangör. Fullmäktige ha nämligen ansett, att till allmänhetens säkerhet, vakt borde kontinuerligt hållas vid den segervana stamtruppens krutförråd, och att — som väl rätt och förnuftigt synes vara — de 75 krutgubbarne sjelfva borde bestrida denna vakthållning, en åsigt som de framfört till höga vederbörande.

Men på sin framställning ha hrr stadsfullmäktige i dessa dagar hugnats med ett bleklagdt nej. Och skälet? må man väl fråga sig.

Hör och döm.

”Chefen för kongliga landsförsvarsdepartementet har i skrifvelse den 3 innevarande oktober till kon. befv:e tillkännagifvit, att då med den permitteringsskyldighet, som förefinnes i afseende på stamtruppen vid Gotlands nationalbevärings artillerikår 3:ne posters kontinuerliga utställande svårligen kan åstadkommas, och då erfarenheten visat, dels nödvändigheten af vaktposts utsättande vi de å artillerigården i Wisby inredda arrester och laboratorier, dels att krutförråd å andra orter i Sverige kunnat utan våda bevakas endast genom patrullering, har kongl maj:t icke för närvarande funnit skäl lemna bifall till stadsfullmäktiges i Wisby gjorda framställning om åter utsättande af den bevakningspost, som förut intill år 1864 varit utställd vi de begge, utanför östra stadsmuren belägna, kronan tillhöriga kruthus; men som dock nummerstyrkan vid ofvannämde stamtrupp lemnar tillgång till en flitigare tillsyn af dessa kruthus vill kongl. maj:t dock anbefalla militär-befälet att gå i författning om anordnandet af en så trägen patrullering omkring desamma, att minst sex gånger på dygnet kruthusen och dess närmaste omgifningar varda afpatrullerade.”

Det der är ju argumenter, som tala!

En för kåren hedrande ”erfarenhet” har visat, att det är vida angelägnare och framförallt mera förnuftigt att natt och dag hålla vakt vid de å stamgubbegården befintliga, efter uppgift flitigt anlitade arrester, än vid kruthusen! De sjuttiofem bragdrika ”tobaksbussarne” — om krigsbussar är nu ej längre fråga — orka således icke med att bevaka mera än ett par för dem sjelfva afsedda, i ”tur och ordning” begagnade straffkyffen samt ”laboratorierna”, som det så anspråkslöst heter i de saken rörande handlingarne!

Man vet till en början knappast om man skall le eller gråta åt denna vederbörandes högtidliga förklaring. Efter en half sekunds begrundande framträder dock det oändligt naiva i densamma med en så oemotsäglig kraft, att man med eller mot sin vilja måste ödmjukt böja sig för den gudomliga öfverlägsenheten i denna spenabarnsfilosofi.

Men för att dock i någon mån — vi hade så när sagt hårsmån — gå hrr stadsfullmäktiges väl berättigade framställning till mötes, hittade gubbarne på ett säkert medel till de ifrågavarande kruthusens skydd — ett medel, som särskildt genom det snillrika i uppfinningen öfverglänser allt hvad som till bevis på utveckladt förstånd och skarpsinne hittils finnes anfördt på de ärofulla bladen af Telge tokars historia.

Kruthusen och deras natursköna omgifningar skola nemligen hädanefter ”afpatrulleras” — hvar fjerde timma. Hvilken skräck bör icke detta injaga hos alla kruttjufvar och andra illa sinnade personer! De bli icke färre än sex gånger på dygnet störda i sin ädla afsigter, och detta bör utan tvifvel vara nog för stadens säkerhet…

Sensmoralen blir emellertid den, att vår beundransvärda stamtrupp väl kan falla, men den ger sig icke — fram till kruthusen

 
 
 

Utnämde

Gotlands Allehanda 17/10 1874

Kongl. m:t har den 2 dennes till kapten vid Gotlands nationalbeväring utnämt löjtnanten G. F. W. Blomqvist samt till löjtnanter underlöjtnanterna O. E. Rosell och S. L. Broberg.

 
 
 

Indelta arméns och beväringens utspisning

Gotlands Allehanda 20/10 1874

Indelta arméns och beväringens utspisning förbättras från 1875 års början.

Enligt 1858 års stat skulle manskapet erhålla vissa mängder bröd, korngryn, salt, bränvin, sill, färskt kött, salt fläsk, salt kött och gula ärter. Sedan några år är bränvinet, som utgick med 2 kubiktum om dagen utbytt mot 2 ort kaffe och 3 ort socker dagligen.

Matordningen för 1875 bibehåller samma delar bröd, korngryn, salt, kaffe och socker som förut. Sill, kött- och fläsk-portionerna ökas, hvaremot ärterna något minskas. Såsom nyhet tillkommer under vintern sötmjölksost, 12 ort dagligen.

Hittills har hvarannan dag lemnats 13 ort sill och 75 ort färskt kött, hvilket nu utbytes mot 20 ort sill och 85 ort färskt kött. De öfriga dagarna har manskapet erhållit antingen 63 ort salt kött och 16 kubiktum gula ärter, hvilket nu för dessa dagar ändras till antingen 12 ort sill, 74 ort salt kött och 22 tum ärter, eller ock 12 ort sill, 40 ort fläsk och 12 tum ärter.

Spislistan, uppgjord för 8 dagar, upptager sålunda för dagarna 1, 3, 5 och 7: (mera) sill och färskt kött; — för n:r 2 och 6 (mindre) sill, salt kött och ärter; — för n:r 4 och 8 (mindre) sill, salt, fläsk och ärter, hvartill om vintern dagligen kommer ost samt året igenom bröd, gryn, salt, kaffe och socker som förut.

 
 
 

Bestraffad trolöshet

Gotlands Allehanda 31/10 1874

För bedrägligt förfarande mot löjtnanten vid Gotlands nationalbeväring A. Almberg har den beryktade förre husägaren J. Strömbom i Stockholm genom k. m:ts utslag blifvit dömd att böta 500 kr. samt att med 348 kr. 25 öre ersätta hr Almbergs rättegångskostnader.

 
 
 

Salut

Gotlands Allehanda 7/11 1874

I onsdags, (4/11 1874) årsdagen af Sveriges och Norges förening (den 4 nov. 1814) gafs öfligt salut från batteriet utanför söderport.

 
 
 

Hedersgåfva

Gotlands Allehanda 12/12 1874

På sin femtionde namnsdag, den 6 dennes, uppvaktades hr kaptenen och ridd. Nikolaus Törnqvist af navigationskolan samtlige elever, hvarvid af dem såsom ett uttryck af erkänsla och tacksamhet för kaptenen Törnqvists humanitet och utmärkta lärareskicklighet till honom öfverlemnades ett dyrbart, från guldsmeden Palms verkstad utgånget, särdeles prydligt arbetadt skriftyg af silfver, försedt med lämplig inskription.

 
 
 

Tillgripit en penningpung

Gotlands Allehanda 12/12 1874

En båtsmansrekryt af Gotlands båtsmanskompanier hade i båtsmanskasernen i Karlskrona från en sin kamrat tillgripit en penningpung med inneliggande 4 kr. För detta tillgrepp har rekrytbåtsmannen af dervarande krigsrätt blifvit dömd till sex månaders fängelse, som dock på hans begäran blifvit förvandlat till en månads mörk arrest, hvilket straff han nu undgår i reservhäktet å skeppsvarfvet.

 
 
 
 
 
 
 
_________________________________________________________________________________________
                            

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper

                            
Till huvudsidan                    Kontakta sidansvarig