Föregående sida

Tidningsklipp 1884

 

Militärbefälhafvaren

Gotlands Tidning 11/1 1884

Militärbefälhafvaren, öfversten m. m. frih. Ernst v. Vegesach afrester i natt med ångaren Sofia till hufvudstaden. Med samma lägenhet begifver sig äfven prosten A. J. Lyth, båda för att fullgöra sina riksdagsmannauppdrag, den förstnämde i 1:a och den senare i 2:a kammaren.

 

 

 

Fältkamrerarebefattningen

Gotlands Tidning 11/1 1884

Fältkamrerarebefattningen vid nationalbeväringen bestrides under den tid t. f. fältkamreraren, kronofogden Bokström, vistas vid riksdagen af kapten Klas Ternstedt.

 

 

 

Ett vildt slagsmål

Gotlands Tidning 15/1 1884

Ett vildt slagsmål uppkom i lördags vid vägskiftet öster för staden mellan några landsbor och artillerister, dervid en af de senare erhöll genom en s. k. bowie-knif ett svårt hugg mellan refbenen, att han måste föras på lasarettet. Ovisst är om mannen kan räddas till lifvet. Gerningsmannen är man emellertid på spåren. Om de sistnämdes framfart på senare tiden skola vi nämna några ord. En fråga torde nu framställas: Hvarför permitteras artilleristerna i massa om qvällarne efter kl. 11?

 

 

 

Slagsmål mellan artillerister och lantbor

Gotlands Allehanda 16/1 1884

Ett vildt slagsmål egde i Lördags afton rum utanför Österport mellan artillerister och några hemresande landtbor, af hvilka en, som enligt hvad det berättas var omringad af artillerister, drog sin knif för att bereda sig väg genom de honom omgifvande, hvarvid artilleristen nr 8 Reinhold Hansson erhöll ett djupt hugg i nedre delen af bröstet. Den sårade, som å bår fraktades till lasarettet, är mycket illa skadad, så att fara för hans lif är för handen. Den landtbo, som utdelade hugget, lyckades undkomma och har ännu ej, oaktadt ifriga spaningar , kunnat påträffas okänd som han var af artilleristerna.

 

 

 

Det slagsmål, som i lördags egde rum mellan artillerister och landtbor

Gotlands Allehanda 19/1 1884

Det slagsmål, som i lördags egde rum mellan artillerister och landtbor, hvarvid artilleristen nr 8 Reinhold Hansson erhöll ett lifsfarligt knifhugg i bröstet, har ännu ej varit föremål för domstols ransakning. Stadsfiskal Jansson begärde i måndags k. m:ts befallningshafvandes förordnande att på landsbygden få företaga efterspaningar, hvilka, i tisdags och onsdags företagna, ledt till det resultat, att båtsmannen nr 78 Olof Johan Hjalmar Källgren häktats och införts till länsfängelset. Den häktade erkänner, att han öfvat våld mot artilleristen, men förnekar, att han dervid begagnat något som hälst tillhygge.

Enligt hvad hittills utrönts började slagsmålet på en gård i staden, hvarifrån artilleristerna, som först voro tre till antalet men sedan genom budskickning till kasernen blifvit förstärkta, förföljde landtborna utom stadsporten, hvarefter sammandrabbningen egde rum vid vägskiftet utanför Österport.

Den sårades tillstånd, som i någon mån bättrats, ingifver dock ännu farhågor för hans vederfående.

 

 

 

Rättegångs- och Polissaker

Gotlands Allehanda 23/1 1884

Visby rådhusrätt: Slagsmål, knifhugg m. m. I afton hölls rannsakning å länsfängelset angående det förut omnämnda mellan artillerister och landtbor 12 dennes försiggångna slagsmål.

Åklagaren afgaf en redogörelse för de undersökningar han vidtagit, hvaraf framgick, att artilleristen nr 39 Frans Olof Oskar Östergren å en gård här i staden kommit i delo med smeden Oskar Ferdinand Engström och ynglingen Karl Hellgren från Hägdarfve i Akebäck, hvarvid Östergren skulle hafva tilldelat Engström åtskilliga slag, så att blod flutit., Östergren, som äfven erhållit en del slag, skulle då hafva hotat landtborna med stryk, då de skulle hemresa. Vid 4-tiden på e. m. hade också flere artillerister samlat sig utanför Österport. Då de tvänne ofvannämde landtborna åkte ut genom porten, förföljdes de af artillerister, af hvilka endast tre, nämde Östergren, nr 47 Gustaf Vilhelm Alexius Qviberg och nr 8 Reinhold Hansson, hunno fatt dem vid vägskiftet. Artilleristerna ryckte derpå piskan från de åkande och en af de senare ned från vagnen, hvars last af jernstänger artilleristerna sökte att draga från vagnen. Båtsmannen Källgren, som just i samma ögonblick kom åkande från staden, steg då ur sitt åkdon och gick fram till de tvistande, då artilleristen Qviberg fattade honom i rockkragen. Källgren gaf då Qviberg en knuff, så att Q. kom i diket, hvarifrån han började bombardera Källgren med stenkastning. Artilleristen Hansson, som från andra sidan anföll Källgren, blef då träffad af Källgrens knif.

Häktade båtsmannen vid första kompaniet Olof Johan Hjalmar Källgren afgaf lugnt och uppriktigt sin bekännelse. Han hade först varit vittne till huru en artillerist (Östergren) slagit en landtbo å en gård i staden, så att landtbon erhöll blödande sår. Då artilleristen derpå blef tuktad af landtborna, hörde Källgren, att artilleristerna hotade dem med stryk, då de skulle resa från staden. Vid 4-tiden på e. m. hade en hel hop artillerister samlat sig utanför Österport, då K. med en landtbo från Källunge var på resa från staden. K. såg då huru artilleristerna springande förföljde en skjuts, som for framåt vägen, hvarför K. hoppade ur åkdonet och sprang efter för att söka afstyra allt slagsmål. Vid vägskiftet hade den förföljda skjutsen (i hvilken ofvannämde Engström och Hellgren åkte) stannat och der upphunnits af nämde tre artillerister. En af desse senare rusade då på K. som knuffade honom i diket. K. öfverfölls då från den i diket nedknuffade artilleristen (Qviberg) med stenar, hvaraf han träffades i hufvudet; samtidigt anfölls han bakifrån af en annan artillerist (Hansson). Han drog då i sjefförsvar sin knif, och märkte ej, att han sårat någon, förrän den, som bakifrån anfallit honom, ropade, att han blivit skuren. Strax derpå åkte K. vidare.

Östergren och Qviberg nekade på ett tvärsäkert sätt, att de på något sätt förgått sig. De hade blifvit öfverfallne af Engström och Källgren; en hade till och med fått ett knifhugg, som han ”först ett par dagar derefter märkte”.

Båtsmannen Källgren är född 1857 i Bäl, der hans föräldrar, ett arbetsfolk, ännu lefva. Efter att i fyra år haft tjenst i Vallstena, blef han 1876 båtsman och ingick 1880 äktenskap, som är barnlöst.

Åklagaren begärde uppskof med målet dels för att inkalla vittnen mot artilleristerna och för anskaffande af Källgrens prästbetyg samt att dels emedan lasarettsläkaren ej ännu kan afgifva något bestämdt omdöme sårade Hanssons tillstånd, hvarjämte artilleristerna Östergren och Qviberg nu åtalades för störande af vägfriden.

Rätten uppsköt målet till annan dag, då Qviberg och Östergren vid tio kronors vite skulle tillstädeskomma.

 

 

 

Det militära hälsningssättet

Gotlands Tidning 24/1 1884

Det militära hälsningssättet har på lektor Bergmans förslag upptagits mellan lärare och lärjungar vid härvarande läroverk.

 

 

 

Gotlands nationalbeväring

Gotlands Tidning 29/1 1884

Den 25 d:s transporterades underlöjtnanten vid Vendes artilleriregemente A. J. S. Lagerheim att vara underlöjtnant vid nationalbeväringen.

 

 

 

Ransakning hölls i går

Gotlands Allehanda 6/2 1884

Ransakning hölls i går (5/2 1884) e. m. å länsfängelset angående det förut omnämda uppträdet utanför Österport mellan artillerister och landtbor.

Utom sårade artilleristen nr 8 Reinhold Hansson och åtalade nr 39 Frans Olof Oskar Östergren och nr 47 Gustaf  Vilhelm Alexius Qviberg, hvilka tre anfallit landtborna, hade äfven artilleristerna nr 40 Höglund, 57 Löfqvist, 46 Jonasson och 35 Hultqvist begifvit sig utanför Österport för att, såsom det tycktes framgå af vittnesmålen, vara sina kamrater behjälplige i anfallet mot landtborna, ehuru desse fyra ej hunno fram till slagfältet i rättan tid.

Vittnen styrkte, att Östergen misshandlat en landtbo å en gård i staden, samt att de tre förstnämnde artilleristerna förföljt landtborna utom staden, hvilka senare öfverfallits med stenkastning af martissönerna.

Häktade båtsmannen Källgren, som åkande från staden, blifvit vittne till öfverfallet, hade då yttrat, att det ej skulle hända, att landtborna skulle ha stryk af artilleristerna, samt derefter sprungit fram till de öfverfallnes bistånd, hvarvid han, ansatt från två håll af krigsmännen, för att värna sig sjelf dragit en knif mot den bakifrån kommande artilleristen hansson, som dervid erhöll ett hugg.

Ett vittne uttalade sin förvåning öfver, att fredlige landtbor ej kunde få fara fram en allmän väg utan att blifva öfverfallne af artillerister, ”hvilkas öfverhet väl borde bättre tillse sina underordnade”.

Åklagaren öfverlemnade målet till rättens pröfning samt företedde ett öfver den sårades tillstånd afgifvet läkarebetyg, hvari yttras, att den skada. Hansson tillfogats, väl för framtiden komme att vara honom till hinder och olägenhet, men ej vara af någon lifsfarlig beskaffenhet. Åklagaren, som ansåg, att den häktade af nödvärn försvarat sig, hvarför åklagaren yrkade hans försättande på fri fot, yrkade dock ansvar å Källgren, emedan han utöfvat mer våld än hvad nöden kräfde, samt yrkade likaledes ansvar å Qviberg och Östergren.

På målsegarens ombuds begäran uppsköts målet till annan dag, då Källgren, som nu försattes på fri fot, samt Qviberg och Östergren ålades vid hämtnings äfventyr komma tillstädes.

 

 

 

Officersklubben

Gotlands Tidning 12/2 1884

Officersklubbens härstädes sammanträde i lördags lärer hafva varit i alla afseenden särdeles angenämt och lyckadt. Ibland andra orsaker, som bidrogo till att göra det allmänt trefligt samqvämet gladt och högstämdnt, bidrog icke minst den omständigheten, att f. d. öfverstelöjtnanten vid k. göta artilleriregemente och artilleribefälhafvaren på Gotland, öfversten m. m. C. O. Chapman, nu bosatt i Mariestad, samma dag uppnått sina 65 lefnadsår, hvarför man också egnade honom en hjertlig minnesskål samt sändes ett lyckönskningstelegram till den åldrige aktade och vördade fordne chefen och kamraten, hvilken inom aftonens lopp i tacksamma ordalag besvarade detsamma.

 

 

 

Slagsmål mellan artillerister och lantbor

Gotlands Allehanda 15/2 1884

Ett vildt slagsmål uppkom i lördags vid vägskiftet öster för staden mellan några landsbor och artillerister, dervid en af de senare erhöll genom en s. k. Bowieknif ett svårt hugg mellan refbenen, att han måste föras på lasarettet. Ovisst är om mannen kan räddas till lifvet. Gerningsmannen är man emellertid på spåren.

Om de sistnämndes framfart på senare tiden skola vi nämna några ord. En fråga torde nu framställas: Hvarför permitteras artilleristerna i massa om qvällarne efter kl. 11?

 

 

 

Förnyad ransakning angående uppträdet utanför Österport

Gotlands Allehanda 20/2 1884

Förnyad ransakning angående uppträdet utanför Österport mellan landtbor och båtsmannen Kjällgren samt artilleristerna Östergren, Qviberg och Hansson hölls i förgår, hvarvid upplystes, att Hansson, som af Kjällgren erhållit ett knifhugg, ännu vårdades å lasarettet. Hanssons ombud yrkade, att Kjällgren måtte åläggas betala Hansson 150 kronor för sveda och värk, utgifva betalning för Hanssons vård å lasarettet med kr. 1:70 för dag samt ersätta H. med kr. 11:50, för skadade kläder, hvarjämte ansvar för våldet yrkades; derjämte förbehöll sig ombudet att, i fall H. för framtiden komme att lida af det honom öfvergångna våldet, mot Kjällgren få väcka ytterligare ansvars- och ersättningspåståenden.

Kjällgren bestred Hanssons yrkanden, enär han endast i nödvärn försvarat sig, då han öfverfallits af artilleristerna.

Dom afkunnas 10 instundande Mars.

Lömskt öfverfall.  Ofvannämnde artillerist nr 47 Gustaf Vilhelm Alexius Qviberg var af åklagaren åtalad för att det han 13 dennes på qvällen öfverfallit timerman Karl Nordström.

Målsegaren berättade, att han, då han ingick i Nilssons cigarrbutik, efterföljdes af 3 till 4 artillerister, af hvilka två följde honom ända in i butikens förstuga. Då han kort derefter utkom ur butiken, erhöll han med en butelj ett så häftigt slag i ansigtet af en af artilleristerna, att han blödande och sanslös sjönk till marken samt måste föras till fältskär och förbindas.

Qviberg erkände, att han jämte artilleristerna nr 19 Olsson, 14 Lind och 34 Karlsson följt efter Nordström samt att han och nämde Olsson äfven ingått i butikens förstuga. Då Nordström utkommit, hade han med hamnen slagit honom för bröstet, så att N. fallit omkull. Någon butelj hade han ej begagnat; en sådan hade dock hans kamrat Olsson haft med sig. Åklagaren erhöll uppskof till 3 mars, då Qviberg vid hämtnings äfventyr skulle komma till städes.

 

 

 

För våld

Gotlands Allehanda 27/2 1884

För våld mot ett par personer dömdes artilleristen Hultqvist till trettiofem kronors böter.

 

 

 

Gotlands nationalbeväring

Gotlands Tidning 29/2 1884

Gotlands nationalbevärings möten under innevarande år skola, enligt k. m:ts beslut ega rum på nedanstående tider:

Officersmötet, under 12 dagar, tager sin början för infanteriet den 26 och fortgår till den 31 maj samt fr. den 9-14 juli; för artilleriet fr. o. m. den 26 till o. m. den 31 maj samt fr. o. m. den 23 t. o. m. den 28 juni.

Befälsmötet för allt öfver- och underbefäl samt spel vid infanteriet och jägarne under 6 dagar fr. o. m. den 2 juni: med beväringsbatterierna under 13 dagar fr. o. m. den 2 juni med 7 dagars förutgången öfning för det underbefäl, som förut ej bevistat något befälsmöte vid detta vapen, samt vid artilleristamtruppen fr. o. m. den 1 t. o. m. den 24 maj samt fr. o. m. den 2 t. o. m. den 7 juni. Kompanimöten för jägarne och Batterimöten för artilleriet; dessa sistnämda möten under 6 dagar, nämligen för Visby och norra bataljonen samt artilleriet fr. o. m. den 16 juni samt för Södra och Medelbataljonerna fr. o. m. den 23 juni.

Artilleristamtruppens rekrytskola fr. o. m. den 17 mars t. o. m. den 14 juni. Stamtruppens öfningar fr. o. m. den 9 juni t. o. m. den 8 juli.

Förberedande öfningar för nationalbeväringens trumpetare, hornblåsare och trumslagare under 6 dagar utöfver tiden befäls, kompani och batterimötena fr. o. m. den 26 maj.

 

 

 

Två vittnen hördes

Gotlands Allehanda 5/3 1884

Två vittnen hördes i förgår i målet mot artilleristen nr 47 Vilhelm Gustaf Alexius Qviberg, samt öfvat våld mot arbetaren Karl Nordström, och berättade, att Qviberg tilldelat Nordström ett så häftigt slag, att denne fallit till marken. Svaranden, som vid ifrågavarande tillfälle var klädd i uniform, erkände slaget, som utdelats utan begagnande af något tillhygge. Utslag afkunnas 10 dennes.

 

 

 

Afsked

Gotlands Tidning 7/3 1884

Kapten V. Gyllenhammar har d. sistlidne februari på egen begäran erhållit entledigande från Utredningsförvaltarebefattningen vid Kronoförrådet i Visby.

 

 

 

Officer af Gotlands nationalbeväring

Gotlands Tidning 11/3 1884

Officer af Gotlands nationalbeväring skall hädanefter, för att kunna placeras till tjenstgöring såsom kapten eller löjtnant vid artillerikåren, dels hafva genom gått praktiska öfningar vid något af artilleriregementena, dels ock, så framt han ej aflagt fullständig examen vid artilleri- och ingeniörhögskolan, hafva vid artilleriläroverket i Visby undergått en praktisk artilleriexamen samt derefter för en gång deltagit i artilleribefälets årliga gemensamma skjutöfningar.

 

 

 

Carl Vilhelm Belfrage

Gotlands Tidning 16/3 1884

I Svenska Jägareförbundets nya Tidskrift läses nedanstående, för efterlemnade vänner till framl. kapten V. Belfrage helt säkert intressanta nekrolog, som vi också för den skull taga oss friheten återgifva.

Carl Vilhelm Belfrage, död i Visby den 24 juni 1883, stod under sin krafts dagar i främsta ledet bland Gotlands jägare. Född och uppfödd i Dalsland vid hafrebröd och bergsluft, egde B. en stark och i ungdomen härdad kropp, som i förening med en ej vanlig vighet samt ett sällsynt godt och jemt lynne förlänade honom de egenskaper. St. Hubert kräfver af sina utvalde. B. skötte nästan lika utmärkt hagelbössan, som kulgeväret, och idkade all på Gotland möjlig jagt. Att under adventstiden ligga på lur och krypa efter kut (säl), svan och annan sjöfogel, ofta störta sig i vattnet för att nå desamma - fordrar mera än säkert öga bakom stocken. Passionerad och styf harjägare blef han tidigt erfaren i skytte för stående hund - i hans ungdom här sällsynt - liksom ock Gotlands skarpskytte- och jägaregilles annaler bära många och vackra vitnesbörd om B:s säkra lod. Att en sådan jägare ej kunde vara främmande för de gotländska folklekarne, utan med ifver deltog i dessa, säger sig sjelft. Då härtill kom militärens punktlighet, ett alltid gladt lynne, ett fint, belefvadt sätt i umgänget, inses lätt, att B. var eftersökt inom jagtvännernas krets. Åren kommo, spänstgheten gaf vika, strapaserna förlorade sin lockelse för honom, men bland jägare och vänner qvarstår minnet af den alltid vänsälle och rikt begåfvade mannen. B. började sin militära bana såsom fänrik vid Svea Garde, tog derpå transport till Gotlands Nationalbeväring, avancerade der till kapten 1860 och hann ej längre på den militära rangskalan. Kommenderades 1859 till elev vid skjutskolan å Drottningholm, beordrades 1861 till lärare dersammastädes samt var lärare för skjutskolan i Visby 1858 till och med 1864.

 

 

 

Utnämning

Gotlands Tidning 26/3 1884

K. m:t har den 22 dennes utnämt militärbefälhafvaren på Gotland, öfversten frih. E. von Vegesach till generalmajor och förordnat honom att vara militärbefälhafvare i 5:e distriktet omfattande Norrland och Dalarne.

 

 

 

Afsked

Gotlands Tidning 5/4 1884

Afsked från tygförvaltareembetet härstädes har på egen begäran beviljats kapten V. Gyllenhammar, som från år 1867 innehaft denna tjenst.

 

 

 

Till bevakningsbefälhafvare

Gotlands Tidning 16/4 1884

Till bevakningsbefälhafvare vid kronoarbetskåren å Tjurkö har förordnats direktören vid härvarande cellfängelse, kaptenen friherre Gustaf E:son Sparre och har löjtnanten vid Gotlands nationalbeväring P. Dröös blifvit förordnad att tills vidare uppehålla direktörsbefattningen vid cellfängelset i Visby.

 

 

 

Adress till chefen för Gotlands båtsmanskompanier

Gotlands Tidning 3/5 1884

Chefen för Gotlands båtsmanskompanier, kapten E. H. von Holtens adress är från den 1 maj Klintehamn.

 

 

 

Militärbefälhafvaren

Gotlands Tidning 7/5 1884

Militärbefälhafvaren, öfversten m. m. H. L. Hohenhausen lärer vara med morgondagens lägenhet från Stockholm att hitförvänta.

 

 

 

Militärbefälhafvaren

Gotlands Tidning 10/5 1884

Militärbefälhafvaren, öfversten m. m. H. L. von Hohenhausen hitkom i torsdags från hufvudstaden. I går uppvaktades hr öfversten af stadens varande officerare vid Gotlands nationalbeväring under anförande af t. f. militärbefälhafvaren, öfv. löjtn. m. m. T. Borgh, hvilken dervid aflemnade befälhafvarebefattningen.

 

 

 

Nationalbeväringen

Gotlands Tidning 10/5 1884

Förste konstapeln vid artillerikårens stamtrupp O. F. Johansson utnämdes i torsdags till styckjunkare vid nämda kår.

 

 

 

Militärbefälet på Gotland

Gotlands Tidning 21/5 1884

Kaptenen O. F. Ericsson är förordnad till adjutant vid militärbefälets stab efter kaptenen E. A. Gardell, som på egen begäran derifrån blifvit entledigad.

 

 

 

Tygförvaltarebefattningen

Gotlands Tidning 24/5 1884

Kongl. arméförvaltningen har den 14 d:s till förrådsförvaltare vid Visby artilleriförråd konstituerat kaptenen vid Gotlands nationalbeväring E. A. Gardell.

 

 

 

Nationalbeväringens musikkår

Gotlands Allehanda 4/7 1884

Nationalbeväringens musikkår, som under de tvänne senaste åren saknat kompetent anförare, hvarför kårens prestationer varit skäligen underhaltiga, har nu upplösts. Officerskåren har på förslag af militärbefälhafvaren under årets möte beslutit att i stället anskaffa en väl inöfvad sextett.

 

 

 

Artilleribefälhafvaren

Gotlands Tidning 16/7 1884

Artilleribefälhafvaren, öfv.-löjtnanten m. m. Borgh åtnjuter för närvarande tjenstledighet, under hvilken tid kapten H. Lindström erhållit förordnande att förestå denna befattning.

 

 

 

Militärbefälhafvaren

Gotlands Tidning 16/7 1884

Militärbefälhafvaren, öfversten m. m. von Hohenhausen har erhållit tjenstledighet och är majoren Carlstedt under tiden förordnad att utöfva tjensten.

 

 

 

Vid krigsskolan

Gotlands Tidning 19/7 1884

Vid krigsskolan å Carlberg antogs torsdags till elev vid Gotlands nationalbeväring A. E. Th. Adlerstråle.

 

 

 

Artilleribefälhafvaren

Gotlands Tidning 9/8 1884

Artilleribefälhafvaren, öfv. löjtnanten m. m. Borgh, som efter en tids vistelse å fastlandet, hit återkommit, har nu äfven öfvertagit militärbefälet.

 

 

 

Fältttjenstöfningarne

Gotlands Tidning 30/8 1884

Revisorn i arméförvaltningen O. E. Fåhræus är förordnad som fältkamrer under dessa öfningar och kommer i sådan egenskap att handhafva kassa- och räkenskapsväsendet derunder.

 

 

 

Militärbefälhafvaren

Gotlands Tidning 6/9 1884

Militärbefälhafvaren, öfversten m. m. v. Hohenhausen återkom i torsdags efter en tids vistelse å fastlandet.

 

 

 

Generalen m. m. frih. E. v. Vegesack

Gotlands Tidning 18/9 1884

Generalen m. m. frih. E. v. Vegesack afreste härifrån i söndags. Dagen förut hade en festlig afskedstillställning egnats frih. v. V. i härvarande frimurarelogen S:t N. hvars stormästare han hittills varit.

 

 

 

Kapten Victor Gyllenhammar

Gotlands Tidning 18/9 1884

Kapten Victor Gyllenhammar afreste i går med familj härifrån för att bosätta sig i Göteborg. Några forna kamrater och enskilda vänner hade för den skull i tisdags inbjudit kapten G. till en enkel aftonkollstion för att så medelst få tillfälle gemensamt afskedshelsa honom och framföra deras tack dels för att mångårigt kamratskap och dels för visad trogen och hjertegod vänskap. För den afresande familjens lycka och trefnad i sitt nya hem uttalades äfven lyckliga välönskningar.

 

 

 

Gotlands Båtsmanskompanier

Gotlands Tidning 29/9 1884

101 man af första och 110 man af andra, afhemtades af ångaren Valkyrian i fredag och afgick till Carlskrona.

 

 

 

Generalen

Gotlands Tidning 2/10 1884

Generalen m. m. frih. E. v. Vegesack har blifvit utsedd, efter afl. general Weidenhjelm, till ordförande i föreningen för främjande af skolungdomens vapenöfningar.

 

 

 

Militäröfningarna

Gotlands Tidning 6/10 1884

Militäröfningarna vid Visby elementarläroverk skola enligt förordnande inspekteras af major Carlstedt.

 

 

 

På militärbefälhafvarens hemställan

Gotlands Tidning 6/10 1884

På militärbefälhafvarens hemställan har beviljats ett anslag af 500 kr. till anskaffande af en fältkarta öfver en del af Gotland.

 

 

 

Artilleribefälhafvaren

Gotlands Tidning 3/11 1884

Artilleribefälhafvaren, majoren m. m. Schartu, anlände hit i går och uppvaktades i dag af officerarne vid artilleri- och tygstaten.

 

 

 

F. artilleristen P. H:son Flygare

Gotlands Tidning 7/11 1884

F. artilleristen P. H:son Flygare, som suttit häktad i cellfängelset under ransakningen med för mordbrand tilltalade korffabrikören Hansen, har på grund af Svea hofrätts föreskrift och med anledning af Flygares besvär, i går blifvit försatt på fri fot.

 

 

 

Våld mot kapten

Gotlands Allehanda 18/11 1884

För våld mot kapten H. Lindström har, såsom förut nämts, f. artilleristen Frans Axel (Oskar) Rudolf Öman varit åtalad. Ett vittne intygade igår, att svaranden tilldelat kapten L. ett så häftigt slag, att L. fallit baklänges till marken. Öman hade derpå springande flytt undan, men upphunnits och fasttagits af tvänne poliskonstaplar. Svaranden nekade fortfarande för våldet, oaktadt ett andra vittne, som sett kapten L. falla ikull men ej iakttagit, om något slag utdelats, berättade en del för Öman graverande omständigheter. Åklagaren erhöll uppskof för flere vittnens hörande. Öman förklarade, att de vittnen, han ämnat åberopa, afrest från orten.

 

 
 
 
 
_________________________________________________________________________________________
                            

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper

                            
Till huvudsidan                    Kontakta sidansvarig