Föregående sida

Tidningsklipp 1886

 

Gotlands försvar

Gotlands Tidning 21/1 1886

I den till riksdagen aflemnade propositionen förekommer ett förslag, om allmänna värnpliktslagens tillämpande på Gotland, och till ny stat med 12 årsklasser i beväringen, och 8 i landstormen, med 3 års öfningstid. Försvarstyrkan skulle komma att blifva 5000 man i 2 bataljoner samt en reserv- och depotbataljon, och 8 landstormskompanier, ett linjefotbatteri, ett reserv- och depotfotbatteri samt ett kompani fästningsartileri. Artilleristamtruppen ökas från 75 till 100 man, och fältkamreraren utbytes mot en regementsintentent.

Den nya staten belöper sig till 185,254 kr. mot nuvarande 201,997 kronor. Ett anslag äskas dessutom till beklädnad åt beväringen af 70,000 kronor.

Fårösunds befästande eller närmare sagdt anstalterna till Fårösunds försvar under förlidet år uppgingo till 740,000 kr. deraf öfver 1/2 million för anbefalda större fartygsrustningar och förhyrandet af maskinister, 128,398 kr. för diverse artillerimateriel vid Fårösund o. s. v.

Då en del af kostnaderna tages af utgående öfningsanslag o. s. v. nedsättes det ersättningsbelopp, som nu begäres af riksdagen, till 376,000 kr., hvarjemte begäres 354,000 kr. till anskaffning af min- och artillerimateriel.

 

 

 

Ytterligare befästningar

Gotlands Tidning 18/2 1886

Ytterligare befästningar skola vid Fårösund uppföras, nämligen ett jordbatteri för 6 kanoner och två blockhus för tändning af minlinier samt ett batteri vid norra inloppet, hvartill anvisats 30,356 kronor. Arbetet skall vara färdigt till den 1 nästkommande maj.

 

 

 

Kanonbåten Alfhild

Gotlands Tidning 22/2 1886

Kanonbåten Alfhild passerade i lördags eftermiddag Visby på resa från Göteborg till Stockholm.

 

 

 

Gotlands värnplikt

Gotlands Tidning 22/2 1886

I D:s N:r läses följande: Gotlands försvar bör stärkas genom den nu varande "nationalbeväringens" omdaning, och på samma gång bör rättvisa skipas emot öns befolkning. Derom äro väl alla i huvudsak ense; men om sättet synas meningarna i någon mån delade.

Hvad regeringen vill, det veta vi alla. Regeringens förslag går ut på en institition just sådan, som befolkningen efter moget öfvervägande förklarat sig önska. Vi gotländingar önska detta med större enighet till och med än sockenombudens omröstning visar, som dock utfallit med 62 ja mot 27 nej. Ty flere nej och deribland det, som Visby stads ombud inför länsstyrelsen uttalat, strida emot hvad man vet vara kommittenternas allmänna mening. Och mången, som från början svärmat för "absolut likställighet" med fastlandets beväring, har vid närmare eftertanke funnit verkliggörandet af detta "ideal" för närvarande icke blott opraktiskt utan rent af skadligt.

Den gamla, förbättrade konventionen af år 1811 har, med alla sina olägenheter och all sin tunga för befolkningen, likväl medfört vissa fördelar, som det är skäl att taga vara på. Ända till år 1845 har beväringsskyldigheten på Gotland med årliga öfningar inträdt vid fylda 15 år, under åren 1845-1857 vid 17 år och derefter vid 18 år, vid hvilken ålder den gotländska ynglingen fortfarande anses och verkligen är vapenför, såsom ock framgår af det mycket ringa antalet kasserade vid mönstringarna. Detta lyckliga förhållande torde bero at flere samverkande omständigheter.

Den icke minst vigtiga orsaken till att beväringsåldern på Gotland icke behöft framflyttas till 20 år är utan tvifvel att söka deri, att beväringens öfningar, anpassade mera efter ynglingarnes krafter än efter den jernhårda militarismens strängaste kraf, börjat så tidigt som nämdt är och fortgått ända till 30 års ålder.

Hvaraf har naturligtvis, under loppet af tre fjerdedels århundrade, den ena generationen efter den andra fått röna en gynsam verkan. Öfningar ha ej heller varit fruktade utan tvärtom efterlängtade, helst deras fullgörande medfört den högt värderade och allmänt utöfvade rättigheten för hvarje värnpliktig att under tiden mellan mötena hafva kronans gevär i sitt förvar, nyttja det vid skjutöfningar och dermed vinna pris, hvilken rätt icke tillkommer fastlandets beväring.

För Gotlands värnpligtige skulle den absoluta likställigheten således vara nära liktydig med allmän afväpning. För en så beskaffad välmening må väl riksdagen förskona oss Gotländing.

 

 

 

Den gotländska värnpligtlagen

Gotlands Tidning 1/3 1886

Den gotländska värnpligtlagen åstadkom diskussion i andra kammaren. Gotlandsrepresentanten hr Bokström hade särskildt motionerat om värnepligtens framflyttande till det tjuguförsta året samt tjenstgöringens minskande med de tolf öfverloppsdagarne i paritet med den andra svenska ungdomen. Nu visade det sig af diskussionen, att Bokström i denna sin motion icke hade understöd ens af sina Gotlandskamrater, prosten Lyth och Larsson i Fohle. Det blef derför lätt för krigsministern, som i ett längre särskildt anförande utredde ärendets behandling inför regeringen och Gotlandsombuden, att få kammaren att utan omröstning gå in på k. m:ts gotländska försvarsplan.

 

 

 

Fårösunds befästningar

Gotlands Tidning 20/3 1886

Örlogsbriggen Nordenskiöld, under befäl af löjtnant Asker, skall till Fårösund öfverföra återstående artillerimateriel och redskap, som erfordras till befästningsarbetena derstädes. Kanonbåten Skagul kommer att bogsera briggen till Fårösund och åter till Carlskrona.

 

 

 

Militärbefälhafvaren

Gotlands Tidning 31/3 1886

Militärbefälhafvaren, öfversten m. m. von Hohenhausen kommer att vistas å fastlandet en kortare tid, hvarunder öfv. löjtn. P. F. Ihre är tjenstgörande såsom t. f. militärbefälhafvare.

 

 

 

Vid krigsskolan

Gotlands Tidning 12/4 1886

Vid krigsskolan har offisersexamen blifvit aflagd af sergeanten vid Gotlands nationalbeväring G. A. Falk.

 

 

 

Militärbefälhafvaren

Gotlands Tidning 19/4 1886

Militärbefälhafvaren, öfversten m. m. v. Hohenhausen hitkom i går med ångaren Visby från hufvudstaden.

 

 

 

Kanonbåten Astrid

Gotlands Tidning 24/4 1886

Kanonbåten Astrid ankom från Stockholm till Fårösund i tisdags med stängselmateriel till befästningarna.

 

 

 

Kanonbåten Skagul

Gotlands Tidning 24/4 1886

Kanonbåten Skagul, chef kapten Palander af Vega, ankom den 17 april till Fårösund bogserande briggen Nordenskjöld från Carlskrona med åtskilligt befästningsmateriel.

 

 

 

Vapenöfningarne med nationalbeväringen

Gotlands Tidning 24/4 1886

Vapenöfningarne med nationalbeväringen skola innevarande år ega rum å vanliga mötesplatser, med undantag för Hablinge kompani, som skall öfvas å Vadstäderum, samt Hejde och Halla kompanier å Petsarfverum, under följande antal dagar: befälsmöte för afficerare d. 24-29 maj och d. 7-12 juni; befälsmöte för officerare och underofficerare; vid artilleriet d. 24 maj-12 juni med undantag af det underbefäl, som förut bevistat befälsmöte, hvilka inkallas först d. 31 maj; vid infanteriet d. 31 maj-5 juni; kompanimöten för jägare och batterimöten för beväringsartilleriet under sex dagar, södra och medelbataljonerna från den 14 juni, Visby och norra bataljonerna från den 21 juni.stambatteriets exercis den 14 juni-13 juli;förberedande öfningar för spelet den 24 maj-5 juni.

 

 

 

Öfversten frih. Palmstjerna

Gotlands Tidning 6/5 1886

Öfversten frih. Palmstjerna, lär i egenskap af Generalintendent förklarat, att ladugårdsfältet söder om Visby är lämpligast för exercis och till anläggande af dertill erforderliga barackbyggnader.

 

 

 

Kanonbåten Skagul

Gotlands Tidning 13/5 1886

 

 

Kanonbåten Skagul föres nu af kapten C. V. Bäckström såsom chef, i stället för kapten Palander af Vega, hvilken förflyttats till chef å kanonbåten Ram.

 

 

 

I utländsk krigstjenst

Gotlands Tidning 4/6 1886

Pehr Flygare, f. d. medarbetare i Gotlands Allehanda, skrifver den 5 april till Oskarshamns Posten bland annat, att han, som i slutet af 1884 lemnade fädersneslandet samt inträdde i fransk krigstjenst vid den beryktade främlingslegionen i Algeriet, efter ett par månaders fälttjenst i Afrika haft vexlande öden af hvilka särskildt nämnas strider i Tonkin. Flygare har, trots alla oroligheter i det aflägsna landet, dock med ihärdighet och under stora försakelser slagit sig fram.

 

 

 

Fältmanöver

Gotlands Tidning 1/7 1886

Fältmanöver kommer att om lördag verkställas med 3:dje batteriet af Gotlands nationalbevärings artilleri och att utsträckas 3 mil till Bönders i Klinte hvarest bivvakeras öfver natten. Möjligtvis inträffar hertigen af Gotland på ett kort besök efter att hafva öfvervarit jagten å Stora Karlsö.

 

 

 

Vid artilleri- och ingeniörshögskolan

Gotlands Tidning 1/7 1886

Vid artilleri- och ingeniörshögskolans allmänna artillerikurs, som börjar den 15 inst. juli, hafva till elever antagits und. löjt:ne vid Gotlands nationalbeväring A. J. S. Lagerheim och P. B. Ström.

 

 

 

Fältmarschen

Gotlands Tidning 7/7 1886

Fältmarschen med 3:e batteriet af Gotlands artillerikår afslöts i måndags då truppen kl. 7 på afton återkom till staden.

 

 

 

Tygförvaltaretjensten

Gotlands Tidning 7/7 1886

Tygförvaltaretjensten vid Gotlands nationalbeväring sökes af kaptenerne A. G. V. Enerorh, underlöjtnanterne J. N. Söderberg, E. G. Hellgren och L. J. E. Norberg vid Gotlands nationalbeväring.

 

 

 

Vägran att bära vapen

Gotlands Allehanda 13/7 1886

För vägran att bära vapen var jägaren vid Hoburgs kompani nr 103 Johannes Olsson instämd inför krigsrätt, som hölls härstädes i Visby. Olsson erkände att han vid besigtningsmönstring 20 sistl. Maj af samvetsskäl och enligt Guds ords befallning vägrat att taga vapen samt ställa sig i ledet, oaktadt han af kompanischefen allvarligen varnades för de följder denna hans vägran komme att medföra. Han förklarade vidare att han i alla stycken ville i all ödmjukhet vara öfverheten underdånig utom i detta fall, ty i Herrens ord förbjödes på flere ställen att bära vapen, och man måste mer lyda Gud än menniskor. Guds ord lärde, att man skulle älska sin nästa såsom sig sjelf samt att alla menniskor, både kände och okände, fattige och rike vore ens nästa, hvarjämte Herren sagt, att den, som toge till svärd, skulle med svärd förgöras. Under tårar vidhöll Olsson, att han enligt sitt samvetes vittnesbörd handlat rätt, då han åtlydt Kristi ord och sökt följa hans lefverne.

Om sina lefnadsomständigheter berättade Olsson, att han föddes 1857 i Arvika socken i Värmland, der hans föräldrar vore torparefolk. År 1873 lemnade han hemmet och konfirmerades 1874 i Gunnarskog i nämda provins. Han tjenade sedan på flere ställen i Värmland, der han sista gången 1881 begick nattvarden, tills han samma år begaf sig till Gotland, der två systrar och en hans svåger voro bosatta; i 2 1/2 år tjenade han hos sin svåger. I början af år 1883 ingick han som medlem i Hamra och Sundre baptistsamfund utan att dock hafva enligt före skrifvna former hafva anmält sig till utträde ur statskyrkan; han flyttade derpå som dräng till hemmansägaren Mattis Jakobsson, Stora Sutarfve i Hamra, med hvars dotter han enligt baptistbruk vore vigd och hade ett barn.

Enligt prestbetyg hade Olsson under skoltiden iakttagit ett berömligt uppförande samt sedan fört en sedlig och ärlig vandel. Sedan 1881 hade han ej begått nattvarden, hans kristendomskunskap och inläsningsförmåga voro försvarliga. Han lefde nu i olaglig förbindelse med sin husbondes dotter, utan hvarken kyrklig eller borgerlig vigsel. Han umgicks nu endast med baptister. Han hade ej lagligen fått utträde ur statskyrkan.

Olsson berättade slutligen, att han såsom beväring på fastlandet svurit krigsmannaed och att han förut exercerat här på Gotland. Under förhöret blef Olsson så upprörd, att krigsrättens ordförande gaf honom tillåtelse att sittande afgifva sitt svaromål.

Efter enskild öfverläggning dömde krigsrätten Olsson för vägran att åtlyda förmans befallning att enligt 84 paragrafen strafflagen för krigsmakten hållas till två månaders fängelse. Krigsrättens ledamöter voro major Cronstedt, ordförande rådman Tiberg, auditör, kaptenerna Ternstedt och Aspegren samt löjtnant Edström.

 

 

 

Afsked från auditörstjensten

Gotlands Tidning 21/7 1886

Afsked från auditörstjensten vid Gotlands nationalbeväring har på ansökan beviljats mag. sekr. Gabr. Herlitz.

 

 

 

Löjtnant Felldihjns dödsorsak

Gotlands Tidning 21/7 1886

Löjtnant Felldihjns dödsorsak har, efter af t. f. andre stadsläkaren d:r E. Scholander företagen obduktion, nu konstaterats hafva varit i följd af lefversjuka. De hemska rykten, som uppkommo deraf, att det hastiga dödsfallet sattes i samband med ett bland den aflidnes papper funnet bref af hotande innehåll, hafva sålunda dess bättre visats sakna all grund.

 

 

 

Gotlands militärväsende

Gotlands Tidning 11/8 1886

Gotlands militärväsende har sålunda blifvit omorganiseradt, att detta händanefter kommer att bestå af 2 bataljoner med 8 kompanier, nämligen norra bataljonen, som omfattar området af hela förra norra bataljonen jemte hel visby bataljon och dertill Atlingbo och Sjonhems pastorat, samt södra bataljonen, hvilken kommer att bestå af hela förra södra bataljonen och medelbataljonen med undantag af båda ofvannämda pastorat.

 

 

 

Sjukdomsfall

Gotlands Tidning 11/8 1886

Generalen frih. Ernst v. Vegesack har häftigt insjuknat vid badorten Varberg. Generalen v. Vegesack, som förut några gånger varit utsatt för samma hastigt inträffande sjukdom, "hjernattack", antages äfven nu i sin kraftfullhet komma att lyckligt öfversträfva densamma.

 

 

 

Generalen frih. v. Vegesach

Gotlands Tidning 14/8 1886

Generalen frih. v. Vegesach, hvars för några dagar sedan hastigt råkade sjukdomsfall här omtalats, befinner sig nu bättre enligt hit ingångna underrättelser. Generalen vistas tills vidare i Varberg.

 

 

 

Expropriation af mark för statens räkning

Gotlands Tidning 14/8 1886

Sedan förste landtmätaren L. T. Jacobson inkommit med uppmätningshandlingar öfver de jordområden vid Fårösund, på hvilka befästningarna derstädes jämte dertill hörande tändstationer för minlinier och kruthus voro förlagda samt en öfver samma område upprättad karta, har chefen för fortifikationen hemstält, att de å nämda karta befintliga, der särskildt utmärkta sex egofigurer måtte i laga ordning exproprieras, äfvensom rättighet till begagnande af de å kartan utmärkta vägar måtte kronan förbehållas.K. m:t har, enligt V. L., bifallit den gjorda framställningen och med anledning häraf befalt chefen för fortifikatonen att gå i författning om förvärfvande åt statsverket af de för i fråga varande ändamål erforderliga jordområden jämte öfriga rättigheter, derför kostnaden skall utaf de af chefen omhänderhafvande medlen förskjutas.

 

 

 

Generalen frih. v. Vegesack

Gotlands Tidning 18/8 1886

Generalen frih. v. Vegesack är nu fullkomligt återstäld från den sjukdom, som träffade honom i Varberg.

 

 

 

Utnämd till löjtnant

Gotlands Tidning 21/8 1886

Utnämd till löjtnant vid Gotlands nationalbeväring, underlöjtnanten E. H. Bergenström.

 

 

 

Militärbefälhafvare

Gotlands Tidning 28/8 1886

Militärbefälhafvare, öfversten m. m. v. Hohenhausen afreste i torsdags till hufvudstaden, och är under tiden majoren Carlstedt t. f. militärbefälhafvare.

 

 

 

Sergeanten vid Gotlands nationalbeväring

Gotlands Tidning 1/9 1886

Sergeanten vid Gotlands nationalbeväring H. A. Heilborn, som blifvit i behörig ordning anmäld till återinträde vid krigsskolan, skall enligt k. m:ts order antagas till elev derstädes under nu pågående lärokurs.

 

 

 

Farligt okynne - Båtsman ihjälskjuten

Gotlands Allehanda 3/9 1886

Båtsmannen nr 15 Hammer vid Roslags första kompani, hvilken 19 sistl. augusti deltog i den skjutöfning som hölls med korvetten Eugenies manskap vid Fårösund, och då illa sårades i armen af matrosen nr 40 Jonsson, som i den lösa patronen inlagt en mindre sten har i förgår aflidit å härvarande lasarett.

 

 

 

Farligt okynne

Gotlands Allehanda 1/10 1886

Farligt okynne. Vid 19 sistl. augusti före tagna öfningar vid Fårösund med manskap från korvetten Eugenie företog sig såsom förut nämts, matrosen G. F. Jonsson att af okynne lägga en mindre sten i gevärspipan med den olyckliga påföljd, att vid skottets aflossande båtmannen Hammer vid Roslags kompani å motsatta sidan träffades i armen och sedermera afled af såret på Visby lasarett. Jonsson har nu af flottans krigsrätt dömts för det han genom grof oförsiktighet varit vållande till annans död att undergå 1 års straffarbete, hvarjämte han skulle utstrykas ur krigsmaktens rullor.

 

 

 

Militära meddelanden

Gotlands Tidning 2/10 1886

K. m:t har tillåtit, att underlöjtnanten vid Gotlands nationalbeväring C. J. Gråå må från och med den 1 innevarande Oktober begagna undervisningen vid Svea artilleriregementes läroverk i och för afläggande af examen för vinnande af inträde vid Artilleri- och ingeniörhögskolan.

 

 

 

Militärbefälhafvaren

Gotlands Tidning 16/10 1886

Militärbefälhafvaren, öfversten m. von Hohenhausen och artilleribefälhafvaren majoren m. Schartau hafva afrest till hufvudstaden; och är under tiden majoren m. Carlstedt t. f. mil. befälh., kaptenen m. Hedenblad t. f. art. befälhafvare samt löjtnanten Fahnehielm t. f. tygmästare.

 

 

 

Artilleribefälhafvaren

Gotlands Tidning 23/10 1886

Artilleribefälhafvaren, major Schartau återkom hit i dag.

 

 

 

Officersexamen

Gotlands Tidning 23/10 1886

Officersexamen aflades i lördags vid krigsskolan i Karlberg af sergeanten vid Gotlands nationalbeväring C. Falk.

 

 

 

Gotlands nationalbeväring

Gotlands Tidning 13/11 1886

Magasinsförvaltaren och sjukhusinspekrören vid Gotlands nationalbeväring, f. kronofogden G. Lindström har begärt att varda förflyttad på allmänna indragningsstaten.

 

 

 

Militära meddelanden

Gotlands Tidning 13/11 1886

I enlighet med förra riksdagens beslut har förordnats att vid Gotlands nationalbeväring från och med ingången af år 1887 skola tillsättas en regementsintendent, en förrådsförvaltare, en vaktmästare och en andre bataljonsläkare, hvaremot fältkamrerare- och utredningsförvaltarebefattningarna jemte arfvode åt tre biträdande läkare indragas.

 

 

 

Utnämningar

Gotlands Tidning 17/11 1886

Till underlöjtnanter vid Gotlands nationalbeväring hafva utexaminerade eleverna vid krigsskolan C. A. Broberg och Carl Falk blifvit utnämde; och till löjtnant vid Väg- och Vattenbyggnadskåren, civilingeniören H. B. E. Holmberg.

 

 

 

Uniformsförändring

Gotlands Tidning 20/11 1886

Senast den 1 januari 1890 skola officerare och underofficerare vid indelta infanteriet och beväringskårerna jemte reserv, i armén qvarstående officerare, fältläkarekåren, regements- och bataljonsveterinärer, fästningsintendenter samt regementsintentendenter och kommissarier hafva anlagt vapenrockar med endast en knapprad.

 

 

 

Artillerister i slagsmål

Gotlands Allehanda 22/11 1886

Rättegångs- och polissaker.

Visby rådhusrätt. Om slagsmålet på qvällen 14 (november1886) dennes, förut omnämndt, hölls i dag ransakning å länsfängelset.

Utom häktade artilleristen nr 61 Karl Jakob Olof Salomon Dahlgren stodo nu på svarandesidan ynglingen Bernhard Leopold Zacharias och artilleristen Karl Vilhelm Samuelsson. Svaranden Zacharias’ berättelse om slagsmålet afvek i många väsentliga delar från de båda öfriga svarandenas. Enligt hvad ett vittne, som hela tiden iakttagit slagsmålet, berättade hade uppträdet tillgått sålunda:

Bernhard Leopold Zacharias, som hade i sitt sällskap pigan Selma Vestberg, och Dahlgren hade båda bevistat den s. k. frälsningsarméns sammankomst. Då de strax före klockan nio på qvällen begåfvo sig ut från sammankomsten, hade Z. å yttre trappan knuffat till några påträngande småpojkar, hvilken knuff äfven träffat Dahlgren. Då Dahlgren i hörnet af Mellangatan och Danzigergränd frågat Z. hvarför denne knuffat honom, tog Z. honom i kragen, drog ikull honom i rännstenen och släpade honom några alnar, samt reste derefter upp honom och slog åter ned honom till marken. Längre ned i gränden, sedan slagsmålet afstannat, började yngre brodern Zacharias (Aron Jakob), försedd med en af skolynglingen Hallin lånad krycka, att gå anfallsvis tillväga genom att bakifrån kasta sig öfver Dahlgren, hvarvid denne och båda bröderna kommo i handgemäng. Artilleristen Samulesson kastade då af sig kappan och sökte skilja slagskämparne år, hvarförinnan han dock af äldre Z. erhöll två slag. Alla fyra voro nu i slagsmål, hvarunder de drogo sig mot trappan af Häggska huset vid Strandgatan. Inom kort ditkommo två konstaplar och förde yngre Zacharias, som erhållit två blödande sår till fältskär, hvarefter den sårade af tillkallad läkare remitterades till lasarettet.

Dahlgren erkände, att han med en knif, som sjömannen Karl Östergren gifvit honom under slagsmålet, tilldelade yngre Z. två hugg, sedan han af båda bröderna blifvit öfverfallen. Han trodde all äldre Z. blifvit förargad derför att han tilltalat den flicka Z. hade i sällskap med ett ”god afton, Selma”.

Samuelsson erkände att han, vid sitt försök att skilja de stridande och sedan han erhållit två slag af äldre Z., tilldelat äldre Z. ett par slag.

Äldre Zacharias påstod att han endast försvarat sig, då han blifvit öfverfallen.

En knif, som hittats på valplatsen, har befunnits tillhöra yngre Z. Enligt uppgift vid polisförhöret skulle äldre Z. äfven vid tillfället haft knif uppe, men detta förnekade han.

Yngre Z. vårdas ännu på lasarettet; hans sår anses dock ej vara af någon farligare beskaffenhet. Så snart han tillfrisknar, kommer han att tilltalas för delaktighet i slagsmålet.

Dahlgren har på begäran erhållit afsked från artilleristamtruppen.

Målet uppsköts för närmare utredning.

 

 

 

Gotlands nationalbevärings officerskår

Gotlands Tidning 27/11 1886

Gotlands nationalbevärings officerskår kommer att minskas på grund af nya omorganisationen. Derför hafva följande transportsökande anmält sig, nämligen kaptenerna M. Gyllenram, Ch. Hamberg, O. Gyllenram, P. Drös och E. N. Bökman, löjtnanterna F. Hertzman, C. F. Edström, C. af Klint, O. Reutersvärd och C. Bratt tillika med nyutnämde underlöjtnanterna C. A. Broberg och Carl Falk till Hallands bataljon samt under. löjtnanterna A. R. E. Drangel, E. N. Löfdal, H. R. A. Ericsson och T. Sundholm till Blekinge bataljon.Samtliga dessa sexton ansökningar hafva tillstyrkts af militärbefälhafvaren.

 

 

 

Gotlands nationalbeväring

Gotlands Tidning 8/12 1886

Till bataljonsområdesbefälhafvare hafva utnämts major Carlstedt för norra bataljonsområdet och major Cronstedt för det södra.
Till kompaniområdesbefälhafvare hafva utnämts kaptenerna Ternstedt för Visby område, Arnelius för Roma, Ericsson för Tingstäde, Norén för Lärbro, Lange för Hemse och Vennemo för Hafdhems kompaniområde.

 

 

 

Dödsfall. Sten Wilhelm Edvard August Sandels

Gotlands Tidning 23/12 1886

Hufvudmannen för adliga ätten Sandels, kaptenen i flottans reserv Sten Wilhelm Edvard August Sandels har aflidit den 4 dec. vid nära 55 års ålder.
Kapten Sandels utnämdes, enligt St. D., 1855 till sekundlöjtnant i flottan, blef premierlöjtnant 1864 och kaptenlöjtnant 1870 samt öfverflyttades 1873 till indragningsstaten. Han har deltagit 1856-1857 i korvetten Lagerbjelkes expedition till södra Amerika och Vestindien samt i flere andra sjöexpeditioner med kronans fartyg till Medelhafvet och Nordsjön, samt tjenstgjorde åren 1867-1869, med tjenstledighet från flottan, å handelsfartyg under färder till norra Amerika och Vestindien. Under åren 1870-1873 var han chef för första och andra Gotlands båtsmanskompanier Sandels var sedan 1876 gift med Lina Heidström från Visby och hade med henne 4 barn.

 

 

 

Till förrådsförvaltare

Gotlands Tidning 31/12 1886

Till förrådsförvaltare vid Gotlands nationalbeväring har bland sju sökande utnämts fanjunkaren vid Svea lifgarde A. G. Rossander.

 

 

 

Armén

Gotlands Tidning 31/12 1886

Till nedan nämda beställningar vid Hallands bataljon har k. m:t transporterat och förordnat följande officerare vid Gotlands nationalbeväring, sämligen: till kaptener, kaptenerna C. N. C. Hamberg och P. F. C. Drös; till kapten i bataljoren och regementsqvartermästare, kaptenen E. N. Bökman; till löjtnanter, löjtnanterna C. F. Edström, K. A.af Klint, V. E. Reutersvärd och K. Bratt; samt till underlöjtnanter, underlöjtnanterna K. O. P. Hofflander och C. A. Broberg.

 

 

 
 
 
 
_________________________________________________________________________________________
                            

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper

                            
Till huvudsidan                    Kontakta sidansvarig