Föregående sida

Tidningsklipp 1910

 

Inskrifningsförrättningarnas resultat

Gotlands Allehanda 26/3 1910

Inskrifningsförrättningarnas resultat. Antalet af de ynglingar som vid årets inskrifningsförrättningar på grund af kroppsfel och sjukdom förklarats till krigstjänst odugliga var 59. Kassationsprocenten var 16. Motsvarande siffra för hela Sverige  har i medeltal under de senaste 5 åren varit 18, hvadan gotlänningarne tyckas vara friskare än andra svenskar. De vanligaste kassationsorsakerna voro, som oftast är fallet, sjukdomar i cirkulationsorganen samt i bensystemet och rörelseorganen.

 
 
 

Sjukvården å Visborgs slätt

Gotlands Allehanda 25/5 1910

K. m:t har befalt, att en extra läkare skall tjänstgöra  vid Gotlands infanteriregemente under tre månader från och med 1 instundande juni.

 
 
 

Traftäflingarna å Visborgs slätt

Gotlands Allehanda 25/5 1910

Traftäflingarna å Visborgs slätt i sommar komma att gå af stapeln någon dag i mitten af Juli månad och icke, såsom i gårdagsnumret uppgafs, 21 aug. Dagen är emellertid icke ännu definitivt bestämd.

 
 
 

Befälet öfver Gotlands infanteriregemente

Gotlands Allehanda 25/5 1910

Befälet öfver Gotlands infanteriregemente och Gotlands inskrifningsområde under tiden 24-28 dennes, då överstelöjtnant L. V. Fineman deltager i fältöfningarna med Gotlands trupper, föres af major A. Wester.

 
 
 

Schefen för artillerikåren

Gotlands Allehanda 2/6 1910

Schefen för artillerikåren, öfverstelöjtnant  K. O. Toll, afreste i går afton till Upsala för att i egenskap af lärare deltaga i årets taktiska utbildningskurs för kaptener (ryttmästare). Under kårschefens bortovaro föres befälet öfver artillerikåren af kapten F. V. Beselin.

 
 
 

Skördats af döden

Gotlands Allehanda 2/6 1910

Skördats af döden har nu verkligen kustartilleristen n:r 36 Edmund Yttergren, om hvars frånfälle båda våra platskolleger förut meddelat förhastade notiser.

Yttergren, som under sin tjänstgöring vid kustartilleridetachementet å Fårösund insjuknade i nervfeber och med anledning däraf infördes till härvarande lasarett för erhållande af nödig vård, har efter långvarigt aftynande aflifit där i natt, 22 år gammal. Han var bördig från Stenkyrka. Dödsorsaken uppges ha varit lungtuberkulos, men bekräftelse härå har icke erhållits, då Yttergrens fader på sin fråga till lasarettsläkaren, om så varit förhållandet, icke bevärdigats med något svar.

 
 
 

Ryska pansardäckskryssaren Aurora

Gotlands Allehanda 6/6 1910

Ryska pansardäckskryssaren Aurora, som hitländer i morgon (7/6 1910) närmast från Baltischport, är systerbåt till kryssaren Diana, som var här ifjol, och är liksom denna ute på öfningsexpedition med kadetter.
Fartyget, som sjösattes för 10 år sedan, har 6,700 tons deplacement och gör 18 till 20 knops fart samt är beväradt med 8 st. 15 centimeters kanoner förutom 30 lätta kanoner och 3 torpedtuber.

Aurora tog del i rysk-japanska kriget och tillhörde liksom Diana de spillror af ryska ostasiatiska flottan som vid krigets slut räddades åt hemlandet.
− Ryske militärattachén i Stockholm, öfverstelöjtnant grefve Alexej Ignatiev har idag hitländt för att i morgon vara sina landsmän till mötes.

 
 
 

Kryssarbesöket

Gotlands Allehanda 7/6 1910

Kryssarbesöket. Ryska pansardäckskryssaren ”Aurora” hitlände vid 8-tiden idag (7/6 1910) på morgonen och förankrade ute på redden.
Omedelbart efter kryssarens ankomst gick ryske v. konsuln härstädes grosshandl. C. J. Björkander ombord på fartyget, åtföljd af den från hufvudstaden hitreste ryske marinattachén i Stockholm, kapten Alexej Petrov – icke militärattachén Alexej Ignatiev, som i gårdagsnumret felaktigt uppgafs. Konsuln hälsades vid affärden från fartyget med dånande salut, och vid 12-tiden på middagen steg kryssarens schef, kommendör Leskow, i land för att göra uppvaktning hos länets höfding samt på militärbefälets expedition, där han mottogs af öfverstelöjtnant L. Fineman.
Kl. 2 aflade landshöfdingen och öfverstelöjtnanten kontravisit ombord på kryssaren. Ursprungligen var besöket här ämnadt att räcka i tre dagar, men genom ändrade order har senare bestämts, att kryssaren skall afgå härifrån redan i morgon bittida.

 
 
 

Det ryska kryssarbesöket

Gotlands Allehanda 8/6 1910

Det ryska kryssarbesöket härstädes blef, gent emot hvad som var ämnadt från början, endast en fransysk visit, ty redan kl. 8 i morse (8/6 1910) lättade ”Aurora” ankar och afgick norrut.
Under det korta besöket här gjorde såväl manskapet som de ombordvarande kadetterna, i allmänhet ungt och trefligt folk, samt befälet täta besök i land, hvarvid de med kameran i hand ströfvade omkring å våra gator och promenadplatser. Hvad som därvid var ägnadt att förvåna var, att samtliga befälspersoner uppträdde i civil dräkt och icke i sina lysande uniformer. Förklaringen härtill lär vara den, att de ville vara så ogenerade som möjligt, helst som de på grund af det förkortade uppehållet här icke voro i tillfälle att återgälda några till deras ära möjligen tillämnade festligheter.

”Aurora”, som skall inträffa i Reval 27 dennes, kommer dessförinnan att företaga kryssningar i Östersjön, hufvudsakligen i och för skjutöfningar.

 
 
 

Far och son följdes i döden

Gotlands Allehanda 21/6 1910

Å Militärsjukhuset på Visborgs slätt afled kl. 6,15 i går morse beväringsmannen vid 10:e kompaniet af Gotlands infanteriregemente n:r 37 82/09 Johan Mathias Person. Dödsorsaken var lunginflammation.

Persson, som hade sitt hem vid Siffride i Fide, hade legat rätt länge på sjukhuset, hvarest han, utom af ord. Sköterskan, jämväl vårdats af en syster. Ett par timmar efter broderns död erhöll hon telefonledes ett nytt sorgebud, mälande att äfven hennes fader, hemmansägaren P. Persson kl. half 8 på morgonen samma dag aflidit i hemmet efter en tids sjukdom

Med föga mer än en timmes mellantid blevo sålunda far och son skördade af döden.

Sonens lik fördes med aftontåget i går till Fide för att jordas samtidigt med faderns.

 
 
 

Bland blåkragar på Fårösund

Gotlands Allehanda 17/9 1910

Inryckningsdagen

Det var den 14 Januari. Långt innan den myckna julmaten ännu hunnit smälta, och medan en del dåsighet ännu satt kvar i kroppen, mottog en del af årets värnpliktsskyldige, och jag bland dem, följande order: ”För att undergå 258 (otydl.) dagars vapenöfning, har ni att inställa eder vid Fårösunds kustartilleridetachement den 14 Januari kl. 4 e. m.”, hwilket naturligtvis hade till följd, att man skyndsammast måste ”rycka upp” sig och tänka på att förbereda sig till den nära nio månaders vistelsen i ”kulturens utkant” för att under denna tid gälda ett af de första kraf, fosterlandet ställer på sina unga söner.

Men hvarför till Fårösund?

Ja, att man, som varande Visbyit, af fri vilja valt denna plats som vistelseort under värnpliktsdagarna kan måhända tyckas underligt, men se människan är nu en gång sådan, att hon önskar omväxling, är vetgirig och gärna vill se något nytt. Hur beväringsmännen ha det på ”slätten” det vet man ju och likaså vid artillerikåren. Men därute, i sjömansmössa och blåkrage, där måtte det vara annorlunda, ett annat lif, något nytt – se där orsaken.
Nå, det var som sagdt den 14 januari hän-ryckningen (på militärspråket in-rycknings-dagen).

Sättet att tillryggalägga de fem mil, som skilja Visby från Fårösund, fick man själf välja, och jag bestämde mig för det i mitt tycke bästa sättet att komma fram i världen, nämligen att åka som ”kronan” godhetsfullt bestod truppbiljett till Tingstäde – icke längre – pallrade man sig ned till järnvägsstationen till middagståget, bytte ut truppbiljetten mot ett vanligt respass och gick så ombord för att i lugn och ro närma sig resans mål.

Då detta efter omkring en timmes färd kommit ett par mil närmare, var man i Tingstäde. Vid stationshuset upptäckte jag en klick ynglingar, som sågo ut att vara stadda i samma ärende och med samma mål som jag.

”Till Fårösund?”

”Jaha”, mycket riktigt.

Tillsammans tolf stycken. Och tre mil kvar till destinationsorten. Hur komma dit så många på en gång med det kommunikationsmedel som här stå till buds? Rusning till ”postskjutsen”.

”Plats för högst sex stycken”, upplyser kusken.

Nämnda antal individer sögo sig genast fast vid åkdonet, och de öfriga fingo gå. Naturligtvis för att om möjligt drifva upp någon bondskjuts i närheten, som mot dryg ersättning skulle befordra dem vidare.

Jag fick emellertid plats på postskjutsen, ett hvad utrymmet beträffar ganska knappt  tilltaget åkdon, och blef tillsammans med fem kamrater, matknyten, öfrigt bagage, paket och postsäckar m. m. vederbörligen inpackad på desamma, och så begynte landsvägsresan.

Temperaturen var ganska låg, och snöflingorna hvirflade om hvarandra i luften, men under första delen af resan redde vi oss dock ganska bra mot kylan, då skjutsbonden tjänstevilligt lämnade oss sina hästtäcken, för att vi med deras hjälp skulle kunna bibehålla kroppsvärmen.

Vid Lärbro skedde emellertid ombyte af skjuts. Hittills hade vi således lyckats utestänga kölden, men nu blef det värre. Som den nya skjutsbonden, insvept i en stor päls, hade tvänne präktiga hästtäcken liggande på åkdynan, trodde vi naturligtvis, att vi äfven här skulle få låna dem under färden, då de ju icke begagnas. Men vid vår begäran därom, fingo vi till svar: ”Ånaj, mejn’ hästtäckar bihöfvar ja själfvar, u dajm har int I ti gär’, de aj.

Sade och satte sig resolut på sin egendom.  Följden af detta humana bemötande var, att vi, då vi vid fem-tiden på e. m. under snöyra och köld hunno fram till vår bestämmelseort, nästan voro stelfrusna.

Men, ”allting har en öfvergång”, sa’ bonden när han körde öfver sjön, och ändtligen voro framme. Så snart vi krånglat oss af skjutsen och fått blodet i lifligare omlopp så att våra lemmar blefvo tjänstbara, styrde vi kosan mot kasernbyggnaden, ledda dit af ljuset från några hväsande luxlampor och voro snart under tak därsammastädes.

Men, knappast hade vi hunnit befria oss från vårt ”gepäck”, innan vi åter blefvo utfösta. Vi skulle badas ”alle zusammen” – ner i badstun. Många af pojkarna hade troligen aldrig förr varit med om sådant, särskilt duschen, och protesterade högljudt mot det kalla, svalkande vattnet, som strömmade ner öfver deras nakna ryggar. Efter badet fick man traska upp till kasern’ igen, där man fick sig logementet och sängplatser anvisade. Så fick den nakna skaran defilera förbi detachementsläkaren, det var läkarebesiktningen.

Sedan kom det högtidliga ögonblicket, då man skulle krypa i kronans kläder. När vi efter en stund synade hvarandra fyldes logementet af skrattsalvor, då det upptäcktes, hur man tog sig ut. En lång räkel på 198 cm. hade krupit för långt genom byxbenen och flaggade i bedröfvelsen på half stång, en annan sopar golfvet med byxorna, under det att en tredje förgäfves anstränger sig att få mer än halfva hufvudet genom öppningen i blusen.

Sedan vi blifvit något så när presentabla kommenderades ”uppställning” i gymnastiksalen hvarest detachementsbefälhafvaren, kapten W. Brogren, med några enkla varma ord hälsade oss, och därefter fingo vi försöka att göra och känna oss hemmastadda.

”Tapto” blåses kl. 9 och då ”korum” en kvarts timme efteråt är öfver, måste man tänka på att ”nopå” om man skall hinna vara i sin säng, då ”tystnadssignalen” går klockan half tio, då lamporna släckas och det kommenderas: ”Sof” !

Mera framledes, ty dagrummet skall nu stängas.

574:an

 
 
 

Gotlands soldatmissionssällskap

Gotlands Allehanda 26/9 1910

Gotlands soldatmissionssällskap har erhållit af arméförvaltningens fortifikationsdepartement att för soldathemmets räkning taga vatten från vattenledningen å Visborgs slätt under vilkor, att ingen kostnad för ledningen eller dess underhåll drsbbar kronan samt att kasärnofficerens anvisningar följes vid ledningens anordnande; att sällskapet är skyldigt uppsätta vattenmätare, som kontrolleras af den militärbefälhafvaren härtill förordnar; att sällskapet  betalar för hvarje genom dess ledning förbrukad kubikmeter vatten 12 öre eller lika med  den för Visby stad förut bestämda ersättningen samt att militärbefälhafvaren äger att förbjuda användande i händelse vattentillgången skulle bli knapp eller andra omständigheter så fordra.

 

 
 
 
 
 
_________________________________________________________________________________________
                            

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper

                            
Till huvudsidan                    Kontakta sidansvarig