Föregående sida

Tidningsklipp 1978

 

Vem försökte sätta eld på A 7:s bilar?

Gotlands Allehanda 20/2 1978

En brand på A 7 vid tretiden på tisdagsmorgonen (19/9 1978) var av allt att döma anlagd. Tack vare att två patrullerande värnpliktiga upptäckte elden i ett tidigt stadium kunde skadorna begränsas. Saken har polisanmälts.
Två vaktmän upptäckte vid tretiden att det brann i en uppställd terrängbil, en s. k. ”valp”. De ingrep omedelbart och släckte elden. Efteråt upptäcktes det att flera andra bilar i närheten blivit uppbrutna och trasor och papper indränkta med bensin och olja placerats i bilarna och mellan bilarna.

Sammanlagt fanns det elva terrängbilar på platsen, som alla hade satts i brand om inte saken upptäckts så tidigt.

Den eller de som brutit upp bilarna hade fått tag på dieselolja ur fordonens bränsledunkar och hällt ut den. Motorrummen på bilarna hade också öppnats och bränsleslangar lossats.

Ytterligare sex militära fordon, som stod uppställda en bit bort, hade utsatts för skadegörelse. Vindrutor hade slagits sönder, instrument och vindrutetorkare hade demolerats och däcken punkterats.

 
 
 

Nu belönas grabbarna som avvärjde storbrand på A 7

Gotlands Allehanda 7/10 1978

− Av Ingvar Andersson –

Nu belönas Alf Jacobsson, Fårösund och Anders Wiman, Visby för sitt rådiga ingripande i samband med den anlagda branden på A 7 tidigare i år. Bland annat var raden av militärfordon i bakgrunden i farozonen.
 


Nu belönas Alf Jacobsson, Fårösund och Anders Wiman, Visby för sitt rådiga ingripande i samband med

den anlagda branden på A 7 tidigare i år. Bland annat var raden av militärfordon i bakgrunden i farozonen

  

− Det brann friskt i framsätet på bilen och bakom förarsätet flödade brinnande bensin fram ur en dunk. Jag påbörjade släckningsarbetet medan Anders sprang iväg för att larma den övriga vaktstyrkan.

Han som berättar detta heter Alf Jacobsson och är från Fårösund. Det var han och kompisen Anders Wiman från Visby som avvärjde en storbrand vid A 7 den 19 september i år.

Branden var anlagd i ett militärt fordon – en så kallad ”valp” eller 903:a – inne på själva området. Tiotalet andra bilar, liksom ett garage var i farozonen, men klarade sig tack vare det snabba ingripandet från befälseleverna Jacobsson och Wiman på 11:e kompaniet Lv 2.

Tidigt på måndag morgon (9/10 1978) medaljeras Alf Jacobsson och Anders Wiman för sitt rådiga ingripande. GA fick en kort pratstund med de blivande medaljörerna i går, strax innan de åkte hem för helgpermis.
− Vi gick vaktordonanser (sic) då händelsen inträffade. Ett par timmar innan hade vi gått rundan förbi bilarna och då var allt lugnt. Klockan var ungefär tre på morgonen då vi fick se att det brann i en av bilarna, berättar Alf.
 

Brann nära garage

− Bilen det brann i var bortrullad från de övriga cirka 20 meter och stod tätt intill ett garage. Vi har senare fått höra att tändningskablarna troligen smält ihop av branden och en växel var ilagd så att bilen kan ha gett sig av på egen hand, fortsätter han.
− Det allra första vi gjorde var att försöka komma i kontakt med vaktchefen via de walkie talkie vi är utrustade med under våra vaktrundor, fyller Anders i. Typiskt nog fungerade den inte då. Vi hade innan rundan testat den och då var den okej. Det visade sig senare att batteriet ”gått ner”.
Nu var goda råd dyra. Alf och Anders delade snabbt upp arbetet, Anders kutade iväg för att larma den övriga vaktstyrkan medan Alf åtog sig släckningsarbetet.

 

Tänkte hämta slang

− Jag tänkte först hämta en vattenslang från spolplattan 50 meter längre bort, berättar Alf. Men upptäckte en brandsläckare på garageväggen och slet åt mig den. Först öppnade jag bakdörren och släckte den brinnande bensindunken. Sedan tog jag ut dunken ur bilen. Den tog eld igen, nästan explosionsartat.
− Nej, jag brände mig inte, men oj så nära det var, säger Alf och ser nästan skrämd ut. När brandsläckaren var tömd försökte jag att stampa på eldhärdarna. Till sist grävde jag ur det brinnande sätet med k-pistkolven och rakade också ut några brinnande vedträn ut ur bilen.
Under tiden hade Anders larmat den övriga vaktstyrkan som övertog bevakningen av bilparken.

 

Dramatiskt

− Det var faktiskt ganska dramatiskt ett tag, berättar Anders. Flera dörrar till de andra bilarna stod öppna och slog i blåsten. Vi visste ju inte om någon var i färd med att tutta på fler ”valpar”.
Han fortsätter:
− Det var också nervöst att fortsätta vaktrundan. Vi visste ju inte om någon ännu smög omkring inne på området. Jag är glad att vi inte träffade på någon. Vi kunde ha blivit tvungna att skjuta skarpt.

 

11 bilar saboterade

Sammanlagt 11 bilar utsattes för sabotage den aktuella natten. I flera hade placerats bensin. Och dieselindränkta trasor och hushållspapper. Vindrutor och instrumentpaneler var sönderslagna, vindrutetorkare demonterade och däck punkterade.

− Vi hade inte behövt komma många minuter senare och hela garaget hade varit övertänt. Bilen stod ju med fronten mot väggen och brann, slutar Alf Jacobsson. Det blev förresten en jobbig vecka eftersom dubbla vakter beordrades ut dygnet runt.
Någon extra permis fick alltså inte grabbarna, men på måndag får de som sagt motta belöningar för sitt rådiga ingripande ur nye A 7-chefen, Reinhold Lahtis hand.
Kriminalpolisen i Visby uppgiver att de ännu inte fått något spår efter den eller de personer som anlade branden. Polisen vill av den anledningen gärna komma i kontakt med personer som kan ge vägledande tips.

 

 

 

Vapen förvarades felaktigt - Automatkarbin, k-pistar och kulspruta är stulna

Gotlands Allehanda 17/10 1978

Vid middagstid i lördags (14/10 1978) upptäcktes ett inbrott i ett militärförråd i Sproge.

Tre kulsprutepistoler, en automatkarbin samt en kulspruta blev bytet. Kulsprutepistolerna var kompletta.

I går eftermiddags upptäcktes ett inbrottsförsök i ett ammunitionsförråd på mellersta Gotland.
- Jag kan inte svara på om det finns ett samband mellan de här två händelserna. Men vi ser mycket allvarligt på det inträffade, säger Per Lundbäck, stabschef på militärkommandot.

Vem kan ha användning för dessa vapen? Ja, den frågan ställer sig naturligtvis både polis och militär. Ännu pågår utredning och inventering.
- Vapnen var inte förvarade på rätt sätt. De ska vara inlåsta i ett pansarskåp eller en kasun. Men inför en hemvärnsövning var vapnen framplockade, en del av dem kompletta. Så får det alltså inte vara. Nu stod vapnen i ett rum bakom en låst dörr med pansarbeslag. Men det räcker inte, säger Per Lundbäck

Enligt den ännu pågående polisundersökningen verkar det som inbrottet förövats med hjälp av en kofot och en stor tång. Så lätt är det tydligen att komma in i ett militärförråd.

Annat viktigt material som fanns i förrådet i Sproge har flyttats till någon annan plats.

Någon polisundersökning av inbrottet i ammunitionsförrådet på mellersta Gotland har ännu inte påbörjats. Men vad som hittills framkommit är att det verkar som om inbrottet inte har kunnat slutföras.

Det är ett kraftigt lås med skyddskåpa som har sågats sönder.
- Säkert två timmars jobb, tror Per Lundbäck.
Hemsepolisen undersöker för närvarande skadegörelse på ett tiotal lås till sex värn i När-trakten. Skadegörelsen upptäcktes i fredags. En del av skadorna har åsamkats genom stenkastning.

Inom den närmaste framtiden kommer samtliga förråd över Gotland att ses över.

 

 

 

Fem har anhållits för vapenstölderna

Gotlands Allehanda 18/10 1978

Inbrottet i militärförrådet i Sproge är nu uppklarat.

Polisen har gripit fem misstänkta män och åklagaren har anhållit dessa.

Det var i lördags som inbrottet och stölden upptäcktes. Tre kulsprutepistoler, en automatkarbin och en kulspruta saknades.

Det var i går (17/10 1978) som polisen grep en man som misstänktes för stöld av den bil, som kvaddats på Klinteberget. I samband med detta kom det fram uppgifter som ledde till gripandet av ytterligare en man, som allstå även han varit med om bilstölden.

Bilstölden kunde sättas i samband med inbrottet vid Gotlandsflis, där verktyg stulits.
Förhören med de två misstänkta gav vid handen att ytterligare tre män varit med om inbrottet. Sedan även dessa hämtats in för förhör rullades även vapenstölden upp.

Sammanlagt sitter alltså fem gotlänningar i åldern 17-20 år anhållna. Som anhållningsskäl uppger åklagaren inbrott i vapenförrådet i Sproge.

Polisen uppger att allt stöldgods återtagits.

”Med råge” skulle man kunna säga eftersom tjuvarna kommit över mer än vad som först uppgivits: en kulspruta, en AK 4, tre k-pistar, fyra mausergevär, 9 bajonetter, samt ammunition till kulsprutan och k-pistarna.

En del av de anhållna har tidigare haft kontakt med polisen.
Vid förhör har framkommit att kvintetten haft för avsikt att sälja stöldgodset.

 

 

 

Två erkänner ytterligare en vapenstöld

Gotlands Allehanda 19/10 1978

Vapenstölden i Gotlands Järnhandel för ca. två veckor sedan har klarats upp. Två av de fem män som sitter anhållna för vapenstölden i Sproge erkände vid gårdagens polisförhör att de gjort inbrottet.

De hade stulit en AK 4 och två hagelgevär samt en del ammunition. Samtliga vapen var kompletta och felaktigt förvarade uppger polisen.

De två männen hade grävt ner vapnen och ammunitionen i skogen omkring 3 kilometer öster om Klinte, dock inte på samma ställe som vapnen från Sproge.

Polisen håller ännu på med utredningen om vapenstölderna.

 

 

 

GA-läsarna tycker. . .

Gotlands Allehanda 28/10 1978

Vi ångrar att vi stal vapnen!
Vi är fem grabbar som var med om vapenstölden i Sproge. Vi åkte runt i bilen och försökte hitta på något roligt att göra.  Resten vet ni nu genom tidningarna. Fast det var inte planerat som tidningarna skrev.

Vi ångrar så klart vad vi har gjort, och vi försöker inte försvara oss. Men bara för att vi gjorde ett snedsteg, så är vi inte några ligister.

Vi 5 grabbar i Klinte

 
 
 
 
 
_________________________________________________________________________________________
                            

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper

                            
Till huvudsidan                    Kontakta sidansvarig