Föregående sida

Tidningsklipp 1986

 

”PECKE” – P 18-befälet med VM-medalj i sikte

Gotlands Allehanda 5/8 1986

 

PER-HÅKAN ”PECKE” JOHANSSON, 28-årig skåning som bott tio år på Gotland, hoppas på en VM-medalj i det militära femkamps-VM som inleds på fredag (8/8 1986) i Österrike. ”Pecke” gör sitt första VM som ordinarie, tidigare har han med två gånger som reserv.

 

I dag åker P 18-löjtnanten Per-Håkan ”Pecke” Johansson, 28,  till Wien i Österrike för att tävla i VM i militär femkamp, siktet är högt uppställt:

– Individuellt hoppas jag på en plats bland de 20 bästa, och i lagtävlingen hoppas jag att Sverige kan ta en medalj.

Gotland har sedan flera år två duktiga militära femkampare av hög nationell klass, Stefan Tibblin och ”Pecke” Johansson, båda tävlande för P 18. Medan ”Pecke” gör en av sina bästa säsonger och för första gången får åka som ordinarie till ett VM (han har två VM som reserv) har Stefan Tibblin fått sin första säsong spolierad av skador. Han sitter nyopererad hemma.

– Jag har siktet inställt på VM nästa år. Då går det i Stockholm, säger Stefan.

”Pecke” Johansson har som första meriter en tiondeplats i NM och en andraplats i SM. Att han i år gör sin kanske bästa säsong förklarar han med att löpningen förbättrats.

Via NM och en stor internationell tävling i München kvalificerade sig ”Pecke” Johansson till det svenska VM-laget som består av sex man.

I Wien är det 18 nationer som gör upp om medaljerna. I Sydamerika och Kina är militär femkamp en stor sport med många aktiva och stor publik på tävlingarna.

Ändå hoppas ”Pecke” Johansson att Sverige – en liten nation med bara cirka 50 aktiva – ska kunna ta medalj. I lagtävlingen räknas de fyra bästa av lagets sex deltagare, och ”Pecke” hoppas vara en av de fyra i svenska laget.

Tävlingarna inleds på fredag, då skjutningen avgörs. På lördag blir det hinderlöpning, sedan simning på söndag. VM fortsätter sedan på måndag med handgranatkastning och avslutas på tisdag med löpning.

 
 
 

Stora flottbesök i Visby! 179 danska flottister gör ön…

Gotlands Allehanda 9/8 1986

− Av Jurgen von Zweigbergk –

  

I särklass störst i samlingen krigsfartyg var det danska minfartyget  ”Fyen” med bevakningsbåten ”Najaden” på utsidan.

 

Det danska minfartyget ”Fyen” (med bevakningsfartyget ”Najaden” på utsidan) är i särklass det största örlogsfartyget i ”marinbasen” Visby just nu. Men fartyget är modiga 25 år gammalt och chefen kommendörkapten Jørgen E. Hansen väntar en ny generation:
− Inte heller i Danmark har vi pengar att bygga ut försvarsmakten. Men vår flotta får en ny, intressant serie fartyg byggda i Karlskrona i glasfiber efter ”Landsort”-modell. Men vi köper bara skrovet. All utrustning i övrigt byggs in i Danmark. Finessen är att denna nya typ kan få en enkel och driftsbillig fason i fredstid, kompletteras vid ofred. Vi kan öva och spara pengar.
Övning är just vad ”Fyen” och ”Najaden” sysslar med tillsammans med en rad andra enheter hemma i Danmark och årets kulmen är nära förestående, Natoövningen ”Northern Wedding” där danskarna, liksom i fall av krig, skyddar sina farvatten med minutläggning.
På ”Fyen”, finns nu många typer av utbildning: kadetter, konstapelelever (underofficerare) och värnpliktiga som främst svarar för all service.
− Vi får bra folk till marinen, menar kommendör Hansen. Men så är det lockande att bli värnpliktig – man har lön efter vad som tillämpas på arbetsmarknaden. Summa 170 man finns det på de två fartygen varav ett par amerikanska kadetter på utbytesbasis.

Danskarna kommer närmast från finska Raumo där övningsfartyget från Norden (med bl. a. svenska ”Visborg”) mötts i idrottsgrenar.

Danskarna vann!

Programmet på Gotland blir omfattande: I Fårösund har spelats fotboll mot KA 3, bussrundturer, Fornsalen och mycket annat. Artighetsvisiterna har avlöst varandra och stadens danske konsul Eric D. Nilsson har haft en bråd dag.

Allmänheten får komma ombord lördag kl. 14-16 och söndag kl. 14-16.
− Vi är redo, skämtar kommendör Hansen. I finska Raumo var det tusentals intresserade som hälsade på!

 
 
 

Sveriges främste ubåtsjägare:

Gotlands Allehanda 9/8 1986

 

– Jag oroas över att folk inte inser faran med alla ubåtskränkningar!

– Av JURGEN VON ZWEIGBERGK –

– Jag är orolig över att folk inte tycks vara medvetna om faran med ständiga ubåtskränkningar. Jag vet ju att våra gränser kränks av främmande undervattensfarkoster. Jag har varit med om att jaga dem. Jag har hört deras motorljud, ljud från buller ombord. Slammer. En lucka som stängs. De finns där!

 

De svenska fartygen löper in i Visby hamn och väcker intresse hos flanerande turister och Visbybor

 

Så säger landets ubåtsjägare nummer ett, kommendör Peter Nordbeck som i fredags (8/8 1986) ledde landets första ubåtsjaktstyrka till Visby med nyheterna i flottan, kustkorvetterna ”Stockholm” och ”Malmö” i spetsen. Visby hamn ser därmed över veckoslutet ut som en veritabel marinbas. 16 enheter ur svenska marinen ligger vid kaj. Och därtill kommer två danska övningsfartyg. Sammanlagt torde cirka 500 sailors kunna blanda sig med turistuppbådet.

För kustkorvetterna är det första besöket i Visby. Kompakta fartyg, något nummer större än flottans torpedbåtar, gasturbindrivna med fart kring 30 knop, utrustade med en hel arsenal. Där finns kanoner för främst flygplansbekämpning, sjömålsrobotar, torpeder, minor och vapen för ubåtsbekämpning där en ny anti-ubåtstorped ännu skall installeras.

– Det är världens finaste fartyg av sitt slag, summerar kommendör Peter Nordbeck. Vi har det bästa ifråga om hydrofoner och robotbekämpningsmedel i bl. a. form av telestörning som får inflygande robotar ur kurs.

Men kustkorvetterna har tagits fram främst för åter ge flottan vapen mot ubåtar. Två är levererade, ytterligare fyra kommer. Politikerna anser att man måste ta itu med kränkningarna.

Men även om kommendör Nordbecks styrka ser imponerande ut med två korvetter, fem moderna patrullbåtar, numera också kapabla att jaga ubåtar, minsvepardivisionerna – och någonstans ute i havet ett par ubåtar och några helikoptrar därtill menar Nordbeck att detta bara är ett embryo till en ubåtsjaktstyrka.

– Vi behöver ett par korvetter till och fler helikoptrar. Och så får vi en jaktstyrka. Sen måste vi ställa upp flera sådana, helst 5–6 stycken om vi skall täcka kusten.

Marinen känner trycket från politiker och från allmänheten att lyckas. Det är, menar kommendör Nordbeck, en väldig ”go” bland de aktiva ombord. Men man känner också oron över att inte lyckas och att folk helt enkelt tröttnar på att det i blir resultat:

– Jag vågar inte garantera att vi inte lyckas ännu på ett par år.

De två kustkorvetterna har, med kommendör Nordbeck, redan haft sitt elddop när ubåtarna gick under en vanlig övning i Stockholms skärgård.

 
 
 

681 utlänningar har bett att få besöka Fårö i år

Gotlands Allehanda 15/8 1986

 

– Av LARS SCHILL –

Drygt 700 ansökningar angående utländska medborgare om tillstånd att få besöka skyddsområdet på norra Gotland kommer att handläggas av MKG och polisen i år.

Hittills har 681 ansökningar kommit in och av dessa beviljas c:a 85 procent – eller omkring 600 stycken.

Det är alltså inte alls omöjligt för utlänningar att få besöka exempelvis Fårö – under förutsättning att de uppfyller något av kraven för dispens.

 

Jodå, det går att helt legalt köra över en utlandsregistrerad bil till Fårö. (Foto: ULF GLIMFALK)

 

I stort sett gäller att man måste ha anknytning till någon inom skyddsområdet, något tillstånd för en allmän campingsemester ges exempelvis aldrig.

– Skyddsområdet på norra Gotland berör samtliga icke svenska medborgare.

– Grundprincipen är att inom skyddsområdet får utlänningar inte vistas, säger Lars-Olof Pettersson, som handlägger dessa områden hos MKG (militärkommando Gotland)

Men sen finns det alltså flera undantag från denna grundregel.

 

Grönt

På en så kallad grön väg och på gröna platser får även utlänningar vistas inom det skyddade området utan tillstånd under 72 timmar.

Grön väg är väg 147 från Rute till Fårösund och gröna platser är Fårösunds samhälle, Bungemuseet och Bunge kyrka.

Några an öns turistföretag har också av regeringen utfärdade dispenser som medger att utlänningar följer med på guidade turer längs bestämda rutter.

Då får man exempelvis besöka Bläse, Hau, Ahr, samt på Fårö Broa, Sudersand och Langhammars. Villkoret här är att namnuppgifter på de utländska resenärerna lämnas till polisen dagen innan.

Dessutom kan alltså en utländsk medborgare ansöka om särskild dispens. Det görs hos polisen och ansökan skall lämnas in minst tio dagar före tänkt besökstid.

— Att tälta och cykla runt godkänns inte, säger Veronica Molin som sköter ansökningarna hos polisen.

Polisen undersöker också om den sökande över huvud taget får vistas i landet, om denne har visum om så krävs etc.

 

MKG avgör

Men det är MKG som definitivt avgör varje ansökan – om inte polisen avstyrker av tidigare nämnda skäl.

– Ett skäl för dispens är om man vill besöka någon med bostad inom skyddsområdet eller som hyr en stuga där, säger Lars-Olof Pettersson.

Det sistnämnda är ju aktuellt för flera tidigare och nuvarande statsråd.

– Vi talar då om tid och geografisk begränsning, det normala är att man får vistas i närheten av bostaden och vid badstrand.

Tillstånd kan man också få om man vill göra en dagsutflykt med en svensk anhörig. En gotlänning boende på Sudret kan exempelvis få ta med en svensk-amerikansk släkting.

Tillstånd kan det också bli om man är gift med en svensk medborgare, elev vid svensk skola och besöket har samband med undervisningen eller om man arbetar hos en känd arbetsgivare. Det sistnämnda har exempelvis gällt anställda vid Opab.

Den normala tiden är också här 72 timmar men dispens kan ges för en så lång tidsperiod som sex månader. Det möter inte heller något hinder att köra ett utlandsregistrerat fordon.

Avslag blir det generellt för folk som rent allmänt vill semestra med husvagn, cykel, etc.

– Har man bara ett rent turistiskt syfte kan man åka med de guidade turerna, framhåller Lars-Olof Pettersson.

Som påpekar att mest besvär vållar ansökningar där någon vill ta med en utlänning på tillfälligt besök då man menar att man inte skulle vara betrodd när det blir avslag.

 

Generellt är det tillträde förbjudet för utlänningar inom skyddsområdet – men det går att få tillstånd.

 

Förebyggande koll

För att kontrollera att bestämmelserna verkligen följs så är det polisens sak att kontrollera att de utlänningar som vistas inom skyddsområdet verkligen har tillstånd.

– Kontrollerna sker främst i förebyggande syfte. Därför sker de också för det mesta i Fårösund och inte i Broa där vi i så fall kunde sitta och plocka in böter.

C:a 20 dagsböter är straffet för de som ertappas.

Kontrollerna sköts nu ofta av militärpolis men dessa lyder då helt under polisen och genomför kontrollen som ett led i sin utbildning och hjälper samtidigt polisen vilken som bekant är hårt belastad under sommarperioden.

Hela skyddsområdesfrågan är dessutom för närvarande föremål för utredning. Skyddsområdesutredningen avlämnade utredningen i juni och berörda myndigheter skall yttra sig före årsskiftet.

Blir det sedan några ändringar för Gotlands vidkommande så torde dessa kunna träda i kraft tidigast från 1988.

 
 
 

Nato-övning med 35 000 man hålls nära Gotland

Gotlands Allehanda 16/8 1986

Med 150 fartyg, ett hundratal flygplan och 35 000 man inleder Nato en stor övning den 29:e augusti. En övning som delvis kommer att hållas på internationellt vatten kring den svenska kusten från en bit norr om Gotland runt Sydsverige och upp till Sydnorge.

Det är tio Natoländer som drar igång en av de största övningarna någonsin kring den svenska kusten. Kodnamnet för årets övning är Northern Wedding (Nordiskt bröllop!) och samlar enheter från Norge, Danmark, Kanada, USA, Storbritannien, Nederländerna, Frankrike, Belgien, Västtyskland och Portugal.

Att övningen sker såpass långt norrut i Östersjön är, enligt den svenska försvarsstaben, inte första gången. Vid förra årets Natoövning gick man ännu längre norrut. Ftån svensk sida förbereds ingen extra beredskap förutom den rutinmässiga ökningen av spaning och kontroll av gränskränkningar som är vanliga vid den här typen av övningar.

Enligt Jan Tuninger på försvarsstaben är Northern Wedding ytterligare ett tecken på både Natos och Warszawapaktens ökade intresse för det nordiska området.

-Vi har märkt att övningarna från båda försvarsmakterna har ökat runt Sverige de senaste åren.  Det är ett klart tecken på att Norden blivit mer intressant, även om just den här övningen inte är den största vi haft, säger Jan Tuninger.

Vid övningen förra hösten hade det svenska försvaret en kränkning av svenskt territorium. Då var en helikopter som kränkte svenskt luftrum i Skåne. På grund av dåliga väderleksförhållanden var det dock den gången inte möjligt att se från vilken av försvarspakterna som helikoptern kom.

Vid större övningar av den här typen ökar förstås också beredskapen hos den andra pakten. Något som kan göra det svårt för det svenska försvaret att avgöra varifrån en eventuell kränkning kommer.

När det gäller informationen till det svenska försvaret har de normala rutinerna följts. Några exakta detaljer om övningen har inte lämnats ut, mer än att en amerikansk brigad kommer att landsättas på den jylländska västkusten och i Nordnorge.

När det gäller området runt Öland och Gotland vet den svenska försvarsstaben inte mer än att övningen kommer att inledas i det området.

 
 
 

Slutövning för de värnpliktiga

Gotlands Allehanda 18/8 1986

− Av CHRISTINA ERIKSSON −

 

Hur Lv 2 försvarar Gotland vid fientliga anfalla kunde man få se ute vid Smöjen på lördagseftermiddagen. (16/8 1986) Då hade chefen för Lv 2, Hans Ahldén, bjudit in allmänheten att följa en stridsskjutning utförd av värnpliktiga. Skjutningen var en del av den slutövning som årets kull värnpliktiga genomfört, en övning som började på tisdagen och slutfördes på lördagen.

 

Hans Ahldén informerade en stor skara intresserade, som trots det intensiva regnandet hade mött upp, och de två grundläggande alternativen för fientliga angrepp vid den aktuella platsen, en kustremsa. Det var dels luftlandsättning med fallskärm och placering av material, och dels kunde fienden komma över sjön och kliva i land.
Övningen skulle ha gått ut på att båda alternativen var aktuella. Det dåliga vädret ikullkastade dock planerna på skjutning mot luftmål. Vad åskådarna i stället fick se var en effektiv bekämpning av markerade sjö- och landmål.

Robot 70

De värnpliktiga använde handeldvapen, automatkarbiner och luftvärnskanoner typ ”Lv-Akan”, 20 mm, M 40/70. Vid ett verkligt angrepp hade man också haft tillgång till Robot 70, men nu markerades detta vapen med ett eldrör, som var uppställt på stridsplatsen.
Efter stridsskjutningen kunde besökarna studera Lv 2:s materiel, bl. a. Robot 70 och luftvärnets sofistikerade spaningsradar PS 70, samt luftvärnskanonerna.

 

Med handeldvapen och Lv-kanoner bekämpades mark- och sjömål ute vid Smöjen.

 

Pigga soldater

De värnpliktiga, som efter fem dagar i fält och dåligt med sömn, trots detta verkade pigga och fräscha, demonstrerade också mycket tillmötesgående de vapen de fått utbildning på.  

Varma och kalla drycker serverades under fältmässiga former. Besökarna, av vilka många var föräldrar till de värnpliktiga pojkarna, kunde få en pratstund med de sina innan dagens övning avslutades och materielen skulle transporteras från platsen.

 

Från 10:e och 11:e kompanierna kom de här grabbarna, pigga och fräscha trots fem dagar i fält.

 

Chefen Lv 2 belåten

Chefen Lv 2 var mycket nöjd med att det kommit så många besökare, trots ruggigt väder. Han var också belåten med dagens skjutningar och för övrigt med hela slutövningen. Så värst långt inne satt inte heller chefens beröm till hela årskullen. De flesta av dem har varit på utbildning sedan i januari och rycker ut nu på torsdag.
− Det är bra och duktiga grabbar. Fram för allt har de visat samarbetsvilja och initiativförmåga, sade chefen Lv 2, Hans Ahldén.
Vid övningen i Smöjen deltog ett fyrtiotal mannar. Men runt omkring området i Hellvi var resten av årskullens värnpliktiga utplacerade, cirka 200, alla ingående i den slutliga övningen, somliga synliga för den passerande allmänheten, somliga inte.
Vid Hellvi skola syntes en robottrupp, som vid sin postering ordnat bra för sig genom att installera en värmekamin i en befintlig busskur. 1) Det kan man kanske kalla ett bra initiativ, med tanke på vad som fanns till hands och vad som behövdes i det kyliga vädret.

 

Chefen Lv 2, Hans Ahldén, var mycket nöjd med de värnpliktigas insatser.

 

------------------------------------------

  

1) I busskuren stod bl a avskrivaren som vpl. Vi sköt även spindlar med lösplugg därinne.

 
 
 

Främmande ubåt utanför Gotland!

Gotlands Allehanda 27/8 1986

Gotländska fiskare slog larm

Besättningen på en gotländsk fiskebåt uppgav sig vid 20-tiden på tisdagskvällen (26/8 1986)  ha sett vad som skulle kunna vara en främmande ubåt mellan Östergarn och Slite.

Enligt försvarsstaben har militären satt in ”tillgängliga resurser” i spaningarna efter den misstänkta ubåten, men man vill inte precisera vilka.

−Resurserna för ubåtsjakt är ju utspridda, säger man på försvarsstabens informationsavdelning.

−Vi tar denna rapport på stort allvar, men vill betona att den är bara en rapport bland många andra.

Enligt de uppgifter som fanns tillgängliga sent på tisdagskvällen skulle besättningen ha iakttagit dels vågsvallet och dels de master som sitter på ett ubåtstorn.

Försvaret analyserade på tisdagskvällen uppgifterna från besättningen på fiskebåten samtidigt som spaningarna pågick.

Vad spaningarna exakt innebär vill stabschefen vid MKG, Göte Dygéus, inte kommentera

−Vi hör besättningen, undersöker området och håller försvarsstaben informerad.

Bland annat skall kustbevakningens TV 101 ha gått till den aktuella platsen.

 
 
 

Spaningarna forsätter

Gotlands Allehanda 28/8 1986

Det gjordes natten till onsdagen inga nya observationer i det område utanför Gotland, där två fiskare på tisdagskvällen såg något som kan ha varit en främmande ubåt.

−Vi fortsätter utvärderingen av rapporten och de observationer som gjorts. Det pågår spaning med de resurser som finns där men hur vi arbetar går vi inte närmare in på, sade Hans Dahlberg, informationschef på försvarsstaben på onsdagsmorgonen.

−Informationen är av sådan klass att vi tar den på allvar, fortsatte Hans Dahlberg.

Det var två personer på fiskebåten Vingaborg från Slite på Gotland som på en dryg kilometers håll såg två ”ganska grova rör” som stack upp ur vattnet, på väg framåt med god fart.

−Jag tror det var en ubåt, sade Dan Flodins efteråt.

Observationen gjordes omkring halv åtta på tisdagskvällen sydost om Slite, cirka sex sjömil från kusten.

 
 
 

Försvarsutskottet på besök

Gotlands Allehanda 28/8 1986

 

– Av Roland Olsson –

I tre dagar har försvarsutskottet gästat ön. Ledamöterna har ägnat sig åt att studera både militärt och civilt försvar på Gotland. Nästa år ska ett nytt försvarsbeslut tas i riksdagen och en del frågor som är aktuella inför detta beslut har ventilerats.

En fråga som försvarsutskottets ledamöter fått många synpunkter på är de värnpliktigas hemresor. Ledamöterna fick veta åtminstone en sak som de tidigare inte kände till tidigare – att många av de värnpliktiga som reser från Gotland på fredagskvällen inte kommer till sin hemort förrän tidigt på lördagsmorgonen.

 

Försvarsutskottets ledamöter var mycket nöjda med sitt Gotlandsbesök. Här ses Roland Brännström, Olle Göransson (vice ordf.) och Lennart Blom (ordf.)

 

Försvarsutskottet består av 15 ledamöter och drygt lika många suppleanter. Ordförande är moderaten Lennart Blom och vice ordförande är socialdemokraten Olle Göransson. Gunhild Bolander är en av de ordinarie ledamöterna.

Gunhild Bolander tycker att det var bra att försvarsutskottet nu studerar det gotländska försvaret på ort och ställe. Det var 12 år sedan utskottet förra gången var på ön.

– Det är ingen tvekan om att Östersjöns betydelse ökat de senaste åren, säger vice ordföranden Olle Göransson. Inte så att risken för krig är mer överhängande än tidigare. Men om det skulle bli ett krig kan man räkna med att Östersjön blir inblandad på ett tidigt stadium.

– Det finns en rad allvarliga bristproblem inom försvaret i landet och en del av dem finns på Gotland, säger ordföranden Lennart Blom.

Man kan alltså räkna med att 1984 års försvarskommitté kommer med förslag om förbättringar när den inom ett halvår skall lämna underlag till regeringens proposition om nytt försvarsbeslut. Vilka förbättringar det gäller och vilka förbättringar som rör Gotland kunde politikerna inte gå in på vid gårdagens presskonferens.

Tre av ledamöterna i försvarsutskottet är också med i försvarskommittén

 

Resorna

Värnpliktsresorna fick försvarsutskottets ledamöter mycket information om. Och sammanfattningen av denna information var att resorna i sin nuvarande form, d. v. s. med båt, inte är bra.

– Det vi inte visste tidigare var att många av de värnpliktiga som reser från Gotland på fredagskvällen inte kommer till sin hemort förrän på lördagsmorgonen, säger Roland Brännström (s). målet är ju annars att den värnpliktige skall komma hem samma dag som han lämnar sitt förband.

Försvarsutskottet kan nu inte på en gång ta itu med reseproblemet. En utvärdering pågår. Dessutom är det numera så att ansvaret för resorna utlokaliseras. På Gotland är det alltså generalen och hans medarbetare som administrerar resandet.

 

Kostar 21 miljoner

– Vi har nu en egen resebyrå, som gör att man kan välja det billigaste alternativet för hemresa, säger general Lars-Eric Wahlgren. För givetvis har vi fått en budget för resorna

(Gotlands Allehanda 28/8 1986)   5324 som vi måste försöka hålla. Problemet är att våra värnpliktiga behöver resa just när Linjeflyg har sina plan fulla… Senarelägger man de värnpliktigas resor med några timmar så gör man inte någon tidsvinst jämfört med färjeresorna. Hercules-lösningen är det mest effektiva.

De värnpliktigas resor till och från ön kostar på ett år 21 miljoner kr. Det betyder att 10 procent av försvarspengarna på Gotland går till resandet.

Även Gunhild Bolander mindes transporterna med militärernas egna Hercules-plan som en lycklig lösning.

– Det råder ett dåligt klimat mellan civila resenärer och militären, säger hon. Det är en problematik som vi måste komma till rätta med. det finns tillräckligt med problem med kommunikationerna förutom detta. Men sista ordet om värnpliktsresorna är inte sagt ännu.

I går lämnade försvarsutskottets ledamöter och suppleanter ön. Ordföranden Lennart Blom gav det här slutomdömet:

– Det har varit mycket bra arrangemang här och vi har fått en bra orientering om totalförsvaret på ön.

 
 
 
 
 
_________________________________________________________________________________________
                            

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper

                            
Till huvudsidan                    Kontakta sidansvarig