Föregående sida

Tidningsklipp 1987

 

Militären testar "Cadden"

Gotlands Allehanda 4/3 1987

 

”Cadden”, som det datoriserade ritbordet på KA 3 i Fårösund kallas, förevisas av ritkontorets chef Valter Möllerström (Foto: HANS BLOMBERG)

 

”Cadden”. Så kallar personalen det datoriserade ritbord som finns på KA 3 i Fårösund. Utrustningen används på ritkontoret för att snabbt göra scheman över hur ett militärt förbands fasta anläggningar, från stora bergrum till små skrubbar skall ha förbindelse med varandra i händelse av krig.

Ritbordets riktiga benämning är AUTOCAD, CAD står för COMPUTER AIDED DESIGN, på svenska datorstödd konstruktion och dimensionering.

Låter det krångligt? Det är just vad det är också – för den oinvigde. Stor kunskap och vana kräv för att använda tekniken effektivt.

− Vi har bara hunnit börja lära oss hur ”Cadden” fungerar, säger Valter Möllerström, chef för ritkontoret.

KA 3 testar på uppdrag av Försvarets materielverk den nya tekniken. Slår testet väl ut kommer CAD i framtiden att användas på alla landets regementen.

Utrustningen består av dator, bildskärm, skrivare, markör och digitaliseringsbord. Markören förs över ritbordet, rörelserna registreras och tolkas av datorn, resultatet visas på bildskärmen. När man är nöjd med ritningen skrivs den ut på papper av skrivaren.

 

Symbolbibliotek

KA 3 har haft ”Cadden” sedan juli 1986. Arbetet har koncentrerats på att bygga upp ett systembibliotek, för t. ex. telefoner, kontakter, växlar, signalomställare. De färdiga symbolerna kan sedan snabbt tas fram till en ritning över förbindelsen mellan två punkter.

Förutom militära tillämpningar kan CAD även användas för konstruktion av hus och byggnader. Utrustningen blir allt vanligare på arkitektkontoren.

 

Låg kostnad

Kostnaden är tämligen låg. För KA 3:s del cirka 300 000 kronor. Pengar som Försvarets materielverk hoppas skall betyda rationellare arbetsmetoder och därmed besparingar.

Under året skall testet på KA 3 utvärderas. Mycket talar för att ”Cadden” kommit för att stanna inom det militära.

− Redan nu kan jag säga att vi inte kan vara utan ritbordet, säger Bo Bogren, ADB-samordnare på regementet.

Alla på ritkontoret är utbildade på utrustningen, men till vardags används den i stort sett bara av en person, en operatör. Som av enkla skisser framställer färdiga ritningar för användning i krigstid.

− Lite märkligt är det att arbeta med någon man hoppas aldrig ska behöva tillämpas, säger Valter Möllerström.

 
 
 

Nu ska alla FN-gotlänningar träffas i Visby

Gotlands Allehanda 11/3 1987

Det har tidigare funnits en FN-förening på Gotland. Här vid en marsch i samband med FN-dagen 1961. Nils-Magnus Montan bär fanan. Nu ska alla FN-gotlänningar träffas på nytt.

 

 − I dag bör det finnas över 300 gotlänningar – män och kvinnor – som har gjort FN-tjänst.

Det säger överste Stig Barke, som själv tjänstgjort i FN:s fredsbevarande styrkor. Han är nu en av initiativtagarna till en träff för alla gotlänningar som gjort FN-tjänst.

Den 2 april ska vi träffas i Visby för att uppliva gamla minnen och förhoppningen är att vi också ska bilda en FN-förening, säger Stig Barke.

 

Stig Barke, i dag regementschef på P 18, har gjort FN-tjänst på Cypern. Här ses en ung major Barke efter en lyckad skyttetävling på Cypern.

 

Det har tidigare funnits en kamratförening gotländsk FN-personal. Den var aktiv under åren 1962-66 men somnade sedan in.

− Sedan dess har flera hundra gotlänningar ställt upp för freden och gjort FN-tjänst. Det vore hemskt roligt om vi kunde bilda en anspråkslös förening som ordnar ett par sammankomster per år, menar Stig Barke.

Det är ju inte bara militär personal som arbetat i ”United Nations Peacekeeping forces” runt om i världen. Nej, det finns en hel del civila befattningar bland annat på sjukvårdssidan.

Stig Barke är regementschef på P 18 och han uppmuntrar sin personal att söka FN-tjänst.

−Jag försöker vara mycket generös när det gäller att tillstyrka ansökningar till FN-tjänst. Även om vi kan få en del personalproblem här hemma så tycker jag ändå att min personal bör få chansen att göra FN-tjänst. Det är oerhört utvecklande att arbeta i ett annat land, med en annan kultur, med ett annat språk. När mina grabbar kommer hem har de vuxit!

Stig Barke anser också att FN-tjänst är ett sätt att göra en verkligt aktiv fredsinsats.

− Förutsättningen för att FN ska ställa upp är ju att parterna verkligen önskar att FN kommer att hjälpa till att upprätthålla freden.

Den 2 april, på MKG-mässen (vid P 18), hälsar nu Stig Barke alla gamla FN-soldater, män och kvinnor, välkomna till en sammankomst.

− Jag vet att alla som gjort FN-tjänst känner stor samhörighet. Nu får vi en möjlighet att träffas och utbyta erfarenheter. Det kan bli väldigt stimulerande.

I samband med träffen den 2 april hoppas man kunna visa bilder från olika FN-missioner. En styrelse för den gotländska FN-föreningen ska också utses.

Stig Barke betonar att alla är välkomna, oavsett befattning under FN-tjänstgöringen.

Upplysningar och anmälan hos Nils-Magnus Montan tel. 147 81, Bertil Lekström tel. 144 98 eller Jöran Svahnström, tel. 781 94.

 
 
 

FÖRR I TIDEN

Gotlands Allehanda 16/3 1987

 

Tyskt flottbesök i Visby 1934

 

Sommaren 1934 hade Visby tyskt flottbesök. Det var ett antal minsvepare av första världskrigsmodell som gästade hamnen och då passade Philip Englund, Ava på Fårö, på att ta de här bilderna.

På övre bilden är et av fartygen på väg att lägga till. Kvarnen Högan och Fristad skymtar i bakgrunden.

På nedre bilden har tyskarna ångan uppe i och för avfärd. Eskadern cirklade runt utanför hamnen innan den i formationen försvann från Visbyhorisonten.

(Se även tidningsklipp 1934)

 
 
 

Gutar i FN-tjänst

Gotlands Allehanda 21/3 1987

Här kommer en vårlig hälsning från gotlänningar i FN-tjänst i Libanon. Från vänster Christer Lundskog, Eskelhem, Willy Bragd, Visby, Lars-Inge Ahlström, Slite, Sylve Nilsson, Visby och Anders Ekman, Visby. Ej med på bilden Lars Wargeson.

 
 
 

P 18 får ny kasern på Visborgsslätt

Gotlands Allehanda 21/3 1987

I närvaro av hedersledamöterna generalmajor Lars-Eric Wahlgren och överstelöjtnant Stig Runeborg, chefen för P 18 överste Stig Barke samt ett fyrtiotal medlemmar av Gotlandskretsen av Gotlands regementes kamratförening höll kretsen på torsdagskvällen (19/3 1987) sitt ordinarie årsmöte i MKG:s personalmatsal (nya militärrestaurangen) under ordförandeskap av överstelöjtnant Bengt Hammarhjelm.

Ordföranden i huvudföreningen Stig Barke inledde med en traditionsenlig översikt av verksamheten inom föreningen och i kretsarna. Den livligaste kretsen är Stockholm med 140 medlemmar och regelbundna och välbesökta sammankomster. Antalet flesta medlemmar återfinns i Gotlandskretsen, f. n. 360, en ökning i förhållande till föregående år med 17.

I år kan Kalmar-Ölandskretsen fira sitt 50-års jubileum, och under fjolåret tillkom Östergötlands-Sörmlandskretsen med Hans Forseman, Norrköping, som ordförande, medlemsantalet är f. n. 25.

 

Jubileum

Under 1987 kan P 18 se tillbaka på en 25-årig verksamhet som pansarregemente, huruvida detta skall högtidlighållas i någon form är ännu inte fastställt, framhöll översten.

Regementet utbildar c:a 800 soldater årligen, och bland dessa kommer under första halvåret, i likhet med tidigare år, att utses regementets till ”bästa soldat” från övriga pansarregementen i landet, som i belöning erhåller en studieresa till England. Reseledare blir i år major Lars Lindström från P 18 och som biträdande reseledare en plutonchef från P 19. Namnet på denne är ännu inte klart. Kostnaderna för resan bestrides till övervägande del av respektive regementens kamratföreningar.

 

Valen

Till ordförande i kretsen tillika v. ordf. i huvudföreningen omvaldes Bengt Hammarhjelm och omvalda i styrelsen blev också Sven Larsson, Gillis Stenberg och Hans Wigström. Birger Glimsäter, som tillhört styrelsen sedan 1973, hade undanbett sig återval och i hans ställe nyvaldes Hans Ove Hellström. Omvalda blev också suppl. Harry Berg, Bo Pettersson och Göte Johansson. Till revisorer utsågs Claes Randlert och Gunnar Almqvist. Årsavgiften fastställdes till oförändrat 15 kr.

För 25 års medlemskap i föreningen tilldelades Ivan Wallin, Stig Jacobsson och Lars-Erik Wallin kamratföreningens veterannål. Avgående styrelseledamoten och kretsens sekr. under de senaste 13 åren. Birger Glimsäter hyllades i varma ordalag av ordf., som också överlämnade blommor och en grammofonskiva – Leve Gotland.

Efter förhandlingarna informerade chefen för MKG generalmajor Lars-Eric Wahlgren de närvarande om försvarskommitténs förslag till ekonomiska ramar för försvaret nästkommande femårsperiod. Han kunde också lugna dem som eventuellt hyste oro för öns framtida försvarsanslag, att försvarskommittén kraftigt understrukit i sitt betänkande att Östra Sverige och Gotlands försvar bör ägnas särskild uppmärksamhet.

 

Ny kasernbyggnad

Under 1898–90 kommer en ny kasernbyggnad med plats för 180 soldater att uppföras på Visborgsslätt. Generalen konstaterade vidare att befälsläget inom försvarsgrenarna på Gotland är mycket gott och relativt få vakanser. Befälskåren håller en mycket hög standard och är väl kvalificerade för sina uppgifter, avslutade generalen sitt mycket intressanta föredrag. En livlig frågestund följde.

Därefter samlades deltagarna till gemensam ärtmiddag i restaurangen, och vid kaffet underhöll Bengt Lindell genom att visa bilder och berätta historier om militär humor.

A.M.

 
 
 

Krav från gotländska riksdagskvinnor

Gotlands Allehanda 26/3 1987

Stationering av fartyg och flyg på Gotland för utsjöbevakning

Fast stationering av fartyg och flygplan för övervakning av Östersjön.

Kravet framförs gemensamt av de gotländska riksdagskvinnorna Gunhild Bolander (c) och Ulla Pettersson (s) i en motion till riksdagen.

I motionen hänvisas bl. a. till flera intermezzon under senare tid i Östersjön, där svenska fiskare varit drabbad part.

Bakgrunden till motionen är stationeringen av kustbevakningens utsjöbevakningsfartyg TV 172 till Nynäshamn. Frågan har tidigare väckts i motioner till riksdagen. Länsstyrelsen på Gotland har tidigare framfört synpunkter på vikten av ett bevakningsfartyg stationeras på Gotland.

I en proposition görs en uppräkning av vilka funktioner som åvilar kustbevakningen, i huvudsak övervakande funktioner. För att kunna fullgöra dessa uppgifter krävs speciella resurser, vilka bara finns i begränsad omfattning på Gotland i dag, framhåller motionärerna.

 

Intermezzon

− Med tanke på Gotlands centrala läge mitt i Östersjön bör en omstationering från Nynäshamn till Gotland av utsjöbevakningsfartyget TV 172 ske.

− Under senare tid har ett antal intermezzon inträffat i Östersjön där svenska fiskare drabbats. Incidenterna har inträffat inom det vattenområde öster om Gotland som benämns vita zonen, framhåller motionärerna vidare.

I motionen hänvisas vidare till länsstyrelsens tidigare synpunkter. Man har bl. a. ansett det vara mycket otillfredsställande att gotländska och andra fiskare under sin yrkesutövning inte kan ges ett betryggande stöd av de svenska myndigheterna.

− Det beror bl. a. på att den på Gotland befintliga kustbevakningsorganisationen har mycket begränsade resurser för utsjöbevakningen.

 

Myndighetsstöd

Man talar vidare i motionen om hur viktigt det är att de svenska fiskarna ges myndighetsstöd och det torde vara ett nationellt att svenska myndigheter regelbundet kan uppträda med representanter i östersjön.

− Detta förhindras av den nuvarande stationeringen av TV 172. Ett förhållande som måste betraktas som en uppenbar olägenhet. Generaltullstyrelsen bör snarast få i uppdrag att omstationera berörd fartygsenhet till lämplig hamn på Gotland, säger man vidare.

I slutet av motionen tar man även upp frågan om flygövervakning. I samband med att kustbevakningen tillförs de nyligen anskaffade flygplanen för havsövervakning bör frågan om fast stationering till Visby flygplats prövas, menar motionärerna.

Motionärerna vill nu, att riksdagen vidarebefordrar synpunkterna till regeringen.

 

 

Ny Drakendivision till ön?

En ny Drakendivision, eventuellt förlagd till Gotland.

Det kan Folkpartiet och Centerpartiet förmodligen enas om i riksdagen. Det framgick av partiernas försvarsmotioner som lämnats på onsdagen.

Folkpartiets försvarsexpert Hans Lindblad uteslöt inte att även Socialdemokraterna kunna gå med på en sådan lösning.

Centern vill helst satsa på en Viggendivision i Visby men kannöja sig med Draken. Folkpartiet vill satsa på en Drakendivision med hemmabas i Ängelholm, där tre Drakendivisioner redan finns.

− Pilot- och teknikerbristen gör att de tre divisionerna fungerar knackigt, men när vi kommer till rätta med personalproblemen bör vi satsa på en fjärde division, lämpligen i samband med 1992 års försvarsbeslut, sade hans Lindblad (fp) vid en presskonferens på onsdagen.

I stället för att köpa nya Viggen vill partiet modernisera ett antal Drakenplan som så småningom kan ersättas av JAS-plan.

Försvarsuppgörelsen med socialdemokreterna ligger enligt folkpartiet fast. Men kostnaden för Drakendivisionen på 15-20 miljoner är felräkningspengar i ett försvarsbeslut på 26 miljarder.

Centern bekymrar sig i sin försvarsmotion mest för den ökande sårbarheten, det ökande strategiska intresset i Östersjön och den militärtekniska utvecklingen i Nordatlanten.

Centern vill satsa hårdare på civilförsvar, skyddsrumsutbyggnad och beredskapsförsörjning av mat och kläder. Man vill också göra en markering av de svenska intressena i Östersjön genom att satsa på ubåtsjakt.

JAS-beslutet måste fullföljas, anser centern och ersättningen till de värnpliktiga måste förbättras.

Centerns förslag innebär en merkostnad på 1,1 miljarder jämfört med uppgörelsen mellan socialdemokraterna och folkpartiet. Hur den kostanden skulle finansieras har centern ännu inte preciserat.

Folkpartiet anser att skyddsrum skall byggas där riskerna i krig är stora, d . v. s. i anslutning till tänkbara bombmål.

 

 

Förstärk militära förvarningssystem

− De militära förvarningssystemen på Gotland måste förstärkas.

Kravet framför den centerpartistiska riksdagskvinnan Gunhild Bolander i en motion till riksdagen och gräns- och kustområdenas betydelse för totalförsvaret.

I motionen hänvisar hon till regeringens proposition om totalförsvaret där regeringen i klara ordalag betonar betydelsen av dessa områden och de ska ägnas särskild betydelse i den fortsatta planeringen, Gotland är ett av dessa områden.

− J ag har tidigare påtalat behovet av en modernisering av det militära försvaret på Gotland, säger Bolander vidare. Intentionerna i regeringens proposition är en bekräftelse på att hennes bedömning var riktig, menar hon.

− Det är alltså av stor vikt, att regeringen är beredd att i konkreta åtgärder se till att intentionerna uppfylls. Härvid har Gotlands strategiska läge sin självklara plats som utpost för det svenska försvaret. Men bör då också utrustas så, att den funktionen blir möjlig.

Gunhild Bolander anser, att det viktigaste är, att de militära förvarningssystemen på Gotland måste förstärkas för att möta kränkningar både till havs och i luftrummet.

− Att höja förmågan att avvisa kränkningar av alla slag är väsentligt och från centerpartiets sida har vi i en motion krävt en utökad basering av jaktflyg på Gotland.

Gunhild Bolander säger till sist i motionen, att det är viktigt att man arbetar för en bättre samordning mellan försvarsgrenarna. En samordning som i dag är verklighet inom Militärkommando Gotland (MKG).

 

 

’Beredskapslagren får inte minskas’

Beredskapslagren av olja och drivmedel får inte minskas på Gotland.

Det hävdar den gotländska centerpartistiska riksdagskvinnan Gunhild Bolander i en motion till riksdagen. Som motivering hänvisar hon till Gotlands militärt sett utsatta läge.

Bakgrunden till Bolanders motion är ett förslag från regeringen att beredskapslagren av olja och drivmedel ska minskas väsentligt. Lager av petroleumprodukter finns utspridda i landet och i anläggningar som är skyddade. Anläggningarna ägs av oljebolagen eller storförbrukare.

Enligt Gunhild Bolander har oljebolagen påpekat att en minskning av deras tvångslager som föreslås, inte kan genomföras utan en minskning av bolagens skyddade lager.

− En minskning av dessa lager kan i ett krisläge få förödande konsekvenser för försörjningsberedskapen inom utsatta och kommunikationssvaga delar av landet.

− Ett av de län som har mycket utsatt militärgeografiskt läge är Gotland. Kommunikationsvägarna är långa och i ett krisläge mycket känsliga för störningar, framhåller Gunhild Bolander i sin motion och menar att det därför är synnerligen angeläget att de på Gotland skyddade lagren inte ska minskas.

Bolander hemställer att riksdagen föreslår regeringen att de skyddade beredskapslagren på Gotland inte skall beröras av oljebolagens förutskickade minskningar av deras skyddade lager.

 
 
 

Militärövning

Gotlands Allehanda 26/3 1987

Körning med avskärmad belysning äger rum 1987-03-26 kl. 04.00. 22.00 – – 03-27

Terrängbilar och stridsvagnar ingår i övningen. Övningsområde enligt kartskiss.

 

 

Vid vägar som leder in i området kommer civil trafik att varnas.

C P 18

 
 
 

Förr i tiden

Gotlands Allehanda 30/3 1987

  

Visborgsslätt 1905

 

 

En gång i tiden – anno 1905 närmare bestämt – såg det ut så här på Visborgsslätt. Vakten hade ryckt ut och lät sig förevigas med det här resultatet.

Fotot användes som underlag för ett ”brefkort” – carte postale som det så fint stod präntat inom parentes. ”Minne från Visborgs slättvakten” rubricerades det hela. Nämnas kan att det på den här tiden kostade 5 öre att sända ett ”brefkort”.

Bilden är insänd av Linnéa Nilsson, Norra Murgatan 43 i Visby.

 
 
 

Ett säkert vårtecken på Fårö: FBU-lägret hissar flaggan

Gotlands Allehanda 31/3 1987

  

– VIVIANN SVENSERUD –

Ett säkert och pålitligt vårtecken på Fårö är när FBU-lägret hissar flaggan och slår upp portarna för att välkomna de första deltagarna till lägret.

I fredags (28/3 1987) var det dags. Från Hemavan i norr till Falsterbo i söder till Falsterbo i söder kom de, kursgårdsägarna som skulle deltaga i konferens om ekonomi, samarbete och spridning av denna viktiga och betydelsefulla verksamhet.

Roland Kjellberg, ledamot av kursgårdskommittén och en av dem som varit med från det kursgårdarna startade säger: ”Vi måste se till att kursgårdarna går runt rent ekonomiskt”.

– Det gäller att planera på sådant sätt att kursgårdarna rent kommersiellt blir attraktiva, att betydelsen av detta i medelstilldelning blir självbärande.

Dagens program handlade i stort om ekonomi och hur viktigt det är såväl i fredstid som i ofärdstid se till att kursgårdarna i hela vårt avlånga land fyller sin viktiga funktion.

 

  

Några av deltagarna i FBU-konferensen. Fr. v.: Ingvar Jönsson, Falsterbo, Ivar Wikström, Falsterbo, Olle Pettersson, Fårö, Sune Ljungberg, Fårö, Folke Björklund, Väddö, Greta Bjerneld, Transtrand, Maud Pennycook, Transtrand, var några av de 40 kursdeltagarna som kommit till Fårö för att lära mera om bl. a. kursgårdsekonomi.

 

God förebild

FBU:s kursgård på Fårö är en god förebild för hur en sådan kan drivas med vinst genom god planering och väl genomarbetade kurser. Här har man fullbokat från våren fram till sena hösten. Detta beror till stor del på att man har tillgång till pålitlig och kunnig personal som återkommer år efter år. Här finns också mycket hög standard på bostäder, det finns tillgång till bastu, dusch och tvättmaskiner.

 

 

ROLAND KJELLBERG, ledamot av kursgårdskommittén har varit med sedan kursgårdarna startade, här i samspråk med Sune Ljungberg, lägerchef på Fårö.

 

Man månar också om att aktivera kursdeltagarna under icke arbetstid genom t. ex. olika guideturer. De familjer som har barn med sig har förmånen att kunna lämna dessa i tryggt förvar hos lägrets ”lektanter”.

Lägret bedriver också såväl civila som militära kurser. I helgen fick deltagarna i konferensen byta erfarenheter och kanske lära något nytt och ta med sig hem för att förverkliga inom sin kursgård.

Fastlänningarna fick senare på kvällen avnjuta en äkta gotländsk måltid. Rökt laxrulle med pepparrotsgrädde, lammsadel med mintgelé, saffranspannkaka och naturligtvis Gotlandsdricka. Ann Jönsson, Maria och Johan Aronsson

Underhöll gästerna med gotländsk sång och musik. På nattkröken kom den lilla ”Jansson” fram med tillbehör. Husmor Sissie Jönsson och Kickan Sturevik stod för den lekamliga spisen som vanligt med den äran.

 

 

Husmor Sissie Jönsson och Kickan Sturevik såg till att den lekamliga spisen blev en läcker,  gotländsk överraskning till konferensgästerna.

 

Samarbete

Ett samarbete så här över ”gränserna” ger mycket av både idéer och nya kontakter som är välbehövliga när man jobbar inom samma bransch men inte kan nå varann på grund av de långa avstånden. Därför bokade man redan nu in nästa träff för att ytterligare kunna ta del i varandras erfarenheter och möjligheter att göra kursgårdarna ännu mer verksamma.

 
 
 

Vädursstaty gladde generalen

Gotlands Allehanda 6/6 1987

 

 

Barbro Liljanders gotländska vädur.

 

Av JURGEN von ZWEIGBERGK

Ingen guldkalv, precis.

Men en gyllene skalle till en vädur, sinnebilden för de gotländska militära förbanden, avtäcktes på fredagseftermiddagen ute vid MKG-Visbyförbandens nya matsal.

Det var nämligen dags för att presentera den konstnärliga utsmyckningen efter nybyggandet på Visborgsslätt, främst då den nya matsalen med utrymmen för värnpliktiga och för personal.

En procent av byggkostnaden skall, enligt statlig norm, gå till utsmyckning. Det betyder i detta fall konstverk för 490 000 kronor. Statens konstråd med sommargotlänningen Bo Swenson och en lokal konstnämnd har samsats om utsmyckningen.

Den lokala nämnden ville ha gotländsk anknytning.

- Vi inom konstrådet som är rådgivande i fallet har förståelse för det lokala önskemålet. Jag tycker också resultatet blivit mycket bra.

 

Och resultatet blev

Skulptur gyllene vädurskalle av Barbro Liljander.

Fonddekorationer i matsalen, med det originella namnet ”Utsikt från en veranda i Burgsvik” av sommargotlänningen Bengt Landin, ett verk i 28 fält plastad akvarell.

Ett antal enstaka verk, främst då av Bengt Landin.

Litet högtidligt var det när regionmusiken under Olle Lind tog upp marschen ”General Wahlgren”, öns ÖB, som sedan bjöd täckelset falla. Väduren, hälsad med applåder, är placerad mellan Soldathemmet och den nya matsalsbyggnaden på vad general Wahlgren vill kalla ”Vädurens plats”. Han tyckte det var lyckat att man fått en symbol som gäller för alla gotländska förband.

- Här på Gotland bar alla vädurar horn och är beredda att försvara sig.

General Wahlgren tackade musiken med särskild värme – regionmusiken blir ju stiftelse-anställd efter nyår – med orden:

- Vi vill behålla er. Vi leasar ut er i stället!

Han medaljerade också Tore Gardelin efter 30 år ”för nit och redlighet i rikets tjänst”.

Konstrådets Bo Swenson och general L-E Wahlgren var överens om att Bengt Landins Burgsviksutsikt från snickarglada verandaräcket passade perfekt i entréhallen till den nya matsalen.

- Han speglar årstiderna i sitt panorama. Han påminner oss om värnpliktsårets gång, summerade general Wahlgren.

- Fräscht och säkert i ungdomlig smak med pastellfärger och lustiga infall överallt, sekunderade Bo Swenson.

(Se även artikel 25/8 2014)

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
_________________________________________________________________________________________
                            

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper

                            
Till huvudsidan                    Kontakta sidansvarig