Föregående sida

Tidningsklipp 2017

 

Gotlands försvar kan stärkas innan 2020

Gotlands Tidningar 10/1 2017

Behöver på Gotland förstärkas ytterligare? Tydliga tecken på det kom från regeringen i går.

Under Folk och Försvars rikskonferens i Sälen meddelade försvarsminister Peter Hultqvist i går att öns utsatta läge i Östersjön kräver ytterligare förstärkning. Det är sedan tidigare klart med en permanent militär närvaro på Gotland och Stridsgrupp Gotlands startdatum tidigarelades till juli 2017.
− Gotlands militärstrategiska läge kan inte nog understrykas. Den som kontrollerar Gotland kontrollerar också sjö- och luftvägarna till Baltikum, säger försvarsminister Peter Hultqvist.
Han vill i detta skede inte gå in på hur en sådan förstärkning av öns försvar skulle kunna se ut, utan menar att det blir en delikat uppgift för försvarsberedningen.
− Du måste ha rätt vapensystem och gå igenom det säkerhetspolitiska läget, säger han.
 
En förstärkning kan bli aktuell tidigare än år 2020.
− Om det är så att regeringen av någon anledning anser att vi måste göra något ytterligare på Gotland så är vi fria att ta det initiativet, säger Peter Hultqvist som framhåller att det allmänna säkerhetsläget har försämrats

Han nämner sammanhållningen i EU som utmanas av den svåra flyktingsituationen, relationen med Ryssland, högerpopulistiska partier och osäkerheten efter brexit.
− I synen på Ryssland finns det inget utrymme för önsketänkande och naivitet, jag vill bara göra den markeringen, säger Peter Hultqvist.
Fram till en eventuell förstärkning är det snabbinsatsförbandet på 150 soldater som står för Gotlands försvar från och med den 1 juli i år. Därtill har även en ledningsgrupp placerats på ön för att samordna den militära verksamheten.
Johan Kurelid

 
 
 

Stärkt försvar av Gotland ska utredas

Gotlands Tidningar 10/1 2017

Regeringen tillsätter en ny försvarsberedning som bland annat ska överväga att på sikt förstärka försvaret av Gotland. Liberalerna anklagar regeringen för att fördröja akuta försvarssatsningar.
− Det är uppenbart att försvaret behöver ökade ekonomiska resurser, men beskedet från regeringen är nya långbänkar, nya utredningar och strategier, säger partiledaren Jan Björklund (L).
Han kallar försvarsminister Peter Hultqvists anförande på Folk och Försvars rikskonferens i Sälen för en ”besvikelse”. I anförandet angrep Hultqvist allianspartiernas krav på ytterligare höjda försvarsanslag redan från i år.
− jag kommer inte att delta i någon offentlig auktion om penningnivåer till försvaret. Det kommer inte att ske, sade han.

 

Hultqvist betonar att det viktigaste just nu är att se till att den försvarspolitiska inriktning riksdagen röstade om 2015 verkligen genomförs. Han är villig att diskutera försvarsförmågan, men vill inte i nuläget parat om höjda försvarsanslag.

Diskussionerna kommer att fortsätta i den så kallade försvarsgruppen. Gruppen följer upp innevarande försvarsbeslut som sträcker sig till och med 2020. Där ingår förutom regeringspartierna Moderaterna, Krisdemokraterna och Centern. Gruppen hade ett möte i Sälen i går.
− Jag uppfattade att det i alla fall inte var några dörrar stängda, säger Moderaternas Hans Wallmark när det gäller höjda försvarsanslag.

 

Samtidigt som debatten om höjda försvarsanslag på kort sikt fortsätter börjar nu förberedelserna för den försvarspolitiska inriktningen för åren 2021-2025. Regeringen tillsätter en ny försvarsberedning som ska ledas av den förre försvarsministern Björn von Sydow (S). I den ingår representanter för alla partier.
Regeringen ger försvarsberedningen ovanligt snäva direktiv och pekar ut sex områden som skall analyseras. Bland annat ska man överväga ytterligare förstärkning av Gotlands försvar. En remilitarisering av ön har redan påbörjats och enligt innevarande försvarsbeslut ska en stridsgrupp vara på plats sommaren 2018.
− Gotlands militärstrategiska läge kan inte nog understrykas. Den som kontrollerar Gotland kontrollerar också sjö- och luftvägarna till Baltikum, säger Hultqvist.
Han vill dock inte redan nu spekulera i på vilket sätt öns försvar kan stärkas ytterligare. Det blir en grannlaga uppgift för försvarsberedningen, enligt Hultqvist.
− Du måste ha rätt vapensystem och gå igenom det säkerhetspolitiska läget.

 

En förstärkning kan komma fortare än efter 2020.
− Om det är så att regeringen av någon anledning anser att vi måste göra något ytterligare på Gotland så är vi fria att ta det initiativet.
Andra områden som försvarsberedningen ska analysera närmare är bland annat ett stärkt svenskt cyberförsvar, ett fördjupat militärt samarbete med Finland och totalförsvarets framtida roll. (TT)                                                                                                    

Peter Wallberg. Owe Nilsson

 
 
 

Bostadsfrågan het för nybildat försvarsmaktsråd

Gotlands Allehanda 12/1 2017

Försvarsmaktsråd Gotland har bildats. Bostäder för öns nya yrkesmilitärer är en viktig fråga. Inte minst sedan ÖB tidigarelade Gotlandsetableringen.

Bildandet av Försvarsmaktsråd Gotland signerades av parterna: Försvarsmakten, länsstyrelsen och regionen, i går. (11/1 2017)
− Vi hälsar Försvaret välkomna tillbaka till Gotland, sade regionstyrelsens ordförande Björn Jansson, (S), när parterna stadfäste överenskommelsen.

Försvarsmaktsråd finns på orter där Försvarsmakten är etablerad och ska vara ett forum för samverkan mellan försvaret och det omgivande samhället. Det ska också stärka och underlätta Försvarsmaktens fortsatta tillväxt på Gotland. Under rådet finns (sic) kommer olika arbetsgrupper att finnas, en sådan exempelvis för bostadsfrågor.
− Försvarsmakten ska bli en naturlig del av det gotländska samhället igen, menar Mattias Ardin, chef för Försvarsmaktens ledning på Gotland.
Stefan Pettersson, chef för 18. stridsgruppen Gotland, utsågs till ordförande och sammankallande för rådet. Övriga ordinarie ledamöter är landshövding Cecilia Schelin Seidegård och Björn Jansson. Sedan kan olika representanter för exempelvis högskola och företag kallas in om det är aktuellt.
 

Stefan Pettersson framhöll att 300 personer nu är under en cirka ettårig utbildning i Skövde. Från den 1 juli ska de börja flytta över till Gotland som då får 150 fast anställda plus deras familjer. Därmed är bostadsfrågan en mycket viktig fråga för det nybildade rådet som hittills bokat två mötesdagar varav den första i februari.
Han konstaterar att det inte blev enklare efter ÖB Micael Bydéns besked i september om att tidigarelägga den permanenta militära närvaron på Gotland med ett halvår från oktober till juli.
− Vi jobbar med massor av alternativ.

 

Något boende i Försvarets regi på Tofta blir det dock inte.
− Försvarsmakten är aldrig hyresvärd. I dag har vi ett anställt försvar och den anställde förväntas lösa eget boende.

Han är inte orolig för att öns heta bostadsmarknad ska verka försvårande på rekryteringen.
− Jag sover gott om nätterna vad gäller rekryteringen. Cirka 90 procent av de som är under utbildning räknar vi med anställs. Dessutom kommer en del söka hit från andra förband.

Försvarsmaktsrådet kommer däremot inte att ta upp sådant som överklaganden av bygglov
− Ett överklagande är en demokratisk process som vi inte har synpunkter på. Vi varken kan eller bör lägga oss i den, framhåller Stefan Pettersson.

Lars Schill

 
 
 

Suderbyn överklagar försvarets bygge

Gotlands Tidningar 12/1 2017

Ekoby Suderbyn i Västerhejde har överklagat Försvarsmaktens bygglov för nya byggnader på Tofta skjutfält till mark- och miljödomstolen.

Fortifikationsverket har sökt och fått beviljat bygglov för bland annat förråd, skärmtak och teknikbyggnader på Tofta skjutfält. Suderbyn överklagade byggnadsnämndens beslut, som togs i september 2016, till länsstyrelsen. Länsstyrelsen avslog överklagandet i mitten av december.
Nu har Suderbyn överklagat även länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen. Suderbyn anser att Fortifikationsverket inte presenterat en tillfredsställande avloppslösning i samband med bygglovsansökan och uttrycker en oro för att yt- och grundvatten ska förorenas.
De klagande ser också allvarligt på att Generalläkaren, som ansvarar för miljötillsynen av Fortifikationsverkets verksamhet, inte har yttrat sig till byggnadsnämnden om vare sig avloppslösning, dagvattenhantering eller skyddsåtgärder.

Suderbyn ansöker också om förlängd tid med två veckor för att kunna komplettera sin överklagan. De ber också mark- och miljödomstolen att invänta svaren från de vattenprovtagningar som Fortifikationsverket låtit göra i flera vattenbrunnar på ett antal grannfastigheter, inklusive Suderbyns.
Johan Danielsson på Fortifikationsverket säger till P4 Gotland att överklagandet innebär förseningar.
− Vi hoppas få spaden i jorden i januari, februari, men så blir inte fallet. Det här har funnits med i kalkylerna, vi vet ju att det kan hända, säger han.
När bygget kan starta vill Johan Danielsson inte spekulera i. (Helagotland.se)

Mona Staflin

 
 
 

Försvaret vill köpa hamnen

Gotlands Tidningar 1/2 2017

Sista dagen för att lämna anbud på marinvarvet i Fårösund har passerat och ägaren berättar att det finns många intressenter. GT kan avslöja att en av anbudsgivarna är Försvarsmakten som är intresserade av att köpa tillbaka ubåtshamnen

 

Försvarsmakten är en av spekulanterna

Inom kort är försäljningen av marinvarvet i Fårösund klar. Ägaren till fastigheten har fått in många anbud. GT kan avslöja att Försvarsmakten är en av intressenterna
I måndags (30/1 2017) var sista dagen för att lämna anbud på marinvarvet i Fårösund. Den nuvarande ägaren Joachim Kuylenstierna berättar att intresset har varit stort, och totalt har han fått tio anbud.
− Jag är väldigt nöjd och tror absolut att vi kommer att hitta en bra framtida ägare bland anbudsgivarna, säger Joachim Kuylenstierna.

Fastigheten är på 6,6 hektar industrimark och 18 industribyggnader ingår. Hamnbassängen har byggts om och gjorts djupare så att en ubåt ska kunna ligga dold under vattenytan.

Marinvarvets taxeringsvärde är drygt sex miljoner kronor, varav byggnaderna är taxerade till knappt 700 000 kronor.

Försvarsmakten har tidigare hyrt hamnen, och nu bekräftar Fortifikationsverket för GT att de är en av spekulanterna.
− Vi har anmält vårt intresse, säger Johan Danielson, pressekreterare på Fortifikationsverket.
 
Något pris för marinvarvet är inte satt utan ägaren har valt att sälja det genom anbudsförfarande. Anbuden bedöms utifrån tre kriterier: vad den eventuella köparen är beredd att betala, vad de vill bedriva för verksamhet och hur fort affären kan göras upp.
Vad Försvarsmakten har angett att den är villiga att betala eller vad den vill använda hamnen till, kan den inte svara på i nuläget.
− Vi köper aldrig något utan att Försvarsmakten har ett intresse och ett behov av det. I det här fallet vet jag ingenting mer än att Försvaret har informerat oss om att det finns ett intresse, berättar Johan Danielson.
härnäst sker en förhandling mellan nuvarande ägaren och anbudsgivarna, innan försäljningen slutförs.
Cecilia Thomsson
  
INVIGDES 1938
Varvet invigdes 1938 som en följd av etableringen av kustartilleriet i Fårösund.

Gotlands kustartilleriförsvar behövde varv och verkstad, dessutom behövdes flera varv för flottan i händelse av krig. Varvet skulle vid mobilisering bygga om, utrusta och underhålla omkring 50 fartyg och båtar, de flesta civila. I fredstid tilläts varvet komplettera med civila arbetsuppgifter och blev därmed en resurs för fiskarna.  

Källa: Tjelvar.se

 
 
 

Nya Toftagarnisonen blir kraftigt försenad

Gotlands Tidningar 21/2 2017

Bygget av garnisonen på Tofta skjutfält, till en kostnad av 780 miljoner kronor, blir kraftigt försenad. GT kan i dag avslöja att upphandlingen at etapp 1 har underkänts.

 

I juli etablerar försvarsmakten 18:e stridsgruppen på Gotland, men bygget av den nya garnisonen skjuts nu framåt. Sannolikt minst tre till fyra månader.
− Jag kan i detalj inte säga vad som förvaltningsrätten har slagit ned på, eftersom vi inte har sett domslutet än, men det är tråkiga nyheter både för oss och försvarsmakten, säger Johan Danielson, kommunikationsstrateg på Fortifikationsverket.
Etapp 1 är den del av projektet som består av infrastrukturarbeten som vatten och avlopp, vägar, plattor, skärmtak, plutonförråd, drivmedelsanläggningar, spolhall och läger för övningar. Detta upphandlades i höstas, men överklagades, och nu tyder allt på att upphandlingen måste göras om.

Det är Fortifikationsverket som gjort upphandlingen och Johan Danielson är mycket förvånad:
− Ja, det är mycket duktiga och erfarna projektledare, jurister och upphandlare som sällan får bakläxa. Jag önskar att jag kunde vara mer konkret och berätta exakt vad i upphandlingen som gått fel, men det är svårt utan att ha läst domen.
Stefan Pettersson, chef för stridsgruppen på Gotland, säger:
− Jag fick informationen om det här i morse (20/1 2017), så det är helt nytt. Jag har inte ens hunnit göra någon analys och i nuläget kan jag inte uttala mig om konsekvenserna.

Förvaltningsrättens beslut angående etapp 2 och 3, försenas. För 18:e stridsgruppen, bestående av två kompanier, blir inkvartering tillfälligt i provisoriska byggnader fram till att Toftagarnisonen är på plats.
− Men försvarsmakten kommer inte att senarelägga etableringen av stridsgruppen på grund av den försenade byggprocesssen, säger Johan Danielson på Fortifikationsverket.

Han beklagar även de konsekvenser som detta innebär för 18:e stridsgruppen och dess chef, Stefan Pettersson.
− Stefan får mer bekymmer eftersom han måste få verksamheten att fungera med tillfälliga lösningar. Av förklarliga skäl är det inte bra. Men det är bara att göra om upphandlingen och blicka framåt, säger Johan Danielson.
Byggandet av garnisonen innebär också en hel del gotländska uppdrag och jobbtillfällen. Även dessa påverkas av förseningen.
Johan Kurelid
 
BYGGETS OLIKA ETAPPER
Etapp 0: Ombyggnad av stridsfordonsförråd (sker nu).
Etapp 1: Infrastrukturarbeten som V/A, vägar, plattor med mera, skärmar, plutonförråd, drivmedelsanläggning, spolhall, övningsläger.

Upphandlingen av denna etapp måste göras om om cirka tre månader, och byggstarten blir tre-fyra månader senare.
Etapp 2: Multifunktionshus, gym- och motionshall. Upphandling planerad till senhösten 2017. Byggstart tre-fyra månader senare.

Etapp 3: Stridsfordonsgarage och verkstäder. Upphandling planerad till årsskiftet. Byggstart tre-fyra månader senare.

 
 
 

Ryktesspridning om rysk spekulant

Gotlands Tidningar 27/2 2017

Ryktet om att en rysk affärsman vill köpa Marinhamnen i Fårösund av Joachim Kuylenstierna spreds i helgen. Enligt Dagens Industri är det Saab-oligarken Vladimir Antonovs bolag som lagt bud.

− Jag visste inte vem han var säger Joachim Kuylenstierna och påpekar att alla anbud är hemliga.
− Alla har fått skriva på sekretessavtal utom Fortifikationsverket, som ju är vana att hålla tyst, säger han.
Vem som har sagt att den ryske affärsmannen är spekulant, vet han inte. Dagens Industri ska de ha flera källor och nämner att affärsmannens bud ligger på 82 miljoner kronor.
− Jag har ingen aning om det här och har aldrig nämnt några siffror eller namn på köpare. Det enda jag reagerar på är att Fortifikationsverket pratar så mycket, säger Joachim Kuylenstierna.

I december i fjol bjöds Marinhamnen i Fårösund ut till försäljning. En och en halv månad senare, den 1 februari avslöjade GT att försvaret var intresserat av att köpa den. Då hade säljare fått in tio anbud på fastigheten som omfattar 6,6 hektar industrimark och 18 industribyggnader. Taxeringsvärdet är drygt sex miljoner kronor.
När affären blir klar blir klar har Joachim Kuylenstierna ingen aning om.
− Jag sitter och förhandlar. Vissa vill hyra och andra vill köpa. Några vill ha hamnen, andra vill ha byggnader.

Han säger att det är en fastighetsaffär precis som alla andra.
− Det är ingen större grej än att sälja en tomt på Bungenäs.
Marinhamnen såldes till Joachim Kuylenstierna omkring år 2004 för 18 miljoner kronor.
− Då ville ingen annan ha den.
När försvaret ägde Marinvarvet i Fårösund blev den muddrad och efter det kunde en ubåt ligga dold där.
Tommy Jonsson var Gotlands kustartilleriregementes sista chef.
− Det är en utpost där vi kunde ta emot samtliga sorters fartyg som svenska försvaret hade. Det är klart att försvaret ska köpa den eller åtminstone vara i svensk ägo. Det är i alla fall min personliga åsikt.
 Han påpekar också att Fårösund har ett bättre läge ur försvarssynpunkt än både Kappelshamn och Slite som har längre till respektive andra sidan.
− Den ligger perfekt. Fårösund är väderskyddad och läget gör att det går snabbt att ta sig till båda sidor om Gotland, säger Tommy Jonsson.
Att försvaret valde att sälja hamnen en gång i tiden berodde på att regementet lades ner. Att en utländsk affärsman skulle äga den, tycker han är tveksamt.
− Om en privatperson köper en hamn, vill man väl driva den affärsmässigt och det innebär att man inte kan säga att det är förbjudet att komma dit, säger han.
Åsa Sveds

 
 
 

”Försvaret är borta från budgivningen”

Gotlands Tidningar 28/2 2017

Fortifikationsverket har inte höjt sit bud och tänker inte göra det heller. Nu säger säljaren Joachim Kuylenstierna att de är borta från budgivningen.

I helgen blev fastighetsaffären kring det gamla Marinvarvet i Fårösund rejält uppmärksammat i flera stora tidningar. Det efter att Dagens Industri skrivit att den ryske affärsmannen och oligarken Vladimir Antonov är en av dem som vill köpa fastigheten. Men det dementerades sedan bestämt av hans affärsbekante, svensken Lars Carlström, som menade att att ryssen inte ens visste var Gotland låg.

En av spekulanterna är Fortifikationsverket som fått uppdrag från Försvarsmakten att försöka förvärva fastigheten. Förra måndagen, 20 februari, lade de sitt bud. Säljaren Joachim Kuylenstierna säger att han informerat Fortifikationsverket om att de nu är borta från budgivningen.
− Försvaret är borta från budgivningen och det har jag sagt till dem, Det förstod han också, säger Joachim Kuylenstierna.
 
Enligt Dagens Industri ligger de två högsta buden på 82 miljoner kronor respektive 65 miljoner kronor. Joachim Kuylenstierna uppger att det kommit in ytterligare tre intressenter efter helgens skriverier.
− De får bara köpa för 20 miljoner kronor och har inte mer mandat än så. Det är ganska ointressant, säger han om Fortifikationsverkets bud.
Under måndagen (27/2 2017) hade parterna alltså telefonkontakt och det var där Joachim Kuylenstierna informerade om att deras bud inte var aktuellt för hans del.
− Om Kuylenstierna säger en sak, då får det stå för honom. Jag spekulerar inte i om vi är borta eller inte, säger Göran Wahlström, chef för projektavdelningen vid Fortifikationsverket.

(Helagotland.se)

Simon Frid

 
 
 

Widman (L) frågar om Visby flygplats

Gotlands Tidningar 28/2 2017

Nu intressera sig försvarsutskottets ordförande Allan Widman (L) för frågan om fjärrstyrning av Visby flygplats.

LFV (Luftfartsverket) vill samordna flygledningen på flera av landets flygplatser. Syftet är bland anat att spara pengar. Visby, Malmö, Östersund, Umeå och Kiruna ska enligt ett förslag styras från kontrollcentralen på Arlanda, som med hjälp av kameror ska övervaka de övriga flygplatserna. Flygledarna som i dag är stationerade på Visby flygplats blir i så fall överflödiga.
Gotlands Tidningar har i en rad artiklar berättat om den fjärrstyrda flygledningen, och om synpunkter som både lokalpolitiker och försvarsmakten haft på systemet. I höstas kunde GT avslöja att försvaret i ett delvis hemligt dokument särskilt pekar ut betydelsen av Visby flygplats, med anledning av ”försvarsmaktens kravbild, rådande hotbild och inte minst försvarsmaktens uppgifter på Gotland.”
För en månad sedan kontaktade region Gotland LFV och poängterade betydelsen av så kallad redundans, det vill säga reservsystem, om något skulle hända.
− Tillförlitligheten, inklusive redundansen i ett nytt system måste kunna garanteras, påpekade regionstyrelsens ordförande Björn Jansson (S) och regiondirektör Peter Lindvall i ett brev till LFV.

 

I en skriftlig fråga till försvarsminister Peter Hultqvist (S) väljer nu alltså även försvarsutskottets ordförande Allan Widman att lyfta frågan:
− Vilka åtgärder är ministern beredd att vidta för att den militära flygverksamheten på Visby F17G ska få den redundans som krävs för totalförsvarets behov, undrar Allan Widman i sin interpellation till försvarsministern.
Ministern har till 17 mars på sig att svara.
Mikael Carlson

 
 
 

ÖB till Gotland

Gotlands Tidningar 28/2 2017

NYTT BESÖK
På fredag (3/3 2017) kommer Sveriges överbefälhavare Micael Bydén till Gotland. Då finns även överbefälhavaren från ett annat land med.
I september var den senaste gången som Micael Bydén besökte Gotland och då var han ute på Tofta skjutfält. Nu är det dags för nästa besök och då kommer han att ha med sig Estlands överbefälhavare Riho Terras.
− De ska bland annat träffa våra förband och sedan är det litet planering inför storövningen Aurora, säger Therese Fagerstedt, kommunikatör vid Försvarsmakten.

I mitten av september i fjol beslutade man att det skulle finnas permanenta militära förband på Gotland. De kommer att avlösa varandra fram tills det att den gotländska stridsgruppen finns på plats från och med den 1 juli.
− Under en längre tid har vi haft en omvärldsutveckling som har försämrats, sa överbefälhavaren i samband med besöket.

 
 
 

Hamnen i Fårösund intressant enligt ÖB

Gotlands Allehanda 4/3 2017

”En av de mest lämpade hamnarna. Vi är angelägna om att ha handlingsfrihet och då är ägande bäst”.

ÖB Micael Bydén tvekade inte om Försvarsmaktens stora intresse för marinhamnen i Fårösund.

Överbefälhavaren Micael Bydén besökte i går (3/3 2017) Tofta skjutfält tillsammans med sin estniske kollega Riho Terras. Ett möte som skedde som en del i det bilaterala militära samarbetet mellan länderna. Under förmiddagen hade ÖB bland annat fått åka med en stridsvagn som laddare, han är annars kustartillerist från början.
- Men jag var aldrig på KA 3 men det får inte vändas emot mot mig, skämtade han.

 

Men i Fårösund pågår just nu en för försvaret viktig budgivning, omgärdad av allehanda rykten och spekulationer, gällande marinhamnen. En budgivning där Fortifikationsverket deltar.
- De gör det på uppdrag av Försvarsmakten. Vi vill köpa för att vi har behov av en hamn där det finns en viktig infrastruktur och då är detta en av de mest lämpade hamnarna.
- Vi vill ha flexibilitet, handlingsfrihet och kontroll och då är ägande bäst. Vi har gett oss in i det här på samma premisser som andra, framhöll Micael Bydén.
- Expropriation finns som ett verktyg om det behövs, vi kan gå in men det är en omständlig process.
I torsdags (2/3 2017) beslutade regeringen att återaktivera värnplikten. Någon ytterligare utbyggnad av det planerade området på Tofta skjutfält blir det inte i anledning av detta – den här gången.
- Utbildningen kommer inte att bli centraliserad utan alla delar på bördan. De 4000 man det handlar om klarar vi med nuvarande resurser; personella, ekonomiska och infrastrukturella. Men det ska sedan ske ytterligare satsningar kommer det att behövas ytterligare resurser, bland annat fler officerare.

 

Tidsplanen för etablerandet av den fasta bemanningen på Gotland ser bra ut, menar Micael Bydén.
- Den permanenta gruppen kommer under sommaren.
Den fasta etableringen tidigarelades ju med ett halvår efter ett överraskande beslut av ÖB i höstas.
- I dag är det inte aktuellt med några nya, överraskande budskap.

Aktiviteterna runt för främmande makt intressanta mål som kommunikationsmaster har enligt olika källor ökat på Gotland och är en av delorsakerna till den militära satsningen på närvaro här.
- Jag vill inte specifikt kommentera Gotland. Men vi ser hur den här typen av aktiviteter och underrättelser ökar och har ökat. Det finns intresse från andra aktörer att sända ett budskap.

Lars Schill

 
 
 

Het debatt kring hamnförsäljningen

Gotlands Tidningar 4/3 2017

”Vi är kvar i budgivningen”, säger Fortifikationsverket. Men ägaren av marinhamnen står fast vid att försvarsbudet är ointressant.
Den pågående försäljningen av den före detta marinhamnen i Fårösund fick nationell uppmärksamhet förra helgen. Detta då en rysk oligark uppgavs vara bland spekulanterna, vilket ansågs känsligt då hamnen är av försvarsintresse. Säljaren Joachim Kuylenstierna dementerade dock uppgifterna om det ryska budet.

Gällande svenska försvarets intresse sade säljaren i tisdagens GT att Försvarsmakten nu är borta från budgivningen. Men det anser inte motparten.
- Från försvarets sida finns såklart ett intresse, säger kommunikatören Therese Fagerstedt.
- Vi har lämnat ett bud så vi är kvar i budgivningen så vitt vi vet, säger Göran Wahlström, projektchef på Fortifikationsverket som äger och förvaltar Sveriges försvarsfastigheter.

 

Joachim Kuylenstierna har tidigare sagt att försvarets bud ligger på 20 miljoner kronor och att det därför är ointressant i konkurrensen.
Göran Wahlström känner inte igen siffran:
-Våra bud går jag inte in på, men jag vet inte var 20 miljoner kommer ifrån. Det är bara en gränssiffra för när vi måste fråga regeringen, om vi vill göra större investeringar än så, förklarar han.

Säljaren står dock fast vid att Fortifikationsverket inte tillhör toppkandidaterna:
-De har lagt ett bud som inte är i närheten av intressant, säger Joachim Kuylenstierna.

 

Med tanke på det fortsatta försvarsintresset har begreppet tvångsförvärv, även kallat expropriation, nu nämnts i debatten. Liberalernas partiledare Jan Björklund har krävt denna utväg om den blir nödvändig.
Partikollegan Allan Widman, ordförande i försvarsutskottet, öppnat också för detta:
-Om Försvarsmakten anser sig behöva hamnen och inte lyckas köpa den är expropriation något att pröva, säger han till GT.

Detta kontroversiella grepp är ovanligt och får endast användas om staten först gjort allt för att köpa fastigheten. Men Allan Widman tror att det kan bli vanligare framöver:
-Vi kan inte utesluta att det blir fler sådana här fall, säger han.

Noterbart är att expropriation inte per definition innebär ett ”klipp” för staten – kompensation ska fortfarande betalas, som utgår från marknadsvärdet.

 Simon Bendelin

 

EXPROPRIATION

●  Ett tvångsförvärv av en fastighet. Expropriation gäller vanligen äganderätten men kan även handla endast om nyttjanderätten till fastigheten. Både staten, kommuner och enskilda kan begära expropriation genom ansökan till regeringen. För expropriation krävs ett berättigat ändamål och att ändamålet inte kan tillgodoses på annat sätt.

●  Om regeringen ger tillstånd till expropriation går fallet till en mark- och miljödomstol. Denna gör en marknadsvärdering och lägger generellt på 25 procent.

 
 
 

ÖB om Fårösund. ”Vi vill ha marinvarvet”

Gotlands Tidningar 4/3 2017

Spekulationerna kring en framtida köpare av marinvarvet i Fårösund har varit många den senaste veckan, men Sveriges överbefälhavare Micael Bydén är tydlig med vad Försvarsmakten vill.

 

Sveriges överbefälhavare Micael Bydén besökte Gotland på fredagen, och hade då sällskap av sin motsvarighet från Estland. När ÖB träffade media på Tofta skjutfält på fredagseftermiddagen kom många frågor att handla om marinvarvet i Fårösund, som just nu ligger ute till försäljning. Enligt obekräftade uppgifter är den ryske oligarken Vladimir Antonov en av budgivarna på fastigheten, vilket dagens Industri skrev om förra fredagen. Några dagar senare sade säljaren Joachim Kuylenstierna att Försvarsmakten är borta från budgivningen då deras bud var för lågt.

 

Micael Bydén är dock tydlig med att Försvarsmakten fortsatt vill förvärva marinvarvet.
- Infrastruktur är rent generellt intressant för Försvarsmakten, oavsett om det handlar om en flygplats eller en hamn. När det gäller Fårösund vill vi säkerställa tillgången och se till att vi har kontroll över hamnen, säger Micael Bydén.
Vad säger du om ryktena att det finns ryska intressen i hamnen?
- Oavsett vilken stat det är som är intresserad så vill vi känna säkerhet kring att vi har tillgång till hamnen. När det gäller ryktena så har jag inte mer information än du har.
Om ni inte får köpa marinvarvet i Fårösund, hur ser du på att någon annan då skulle äga en så pass strategiskt viktig hamn?
- Det beror på vem ”någon annan” är, och hur vi får nyttja hamnen för köparen.
I veckan presenterade även Micael Bydén försvarets budgetunderlag för de kommande åren, och sade då att man behöver 6,5 miljarder kronor extra. Hur mycket av dessa pengar som skulle hamna på Gotland är ÖB förtegen om, men han utesluter inte fortsatta försvarssatsningar på ön.

Finns det någon specifikt som Försvarsmakten kan komma att satsa på här på Gotland framöver?
- Egentligen önskar man sig ju allt, men den typen av förband som vi lyfter över under Aurora 17-övningen i höst skulle man kanske önska fanns här.
Det pratas ju exempelvis ofta om luftvärn, är det aktuellt för Gotland?
- Det är aktuellt för hela landet, även här på Gotland.
Mer specifik än så vill ÖB inte vara, men han säger att det kommer att bli tydligare vad som behövs på Gotland när det permanenta förbandet finns på plats.
- Då får man se vilka tillkortakommanden som finns, och agera utifrån det. Utmaningen är, som alltid när vi pratar om Gotland, att ön ligger där den gör.

Emil Lundberg

 
 
 

Ny försvarsverkstad anställer 20-tal personer

Gotlands Tidningar 7/3 2017

NYA JOBB (GT) Den ursprungliga Miloverkstaden gör comeback. Inte med det namnet, men ett motsvarande serviceställe byggs för att möta försvarets behov. Rätt ska vara rätt, därför bör det påpekas från början att Miloverkstaden fortfarande finns. Numera är det en vanlig, privat verkstad på Visborgsområdet efter att flera tidigare försvarsanställda tog över namnet och verksamheten 2006.

Men för många förknippas namnet fortfarande med den gamla ”försvarsverkstaden” som länge låg där Överskottsbolaget, ÖoB, nu finns.

Just den verksamheten återuppstår nu i ny version, i samband med Försvarsmaktens återetablering på Gotland. Den här gången hamnar den dock under Försvarets materielverk, FMV, som tagit över all sådan verksamhet från Försvarsmakten.

FMV ska också låta bygga den nya verkstaden, som denna gång blir placerad i Tofta. Målet är att ha den klar till år 2020 och att mer än 20 personer då kommer att arbeta där.

– Den blir inte riktigt så stor som gamla Miloverkstaden, som ju servade tre olika regementen på sin tid. Men 20 personer innebär ändå en ganska stor arbetsplats på en mindre ort, tycker Peter Goos, platschef på FMV och ansvarig för deras nybyggnad i Tofta.

Försvarets materielverk har fyra anställda på ön i nuläget, som utgör en ”kundmottagning” på Visborgsområdet.

Men redan inom fyra månader ska en tillfällig verkstad byggas i Tofta och FMV söker nu tre mekaniker och en verksamhetsledare dit. Sedan ska arbetet trappas upp successivt, med löpande nyrekryteringar.

GT skrev dock nyligen om den redan skriande bristen på just mekaniker på Gotland, inte minst för tyngre fordon – en situation som FMV också är medvetna om.

– Vi hoppas på flera återvändare, då sådana som sökt sig från ön nu får chansen att jobba med det de brinner för på Gotland igen. Vi har fått in många ansökningar redan och jag ser i dem att många kan tänka sig att flytta till ön.

De sökande måste inte ha stridsfordonskompetens från början – då skulle urvalet vara mycket litet.

– Vi måste hitta killar och tjejer med rätt gymnasieutbildning eller yrkeserfarenhet. Sedan kan vi ge dem den kompetens de behöver, till exempel vid tekniska skolan i Halmstad, förklarar Peter Goos – och hänvisar då till Försvarsmaktens tekniska skola, FMTS.

Den framtida anläggningen i Tofta har arbetsnamnet ”Markverkstaden”. Peter Goos ansvarar för uppbyggnaden av densamma – men kommer inte att vara chef över den efter det.

– När vi har allt på plats kommer den vara så pass stor att det nog behövs en egen chef därute, säger han.

 
 
 

Förslag: Gotland blir egen försvarsregion

Gotlands Tidningar 9/3 2017

Gotland som landets femte försvarsregion, med en unik ledningsstab på plats. Det är Försvarsmaktens förslag och förhoppning.

Gotland kan bli landets femte försvarsregion, med en Sverigeunik ledningsstab på ön. Det är Försvarsmaktens förslag – och det ska helst bli verklighet redan under nästa år.
− Men regeringen ska fortfarande fatta beslut om underlaget, så det kan dra ut på tiden, säger överste Mattias Ardin – som är tilltänkt chef för den planerade ledningsfunktionen.

Regeringen kan dessutom välja att bara godkänna delar av underlaget, därför är utformningen och omfattningen av den föreslagna staben svår att sia om. Men den lär åtminstone bli större än den sex personer starka grupp som gotlänningen Mattias Ardin i dag basar över.

Före försvarsnedläggningen kring millennieskiftet hade Gotland också en större lokal ledningsstab som kallades MDG, och innan det MKG, inrymd i det hus på Visborgsområdet där länsstyrelsen sitter.
Men det nya förslaget skulle innebära en för försvaret oprövad typ av organisation, då hemvärnet och utbildningsverksamheten skull ingå under själva regionstaben. I dag ligger sådana funktioner i stället under regementena.

 

Enligt Mattias Ardin är det dock långt borta med avancerad utbildning, utöver den av hemvärnsförbanden, på Gotland.
− Inte ens med det som nu ska byggas på Tofta har vi resurser till det, anser han.
Den tilltänkta staben ska, om den blir verklighet, ”utvärderas som modell för framtida överväganden avseende utbildningsgruppernas organisatoriska tillhörighet”.

Med andra ord kan Gotlandsexemplet bli vägledande för kommande omorganisationer inom försvaret.
− Men mycket återstår att reda ut, betonar Mattias Ardin.
Simon Bendelin

 
 
 

”Det lutar åt att jag hyr ut hamnen”

Gotlands Tidningar 9/3 2017

Framtiden för marinhamnen i Fårösund är ännu inte avgjord. Just nu lutar det åt att ägaren Joachim Kuylenstierna behåller hamnen och hyr ut den.

 

Joachim Kuylenstierna hade mellanlandat i schweiziska staden Genève i går när GT pratade med honom. Då hade han ingen information att lämna om hur han ska göra med marinhamnen i Fårösund. Han säger dock att han förhandlar med en part, men att det inte är säkert att han säljer.
- Det lutar åt att jag hyr ut den, säger Joachim Kuylenstierna.

I så fall blir Joachim Kuylenstierna kvar som ägare och har möjlighet att styra vilken verksamhet som ska finnas vid marinhamnen.

Vem han förhandlar med, vill han inte säga.
- Jag kan inte uttala mig om det. Vilka hyresgäster man har, är inte självklart något man lämnar ut namnet på. De får själv välja om de vill berätta vilka de är och vad de vill med hamnen.

 

I februari kunde GT avslöja att Försvarsmakten var en av intressenterna.

Så sent som i förra veckan ansåg sig Försvarsmakten vara kvar i budgivningen, men säljaren förnekade detta.
- De lade ett bud som inte är i närheten av intressant, sa Joachim Kuylenstierna då.
Enligt tidningen Dagens Industri fanns det högre bud på 82 miljoner kronor samt 65 miljoner kronor.
Liberalernas partiledare Jan Björklund har påpekat att hamnen kan tvångsförvärvas av staten, om det blir nödvändigt. I syfte att säkra Försvarsmaktens tillgång till den. När överbefälhavaren Micael Bydén gästade Gotland i fredags (3/3 2017) var buskapet tydligt:
− När det gäller Fårösund vill vi säkerställa tillgången och se till att vi har kontroll över hamnen.

Åsa Sveds

Micael Carlson

 
 
 

Marinhamnen inget för Försvaret

Gotlands Tidningar 11/3 2017

Försvaret förhandlar om att hyra marinhamnen i Fårösund av Joachim Kuylenstierna

Det uppger chefen för strategiska avdelningen på Fortifikationsverket, Krister Silemo.
- Nej, vi är inte inblandade.

Joachim Kuylenstierna har sedan några månader förhandlat med olika parter om att hitta en intressent till marinhamnen i Fårösund. Flera bud har presenterats, men inga som bekräftats av vare sig säljare eller köpare.

I torsdagens GT berättade Kuylenstierna att det lutade åt att hitta en spekulant och att det lutade åt att han skulle behålla hamnen och hyra ut den.

I februari avslöjade GT att Försvarsmakten var en av intressenterna att köpa marinhamnen. Fortifikationsverket förhandlar när det gäller försvarets fastighetsaffärer och har lagt ett bud på objektet.
- Vi fick en beställning av försvaret att förvärva hamnen till ett rimligt pris, berättar Krister Silemo.   
- I de inledande förhandlingarna diskuterade vi både att hyra och att köpa.

Joachim Kuylenstierna uppgav senare att försvarets bud inte var i närheten av intressant och att han inte kunde berätta vilka som var spekulanter.

Något rent hyresförhållande har inte varit aktuellt från försvarets sida,
- Vi har inte diskuterat det, säger Krister Silemo.
Den part som Joachim Kuylenstierna förhandlar med eller har träffat ett avtal med är alltså inte försvaret.
- Försvaret är inte intressent till att hyra marinhamnen i Fårösund, säger Krister Silemo.

Om försvarsmakten har behov av marinhamnen finns möjlighet att göra ett tvångsförvärv, en så kallad expropriation, till ett marknadsmässigt pris. Det kan gälla både ägande och nyttjande.

Åsa Sveds

 
 
 

Besökande soldater intog lunch på P 18:s kaserngård

Gotlands Allehanda 13/3 2017

Under helgen besökte 100 soldater och officerare Gotland för att få veta mer om hur det är att leva och bo här permanent. Förhoppningen är att de flesta ska välja ön som arbetsplats.

Under ett par dagar har cirka 110 personer besökt Gotland under ledning av Stefan Pettersson, chef för Stridsgrupp Gotland. Ett tiotal av dessa är gotlänningar.
Syftet med besöket var att informera soldaterna, som nu utbildas i Skövde, om vad Gotland har att erbjuda när det kommer till bland annat boende, skola, fritidsaktiviteter och arbete för medföljande familjemedlemmar.

Deltagarna fick under helgen även guidade turer i både Visby innerstad och på norra Gotland samt ett besök på Tofta skjutfält och deras förhoppningsvis framtida arbetsplats.
Stefan Pettersson berättade att de flesta som är med på resan är rekryter, alltså soldater som inte har avslutat sin grundutbildning än. Övriga är officerare som kommer att bli soldaternas befäl.

 

Rekryteringen har gått lite trögt och det finns fortfarande en hel del vakanser att fylla innan Stridsgrupp Gotland är fulltalig. Totalt vill försvaret ha cirka 160 fast anställda militärer på ön.
- Cirka 70-75 procent är redan på plats, sedan är det en viss osäkerhet kring vem som i sista stund verkligen skriver på. Men efter den här resan har vi fått en indikation att de flesta kommer att hoppa på, säger Stefan Pettersson.
Under lördagen (11/3 2017) besökte gruppen rådhuset på Visborg, det gamla regementet P 18:s forna lokaler. Det blev en förmiddag späckad med information om det gotländska civilsamhället, följt av en lunch ute i det fria på den gamla kaserngården, som numera är parkering för anställda i civilsamhället.

 

En av rekryterna var Tobias Glarbjerg från Göteborg som besökte Gotland för första gången. Han utbildar sig till pansarskyttegruppchef i Skövde och muckar den 15 juni.
- Det har varit en jättenyttig informationshelg. Det har varit väldigt dåligt med information tidigare, men nu känns det mycket bättre. Det verkat inte lika svårt att hitta bostad som vi hade trott.
Tobias Glarbjerg har inte riktigt bestämt sig än om han ska ta anställning på Gotland.
- Faktiskt inte, men det känns bättre nu efter den här helgen. Nu känner jag mig ganska taggad faktiskt! Tidigare har jag tänkt att det är väl bara Visby, sedan finns det väl inte mycket mer på Gotland.

 

För Stefan Pettersson var lördagens besök på Visborg ett återvändande till en svunnen tid, då området var regemente.
- På ett sätt känns det naturligt att vara här, på ett sätt inte. Tiden har stått stilla på något sätt, säger Stefan Pettersson.
Mona Staflin

 
 
 

Nytt luftvärn till ön

Gotlands Tidningar 14/3 2017

Försvarsmakten får ytterligare en halv miljard för att förstärka Sveriges försvarsförmåga på kort sikt. En del av medlen ska utrusta Stridsgrupp Gotland med luftvärn.

Årets försvarsbudget har bara gällt i två månader och redan utlovats ytterligare 500 miljoner kronor för 2017.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) kan dock inte peka på att hotet mot Sverige ökat under det senaste halvåret.
− Över tid har vi sett en försämring av det säkerhetspolitiska läget, men något omedelbart dagsaktuellt militärt hot känner jag inte till. Sade han under en presskonferens på måndagen. (13/3 2017) Ett uttalat skäl till att tillföra ytterligare medel, till tidigare extraanslagna 10,2 miljarder för åren 2016-2020, är att stärka Sveriges beredskap på kort sikt.
Det handlar bland annat om utökad incidentberedskap, utökade militära övningar samt att från 2018 förstärka Stridsgrupp Gotland med luftvärnsförmåga, ett system som heter luftvärnskanonvagn.

 

Försvarsdebattören Karlis Neretnieks, tidigare chef för Gotlandsbrigaden och rektor för Försvarshögskolan, tycker att beskedet är bra.
− Stridsgrupp Gotland får ökade möjligheter att agera om om det finns ett hot från attackhelikoptrar. Vilket det kommer att göra, säger Karlis Neretnieks
− Det är dock viktigt att påpeka att detta inte innebär att ön får ett luftförsvar som skulle kunna möta exempelvis flygangrepp eller luftlandsättningar, eftersom kanonens räckvidd är för kort, cirka fen kilometer. Antalet luftvärnskanonvagnar kommer också vara litet, antagligen tre eller fyra, bedömer Karlis Neretnieks.

Av samma åsikt är överste Mattias Ardin, tilltänkt chef för ledningsfunktionen i Försvarsmaktens förslag att göra Gotland till en femte försvarsregion:
− Väldigt positivt att det tillförs luftvärnsförmåga, vilket är viktigt för stridsgruppens förmåga i strid. Alla detaljer är inte klara, men som helhet är det bra, säger han.

 

Den 1 juli ska den nyinrättade stridsgruppen, med bland annat ett mekaniserat kompani om 150 soldater, vara på plats på Gotland och redo att lösa stridsuppgifter.
Det är ett halvår tidigare än vad som från början var tänkt. Beslutet att tidigarelägga etableringen togs av ÖB Micael Bydén i september i fjol.

Av de 500 miljonerna går cirka 20 procent till totalförsvaret, resten till det militära försvaret, enligt Hultqvist. En del är engångstillskott, annat går in i ordinarie ramar. Någon precisering görs inte nu.

Kommuner och landsting får 75 miljoner kronor för höjd beredskap. Hultqvist går inte in i detalj på hur pengarna ska fördelas, men det handlar bland annat om ökad numerär, ökad anskaffning av reservdelar och materielanskaffning, IT-säkerhet och cyberhot.

Magnus Ihreskog

Mikael Carlson

 
 
 

Krigsplaceringar blir åter vardag på ön

Gotlands Tidningar 18/3 2017

Flera tusen gotlänningar kan räkna med att krigsplaceras. Målet är att säkra viktiga samhällsfunktioner i händelse av höjd beredskap eller krig.

Nyligen bestämde rikspolischef Dan Eliasson att över 28 000 anställda inom polismyndigheten med omedelbar verkan ska krigsplaceras. Syftet är att säkerställa att polisen klarar att lösa sina uppgifter även vid höjd beredskap och krig.

I veckan blev det känt att regeringen tillsammans med Moderaterna, Centern och Kristdemokraterna kommit överens om att förstärka försvarsbudgeten för 2017 med 500 miljoner kronor. I beloppet ingår ett tillskott till kommuner, landsting och länsstyrelser med 75 miljoner kronor.
− Alla länsstyrelser äskar mer medel i syfte att hålla samma takt som Försvarsmakten. Samtidigt tycker jag att vi kommit långt vid Länsstyrelsen på Gotland. Vi har bland annat utbildat ledningsfunktioner och annan personal i det säkerhetspolitiska läget, konstaterar Frida Blixt, handläggare för civilt försvar och civilmilitär samverkan vid länsstyrelsen.

Planeringen och beredskapen för krig har i stora delar legat i träda sedan det kalla krigets slut i början av 1990-talet. Nu sker ett återtagande på många håll, och det senaste beskedet om mer pengar till kommuner och länsstyrelser är välkommet:
− För länsstyrelsens del handlar det om att se över vår krigsorganisation och att krigsplacera vår personal. Vi behöver också inkluderas i totalförsvarsövningar och se till att vi själva får öva, säger Frida Blixt.

Lagen ger stora möjligheter i händelse av beredskapshöjning, exempelvis att ta mark, byggnader och fordon i anspråk för totalförsvarets behov. Men hur detta ska gå till behöver fortfarande diskuteras mellan landets länsstyrelser, påpekar hon.

Stora förändringar väntar även Region Gotlands personal.
− Vi har 6000 anställda och för hela vårt maskineri ska fungera även under kris och krig behöver vi öronmärka huvuddelen. Vi har inte krigsplacerat vår personal på 20 år, och på grund av det kan nyckelpersonal som exempelvis läkare och sjuksköterskor i stället för att gå till Försvarsmakten, säger Christer Stoltz, beredskapschef.
Liksom för länsstyrelsen är samarbeten med andra myndigheter, inte minst försvaret, avgörande. Region Gotland kommer i höst att vara inblandad i Aurora, landets största militärövning sedan 90-talets mitt, och planerar för att öka sitt deltagande i nästa stora övning. Försvarsmaktsövningen 2020.
− Då är det vår tur att prövas, säger Christer Stoltz.

Mikael Carlson

  

BEREDSKAP

I ett fungerande totalförsvar måste inte bara det militära försvaret utan även civila myndigheter och vissa företag ha sin personal krigsplacerad.

Men samordning saknas och många bland försvarets deltidsanställda samt hemvärnet har civila yrken som är viktiga för att samhället ska fungera vid större påfrestningar.

 
 
 

Gotlands 18-åringar får värnpliktsbrev i lådan.

Gotlands Tidningar 4/4 2017

Dags för mönstring (GT) I veckan börjar rekryteringen till den nya värnplikten. Drygt 90 000 ungdomar i hela Sverige som fyller 18 under året får närmsta tiden brev från Rekryteringsmyndigheten. Enligt ett regeringsbeslut i mars införs åter en typ av värnplikt i Sverige, vilket påverkar alla som är födda 1999 och därmed fyller 18 under året.

På måndag får de första ungdomarna – 20 166 män och kvinnor i Stockholms län ­– brev med inloggningsuppgifter till beredskapsunderlaget, vilket är ett frågeformulär på nätet.

Gotlänningarna får dock vänta ytterligare några veckor, först 26-27 april når dessa brev öns brevlådor.

Samtliga ungdomar är skyldiga att lämna information om sig själva, bland annat hälsa, skolgång och vilka intressen vederbörande har.

Dessa uppgifter sammanställs sedan av Rekryteringsmyndigheten, som i sin tur väljer ut de 5 000 personerna som kallas till mönstring, med start i oktober i antingen Stockholm eller Kristianstad.

Mönstringen börjar med teoretiska prov och fortsätter med fysiska tester, medicinska undersökningar och samtal med psykolog. Dessutom hjälper en inskrivningshandläggare till att hitta en utbildningsplats som passar.

Efter mönstring vidtar ytterligare en gallring då de 5 000 ungdomarna ska bantas ner till de 1 500 som tas ut till grundutbildningen.

Fysiska förutsättningar, motivation och inställning till grundutbildning med värnplikt är faktorer som påverkar bedömningen.

Försvarsmakten har behov av att utbilda 4 000 män och kvinnor under 2018 men räknar fylla resten av platserna, alltså 2 500 stycken, från den frivilliga rekryteringen.

Samtliga ungdomar som fyller 18 under året är skyldiga att lämna uppgifter till beredskapsunderlaget, annars riskerar böter att utdömas. Dock finns undantag: svenska medborgare bosatta utomlands, personer med skada eller sjukdom som gör att de inte kan komma i fråga samt personer intagna för någon form av vård.

– Det är ett historiskt beslut att skyldigheten att mönstra och göra värnplikt nu även gäller kvinnor, säger Ann Elgemark, avdelningschef på Rekryteringsmyndigheten, i ett pressmeddelande.

Sedan värnplikten upphörde år 2000 har det frivilliga systemet genom åren inte försett krigsförbanden med den mängd personal som behövs.

Regeringen har därför bedömt att snabba åtgärder krävs för att göra förbanden fullt stridsdugliga.

Den nya värnpliktsutbildningen blir nio eller elva månader och liknar dagens militära grundutbildning, GMU.

Magnus Ihreskog

 
 
 

Hamnen klar för Försvaret

Gotlands Tidningar 5/4 2017

 

Försvaret kan utnyttja Kappelshamns hamn direkt och utan några renoveringar

I fjol köpte Fortifikationsverket hamnen av Region Gotland för 2,1 miljoner kronor. Sedan dess har marinen funderat på hur hamnen ska användas.
− I grunden fungerar den för oss, men senare behövs det en ordentlig besiktning och efter det får vi se vad som behöver åtgärdas.
Det säger Jesper Tengroth, pressekreterare vid Försvarsmakten.
Vad vill ni göra med er nya hamn på Gotland?
− Vi ser en möjlighet att nyttja den för att förtöja fartyg. (sic!) Kanske kommer också några enheter att grupperas på land.
Det säkerhetspolitiska läget runt Östersjön har försämrats de senaste åren och Försvarsmakten har därför fått order av regeringen att öka sin operativa förmåga. I klartext handlar det bland annat om utbildningar, övningar, personalförsörjning, logistik, inköp och uppgradering av materiel
− Kappelshamn är ett led i det, konstaterar pressekreteraren.
Kommer hamnen att vara öppen för andra?
− Jag har uppfattat det som att den i dag används av andra myndigheter, och det vill vi att de ska få göra i fortsättningen också. Säger Jesper Tengroth.

Mikael Carlson

 
 
 

Artmax ny ägare av marinhamnen

Gotlands Tidningar 10/4 2017

Försvaret får fortsatt tillgång till marinhamnen i Fårösund. Joachim Kuylenstierna har sålt hamnen till Artmax AB vars ägare är en man från Hong Kong som heter Ming Wai Lau.

Ytterligare en person är kopplad till företaget och det är Fredrik Lundström. Han är reservofficer vid Flygvapnet F 17 (Blekinge flygflottilj) med majors grad och äger en fastighet på Strandvägen i Fårösund.
− Jag har gått gymnasiet i Visby och bor året runt både på Gotland och i Stockholm, säger han.
Den nya ägaren till marinhamnen Ming Wai Lau äger Artmax AB till hundra procent men eftersom bolaget är utlandsägt måste man ha en styrelserepresentant som är svensk. Det är där Fredrik Lundström kommer in i bilden.
− Vi har haft en förhandling och bland annat har jag deltagit, men det har varit många olika personer inblandade, säger han om sin roll i affären.
Syftet med köpet av hamnen är, enligt honom, att upplåta den till försvaret. Om han ska använda den till något mer framgår inte.
− Det kan jag inte kommentera.

 

Det var i februari som GT avslöjade att försvaret var spekulant på marinhamnen som Joachim Kuylenstierna skulle sälja. Hamnen som tillhört försvaret, såldes 2004 efter att KA 3 lagts ner. Då fanns inte längre något behov av att ha kvar den. På senare tid har försvaret gjort en annan bedömning av säkerhetsläget och anser att den djupa ubåtshamnen är strategiskt viktig.

För någon månade sedan spreds ett rykte att en rik rysk affärsman var spekulant, vilket Joachim Kuylenstierna säger att han inte vet något om.
− Det finns flera köpare och hyresgäster, men någon ryss har jag aldrig hört talas om.

Att den som bjudit mest skulle få köpa, stämmer inte enligt Kuylenstierna, även om försvarets bud var för lågt.
− Det är Artmax AB:s syfte med hamnen som varit avgörande, säger han.
− Det här blir väldigt bra för alla. Det är rätt allting. Alla hyresgäster får stanna kvar och de nya ägarna kommer att upplåta hamnbassängen till försvaret utan kostnad, säger Joachim Kuylenstierna..

 

Artmax AB har redan fått tillgång till hamnen.
− De tog över förra veckan.

Priset avslöjar han inte.
− Det finns ett avtal som säger att jag inte får berätta det.
Försäljningen har varit en lång process.
− Det har varit mycket skriveri i media och jag har fått många brev. Det mest fantastiska var nog en som tyckte jag skulle ta mitt samhällsansvar och ge tillbaka hamnen till försvaret. Jag köpte hamnen på marknadsmässiga villkor och då måste jag ju kunna sälja den vidare med samma principer.

 

Landshövding Cecilia Schelin Seidegård har blivit informerad av förra ägaren om affären.
− Köparna har själva framställt det som att upplåtandet av hamnen är en temporär lösning men jag hoppas att den blir. Det är viktigt att försvarsmakten får tillgång till den hamn de behöver, säger hon.
Ägaren till Artmax, Ming Wai Lau är från Hong Kong, gift med en svenska och beskrivs som en Sverigevän. Han har tidigare donerat stora belopp till Karolinska institutet. Ett forskningscenter för regenarativ medicin bär hans namn, Ming Wai Lau Centre for Reparative Medicine.

Åsa Sveds

 
 
 

Amerikansk arméchef: "Gotland är strategiskt viktigt"

Hela Gotland 18/4 2017

FÖRSVARET PÅ GOTLAND

David G. Perkins är chef för all utveckling inom den amerikanska armén. På tisdagen besökte han Gotland för att se hur militären jobbar här. 59-årige David G. Perkins är chef för "United States Army Training and Doctrine Command" inom den amerikanska armén. På tisdagen besökte han Tofta skjutfält och träffade bland annat arméchefen Karl Engelbrektson och Mattias Ardin som är ansvarig för den stridsgrupp som placeras på Gotland. David G. Perkins har bland annat deltagit i Irakkriget och omnämns i flera böcker om militära insatser.

– Han har ungefär 120 000 människor under sitt befäl. David G. Perkins är en sådan som man får läsa om på militärskolor, säger Karl Engelbrektson.

Vad betyder det att han är här?

– Det är ett väldigt viktigt besök. Han är här i 2,5 dag och vill bilda sig en uppfattning om vad Gotland har för betydelse. Nu får vi lära känna varandra bättre, USA är en viktig och strategisk partner i vårt bilaterala samarbete, säger Karl Engelbrektson.

Han menar samtidigt att man inte ska se försvarets satsning på Gotland som ett tecken på att en konflikt är på väg att bryta ut.

– Det pågår för många aktiviteter ute i världen som är lite oförutsägbara. Det sprider en oro, men det finns inget specifikt hot. Men det gäller för oss att vara före andra i tanken och viktigt att nu vara på plats, säger Karl Engelbrektson.

David G. Perkins säger att Gotland har en otroligt viktig betydelse för Östersjöområdet och situationen där.

– Gotland är ett osänkbart skepp och har en strategiskt viktig punkt i den här regionen. Det är inte bara viktigt för Sverige med ett bra försvar här. Vi har en gemensam vision om fred här, säger David G. Perkins.

Vad har du att säga om din dag?

– Vi startade i Stockholm och sedan reste vi till Gotland. Jag har fått se mer av hur viktigt ön är ur en strategisk synvinkel och fått höra vad den svenska armén ska göra här. Det är en stor möjlighet att bli ännu bättre vänner med Sverige, säger han.

Simon Frid

 
 
 

Det här ska statsministern få se på Gotland

Hela Gotland 18/4 2017

HELA PROGRAMMET På onsdagen besöker statsminister Stefan Löfven Gotland, tillsammans med försvarsminister Peter Hultqvist. De kommer att göra en turné till flera platser. Här är hela programmet. Statsminister Stefan Löfven och försvarsminister Peter Hultqvist kommer att besöka både gamla och nya försvarsdelar på Gotland och få möjligheten att träffa soldater från både stridsgruppen och de rotationsförband som nu löser uppgifter på ön. Det blir även en förevisning på förbandens utrustning och materiel, skriver Försvarsmakten i ett pressmeddelande.

På kvällen blir det ett öppet möte på Solbergaskolan i Visby.

Helagotland.se kommer att rapportera såväl från turnén som från det öppna mötet.

Här är programmet för dagen

08.45 Samling vid grindarna till F17 G, intill flygplatsen i Visby.

09.00 Statsråden landar.

09.05 Statsråden får bland annat träffa piloter, och får en förevisning av JAS 39 Gripen.

09.30 Transport till Sjöbevakningscentralen Visby. Presentation av marinen på Gotland, vars uppgift är att övervaka Östersjön.

10.05 Transport till Tofta skjutfält. Presentation av uppbyggnaden och verksamheten på Gotland. Bland annat möte med soldater och materielförevisning.

11.45 PAUS

12.15 Pressträff Tofta skjutfält

13.00 Dagen rundas av. Transport till Visby.

 
 
 

Tillfälliga lokaler på Tofta

Hela Gotland 20/4 2017

Försvarets etablering Sedan en tid tillbaka står den nya stridsgruppens temporära lokaler på plats på Tofta skjutfält, och i september ska de vara helt färdigställda. "Vi hade tur, de här lokalerna blev lediga precis när vi behövde dem", säger Peter Johansén på Försvarsmakten.De temporära lokaler som kommer att nyttjas av Stridsgrupp Gotland tills dess de "riktiga" faciliteterna är färdiga står sedan en tid tillbaka på plats på Tofta skjutfält. Ännu återstår en hel del arbete invändigt för att de ska bli användbara, men Peter Johansén på Försvarsmaktens lokalplaneringsenhet säger att allt kommer att vara klart i september.

– Den 19 september 2017 ska alla temporära delar vara klara. Anledningen till att det är just det datumet som gäller är att det var då som stridsgruppen ursprungligen skulle vara igång, säger han.

I höstas meddelade dock överbefälhavare Micael Bydén att den nyrekryterade stridsgruppen kommer att finnas på plats på Gotland redan den 1 juli i år på grund av det säkerhetspolitiska läget.

I de temporära byggnaderna som just nu håller på att färdigställas på Tofta skjutfält kommer det att finnas bland annat kontor, matsalsfunktion, gymnastiksal, stridsvagnsgarage och vapenkasuner. De delar som kommer att fungera som kontor, matsal och hygienutrymmen består av ett 100-tal barackmoduler som haft en annan funktion på Gotland tills alldeles nyligen.

– Vi hade tur, de här barackerna stod vid Wisbygymnasiet och blev lediga precis när vi behövde dem. Det är en jättebra lösning.

När det gäller de permanenta byggnaderna kommer dessa att färdigställas etappvis, och från Försvarsmaktens sida räknar man med att allt står helt klart kring 2020-2021.

– Vi har ju just nu förseningar på etapp 1, eftersom det har överklagats. Vi hoppas kunna starta tilldelningen i april, för att sedan få igång själva bygget i mitten av maj, säger Peter Johansén.

Vad är det som ingår i etapp 1?

– Det är bland annat all infrastruktur, drivmedelsanläggningen, repövningsområdet samt en del annat.

 
 
 

Löfven öppnar för nya satsningar på försvaret

Dagens Nyheter 20/4 2017

Under elva år stod Gotland utan permanent militär trupp, men sedan ÖB:s blixtbeslut i höstas att ständigt ha trupp insatt på ön löser nu olika förband av varandra tills arméns nya 18:e stridsgrupp är fullt etablerad där. Under onsdagens (19/4 2017) besök på Gotland öppnade statsminister Stefan Löfven för nya satsningar på det svenska försvaret:
- Vi höjer vår försvarsförmåga: det blir mer övningar, bättre materiel och så vidare. Det kommer vi att behöva fortsätta göra. Nu ska det först diskuteras, inte minst i försvarsberedningen.

För Gotland kan det innebära att tunga artilleripjäser och nya förband tar plats på ön.

 

Stärkt försvar kan ge Gotland nya förband

Statsminister Stefan Löfven säger till DN att han inte utesluter nya satsningar på Sveriges försvar. För Gotland kan det innebära att tunga artilleripjäser och nya förband tillförs till ön.

Att Stefan Löfven (S) gör ett militärt studiebesök på Österjöns största ö är enligt honom en signal både till svenska folket och omvärlden. Från och med 2005 stod Gotland under elva år utan permanent militär trupp. Detta fram till överbefälhavare Micael Bydéns blixtbeslut i september 2016 att ständigt ha trupp här.

Nu löser olika förband av varandra på Gotland tills arméns nya 18:e stridsgrupp är fullt etablerad här. Det sker stegvis och innebär att utbildad trupp, materiel och byggnader samtliga om tre år ska vara på plats (se fakta).

På onsdagen landade statsministern på ett Gotland som var både soligt och kylslaget.
-När vi höjer vår försvarsförmåga är det viktigt att ta del av det på plats. Vi håller kvar alliansfriheten, vi ökar vår egen försvarsförmåga och samarbetar med andra länder bilateralt och multilateralt, säger Stefan Löfven om sin Gotlandsvisit.
-Det är en mycket viktig signal till omvärlden att vi är beredda att försvara territoriet. Vi har inget direkt militärt hot mot Sverige. Men med tanke på den omvärld vi har med mer aktivitet i Östersjöområdet och det som hänt i Ukraina och så vidare så är vi väldigt tydliga med att Sverige måste försvara sitt territorium, säger statsministern.

Regeringens vårbudget från i tisdags innebär 500 miljoner kronor extra till totalförsvaret i år. Det finansierar bland annat åtta luftvärnskanonvagnar 90 som överförs till Gotland före årsskiftet. Det är bepansrade fordon som med egen radar och kanon kan bekämpa fientliga helikoptrar och luftlandsättningar av trupp.

Det extra tillskottet är ett resultat av vinterns förhandlingar mellan de fem politiska partierna bakom riksdagens försvarsbeslut 2015 (S, MP, C och KD). Beslutet gäller för åren 2016-2020 och i det ingick stridsgruppen på Gotland. Grunden för nästa stora försvarsbeslut 2020 ska läggas av en ny försvarsberedning där alla åtta riksdagspartierna ingår ledd av Björn von Sydow (S).

Samtliga fyra borgerliga partier och SD har krävt höjda försvarsanslag, vilket S-ledaren Löfven nu öppnat för.
-Vi höjer vår försvarsförmåga:

Det blir mer övningar, bättre materiel och så vidare. Det kommer vi att behöva fortsätta göra. Nu ska det först diskuteras, inte minst i försvarsberedningen.

Du utesluter inte att det kan bli nödvändigt att höja förmågan ytterligare?

-Jag utesluter inte det. Därför det är en grunduppgift för en regering och en statsminister att landets territorium försvaras. Vi talade för en dryg vecka sedan om det fruktansvärda terrorattentatet, det är en säkerhetsfråga för människor. Det militära försvaret är också en säkerhetsfråga – och de är en av de mest grundläggande uppgifter man har som regering, säger Löfven.

Han har till synes en annan attityd än företrädaren Fredrik Reinfeldt (M) som kallade försvaret ”ett särintresse”.
-Det är inget särintresse. Det här är landets försvar, i allra högsta grad i landets intresse, slår Stefan Löfven fast.

 

För Gotlands del finns en rad förslag till höjd försvarsförmåga. Arméchefen Karl Engelbrektson säger till DN att om han får välja skulle han utöka förbanden här. Dels behövs en ingenjörstrupp som kan säkra förbindelser och minera områden för att bromsa upp en angripare. Dels behövs artilleripjäser på Gotland, vilket i dag helt fattas.
-Artilleri är en viktig ingrediens i all rörlig strid. Det som ska finnas på Gotland för att olika system ska hänga ihop ska vara här från början, säger Karl Engelbrektson.
Försvaret har 24 moderna artilleripjäser som i dag finns i Boden. Sverige har också ytterligare 24 Archer-pjäser från en affär Norge hoppade av. Karl Engelbrektson vill införliva samtliga i det svenska försvaret och placera några på Gotland.
-Jag hoppas ju att Sverige kan bli en bra kund även för de pjäserna. Det är ju inte så att vi har ett för stort artilleri. Vi kan hitta många ställen där ett utökat artilleri skulle göra nytta, säger Engelbrektson.

Försvarsminister Peter Hultqvist, som sekonderar Löfven på Gotland, avvisar inte arméchefens förslag:

-Nu vill jag inte föregå eller spekulera om olika saker. Jag nöjer mig i dag med att säga att det behövs ytterligare insatser här, svarar försvarsministern DN.

 

Statsministern: Vi har mycket vi kan vara stolta över

För Stefan Löfven blir besöket på Gotland en påminnelse om livet som värnpliktig.

Statsministern var för 40 år sedan radaroperatör på flygvapnets radarstation utanför Sollefteå. Nu flög Löfven till Visby i flygvapnets ”Asken”, ett avancerat radarspanings- och stridsledningsplan.
-Det var en intressant flygning. Och vi har mycket vi kan vara stolta över, säger Stefan Löfven när han kliver av på Visby flygplats.

Där får han en genomgång av hur Sverige i luften värnar territoriet i skarpa insatser ett par gånger i veckan av Jas-Gripen-piloten Jörgen Axelsson. Nästa programpunkt för stats- och försvarsministrarna är marinen och dess Sjöbevakningscentral i centrala Visby, en verksamhet som överlevt på sparlåga men nu blir allt viktigare.
-Vi följer just nu 2840 mål runt Sverige. Detta är ryggraden i verksamheten eftersom vi samarbetar med övriga enheter i Försvarsmakten, säger chefen Anders Bäckström.

Därefter får vi från medierna gå ut – detta är den enda del av besöket som hålls strikt hemligt.

Sista punkten på Löfvens militära program är armébesök på Tofta skjutfält. En påtagligt nöjd statsminister klättrar upp ur tornluckan efter att ha åkt ett varv i en 62 ton tung Leopardstridsvagn (stridsvagn 122) körd av personal från Skaraborgs regemente, P 4.

Officerare talar om hur försvaret numera möts av en helt ny attityd, en effekt av det sämre säkerhetsläget vilket innebär ett nytt allvar. Här finns också anställda soldater från en spaningsgrupp vid Livgardet i Kungsängen. Statsministern bekantar sig med deras fordon och tunga utrustning.
-Ni ser motiverade ut och det här verkar ni gilla. Det ska ni ha tack för säger, Stefan Löfven och är på väg att gå vidare. Så hejdar han sig i steget, vänder sig om och tillägger:

-Tack på riktigt.

Mikael Holmström

 

Fakta. Försvaret på ön.

2004. Försvarsbeslut som innebär att sista förbandet, P 18, läggs ner 2005.

2005. Endast hemvärn kvar.

2009. Försvarsbeslut om att tolv stridsvagnar ska ställas i förråd.

2015. Försvarsbeslut om att till år 2020 etablera en stridsgrupp om 300 militärer plus underhållspersonal.

2016. ÖB beslutar om ständig militär närvaro genom förband som avlöser varandra.

2017. Det mekaniserade skyttekompaniet 181 börjar lösa uppgifter från den 1 juli. Luftvärnskanonvagnar tillförs i december.

2020. Garnisonsområdet ska stå klart.

 
 
 

U.S.A. skickar tusen militärer för att öva på Gotland

Dagens Nyheter 21/4 2017

Amerikansk general: Ön är en grundbult för säkerheten i Östersjöområdet

U.S.A. kommer att sätta in tusen militärer i och kring Gotland i samband med den svenska försvarsövningen Aurora i höst. Landet kommer att delta med armé- och marinstridskrafter under övningen som är den största i Sverige på över 20 år.
− Gotlands läge och den säkerhet som svensk militär förser ön med är extremt viktig – inte bara för Sverige utan även för den här delen av världen. Ön är en grundbult inte bara för Östersjön utan den ger även tillgång till Nordatlanten, säger den fyrstjärnige amerikanske armégeneralen David Perkins som i dagarna besökt ö.
Försvarsminister Peter Hultqvist (S), som förra året undertecknade ett avtal med U.S.A:s försvarsminister om utökat militärt samarbete, välkomnar den amerikanska närvaron under Aurora:
- Det är klart att den är viktig. Och den värderar vi. Vi ser det som väldigt positivt att andra länder är med och de är inbjudna av oss.

 

U.S.A. väljer Gotland som övningsfält

U.S.A. sätter in 1000 militärer på och runt Gotland för att delta i den svenska försvarsövningen Aurora i höst. Amerikanerna ser Gotland som en grundbult för säkerheten i Östersjöområdet och statsminister Stefan Löfven (S) understryker hur viktigt samarbetet med U.S.A. är.
Det framgår för DN under de besök på hög nivå som skett på Gotland de senaste dagarna, först från U.S.A. och sedan av Sveriges regeringschef.
Den fyrstjärnige amerikanske armégeneralen David Perkins flög med helikopter över Gotland och bekantade sig sedan på marken med Sveriges militära återuppbyggnad här. Högt på U.S.A-generalens agenda står den svenska försvarsmaktsövningen Aurora med över 19 000 deltagare som hålls i september.
- Vi kommer att vara här under Auroraövningen med armé- och marinstridskrafter. Besöket har gett mig en bra grund för vad som finns här och de framtida planerna. Gotlands läge och den säkerhet som svensk militär förser med är extremt viktig – inte bara för Sverige utan även för den här delen av världen. Ön är en grundbult inte bara för Östersjön utan den ger även tillgång till Nordatlanten, säger David Perkins till DN.
Hans syn på Gotlands betydelse återspeglar det försämrade säkerhetsläget. I takt med Rysslands upprustning, annektering av Krim och stora militärmanövrar har oron ökat i Natoländerna Estland, Lettland, Litauen och Polen. U.S.A. och andra allierade sänder i år mindre truppstyrkor dit för att avskräcka från ett ryskt anfall.
Och mitt i Östersjön ligger svenska Gotland. Den som behärskar Gotland kan med precisionsvapen med lång räckvidd också kontrollera luft- och sjöterritoriet i stora delar av Östersjöområdet.
Därför är just försvaret av Gotland en av övningen Auroras tyngdpunkter.

 

Det står nu klart att det också blir ett stort amerikanskt avtryck på och kring Gotland med sammanlagt 1000 amerikaner från de flesta av U.S.A:s försvarsgrenar, enligt vad DN erfar från militära källor.

Det gamla flygfältet i Bunge på norra Gotland kommer att vara centrum för 300 amerikaner.

U.S.A:s marinkår sänder ett kompani soldater utrustade med terrängbilar av typen Humvee.

Amerikanska armén ska flyga från Bunge med fyra attackhelikoptrar at typ Apache samt tre tunga transporthelikoptrar av typen Chinook.
Både Sverige och U.S.A. ska också flyga med obemannade drönare.

U.S. Navy sänder två jagare med cirka 350 mans besättning vardera ombord, alltså 700 amerikaner. Om fartygen också lägger till i Visby är oklart.

Under Aurora kommer amerikanerna att samöva försvarsstrid med svenska och andra gästande utländska förband, men också agera som övningsfiende mot Sverige.
- Gutland är som ett osänkbart hangarfartyg mitt i Östersjön. Att kaptenen på det fartyget är vår goda vän Sverige är till stor nytta för oss. För mig som soldat understryker det vikten av att kunna kontrollera och hålla terräng så att vi kan påverka läget i luften och på havet. Det är en unik kapacitet som är omistlig i den här delen av världen, säger general David Perkins.

 

När U.S.A:s vice försvarsminister Robert Work i april förra året besökte Sverige slog han fast att U.S.A. ”skulle ta mycket, mycket allvarligt på om det uppstod hot mot Gotland”.
- Det vore en enorm förlust om Sverige inte kontrollerade Gotland. Det går inte att överskatta Gotlands militära, ekonomiska och politiska betydelse, säger David Perkins.

Under Aurora är Sverige värdland. Kommer U.S.A:s styrkor hit även i en riktig kris?
- Det avgör våra politiska ledare. Den mest kritiska faktorn är att man har säker tillgång till ett basområde. Det innebär säkra kommunikationslinjer både in och ut ur området med försvar mot luften och sjön. Det är omöjligt utan att det finns styrka på marken, svarar David Perkins.

I den svenska debatten talas det om att U.S.A. agerar provokativt genom att sända fler trupper till Europa.
- Det är som att säga: ”om ni sätter in poliser i den här staden så provocerar ni fram brott. Om ni bygger en brandstation där så provocerar ni fram bränder”. Nej, vad vi vill göra är att bygga en kapacitet för att ta itu med problemen och avskräcka en potentiell fiende så att dennes riskkalkyl blir så hög att de inte tar den risken, svarar David Perkins.

General Perkins värd under det två och en halv dag långa besöket i Sverige är arméchefen Karl Engelbrektson.
- Vi har fått ett politiskt uppdrag att utvidga vårt samarbete. Det gäller alltifrån det personliga planet till att utbyta kunskaper om våra olika system och hur vi kan stödja varandra i övningar, taktik och utveckling i framtiden, säger han.

 

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) undertecknade i juni förra året ett avtal med U.S.A:s försvarsminister Ash Carter om utökat militärt samarbete och han välkomnar den amerikanska närvaron under Aurora.
- Det är klart att den är viktig. Och den värderar vi. Vi ser det som väldigt positivt att andra länder är med och de är inbjudna av oss, säger han och påpekar att även nordiska och baltiska länder deltar i övningen.

Är det inte svårt för omvärlden att uppfatta vad Sveriges alliansfrihet består av?
- Vår linje är att utifrån en alliansfri position uppgradera vår försvarsförmåga, vilket vi gör och investerar i nu. Samtidigt som vi samarbetar med andra länder på bilateral och multilateral basis men också att vi är i Natos partnerskap. Och övningsverksamhet med andra länder är ingenting nytt, säger Peter Hultqvist.
- Vi ändrar inte vår säkerhetspolitiska doktrin. Däremot kan ingen säga något om vår frihet att samarbeta med andra och utveckla vår samarbetsförmåga om så behövs.
Även statsminister Stefan Löfven understryker vikten av samarbete.
- Vi har ju ett bilateralt avtal med U.S.A., som vad vi förstår kommer att behållas även med den nya administrationen. Det är en viktig pusselbit för oss. Vi ökar vår egen försvarsförmåga och därför måste vi själva ta ansvar – men vi har också bilaterala och multilaterala samarbeten.

Du säger att det finns inget direkt hot mot Sverige, men flera utredningar har visat att vi kan dras in i konflikt från första stund – inte minst Gotland. Är det något som bekymrar dig?
- Vi kan aldrig utesluta det, naturligtvis inte. Då är man för naiv om man tror att vi aldrig kan drabbas av något. Men vi måste vara tydliga mot svenska folket att det finns inget direkt hot mot Sverige. Men just mot bakgrund av vad som sker i vår direkta omvärld så måste vi på olika sätt öka vår försvarsförmåga. Gotland är startegiskt viktigt, en av de startegiskt viktigaste delarna av vårt försvar.

 

Fakta. Övningen Aurora 17

Aurora 17 är den största militära övningen i Sverige på över 20 år. Samtliga stridskrafter ingår. Syftet med övningen är att bygga ett starkare försvar och öka den samlade förmåga att möta ett angrepp mot Sverige.
Antal deltagare: 19 000 män och kvinnor från Försvarsmakten, ett flertal myndigheter och andra länder.

Övningsperiod: September 2017.

Övningsområde: I hela Sverige, men främst i Mälardalen och Stockholm, på och runt Gotland samt i Göteborg.

Mikael Holmström

 
 
 

Löfvens besök upprör Ekobyn

Gotlands Tidningar 21/4 2017

Enligt ekobyn Suderbyn var det ett brott mot rättspraxis när Försvarsmakten visade upp Toftaplanerna för statsministern – utan att de själva fick ge sin syn på saken, som överklagande part. Nu kräver de att regeringen gör ännu ett besök.

 

Olika tolkningar av Löfvens Toftabesök

Kan statsministerns Toftabesök påverka rättsprocessen kring bygglovet? Om det tvistar i ekobyn Suderbyn med försvaret.

Flera markägare i närområdet, däribland ekobyn Suderbyn, har överklagat Fortifikationsverkets nya bygglov på Tofta skjutfält. Då det rör militära anläggningar avgör inte mark- och miljödomstolen fallet, som i stället ligger på regeringens bord.

Därför ogillar ekobyn att Försvarsmakten valde att ta upp sådant som miljötillstånd, bygglov och överklaganden, när en representant för just regeringen – statsminister Stefan Löfven – i förrgår besökte skjutfältet.

Enlig Nils-Erik Norrby, som företräder ekobyn, bryter detta mot rättspraxis:
-Det pågår en rättslig prövning och då ska båda parter ha samma möjligheter att lägga fram sin sak, säger han.

Enligt Försvarsmakten är detta en feltolkning av veckans ministerbesök. Det kallas för att hålla ”syn”, när en domstol besöker ett visst område som är föremål för rättstvist, tillsammans med parterna i målet. Försvaret menar att någon sådan ”syn” inte har förekommit.
-Det kändes rimligt att nämna att bygget försenats och varför och då kom överklagandena upp. Men det nämndes inga detaljer, vi har inte försökt påverka Löfven i sakfrågan. Målet ska inte heller avgöras av honom, utan av näringsdepartementet. Dessutom var det inte Försvarsmakten som bjöd in, det var statsministern själv som ville göra ett besök, förklarar kommunikatören Therese Fagerstedt.

Hon poängterar även att Försvarsmakten egentligen inte är part i det pågående rättsfallet. Parterna är snarare markägarna och Fortifikationsverket – och ingen av dessa var på plats vi det omtvistade tillfället.

 

Men Nils-Erik Norrby anser det som problematiskt att rättsprocesserna nämndes:
-Antingen borde båda parterna ha varit med, eller så borde det inte ha tagits upp alls. Vi hade gärna fått vara med och kommentera då, enligt rättspraxis, säger han.
Suderbyn skickar i dag in en skrivelse till regeringen, där de kräver ytterligare ett besök på plats från någon representant – och att markägarna denna gång bjuds in.

-Vi vill ha en schysst rättslig prövning.
Enlig Nils-Erik Norrby finns det ”många juridiska frågetecken” i den pågående processen, och få tidigare exempel att luta sig mot:
-Diskussionerna kring det här kan bli viktiga för hela Sverige, det finns ju fler ställen där försvaret stärker sin närvaro just nu.

 

GT har även sökt statsministern via dennes stab, som dock meddelade att han inte var tillgänglig för en kommentar.

Simon Bendelin

 
 
 

Ingen fjärrstyrning av Visby flygplats

Gotlands Tidningar 3/6 2017

Visby får behålla bemanningen av flygledartornet. Luftfartsverket har beslutat undanta flygplatsen från de som ska fjärrstyras, efter Försvarsmaktens kritik.

Luftfartsverkets planer på att fjärrstyra flygtrafikledningen vid Visby flygplats har ifrågasatts från många håll. Region Gotland har ställt krav på reservsystemet, i det fall planerna skulle bli verklighet.

LFV:s egna flygledare har uttryckt skepsis. Och inte minst har Försvarsmakten invänt, eftersom flygplatsen används både civilt och militärt.

Ett obemannat torn i Visby ses av Försvarsmakten som en säkerhetsrisk.

Nu backar alltså Luftfartsverket.
- Vi har valt att exkludera Visby från de platser som berörs av fjärrstyrning, säger LFV:s presschef Per Fröberg. Beslutet gäller dock tills vidare, samrådet och dialogen med Försvarsmakten fortsätter.

 

Beslutet motiveras av Försvarsmaktens invändningar.

Kvar i förstudien över berörda flygplatser är nu Kiruna, Umeå, Östersund och Malmö.

Jesper Tengroth på Försvarsmaktens presstjänst konstaterar att beslutet är LFV:s, men att försvaret välkomnar omsvängningen:
- Det beslut man fattat nu ligger ju i linje med vad vi tidigare framfört, att fjärrstyrningen av Visby är olämpligt.
 
Lars Österholm, flygledare i Visby med mycket lång erfarenhet, gläds åt beskedet, men är mycket kritisk till hur Luftfartsverket hanterar processen:
- I den här frågan känner jag större lojalitet med Försvarsmakten än med min huvudarbetsgivare LFV.
- Det har tagit onödigt lång tid för LFV att fatta ett beslut, som vi menar var självklart efter Försvarsmaktens nej.

Utöver säkerhetsaspekterna berör beslutet tio anställda flygledare.

Lasse Linusson

 
 
 

Försvaret tvingas vänta på bygget

Gotlands Allehanda 7/6 2017

Försvarsmakten hoppades på byggstart redan i januari. Den försenades till mitten av maj. Nu har upphandlingen överklagats en andra gång och satsningen på 200 miljoner kronor på Tofta skjutfält blir inte av förrän tidigast efter sommaren.

 

Fortifikationsverket, som står för Försvarsmaktens omfattande nybyggnation på Tofta skjutfält, har återigen stött på patrull. Hela upphandlingen, som vanns av Skanska, har redan gjorts om en gång. Nu har bolaget Fastec överklagat upphandlingen igen till förvaltningsrätten i Linköping.
- Vi hade ambitionen att sätta spaden i jorden i januari eller februari. Så var det tänkt, säger Johan Danielson, kommunikationsstrateg vid Fortifikationsverket.

Efter att den förra upphandlingen gjordes om försenades byggstarten, försvarets förhoppning var att dra igång i mitten av maj.
- Nu tror jag att det blir i augusti eller september, säger Johan Danielson.
 
Fortifikationsverket hoppas på en snabb hantering i förvaltningsrätten. Försvarsmakten har bråttom att få tillgång till den nya infrastruktur med vägar, el, vatten och avlopp, samt den stora betongplatta och skärmtak som ska byggas.
- Den första juli kommer Stridsgrupp 18 att sätta igång sin verksamhet, säger Johan Danielson.

För stridsgruppen väntar nu tillfälliga lösningar, tills bygget står klart.
- Det är klart att det är en ansträngning för Försvarsmakten att det blir försenat, säger han.
 
Mattias Ardin är chef för Försvarsmakten på Gotland och han menar att elverk och tillfälliga toaletter gör det möjligt för Stridsgrupp 18 att ändå gruppera på Gotland, trots förseningen.
- Det kommer att påverka det dagliga livet att få konsekvenser för den enskilde att allting inte är färdigt, säger han.

 

Höstens storövning Aurora med omkring 3000 man påverkas inte av det försenade bygget, inte heller de övningar som planeras för Stridsgrupp 18.
- De kommer att kunna göra det som var tänkt, säger Mattias Ardin.
Skanska vill inte uttala sig om upphandlingen, eller vilka konsekvenser förseningen får för bolagets anställda, eftersom upphandlingen överklagats och kontraktet därmed inte är skrivet. Fastec konstaterar i sin ansökan om överprövning att företaget lagt det lägsta priset, men sållats bort av Fortifikationsverket som inte ansåg att Fastec uppfyllt kraven. Fastec påtalar, via sin advokat, flera felaktigheter i upphandlingen.

Henrik Radhe

 

Fakta

I december 2016 tilldelades Skanska uppdraget att utföra markarbeten och byggen på Tofta skjutfält, värt 215 miljoner kronor.

I utvärderingen sorterades Fastec bort. Fastec påpekade dock att inte heller de övriga anbudsgivarna, Skanska och Peab, hade referensuppdrag som uppfyllde kraven.
Länsrätten höll med och domstolen underkände även Skanskas och Peabs anbud.
Hela upphandlingen gjordes om. Skanska vann.

Den 22 maj överklagade Fastec även den nya upphandlingen, och hävdar brister i Skanskas referensuppdrag

 
 
 

Öns nya stridsgrupp flaggade gotländskt

Gotlands Tidningar 28/6 2017

Högtidligt flaggande anlände Stridsgrupp Gotland med färjan i går eftermiddag. (27/6 2017) Men bostadssituationen är fortfarande problematiskt för vissa i personalen.
För två år sedan togs beslutet: Gotland skulle få ett mekaniserat kompani med heltidssoldater och ett stridsvagnskompani där de flesta blir deltidsanställda.

Tidsplanen verkade tuff – men ser nu ut att hålla. I går anlände nämligen personalen i Stridsgrupp Gotland, med sina stridsfordon 90 samt några lättare fordon.
− Ja, de första delarna av stridsgruppen är nu här för att stanna. Så för första gången på tolv hår finns ett permanent förband på ön, berättar försvarets kommunikatör Therese Fagerstedt.
Materiel i form av stridsvagnar finns på ön sedan några år tillbaka. Gotland har också haft en militär närvaro med personal sedan september i fjol, men den har bestått av roterande förband från fastlandet.
- Stridsgruppen har en del att förbereda nu. Dessutom kommer semesterperioden – även soldater har ju rätt till semester – så vi kommer fortsätta att stärka upp från andra förband under den perioden. Och sådana lär komma hit även i framtiden, det har alltid varit populärt att öva på Gotland, säger Therese Fagerstedt.

För den gotländska stridsgruppen blir första arbetsdagen i morgon torsdag. Någon särskild ceremoni sker inte då – men något sådant kan bli aktuellt längre fram
Först ska allt komma i ordning. Alla har inte ens permanent bostad än.
-Nej, det har varit en av utmaningarna vi har haft och det blir en del temporära lösningar i början. Dessa bekostas dock av individen. Precis som med andra arbetsgivare har försvaret ingen skyldighet att ordna med bostäder. Klargör Therese Fagerstedt.

 
 
 

Skjutfältet kan öppna för allmänheten igen

Gotlands Allehanda 30/6 2017

De första, historiska soldaterna i 18:e stridsgruppen inledde verksamheten med att hägna in basområdet. Något som innebär att Tofta skjutfält redan i sommar åter kan bli öppet för allmänheten när det inte pågår övningar.

-Sen de roterande förbanden kom i höstas har fältet varit stängt till hundra procent. Men många vill kunna bada vid exempelvis Blåhäll och vi jobbar för att det ska bli möjligt till årets sommarsäsong. Så de fick inleda med ett tungt fyspass, konstaterade Therese Fagerstedt, kommunikatör vid Försvarsmakten på Gotland, om stridsgruppens stängselarbete.

Området som inhägnats är det så kallade Burs-området och inom detta återfinns nu bland annat stridsfordonen, verkstad, diverse utrustning som förvaras i containrar samt den tillfälliga stabsplatsen.
- Det är vår temporära plats och området är nu ett skyddsobjekt, framhöll chefen för 18:e stridsgruppen, överstelöjtnant Stefan Pettersson.
- I dag har vi grupperat oss. Stridsgruppen levererar nu operativ effekt. Vi är här nu och löser uppgifterna.

 

I avvaktan på att stridsfordonens permanenta uppställningsplats ska börja byggas står de parkerade utomhus på området. När de inte används är de ständigt anslutna till torrluftsaggregat, det vill säga avfuktat luft som gör så att fordonen och deras utrustning inte börjar korrodera.

Redan i torsdags anlände de första i stridsgruppen till ön, den formella startdagen är den 1 juli. Exakt hur många som nu finns på plats på garnisonsområdet ville Stefan Pettersson inte berätta.

 

GA fick en kort pratstund med några i gruppen innan de körde i väg med stridsfordonen ut på skjutfältet.

-Det känns kul att vara historisk, menade en av de nya yrkesmilitärerna, Christopher Mattisson, ursprungligen från Göteborg. Men har bott på Gotland även tidigare.
-Jag pluggade arkeologi på högskolan.
Att han byggt yrkesinriktning ganska rejält hade två orsaker.
-Det var jobbrist som arkeolog. Och jag har alltid brunnit för försvaret.
Den omdiskuterade bostadsfrågan har han löst.
-Jag hyr en lägenhet utanför Roma. Den ordnades via en vän till familjen.
Gustaf af Petersens är gotlänning från början men har senast bott i Enköping.
-Det känns jättebra att flytta hem. Jag har köpt en bostadsrätt i Visby.

 

Tim Torstensen från Stockholm har bara varit på Gotland en gång tidigare
-Att jobba civilt innebär ofta samma sak hela tiden, här är det oftast skiftande.
Boende har  han fixat i närområdet även om han letar efter annat.
-Jag bor inneboende i Tofta.

Lars Schill

 
 
 

Klart för bygglov på Tofta

Gotlands Allehanda 30/6 2017

Regeringen avslog i går överklagandena om bygglov på Tofta skjutfält. Därmed är nu de första hindren över för Fortifikationsverkets bygge på skjutfältet.

Suderbyn ekonomisk förening hade överklagat två av de bygglov som rör nybyggnationer på Tofta skjutfält. Först överklagades byggnadsnämndens beslut till länsstyrelsen och därefter länsstyrelsens beslut till Mark- och miljödomstolen som sedan i sin tur överlämnade ärendena till regeringen. Detta eftersom det ”rör en fråga som har särskild betydelse för försvarsmakten”.

 

Men Fortifikationsverkets bekymmer är inte slut med det eftersom även upphandlingen för bygget av etapp I överklagats. Byggföretaget Fastec överklagade nyligen för andra gången upphandlingen som tillfallit Skanska.

Nu ska frågan avgöras av förvaltningsrätten i Linköping. Därmed väntas byggstart, som från början var planerad till i januari 2017, att tidigast komma igång efter sommaren.

 
 
 

34 från ön kallas till mönstring

Gotlands Allehanda 30/6 2017

Tusentals svenskar skippade kallelse till mönstring och kan nu tvingas betala vite. Men på Gotland svarade de allra flesta på sina kallelser.

I våras fick ungefär 90 000 svenska 18-åringar brev om mönstring. Fortfarande saknas svar från 6000. Totalt fick 522 gotländska ungdomar ta emot beredskapsunderlaget, med frågor om bland annat hälsa, socialt liv och personlighet. Av dessa var 266 kvinnor och 256 män. Svarsfrekvensen bland dem är hög, 97 procent mot 93 procent i resten av landet.

Myndigheterna har skicka ut påminnelser till dem som inte svarat. Dessa riskerar nu att få betala vite. Totalt, i hela Sverige, kommer 6 091 ungdomar att kallas till mönstring och av dessa är 34 gotlänningar – 11 kvinnor och 23 män.

Mönstring genomförs med start i oktober 2017 och pågår sedan fram till och med april 2018.

 

 
 

ÖB: Säkerhetsläget har blivit sämre

Gotlands Allehanda 3/7 2017

Säkerhetsläget kring Gotland blir allt sämre. Men ett väpnat ryskt angrepp mot Sverige är osannolikt, enligt överbefälhavare Micael Bydén.

På ett seminarium i Almedalen i går, pratade bland annat Micael Bydén om säkerhetsläget i Östersjön. Enligt honom går utvecklingen i en oroväckande riktning.
− Det har förändrats och det har försämrats över tiden, säger överbefälhavaren, som menar att den utvecklingen drivs av Rysslands agerande.

Som exempel på att läget försämrats tar han upp flera saker, som ökad övningsverksamhet, cyberkrigföring och flera uppmärksammade händelser där ryska stridsflygplan varit inblandade.
− Risken för incidenter ökar, säger Bydén.

Han vill ha mer pengar till försvaret, både fram till 2020 och därefter. Det behövs enligt Bydén för att Sverige ska hänga med i utvecklingen.
− Det krävs mer på sikt.

 

Men Gotland är inte det enda viktiga området för Försvarsmakten, framhåller Bydén.
− Vi bedömer att norra Europa fortsättningsvis kommer att vara den här friktionsytan mellan Ryssland och väst. Trots att jag står här i Almedalen och Gotland så är det inte bara Gotland och Östersjön som är viktig, säger han och nämner andra strategiskt viktiga områden, bland annat Storstockholm och västkusten.
− Man måste se det här i en helhet.
Att säkerhetsläget blivit sämre är Micael Bydén tydlig med, men man bör nog inte oro sig alltför mycket för en rysk landstigning på de gotländska stränderna den närmaste framtiden.
− Det är viktigt att säga att ett väpnat angrepp mot Sverige, där är sannolikheten låg. Det tar sig andra uttryck, säger han.
Bydén menar att det viktigaste för det försvaret av Sverige är själva viljan att försvara landet.
− Det handlar om en insikt om hur mycket det här landet är värt.
 
Gotland har nyligen fått en permanent stridsgrupp bestående av 160 personer, och Försvarsmakten har i sitt budgetunderlag inför 2018 föreslagit att Gotland också ska bli en egen militärregion i stället för att som i dag tillhöra militärregion mitt. Det skulle innebära att en (sic) Gotland får en regional ledning för verksamheten på ön.

Men något riktigt regemente på ön, som gamla P 18, finns inte i planeringen enligt överbefälhavaren
− Det finns inga planer på det vad jag känner till.

Nils Stahle

 

Gotlands försvar

P 18 Gotlands regemente lades ner 2005.

2013-2014 placerades 14 stridsvagnar på Gotland.
Efter mer än ett decennium utan permanent trupp skapades Stridsgrupp Gotland i år.
Den består av 160 personer.
Av dem tjänstgör 130 som soldater.
Resterande 30 är officerare.

Stridsgruppen är en del av Skaraborgs regemente, P 4.

Utöver stridsgruppen finns bland annat en bataljon av hemvärnssoldater på ön.

Källa: Försvarsmakten

 
 
 

Militär varnar för utländsk påverkan inför övning

Gotlands Tidningar 5/7 2017

I september hålls den stora militärövningen Aurora 17 i Sverige med förband även från andra länder. Enligt Försvarsmaktens underrättelsechef är det högst sannolikt att övningen utsätts för utländska påverkansoperationer.
- Det är troligt, eftersom det är en så stor och viktig aktivitet och dessutom med medverkan från ett antal andra länder, säger generalmajor Gunnar Karlson, chef för militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must) under Almedalsveckan i Visby.

Är det något som ni redan sett?
- Jag vill inte gå in på hur vi definierar de budskap vi redan har sett. Det finns naturligtvis budskap som är kritiska till övningen men det behöver ju inte innebära att de har en avsändare i främmande makt, svarar han.
Övningen Aurora 17 hålls i september och beskrivs som den största i Sverige på över 20 år, med uppemot 20 000 deltagare. Bland de länder som deltar finns Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Litauen, Norge och U.S.A. och huvudsaklig avsikt är att öva förmågan att bemöta att angrepp mot Sverige.

 

Gunnar Karlson säger alltså att främmande makt sannolikt försöker påverka bilden av Aurora 17.
-Vi kommer att vara väldigt uppmärksamma på vad som händer och se till att vi från Försvarsmaktens sida snabbt kan sprida sann och relevant information om övningen.
Karlson vill inte spekulera i vilka budskap som kommer att spridas, av vem eller vilka, eller i vilken form. Men på frågan hur det historiskt sett ut svarar han:
-En variant är naturligtvis att man har en demoniserande berättelse, att man trycker på den internationella närvaron och försöker – fast det är inte sant – att få övningen att framstå som en Nato-aktivitet.

Och andra möjligheter?
-Ett annat förhållningssätt till svensk försvarsmakt som vi sett tidigare från rysk sida är att man snarare väljer att förlöjliga, men sedan är det också möjligt att man väljer att inte kommentera den alls för att den ska få så lite uppmärksamhet som möjligt.
Försvarsmakten förnekar att identifieringen att identifieringen och hanteringen av påverkansoperationerna ar en del av själva övningsförloppet.

 
 
 

Dubbelt så många skjutdagar på Tofta

Gotlands Tidningar 6/7 2017

Försvarsmakten har nu lämnat in sin ansökan enligt miljöbanken om tillstånd för kommande skjutövningar på Tofta. Försvaret begär att få skjuta 220 dagar om året, utom i områdena längst norrut och längst söderut, där man nöjer sig med 170.

  

Merparten av skjutningar blir med handeldvapen. Men Försvarsmakten begär också tillstånd för grövre pjäser, som Archer på bilden.

  

Det har alltså skett en viss förändring i det Försvarsmakten begär, jämfört med det samrådsmaterial som Gotlands Tidningar skrev om tidigare i år.
− Vi har justerat, för att ta mer hänsyn till boende intill fältet, säger Lena Westman, chef för Försvarsmaktens miljöprövningsenhet.

I tillståndsansökan står att Försvarsmakten ”påtagit sig begränsningar”. Men jämfört med i dag handlar det ändå om en kraftig utökning, också i nord- och sydspetsarna. Det nuvarande tillståndet omfattar 125 skjutdagar.

En annan justering är att Nasume myr skyddas. Man begär alltså inte att till exempel få köra där med amfibiefordon.
− Här handlar det om hänsyn till att området är Natura 2000-klassat, säger Lina Weimann.

Hela ansökan omfattar hundratals dokumentsidor, de mest omfattande är verksamhetsbeskrivningen, MKB:n. De utmynnar i yrkanden om antalet skjutdagar och hur mycket ammunition och från vilka typer av vapen som ska användas, liksom på vilka villkor.

 

I ansökan finns bullerutredningskartor för olika vapenslag. Omgivningen kommer att utsättas betydligt mer än i dag.

 

Classe Persson, bosatt i Gnisvärd, är granne med skjutfältet
− Jag är van vid skjutningar. Är själv både pistolskytt och jägare. Men jag oroar mig över två saker, säger han och utvecklar:
− Det ena är att Försvarsmakten söker tillstånd för sprängningar under ganska många dagar på året och vill få göra det fritt i fält. Här höll kåken på att spricka för några år sedan när det var sprängövningar.
− Det andra är att Försvarsmaktens anspråk riskerar att lägga en blöt filt över hela utvecklingen i Tofta och Gnisvärd. Det vore synd, för området är expansivt och vi har för inte så länge sedan till exempel fått anslutning till det kommunala va-nätet

Claes Persson har inte hunnit sätta sig in i detalj i det digra materialet, men har läst egenkontrollprogrammet med nyfikna ögon, eftersom han själv arbetat med liknande program inom byggbranschen.
− Försvarsmaktens förslag till kontrollprogram känns väldigt rudimentärt, kommenterar han.
Frågan om förekomst av giftet PFAS (*1) i vattnet nämns i materialet, men prövas i en helt annan process.

 

Överste Mattias Ardin, som leder och samordnar Försvarsmaktens verksamhet på Gotland, har inte hunnit sätta sig in i materialet och avstår därför från att kommentera ansökan.
Försvarsmaktens ansökan ska nu prövas av miljöprövningsenheten vid länsstyrelsens i Stockholm.

Lasse Linusson

 

AMMUNITION 3,3 MILJONER SMÄLLAR

Försvarsmakten begär att få skjuta nästan två och en halv miljon skott per år. Det mesta handlar om finkalibrig ammunition; 1 700 000 skott i fritt fält, 700 000 på skjutbanor. För grövre ammunition anges totalsiffran 30 000, för lös ammunition 800 000. Till det kommer bland annat begäran om 65 sprängövningar per år, 2 500 skott med artillerisystemet Archer ”eller motsvarande” under 65 dagar, 2000 skott med stridsvagn, målflygning 65 dagar om året, stridsflyg 10 dagar om året.

----------------------------------------

(*1) Perfluorerade alkylsyror.

 

 
 

Försvaret tog med eget vatten

Gotlands Tidningar 7/7 2017

De roterande förband som gästat Gotland har haft med sig eget vatten.

I väntan på nya Stridsgrupp Gotland, som anlände förra veckan, har ett antal roterande förband funnits på Gotland sedan förra sommaren. Dessa har tagit med sig eget vatten, med den gotländska vattenbristen i åtanke.
-Egentligen är det inget ovanligt, förbanden tar ofta med sig det de behöver för att kunna försörja sig själva. Men det har varit extra fokus på det här. Vi har haft eget vatten även att tvätta v fordonen med, på grund av bevattningsförbudet, berättar försvarskommunikatören Therese Fagerstedt.

Men det är bra för miljön med en massa vattenflaskor i plast?
-De har vi köpt in för länge sedan, så det var bra att de gick åt.

Simon Bendelin

 
 
 

Så länge är skjutfältet öppet

Gotlands Tidningar 11/7 2017

Försvarsmakten skriver i ett pressmeddelande att Tofta skjutfält har öppnats för allmänheten, och att det kommer att vara så fram till måndagen den 14 augusti klockan 08.00. ”Vid enstaka tillfällen kan dock öppethållandet komma att ändras med kort varsel för militära övningar. Är bommen stängd råder tillträdesförbud. Beträd aldrig ett skjutfält som är avstängt och passera aldrig en stängd bom, det kan innebära livsfara”, skriver kommunikationsansvarige Therese Fagerstedt.

 

 
 

Luftvärnsregementet löser uppgifter på "Ön"

Luftvärnsregementets kamrater, nummer 1, 2017

 

100-talet fordon, allt från lätta personbilar till tunga terränggående lastbilar med container och släpfordon, lastades av från ett stort RoRo-fartyg en solig men kylig aprildag. Fartyget var denna gång inte Gotlandsbåten utan gick direkt från Halmstad. Stora delar av Luftvärnsregementets personal med till ön. Gotland är en bra terräng att öva i som en robotlavettchef uttryckte det. En iakttagelse på regementet gjorde Lv 4 kamratförening vid ett besök där i maj ”Luftvärnsregementet som såg väldigt ödsligt ut. Bakgrunden till detta är att förbandet f.n. genomför sin dagliga verksamhet på Gotland.”

 

En nöjd 1:e sergeant har färdiggrupperat an av sina lavetter med de större Hawk-robotarna, rb 97,  på ett annat ställe vid kusten på på Gotland.

 

Luftvärnet och Arméns jägarbataljon avlöste P 4 och Livgardet på Gotland
Från hösten 2016 och tiden fram till att det nya förbandet Stridsgrupp Gotland, SGG, är utbildat har Försvarsmakten visat närvaro på Gotland med hjälp av delar ur olika förband som avlöst varandra. Den sista perioden fram till sommaren och SGG tillträde har Luftvärnsregementet denna uppgift.

En bistert blåsande vind i Visby hamn ackompanjerade avlastningen av luftvärnsbataljonens materiel. 100-talet fordon, allt från lätta personbilar till tunga terränggående lastbilar med container och släpfordon, lastades av från ett stort RoRo-fartyg en solig men kylig aprildag. Transporten gick helt enligt plan och skedde, liksom lastning och avlastning, på utsatt tid.

Förutom luftvärn har även en enhet från Arméns jägarbataljon, AJB, varit på plats under sista perioden. Därmed fick förbanden från Skaraborgs regemente P 4 och Livgardet avlösning.
− Vi har blivit välkomnade av ledningen här på ön, vi har fått en bra överlämning från föregående förband och vi har även samverkat med Gotlands hemvärn. Vi är ofta på Gotland.  Det är kul att vara här igen, säger bataljonschefen Roger Åhfelt.

 

Gruppering av rb 97, Hawk-robot vid Visby ringmur under ledning av 1.e sergeant Fransson. Dagen var solig och varm, fast någon natt innan var det köldrekord för maj på ön, - 8 grader, kallast sedan 1859.

 

Gotland är hemmaplan några månader

Under våren och försommaren bevakas alltså Gotland av Luftvärnet tillsammans med Arméns jägarbataljon och Gotlands hemvärn.

Förutom upprätthållande av viss beredskap genomför luftvärnare och jägare samma verksamhet och övningar som man annars skulle ha gjort på hemmaplan. Självklart samverkar man fortlöpande med Gotlands hemvärn, den militära styrka som alltid har funnits på ön. Hemvärnets personal kommer bland annat att förstärka bevakningen kring de platser där Luftvärnets enheter grupperar.
− Vi kommer att genomföra övningar och röra oss över stora ytor., precis så som vårt uppträdande normalt ser ut, fast nu på Gotland. Det innebär att många av de boende på Gotland då och då får se en skymt av fordon och soldater från antingen Luftvärnet eller Arméns Jägarbataljon, konstaterar Roger Åhfelt.
− Vi är här för att visa att Försvarsmakten kan försvara Gotland när det behövs. Luftvärnsförmåga är då en självklar och viktig del!

 

En patrull ur Gotlands hemvärn framför en av luftvärnets mobila radarstationer; UndE 23.

 

Luftvärnets enheter var snabbt utgrupperade och operativa på ön. … vid sin robot 70-enhet någonstans.

 

TEXT CARL M. SJÖSTRAND

FOTO CARL M SJÖSTRAND, GÖRAN HELLSTRÖM

 
 
 

Upp till bevis för Luftvärnets rekryter. GKÖ 2017 genomfördes på Gotland

Luftvärnsregementets kamrater, nummer 1, 2017

Två robotsystem, robot 70 i förgrunden och på andra sidan hamnen i Klintehamn lavetten för robot 97, är redo att bekämpa motståndarflyg.

  

Under ett antal dagar var det upp till bevis för Luftvärnsregementets rekryter. I slutet av förra året inleddes den särskilda befattningsutbildningen för ett antal rekryter. Sista veckan i maj genomfördes ”examen” i form av en slutövning. Med godkänt reslutat från övningen kunde rekryterna erbjudas anställning och krigsplaceras inom någon av Luftvärnets bataljoner.

 

I Klintehamn hamnområde, någon mil söder om Visby råder på onsdagseftermiddagen febril aktivitet. Efter att ha varit på plats i ett antal timmar med robotar av typen Hawk och robot 70, färdiga att avfyras, ska nu förbandet flyttas till en ny plats. Fortfarande råder högsta beredskap för hela förbandet men kompanichefen har bestämt att delar ska flyttas för att kunna verka från en annan plats som motståndaren har svårare att peka ut.

Uppe på ett lastbilsflak kryper Elias Knutsson för att ta bort maskeringsnätet och på marken assisterar kollegan Dennis Young. Båda är rekryter och ser med spänning fram mot de kommande dagarna. Inte minst möjligheten att få öva mot kvalificerat målflyg i from av JAS Gripen-stridsflygplan.

 

Från Flygvapenungdom

Dennis som kommer från Eskilstuna valde luftvärnet efter att ha fått kännedom om truppslaget i samband med verksamheten inom frivilligrörelsen och Flygvapenungdom.
− Jag hade gärna velat ansöka om utbildning inom Flygvapnet men när jag antogs till utbildningen fick jag beskedet att det inte fanns några befattningar lediga inom Flygvapnet så då valde jag Luftvärnet. Det är ett val som jag hittills är mycket nöjd med, säger Dennis.

På liknande sätt var det för kollegan Elias som kommer från marinstaden Karlskrona
− Tyvärr satte en medicinsk omständighet stopp för mina planer att komma till flottan så då valde jag Luftvärnet. (1*) Dessutom bor min pappa i Halmstad så det var ytterligare ett plus
− Är ni nervösa inför övningen med tanke på att det är slutövning?
− Inte speciellt. Det pirrar alltid litet extra i magen när det är dags för fältövning men vår enhet har övat så mycket med det vi ska åstadkomma så jag känner mig trygg med vad jag kan, förklarar Elias.

 

Freds- och konfliktstudier

Från ett tält kommer deras ställföreträdande gruppchef, Daniel Strömberg som är nästan dubbelt så gammal som duon, 37 år. Daniel som i stort sett studerat färdigt till sin mastersexamen inom freds- och konfliktstudier vid Universitetet i Umeå kände att Försvarsmaktens verksamhet ligger nära hans civila kompetens.
− Jag har också hunnit med att studera utomlands, bland annat i Israel så jag är kanske lite av en sent väckt person för en militär karriär. Även om jag inte kommer att fortsätta som yrkessoldat har jag fått det glädjande beskedet att jag tillsammans med en annan rekryt från Lv 6 antagits till reservofficersprogrammet vid Militärhögskolan i Halmstad.  Det passar mig perfekt då jag vill slutföra min civila akademikerexamen samtidigt som familjen kan bo kvar i norra Skåne då min fru fått jobb som lärare i Helsingborg, berättar Daniel.

Ett efter ett rullar fordon ur hamnområdet på väg norrut till den nya grupperingsplatsen. Om någon timma är robotgrupperna återigen stridsberedda och kan delta i luftvärnets huvudsakliga uppgift – strid mot luftmål.

 

Daniel Strömberg från Höganäs ser fram emot examensövningen Grundläggande Krigsförbandsövning (GKÖ) med vetskapen att han till hösten ska fortsätta att studera vidare inom Försvarsmakten till reservofficer.

 

TEXT OCH FOTO

STEFAN BRATT, INFORMATIONSOFFICER LVBAT.

 

-----------------------------------------

  

(1*) Det låter dessvärre som om ingen söker till Luftvärnet i första hand utan kommer dit då förstahandsvalet misslyckades!

 
 
 

Nio skarpa skott robot 70

Luftvärnsregementets kamrater, nummer 1, 2017

 

Under hela lördagen den 27 maj sköts det nio skarpa skott robot 70 från Blåhälls skjutpalts på Tofta skjutfält.

”Sorken” Oskar Holmblad från Vall, sydöst om Visby, fick äran att skjuta ett robotskott bara några mil från föräldrahemmet. Rasmus Ekberg, i bakgrunden, fick möjligheten att skjuta två robotar då han presterat det bästa skottet under det inledande skjutpasset.

 
 
 

Saknar analys om explosiva ämnen

Gotlands Tidningar 31/7 2017

Det behövs en betydligt bättre utredning när det gäller miljöpåverkan från explosiva ämnen och några giftiga metaller. Det menar miljöforskaren Per Leffler som studerat Försvarsmaktens tillståndsansökan för Tofta skjutfält.

Gotlands Tidningar berättade om Försvarsmaktens ansökan enligt miljöbalken om kommande övningar på Tofta skjutfält för knappt en månad sedan.

Ansökan har nu skickats på remiss till bland annat länsstyrelsen. Per Leffler och hans kollega Rune Berglin som driver företaget D-Tox AB i Nordmaling (miljötoxikologisk analys) deltog båda som laboratorer hos Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, vid en granskning av skyddsrökanvändning för några år sedan. De är väl bekanta med skjutfältet. Försvarsmakten har i sin ansökan bifogat en miljökonsekvensbeskrivning, som GT bett Per Leffler granska.

 

Han noterar några förtjänster men noterar också flera brister, som han menar länsstyrelsen och andra myndigheter bör uppmärksamma.
− Det jag först och främst reagerar på är att Försvarsmakten borde tagit höjd för ett betydligt bredare spektra av explosiva ämnen. Jag utgår även från att man kommer att använda pansarbrytande ammunition som brukar innehålla tungmetaller som kadmium och wolfram. Ska man exempelvis öva mot en landstigning på Gotland så får man väl räkna med att fordonen är pansarskyddade. Då borde det finnas analyser av miljöriskerna med bland annat kadmium och wolfram. Men det nämns inte i materialet, säger Per-Erik Leffler.

 

Skottlossning, med alltifrån finkalibrig ammunition till större granater, lämnar rester av tungmetaller i naturen. Bly kanske är mest bekant.
− Men som vi ser det är inte bly i fast form det man ska rikta uppmärksamheten på, då det korroderar mycket långsamt och därför inte är ett hot inom överkådlig framtid.

 

Riskerna med koppar, zink, antimon, wolfram, kadmium och arsenik är betydligt större, eftersom kunskapsläget är sämre, påpekar han. Så kallad ”miljöammunition”, stålkärnor med en mjukare yta av koppar, avfärdar Per Leffler som kanske till och med ett sämre alternativ an traditionella blykulor. Koppar kommer snabbare ut i grundvattnet.
− Kunskapsunderlaget är inte bra, det är svårt för myndigheterna att göra en preciserad riskbedömning, säger han om de mindre omdiskuterade metallföroreningarna.

Risker för grundvattnet i i området har påpekats tidigare. De understryks nu av Per Leffler.
− Det  är en myt att all explosiv materia reagerar vid en explosion. Upp till fem procent av ämnena blir kvar i den omgivande naturen. Också här behövs bättre underlag.

För att skydda vattnet inom skjutfältet bättre vill han göra ett påpekande till:
− Försvarsmakten skriver om spillduk som skydd för olja och bensin, men de som varit med om ett större läckage vet att det inte förslår. Det behövs antagligen ett skyddande absorberande material, säger Per Leffler.

Lasse Linusson

 

 
 

Marinhamnen bjud ut igen

Gotlands Tidningar 31/7 2017

Marinhamnen i Fårösund är till salu igen. Enligt dagens Nyheter erbjuder den kinesiske miljardären försvaret att köpa den för 62 miljoner kronor.

Joachim Kuylenstierna är den som köpte hamnen 2004 när KA3 avvecklades. I höstas bjöd han ut marinhamnen till försäljning. En av intressenterna var försvaret som handlar genom Fortifikationsverket.
− Tjänstemännen där får bara göra affär om de bjuder under 20 miljoner kronor, säger Joachim Kuylenstierna
Andra spekulanter ska bland annat ha varit en tysk affärsman.
− Jag blev bjuden över 180 miljoner kronor, säger Joachim Kuylenstierna utan att peka ut någon av spekulanterna.
Han berättar att ett annat bud han hade, var att hyra ut hamnen under 13 år för 11 miljoner årligen. Då skulle han ha fått 143 miljoner kronor. Det blev inget av. I stället gjordes affären upp mellan honom och Hong-kongkinesen Ming Wai Lau som äger företaget Artmax AB.

Summan för vad Ming Wai Lau fick betala, är  inte offentligt, men Joachim Kuylenstierna säger så här:
− Om han säljer marinhamnen till Fortifikationsverket kommer han inte att tjäna en krona på affären. Då gör han en förlustaffär för att gynna Sverige, säger Joachim Kuylenstierna
Vad som avgjorde affären, säger Kuylenstierna, var att Ming Wai Lau ville köpa hamnen i ett gott syfte.
− Det han gjorde var att rädda hamnen från att hamna i ”orätta” händer genom att köpa den och genom att jag gick ner rejält i pris. De betalde utan villkor.
Åsa Sveds

 

 
 

Miljöanalys lyser med sin frånvaro

Gotlands Tidningar 28/8 2017

Aurora 17 lyfts fram av Försvarsmakten som ett bra exempel på miljöarbete. Men inför övningen har man inte lyckats ta fram någon analys av övningens miljöpåverkan.

Försvarsmakten har mål att uppfylla när det gäller miljöbelastning och utsläpp. Bränsleanvändning är ett utpekat område, övningsverksamhet ett annat. På den egna hemsidan betecknas miljöarbetet som ”ett strategiskt viktigt område”. I Försvarsmaktens miljöredovisning för 2016 skriver generaldirektören Peter Sandwall att Aurora är ett ”bra exempel där miljöarbetet har integrerats tidigt i övningsplaneringen”.

Det finns planering när det gäller utbildning och riskanalys, det gäller bland annat markskador som kan uppstå. Men inte beräkningar av utsläpp till luft och vatten.

I början av året ställde Gotlands Tidningar frågor om förväntade utsläpp, bland annat från drivmedelsanvändningen. Informationsansvariga för urora svarade då att en miljöanalys från konsultfirman Ramböll skulle tas fram. Den försenades och när den till sist blev klar hade ambitionen krympt till att göra en ”miljöpresentation” i stället för en ”analys”. Skillnaden är väsentlig. ”Milpresentation Aurora 17” är en beskrivning av vad Försvarsmakten planerar att göra och hur man organiserar sina mark- och miljöhandläggare. Där finns sammanställningar av miljölagstiftning och skyddsåtgärder. Men inga kalkyler. ”Det är inte möjligt att bedöma vilken miljöpåverkan övningen ger upphov till, varken lokalt eller nationellt” sägs i sammanfattningen.

Frågan går till överstelöjtnant Lars Rune, övningens högste miljöansvarige:

Varför inte då?
- Det är en så kallad tillämpad övning Truppförande chefer har själva möjlighet att välja hur uppgiften som är ställd kan lösas. Dock finns en övningsledningsorganisation som styr övningen så att den genomförs i enlighet med lagar och förordningar samt gällande markägaravtal, svarar Lars Rune.

Han tillägger att väder och omplanering under övningen, till exempel om förband sak ”lösa insatsberedskap skarpt” gör att man inte i förväg kan veta exakt hur övningen kommer att genomföras.
Men efter övningen?
- Det finns en ambition att efter genomförd övning utarbeta en miljöanalys, säger Lars Rune.
Enbart för den gotländska delen ska 400 000 liter flygbränsle, 122 000 liter fordonsdiesel och 9 200 liter motorbensin beställas och det är konventionella fossila bränslen som Försvarets materielverk upphandlat.
På flera ställen i miljöredovisningen noteras att utsläpp av luftföroreningar är ”relevanta miljöaspekter”.
Vad gör för att begränsa dem?
- Det finns inga möjligheter att i förväg känna till i detalj hur verksamheten kommer att genomföras. För att minimera miljöpåverkan, som till exempel luftföroreningar, utbildas personal som kör fordon, svarar Lars Rune.
I Försvarsmaktens miljöpolicy sägs att man inom ramen för sina uppgifter ska minimera sitt ”ekologiska avtryck”.
På vilket sätt avspeglas det i planeringen för Aurora?
- Vi planerar för hantering av avfall, sopor och drivmedel. Samtliga deltagare utbildas fortlöpande. Olika restriktionskartor har legat till grund för planeringen och bullerstörande verksamhet planeras med största möjliga hänsyn till djur- och hästgårdar, säger Lars Rune.
Lasse Linusson

 

Fotnot: Undervecka 35 genomför Försvarsmakten ett antal informationsträffar om Aurora 17 för allmänheten: I Visby på hörsalen Avar måndag 28 augusti, på teatern i Slite tisdag 29 augusti och folkhögskolan i Fårösund onsdag 30 augusti.

 

 
 

Försvaret släpper på alla detaljerna

Gotlands Allehanda 30/8 2017

Amerikanska luftlandsättningar norr om Väskinde och helikoptrar med bas i Bunge. Nu informerar Försvarsmakten gotlänningarna om detaljerna kring jätteövningen Aurora 17 som snart drar igång.

I mitten av september startar den mest omfattande övning Försvarsmakten har haft på 20 år – Aurora 17 − . Till Gotland kommer 3000 män och kvinnor, varav 600 är utländska. Hemvärnsförband från Danmark, Estland och Lettland deltar, liksom amerikanska helikoptrar och fallskärmssoldater. Övningen har fått enorm uppmärksamhet, även internationellt.
- Det har sin naturlighet i att vi har ett förändrat säkerhetsläge, säger överste Peder Olsson, övningsledare och garnisonschef för Haninge och Gotland.

Övningen kommer att beröra hela ön mellan den 11 och 29 september, men vissa socknar hamnar mitt i händelsernas centrum.
− Den 19 september grupperar 18:e stridsgruppen och finska försvaret i Väskinde. sedan sker en luftlandsättning på två platser på norra delen av ön, säger planeringsofficer Kermith Larsson.

Amerikanska marinkårens fallskärmstrupper deltar i Väskindeområdet, liksom amerikanska helikoptrar som får Bunge flygfält som bas.

Mellan den 19 och 22 september kommer övningen att vara som mest intensiv på Gotland. Den 24 september sker dessutom ett robotanfall mot Visby flygplats södra del, med fingerade bomber och många skadade i form av markörer. Ett sjukhuskompani baserat på Visborgsslätt försöker till en början ta hand om de många skadade, men uppgiften blir för svår.
− De är så många att de lastas på Hercules (Tp 84) och större C17-plan för vård på fastlandet. Säger Kermith Larsson.
Visby hamn kommer att skyddas av amfibiekåren (Amf 1), liksom Visby flygplats.
Stora delar av transporten till ön sker den 18 september, med en av flyg och marinen väl övervakad sjöresa med Försvarsmaktens eget fartyg från Oskarshamn. Vägar runt om på ön kan tillfälligt bli avspärrade eller få sänkt hastighet, med norra delarna av Tofta skjutfält blir enda platsen för skarpskjutningar.
− Der är klart att det blir friktioner. Vi kan inte dra hit 3000 man och säga att det inte påverkar den civila befolkningen. Vi ber bara om förståelse, säger Peder Olsson.

Ett problem har varit att bara 660 av de drygt 1200 markägare som kontaktats av Försvarsmakten sagt ja att upplåta sin mark till övningen.
− Det är inte ett bekymmer men en utmaning. Vi vill att våra förbandschefer som övar ska ha så stor taktisk handlingsfrihet som möjligt att lösa sina uppgifter i terrängen, säger han.

Henrik Radhe

 

 

 

Förstärkning för öns stridsgrupp

Gotlands Tidningar 8/9 2017

Det gotländska militära försvaret ska förstärkas med luftvärn. Rekryteringen av personalen är redan i gång.
-När man hör granaterna gå iväg, och man vat att alla i vagnen gjort sitt… det är en tillfredsställelse. Så beskrev stridsledaren Sebastian sin upplevelse, strax efter gårdagens skarpskjutning med luftvärnskanonvagn på Tofta skjutfält.

I våras beslutade regeringen att avdela ytterligare en halv miljard kronor till totalförsvaret, med hänvisning till det försämrade säkerhetspolitiska läget. Det mesta av pengarna, 405 miljoner kronor, riktades mot försvarsmakten. Regeringen pekade ut en handfull områden som pengarna ska användas till. Ett av dessa är en förstärkning av Stridsgrupp Gotland med luftvärn, som alltså saknas i dag.
I mitten av augusti kunde GT avslöja att det handlar om två plutoner med luftvärnskanonvagnar, och att rekryteringen har startat.
-Planering och rekrytering av officerare har påbörjats. De kommer att utbildas i Skövde under vintern och nästa sommar är det dags att utbilda de övriga soldaterna. Det berättar Stefan Pettersson, chef för Stridsgrupp Gotland, även känd som 18 Stridsgruppen.
När de båda luftvärnsplutonerna är bemannade, utrustade och på plats på ön handlar det om åtta vagnar och en personalstyrka på omkring 60 tjänster.
Den första plutonen ska vara i tjänst på ön mot slutet av nästa år och den andra äret efter, är tanken.
Deras uppgift är bland annat att skydda stridsgruppens övriga enheter från luften. I praktiken handlar det främst om fientliga helikoptrar.
På Tofta skjutfält gavs i går (7/9 2017) en försmak av vad som komma ska, när luftvärnskanonvagnar från P4 i Skövde, som kommit till ön för att delta i storövningen Aurora 17, sköt skarpt. I siktet för dagen fanns en så kallad målkorv, en flera meter lång tygstrumpa dragen av ett mindre flygplan.
Målet bekämpades med snabba salvor om fyra granater.
Stefan Pettersson berättar att han ibland får frågan om det är Stridsgrupp Gotland som ska försvara ön i händelse av angrepp mot Sverige. Svaret är att stridsgruppen är en grund, som vid behov kan förstärkas med andra typer av enheter med olika kompetenser.
Luftvärnskanonvagnarna inlånade från Skövde är en sådan.
-Med det här vill vi visa att vi kan tillföra förmågor till Gotland. De ska delta i Aurora 17, och de är här lite innan för att lära sig hitta på Gotland, berättar han.
Mikael Carlson
 
STRIDSGRUPPEN
18 Stridsgruppen har under drygt ett år byggts upp och utbildats vid P4 i Skövde, och etablerades på Gotland vid halvårsskiftet.
Stridsgruppen kan för närvarande ställa upp omkring hundra soldater. Ytterligare ett 40-tal behöver rekryteras, utöver personalen till luftvärnsplutonerna.

 

 

 

De lagar 10 000 portioner mat till militärerna

Gotlands Tidningar 9/9 2017

I det gamla arméköket på Visborg planeras det för fullt för den kommande militärövningen Aurora 17. Tusentals portioner mat ska lagas.

-Vi är ju egentligen en vanlig lunchrestaurang, plötsligt blir vi en armérestaurang igen för några veckor, säger Åsa Åström, restaurangchef för Restaurang Visborg.
Hon har just nu fullt upp med att planera för deras insats under storövningen – att servera totalt cirka 10 000 portioner lunch och middag till svenska och utländska militärer.
-Och då har jag inte räknat med leveranserna av frukost, kvällsmat och nattmål, säger Åsa Åström.
Från 12 september till 1 oktober, ska restaurangen servera övningsdeltagare, samtidigt som restaurangen är öppen som vanligt.
Åsa Åström visar listor på beställningar, dag för dag, förband för förband. I snitt har lunchrestaurangen cirka 200 lunchgäster plus 150-200 militärer en vanlig dag. Nu tillkommer ytterligare 1100 portioner de dagar trycket är som störst.
-En del kommer att äta i restaurangen, men många ska vi packa och skicka i väg.

 

Att laga uppemot 1100 extra portioner på en dag är inte den största utmaningen. Köket har använts av armén tidigare, här finns grytor som rymmer 300 liter och gott om utrymme. Med några extra i personalen så har köket den kapacitet som krävs.
-Men det är stor logistik att få ut allt. En del ska ha 300 portioner och en del 20.
Vad militärerna får att äta bestämmer restaurangen, men Försvarsmakten har vissa önskemål.
-De vill gärna ha tvåkomponentmat som går att äta med sked, exempelvis gryta eller sås och pasta eller ris. Det ska helst inte vara något som måste skäras.
Mycket grytor blir det och vecka 38, när trycket är som högst, blir det också mer av ”armématsedel” även i restaurangen.
-Det finns inte samma möjlighet att variera armématsedeln så det är en utmaning. Vi vill ju naturligtvis att de ska se fram emot maten, säger Åsa Åström.

 

Förutom frukost, lunch, middag och kvällsmat behöver de som övar nattetid få sig lite energi till livs.
-Till nattmålet är det svårt att ge varm mat, det kan bli en pastasallad eller kallskuret.
Är det många som ska ha specialkost?
-Förvånansvärt få, med tanke på hur många portioner det handlar om. Det kan vara beställningar på 300 portioner till ett ställe och inte en enda specialkost.
Är du nervös inför övningen?
-Om man säger så här: jag drömmer om militärer och det händer att jag ligger vaken. Det är många bitar som ska klaffa men samtidigt är det väldigt roligt och spännande att vara en del av övningen.

Mona Selin

 

 

 

JÄTTEÖVNINGEN EN MARKERING MOT PUTIN

Expressen 10/9 2017

VAD ÄR AURORA 17

Aurora 17 är en militärövning där över 21 000 militärer från åtta länder samt ett 40-tal myndigheter övar tillsammans. Det är den största militärövningen sedan Orkan, 1993.
Övningen genomförs i luften, på marken och till sjöss.
De viktigaste områdena för övningen är Mälardalen och Stockholm, på och runt Gotland samt i Göteborg.
Övningen startar den 11 september 2017 och håller på till den 29 september.

 

VARFÖR GENOMFÖRS DEN?
Målet är att det svenska försvaret ska stärkas och svetsas samman genom att öva ihop. I och med förändringarna i världsläget vill man också sända en signal till omvärlden om att Sverige är berett att försvara sig.
Övningen utgår ifrån att Sverige utsätts för ett militärt angrepp. Bland annat kommer ett simulerat angrepp ske mot Gotland.
De utländska deltagarna ska agera fiender och Sverige ska försvara sig.
Gotland kommer att utsättas för ett invasionsförsök med amerikanska attackhelikoptrar och luftburna trupper.

Invasionen fortsätter med luftlandsättningar norr om Mälaren. Sedan går man i land vid Oxelösund för att gå mot Stockholm.

 

HUR PÅVERKAR AURORA 17 DIG?

6,5 miljoner människor bor i länen där Aurora 17 pågår.
Flera flygplatser, bland annat Ronneby, Visby, Hagshult, Skavsta, Uppsala/Ärna, Såtenäs samt Malmens, kommer att användas dygnet runt, vilket kan störa närboende.

På Gotland blir det ökad verksamhet med transport- och stridsflyg från Visby flygplats. Det blir även helikopterflyg på öns norra delar samt marina övningar i mellersta och norra Östersjön.
Många vägar kommer att belastas hårt av militära fordon, bland annat vid Mälardalen runt Strängnäs, Enköping och upp mot Arlanda förbi den smala Erikssundsbron.
Färdtillstånd vid Livgardets övnings- och skjutfält i Kungsängen i Upplands-Bro kommer inta att gälla 22-24 september.

 

Omstridda Aurora 17 är den största militärövningen sedan 1993 – visar beredskap att försvara Gotland

Plötsligt nödlandar ett ryskt plan i Visby. Eller får en rysk båt maskinfel i Slite hamn.
Hundratals elitsoldater väller ut och etablerar ett brohuvud, fallskärmstrupper följer och inom några timmar har Ryssland besatt Gotland.
Det är ett högst realistiskt krigsscenario, enligt svenska försvaret – som nu genomför den stora militärövningen Aurora 17 för att visa Putin att det kan bli en match.
För första gången på nära ett kvartssekel genomför den svenska krigsmakten en rejäl manöver. I morgon startar Aurora 17, en stor krigsövning med 21 000 soldater som med armé, flyg och flotta ska träna på att slå tillbaka ett angrepp från öster.
Aurora betyder morgonrodnad, alltså gryning, på latin – och nog ser svenska militärer och försvarsvänner en ljusning efter många år av upplevt mörker under Fredrik ”försvaret är ett särintresse” Reinfeldt och tidigare S-regeringar. Sverige har under senare år så smått gått tillbaka till att satsa mer på försvaret av det egna territoriet i stället för att bara prioritera insatser i Afghanistan och Mali.
Aurora 17 är en signal till omvärlden i allmänhet och till Vladimir Putin i synnerhet ett den utvecklingen nu växlar upp. Detta är helt fel väg att gå, enligt landets fredsaktivister som anser att vi hellre ska satsa på gamla svenska paradgrenar som nedrustning och avspänning.

 

”Återta förlorad kompetens”
− Det viktigaste med Aurora 17 är att vi försöker återta förlorad kompetens. Återskapa kompetensen att försvara Sverige. 1993 övade vi senast nationellt förvar i den här storleken, dagens officerare och soldater har aldrig gjort det, säger Karlis Neretineks, pensionerad generalmajor och tidigare rektor på Försvarshögskolan.
− Den svenska säkerhetsdoktrinen är att vi försvarar Sverige tillsammans med andra. Självklart att vi då övar med EU-medlemmar och U.S.A. Det här är första gången vi övar med dem för att bedriva nationellt försvar, hittills har vi bara gjort småövningar med dem för att förbereda internationella operationer, säger han.
De närmaste 18 dagarna tränar 19 500 svenska soldater krig tillsammans med 1 400 soldater från U.S.A. och mindre styrkor från Finland, Frankrike, Litauen, Norge, Estland och Danmark. De ska avvärja överraskningsanfall österifrån mot Gotland och mot fastlandet norr och söder om Stockholm.
Bakgrunden är den ökande spänningen efter de senaste årens offensiva ryska politik.

 

Gotland i fokus

Som så ofta i regionens militära doktrin och praktik står Gotland i fokus. Den som behärskar den strategiskt placerade ön kontrollerar också hela södra Östersjön, inklusive luft- och vattenvägar till de baltiska staterna. Och detta ska vara motivet för visat ryskt intresse för förhållandena på och kring den svenska ön.

Karlis Neretnieks, tidigare bland annat brigadchef på Gotland, har i åratal varnat för en överrumplande rysk attack på Gotland. Han skisserar flera scenarier på hur ett sådant anfall skulle kunna gå till. Alla innehåller ”trojanska hästar”, alltså gömda soldater som snabbt rycker fram för att besätta nyckelpunkter på ön.
Ttt ryskt fartyg kan plötsligt anlöpa Slite hamn med maskinfel som förevändning. Eller så kan ett civilt ryskt plan meddela att det fått problem och begära att få nödlanda på Visby flygplats. Både planet och båten är fyllda med soldater från specialstyrkor samt med avancerad militär utrustning. Därefter flyger man in fallskärmstrupper och på några timmar är ön ockuperad.

 

Dramatiskt scenario

Så här beskriver Neretnieks dramatiken i ett tänkbart händelseförlopp för det gotländska nyhetsmagasinet Horisont:
”Det är fredag eftermiddag, runt 15.00, och flygtrafiken är intensiv över Östersjön. Många är på väg hem efter en arbetsresa., jobbpendlar eller är på väg på en kort helgsemester.
Plötsligt anmäler ett Aeroflotplan att det fått ett motorproblem och måste landa på Visby flygplats. De första ryska soldaterna är på plats på Gotland; 200-300 till antalet, och möter inte nämnvärt motstånd.

En halvtimme bakom Aeroflot-planet ligger ett antal transportflygplan, som landar och börjar lasta av diverse stridsfordon, soldater och luftvärnsrobotar – de senare i storleken att de förmår skjuta ned eventuella flygplan som försöker skydda Visby. Än har Sverige inte hunnit reagera.
Vid det här laget har ett ro-ro-fartyg, som en större Gotlandsfärja, ändrat sin kurs från farleden 20 kilometer från Gotlands östra kust och styr rakt in mot Slite hamn. Efter en timme är fartyget framme och av rullar vad Ryssland kan tänkas behöva i stridsväg. Ytterligare ett  fartyg en timme senare fördubblar kapaciteten.

Vid 19.00 har ryssarna 3 000 man på Gotland. Långräckviddiga luftvärns- och sjömålsrobotar som skjuter 300 kilometer. Ett flertal stridshelikoptrar har anlänt från Kaliningrad.
Mitt i allt det här överlämnar ryska ambassadören en not till svenska regeringen med följande budskap:
”Vi känner oss tvungna att tillfälligt överta skyddet av Gotland med hänsyn till Natos och U.S.A:s aggressionsavsikter och de baltiska regeringarnas förföljelser av rysktalande medborgare. Vi kommer att hjälpa balterna att upprätthålla ordningen i sina länder. Men vi har ingen avsikt att ta svenskt territorium, utan detta är bara en temporär åtgärd som vi vidtar tills dessa problem är lösta. Vi har helt fredliga avsikter när det gäller Sverige.”

 

Skapar mur

− Scenariot är klart tänkbart. Det grundar sig på tesen att Ryssland vill gruppera fram luftvärnsrobotar med lång räckvidd samt sjömålsrobotsystem. På så sätt kan ryssarna hindra Nato, främst U.S.A., från att ingripa om de håller på med något dumt i Baltikum, säger Karlis Neretnieks.
− De skapar en mur som U.S.A. måste slå sig igenom. De skär av balterna från understöd och kan göra vad de vill i Baltikum. Därför tycker Nato att det är mödan värt att hjälpa oss, det ligger i Natos intresse.
− Ingen tror att Ryssland har intresse av att erövra Gotland eller Blekinge. Svenskt territorium är bara intressant om det är kopplat till en rysk operation i Baltikum, säger han.

Övningen Aurora 17 är ett av flera tecken på att Sverige börjar prioritera försvaret av eget territorium. Ytterligare en indikation är att Stridsgrupp Gotland nu börjar bli operativ. Det rör sig om ett lätt pansarförband med ett 30-tal stridsvagnar och andra stridsfordon samt cirka 300 hel- och deltidsanställda officerare och soldater, som blir permanent stationerat på Gotland. Under senare år, efter det att alla regementen och baser lades ned, har ön bara försvarats av hemvärnet.

 

”Stor för oss”
− Aurora 17 är stor för oss, men inte spektakulär för omvärlden. Andra medelstora länder över i stor skala vartannat, vart tredje år. Det var rutin också för oss före 1993, säger lars Gyllenhaal, militärhistorisk författare och engagerad hemvärnsman.
− Vår förmåga har ökat under senare år. Det har blivit bättre på Gotland. Där går vi från hemvärn till förband som kan gå till anfall och ta terräng. Målet är att utgöra ett hinder, att genom blotta närvaron göra klart att Gotland inte är öppet mål, säger han.
Också Karlis Neretnieks är nöjd med att Sverige på nytt fått militär närvaro på Gotland.
− Nu kan ryssarna inte besätta ön utan strid, det kommer att kosta lite. En väldig skillnad mot Krim där de inte behövde slåss. Det är en rejäl tröskelhöjning, säger han. Lars Gyllenhaal förklarar att med det utländska deltagandet i Aurora 17 får det svenska försvaret också övning i att ta emot hjälp från olika länder, vilket inte har övats tidigare. Också den politiska ledningen får öva på att ta beslut i en krigssituation, säger han.

 

Fredsgrupper kritiska

Fredsgrupper riktar dock skarp kritik mot Aurora 17 liksom många organisationer på vänsterkanten som protesterar mot övningen och då främst mot U.S.A:s deltagande. Agnes Hellström, ordförande i Svenska Freds, anser att debattens fokus bör skiftas från upprustning och militär styrka till nedrustning och avspänning.
− Aurora 17 ökar spänningen. Det är en styrkedemonstration som försöker skapa säkerhet genom avskräckning. Det är helt fel väg att gå, i stället borde vi sända ut signaler om avspänning som är Sveriges utrikespolitiska mål, säger Agnes Hellström.
− Vi pekas ut som naiva Putinkramare, men att vara för nedrustning är inte samma sak som att vara för Putin. Vi är starkt emot hans regim och brott mot mänskliga rättigheter.
− Sverige har byggt sin långa tid av fred på nedrustning och alliansfrihet. På vilket sätt kan militär upprustning bidra till säkerheten? Avspänning och nedrustning ger säkerhet på lång sikt, säger hon.
 
Rysk jätteövning
Samtidigt med Aurora 17 håller Ryssland och Belarus (Vitryssland) jätteövningen Zapad, ”Väst” på ryska. Det är en övning som återkommer rutinmässigt vart fjärde år. Antalet deltagande väntas bli över 100 000.
Sverige bjuder in utländska observatörer, också från Ryssland, till sin övning. Det är man skyldig till om antalet deltagare är större än 13 000, enligt reglerna inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE).

Men Ryssland kringgår reglerna genom att ange deltagare i Zapad till bara 12 700; då behöver man inte bjuda in utlänningar. Detta genom att dela upp den stora övningen i mindre beredskapsövningar; säger säkerhetspolitiske analytikern Fredrik Westerlund till DN.
Karlis Neretnieks ser en potentiell fara i Zapad och påpekar att en stor övning är det klassiska sättet att maskera att man förbereder en militär uppmarsch − och att till exempel Rysslands annektering av Krim föregicks av en liknande övning. Han ser det ”som en lycklig tillfällighet” att Aurora 17sammanfaller i tiden med Zapad eftersom Sverige därmed ökar sin beredskap.
− Man ska inte måla fan på väggen, men balterna är nervösa just nu. Nato höjer beredskapen i Baltikum. Också polackerna ligger i höjd beredskap, säger Karlis Neretnieks.
− Tack vare Aurora 17 är vi nu fullt organiserade, förbanden är fulltaliga och staberna i gång. En organisation som normalt är i fredstida lunk har intagit väsentligt högre beredskap. Händer det något har vi tjänat åtskilliga dygn, säger han.
Expressen har bett Rysslands ambassadör i Stockholm, Viktor Tatarintsev, om en kommentar till Aurora 17, men han meddelar att han avstår från att kommentera.

Arne Lapidus
 

SÅ MÅNGA SOLDATER DELTAR I ÖVNINGEN:

SVERIGE 19 000 SOLDATER.

U.S.A. 1 435 SOLDATER.

FINLAND 270 SOLDATER.

FRANKRIKE 120 SOLDATER.

LITAUEN 60 SOLDATER.

NORGE 46 SOLDATER.

ESTLAND 40 SOLDATER.

DANMARK 40 SOLDATER.

 

 

 

Amerikanerna landade i Bunge

Gotlands Allehanda 16/9 2017

I går kväll (15/9 2017) landade de första attackhelikoptrarna på Bunge flygfält. På måndag drar Aurora 17 i gång på allvar. GA ger dig allt du behöver veta inför den stora försvarsövningen.

 

AURORA 17

Aurora 17 är den största övningen i Sverige på över 20 år. Den började den 11 september. Utländska förband har tagits emot i Göteborg för att öva värdlandsstödet.

Nästa skede är en rad operativa transporter, bland annat till Gotland. 3 000 soldater, varav 600 utländska, deltar i övningarna på ön. Verksamheten är som intensivast 19-22 september.
Som avslutning genomförs en kustförsvarsövning söder om Stockholm, då förband från Gotland deltar.

Aurora 17 pågår 11-29 september.

 

Sverige

Aurora 17 berör stora delar av södra Sverige. Inom några fokusområden blir påverkan extra stor.

Övningsområden.

Fokusområden.

 

Gotland

Övningen berör främst norra Gotland. Även om hemvärnet kommer att bevaka skyddsobjekt över hela ön.

Attackhelikopter

Amerikanska attackhelikoptrar kommer att ha sin bas i Bunge och delta i övningarna på Gotland.

På Gotland kommer Aurora 17 att märkas mest på följande platser:

Bunge flygfält.

Slite hamn.

Visby flygplats.

Visborgsslätt.

Tofta skjutfält.

Tingstäde.

 

Jagare

Två amerikanska jagare av typen Arleigh Burke deltar i övningarna i Östersjön.

 

Till havs. Från och med söndag den 17 september sker båtrörelser till och från Gotland. Till onsdagen kan man räkna med verksamhet dygnet runt.

Marina övningar innebär ökad sjötrafik i mellersta och norra Östersjön, samt norra Gotland perioden 21-27 september.

 

I luften. Ökad verksamhet med transport- och stridsflyg från Visby flygplats sker från måndag den 18 september till onsdag den 27 september. Flygning sker tidvis dygnet runt.

Ökad verksamhet med svenska och utländska helikoptrar sker på norra Gotland tisdagen den 19 – lördagen den 23 september.

 

På marken. 1 200 markägare har tillfrågats om att upplåta mark. 660 har sagt ja. Aurora 17 berör främst norra Gotland, från Tofta till Bunge.

 

Deltagare

Sverige: 17 800 soldater varav 6 700 hemvärnsmän

Dessutom deltar cirka 400 personer från olika myndigheter. Bland annat deltar Energimyndigheten, Försvarsmakten, Jordbruksverket, Kustbevakningen, Livsmedelsverket, MSB, Polismyndigheten, SVA, Svenska kraftnät och Trafikverket.

 

U.S.A: 1 435

Cirka 400 av dem, soldater ur marinkåren och armén, deltar på Gotland utrustade med transport- och attackhelikoptrar, terrängbilar och drönare.

Finland: 270 finska soldater kommer att öva på Gotland.

Frankrike 120.

Litauen 60.

Norge 46.

Estland 40.

Danmark 40.

Estniska, danska och litauiska hemvärnsmän övar på Gotland.

Estland 40

 

Besöker Gotland. På tisdag (19/9 2017) kommer kung Carl XVI Gustaf och prins Carl Philip till Gotland för att titta närmare på övningen. Fredagen den 22 september besöker ÖB Micael Bydén ön.

 

Dag för dag

Måndag 18

Svenska och finska förband samövar på Tofta skjutfält. Luftlandsättning av amerikanska fallskärmsjägare sker i Väskindeområdet från omkring klockan 13.00.

 

Tisdag 19

Svenska och finska förband förflyttar sig norröver mot Väskinde. Luftvärnsregementet, delar i 18 stridsgruppen inklusive luftvärnskanonvagnar övar förmågan att bekämpa kvalificerat lufthot mot amerikanska attackhelikoptrar.

 

Onsdag 20

De två stridsgrupperna (VISBY och BUNGE) övar anfallsstrid och fördröjningsstrid. Hemvärnet skjuter skarpt med bland annat granatkastare. Kung Carl XVI Gustaf samt prins Carl Philip besöker övningen.

 

Torsdag 21

De två stridsgrupperna övar anfallsstrid och fördröjningsstrid på norra Gotland.

 

Fredag 22

Slutstrid mellan stridsgrupperna på Tofta skjutfält. Luftvärnet skyddar Visby flygplats.

Amerikanska attackhelikoptrar övar fördröjningsstrid. ÖB Micael Bydén inspekterar läget på ön.

 

Lördag 23

Försvarsdag på Visborgsslätt klockan 11-15. Försvarsmaktens olika förmågor och materiel visas upp tillsammans med finska kompaniet och deras utrustning, räddningstjänst och polis. Musikkåren spelar. Öppet för alla.

 

Söndag och måndag 24-25

Övningens totalförsvarsmoment. ”Stridens konsekvenser”, inleds.

Luftvärnet är på plats för att skydda och bevaka Visby flygplats.

Ett simulerat flyganfall ger omfattande skador och dödsfall på en civil marknadsplats. Skadade ska omhändertas på plats. Platsen ska säkras så att det inte finns oexploderad ammunition eller andra risker på platsen. Civila myndigheter som länsstyrelsen och region Gotland deltar tillsammans med räddningstjänst samt plis. Medicinsk evakuering till fastlandet i Herculesplan (Tp 84) sker på måndagen. Under de avslutande dagarna besöker Försvarsmaktens generaldirektör  Peter Sandvall Gotland tillsammans med den försvarsmaktspersonal som planerar och genomför ”Stridens konsekvenser” samt representanter från de civila myndigheterna som deltar i övningsmomentet.

 

Grafik: Per Leino

 

 

Amerikanska styrkor har landat på Gotland

I går (15/9 2017) kom de amerikanska helikoptrarna från baser i Tyskland. Under två veckor är Bunge deras tillfälliga bas.

Uppdraget: Att fingera fiende till svenska försvaret.

Amerikanska försvarets närvaro under militärövningen Aurora 17 har varit omdiskuterad. Men i går kväll landade attackhelikoptrar av modellen Apache Longbow och Chinook transporthelikoptrar på Bunge flygfält.

Therese Fagerstedt, kommunikationsansvarig vid Försvarsmakten på Gotland, understryker att de amerikanska helikoptrarna inte är samma som Nato.

−De är här i egenskap av sin nationalitet, Nato deltar inte i den här övningen, säger hon.

Under hela helgen fortsätter styrkor att flygas in, bland annat finska trupper med hjälp av ett stort C-17 transportplan.

 

Apachehelikoptrarna har använts i militära operationer i Mellanöstern, Gulfkriget, Afghanistan och Irak. Den mest avancerade modellen, som nu är på Gotland, har en eldledningsradar ovanför huvudrotorn. Den upphöjda positionen gör att helikoptern kan gömma sig bakom hinder och låta radarn upptäcka och leda eld mot mål. den kan också kommunicera med andra Apachehelikoptrar för att leda dem i terrängen.

-Det är ett sofistikerat system, extremt viktigt för oss, säger korpral Valeri Timchenko från Philadelphia och tekniker på Apachehelikoptrarna.

 

På Gotland ska de amerikanska helikoptrarna fingera anfallare.

-Vi har hela tiden övat mot oss själva. Nu får vi möjlighet att öva mot okända vapenslag, säger Therese Fagerstedt.

I Bunge finns nu knappt 100 amerikanska soldater, normalt stationerade i södra Tyskland.

-Vi kan definitivt lära oss av det svenska förvaret, och de av oss, säger Valeri Timchenko.

Den 19 september kommer Apachehelikoptrarna att bland annat flyga i närheten av Visby.

Henrik Radhe

 

 

”Man piskar upp en stämning som inte är sann”

MP på Gotland får frän kritik för sin hållning gentemot Aurora 17 och sitt deltagande i manifestationen mot försvarsövningen.

I dag (16/9 2017) hålls en manifestation mot Aurora 17 i Visby. I arrangörsgruppen finns bland annat Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Feministiskt Initiativ. I ett inlägg på sin facebooksida skriver MP bland annat: ”Under tre veckor i september 2017 kommer stora delar av Sverige att förvandlas till en övningsplats för krig. Sammanlagt rör det sig om 20 000 deltagande soldater till en kostnad av 583 miljoner kronor. Tio länder (bland dem Polen, Danmark, och U.S.A.) bjuds in att deltaga. Det hårt kritiserade värdlandsavtalet är centralt och amerikanska elitsoldater kommer att landsättas i Göteborg, i Stockholm skärgård och på Gotland. Enligt Försvarsmakten finns det inga formella garantier att U.S.A. inte medför kärnvapen”.

Det och andra inlägg fick i går hård kritik och MP på Gotland anklagas för att sprida desinformation. Oppositionsrådet Eva Nypelius (C) är en av de som reagerat.

-För mig stämmer inte deras beskrivning med de beslut som är tagna. Man piskar upp en oro som inte är sann., jag är själv betydligt mer orolig för den övning som är i Ryssland, säger hon.

Robert Hall ordförande för MP på Gotland, tycker att många är dåligt pålästa om Aurora.

-Man kan tydligt se en konflikt och vilka två andra länder som är utpekade som A och B i Aurora. Det är med tanke på konflikten som vi förstärker genom att bjuda in Nato och ge stöd till utländska trupper som inte kommer hit för att försvara Sverige. De kommer hit för att använda sig av Gotland för att försvara andra länder.

-Vi tycker att tidpunkten för Aurora är olycklig och att ett misstag kan gör att det blir ett krig

Simon Berg

 

 

 

Jätteövningen vill inte störa

Gotlands Tidningar 16/9

De amerikanska trupperna har anlänt till Bunge flygfält och fler förband är på ingång. Minsta möjliga påverkan på civilsamhället, det är Försvarsmaktens ambition. Men visst kommer en så stor övning som Aurora 17 arr både synas och höras.

 

Försvaret ordnar publikplatser

Ambitionen är alltid att minimera påverkan på civilsamhället. Smtidigt vet Försvarsmakten att intresset är stort – och ordnar publikplatser under Aurora 17.

”Var det verkligen någon övning här?” snarare än ”oj, vad jobbigt det var”. Det är den respons Försvarsmaktens kommunikatör Therese Fagerstedt hoppas få från allmänheten, när storövningen Aurora 17 ska utvärderas.

-Förhoppningsvis påverkar vi så litet som möjligt, säger hon.

Planeringen och hanteringen av de rörelser och aktiviteter som sker på civil mark är en del av själva övningen. Den kan med andra ord sägas ha inletts för länge sedan, när markägare, länsstyrelse, region och andra berörda kontaktades.

-Vi har funderat på om vi kan lägga fler rörelser mitt på dagen, när fok är på jobbet. Och finns det gårdar med djur som vi måste undvika? Därför har vi till exempel byggt vägnät i luften, så kallade flygkorridorer, för att minimera störningar, berättar Therese Fagerstedt.

Försvaret har också en konstant ambition att inte belasta civilsamhällets resurser. Därför har de chartrat egna transporter till ön och tar även med sig sådant som dricksvatten och drivmedel.

 

Trots allt detta kommer den största svenska försvarsövningen på mer än 20 år naturligtvis att märkas. Detta inte minst genom mer trafik, både i luften, till havs – och på Gotlands vägar.

Exakt hur detta sker är svårförutsett.

-Ja, eftersom förbandscheferna kommer att ha rörelsefrihet kring hur de vill lösa de uppgifter de får. Men de kommer säkerligen att anpassa sig efter hur vägarna är trafikerade. Vi kommer endast stänga av vägar, eller sänka hastighetsgränser temporärt, när vi har många fordon eller tunga transporter som inte går bra i terrängen.

Just terrängen påverkas också. Därför finns övningsledare på flera platser, som till exempel kan åtgärda markskador löpande när sådana inträffar.

-Och vi sätter upp skyltar för allmänheten, så att man vet om man kör in i ett område där övning pågår, försäkrar Therese Fagerstedt.

Många kommer även att vilja se närmare på vad Försvarsmakten har för sig – allmänintresset blev tydligt under den uppmärksammade Jas-landningen på Brorakan i förra veckan.

-Ja, många gotlänningar är väldigt intresserade, det är jätteroligt!

 

Detta ska också fångas upp, genom publikplatser eller ”utsiktsplatser” etableras på några ställen. Ett exempel är på måndag, när de amerikanska gästerna övar fallskärmshopp i Väskindeområdet. Förhoppningen är att de som vill titta också håller sig till dessa platser – och att de inte tar sig in på de skyddsobjekt som spärras av under övningen.

-Jag vill betona att det är viktigt att respektera skyddsobjektens områden och avspärrningar. De som tar sig in i ett avspärrat område utsätter sig inte bara för onödiga risker utan bryter även mot lagen och kan komma att gripas, säger Therese Fagerstedt.

Simon Bendelin

 

 

PROGRAM

SÅ HÄR BERÖRS GOTLÄNNINGARNA AV FÖRSVARSÖVNINGEN Aurora 17.

I DAG: (16/9 2017) Amerikanska helikoptrar förövar lyft och landning kring Bunge. Efter lunch kommer det finska förbandet till Visby flygplats och rör sig mot Tofta, vilket innebär en del trafik.

 

Söndag 17/9: Förbanden fortsätter att anlända.

 

Måndag 18/9: Egentligen övningens dag 1 på Gotland. Hemvärnet ska skydda Visby hamn och kommer att synas där. Amerikanska fallskärmshopp i Väskindeområdet. En publikplats ordnas där.

 

Tisdag 19/9: Svenska och finska förband förflyttar sig norröver mot Väskinde. Övningen av lufthot mot amerikanska attackhelikoptrar vid Visby flygplats, eventuellt med publikplats. En amfibiebataljon kommer att synas i Kappelshamnsviken.

 

Onsdag 20/9: Präglas av kung Carl XVI Gustaf och prins Carl Philips besök, men övningen fortsätter. De två övningsgrupperna börjar kämpa mot varandra. Vägar kan temporärt stängas av på norra Gotland. Hemvärnet skjuter skarpt på Tofta skjutfält.

 

Torsdag 21/9:  Fortsatta övningar mellan grupperna.

 

Fredag 22/9: Grupperna rör sig från norr till Tofta, vilket kan påverka trafiken. ”Slutstriden” mellan grupperna sker på Tofta skjutfält och luftvärnet skyddar Visby flygplats. Övningen avbryts vid 15-tiden.

 

Lördag 23/9: Försvarsdag på Visborgsslätt klockan 11-15, för allmänheten. Försvarsmaktens olika förmågor och materiel visas upp tillsammans med det finska kompaniet, räddningstjänst och polis. Musikkåren spelar. Vissa förband lämnar ön.

 

Söndag och måndag 24-25/9: ”Stridens konsekvenser” – övningens totalförsvarsmoment. Luftvärnet skyddar och bevakar Visby flygplats. Simulerat flyganfall med simulerade skador, som omhändertas på plats. Platsen ska sedan säkras och skyddas, så att det inte finns oexploderad ammunition eller andra risker kvar. Civila myndigheter som länsstyrelsen och Region Gotland finns på plats. Räddningstjänst samt polis deltar också.

Källa: Försvarsmakten.

 

 

Protest i dag

−MP deltar

Miljöpartiet på Gotland har fått frän kritik efter skriverier på sin Facebook-sida och att man deltar i en manifestation mot Nato och försvarsövningen Aurora 17.

Under lördagen kommer det att hållas en manifestation på Östercentrum mot den stora försvarsövningen Aurora 17 som just nu äger rum i och runt Östersjöområdet.

I arrangörsgruppen för manifestationen återfinns bland annat lokalavdelningarna för Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Feministiskt Initiativ.

Miljöpartiet på Gotland har fått frän kritik på sin Facebook-sida för att arbeta emot sitt eget parti och sprida desinformation. I ett inlägg om lördagens manifestation återfinns bland annat följande:

”Under tre veckor i september 2017 kommer stora delar av Sverige att förvandlas till en övningsplats för krig. Sammanlagt rör det sig om 20 000 deltagande soldater till en kostnad av 583 miljoner kronor. Tio länder (bland dem Polen, Danmark och U.S.A.) bjuds in att delta. Det hårt kritiserade värdlandsavtalet är centralt och amerikanska elitsoldater kommer att landsättas i Göteborg, i Stockholms skärgård och på Gotland. Enligt Försvarsmakten finns det inga formella garantier att U.S.A. inte medför kärnvapen”, skriver Miljöpartiet på sin facebook-sida.

 

Flera personer har reagerat på Miljöpartiets inlägg och partiet har raderat flera inlägg för att de menar att det inte varit en saklig debatt. Flera personer har vänt sig mot Miljöpartiets formuleringar kring Nato och att U.S.A. under övningen kan föra med sig kärnvapen till Östersjöområdet

Opositionsrådet Eva Nypelius (C) är en av dem som vänder sig emot hur Miljöpartiet agerar i frågan.

−För mig stämmer inte deras beskrivning med de beslut som är tagna. Nato är inte med iden här övningen och det är enskilda länder som är inbjudna att deltaga. Jag tycker det är att jämföra med vad Vänsterpartiet gör i debatten kring utförsäljningen av Gotlandshems hus. Man piskar upp en oro som inte är sann, jag är själv betydligt mer orolig för den övning som är i Ryssland. Fler deltar än vad man tidigare sagt, säger Eva Nypelius.

−Sedan förstår jag inte hur Miljöpartiet kan gå rakt emot sitt eget parti på riksnivå, det är tydligt att det finns en spricka inom partiet.

 

Robert Hall, ordförande för Miljöpartiet Gotland, tycker att man ska sätta sig in mer i hur själva övningen går till och att många är dåligt pålästa.

−Man kan tydligt se en konflikt och vilka två andra länder som är utpekade som A och B i försvarsövningen Aurora 17. Det är med tanke på konflikten där som vi då förstärker genom att bjuda in Nato och ge stöd till utländska trupper som inte kommer hit för att försvara Sverige. De kommer hit för använda sig av Gotland för att försvara andra länder, säger Robert Hall.

−Vi tycker att tidpunkten för Aurora 17 är olycklig och att ett misstag kan gör att det blir krig.

Han menar att det är fullt rimligt att Miljöpartiet på Gotlands åsikter inte överensstämmer med Miljöpartiet på riksnivå.

−Det är inget fel i att vi har en avvikande mening jämfört med Miljöpartiet centralt. Vi har andra geografiska områden son vi ansvarar över, säger Robert Hall.

Simon Frid

 

 

 

Fallskärmsjägare landade i Hangvar

Gotlands Allehanda 19/9 2017

 

Försvar. De amerikanska soldaterna fick öva på att säkra en del av Hangvar efter att ha släppts från helikoptern i går (18/9 2017) eftermiddag. 

 

I går drog Aurora 17 i gång på allvar med luftlandsättning i Hangvar, stridsbåtar i Visby hamn och trafikkontroller av militärpolis.

Det har varit en bitvis motig start för Aurora 17 på ön. I förra veckan försenades de amerikanska apachehelikoptrarnas ankomst till Gotland på grund av dåligt väder i Tyskland. I fredags tvingades ett stort C17-plan ner för landning sedan det krockat med en fågelflock direkt efter start från Visby flygplats och i går fick en luftlandsättning av ett 60-tal amerikanska soldater i Väskinde ställas in på grund av hårda vindar.

I stället blev fallskärmsjägarna avsläppta i Hangvar vid 4-tiden i går eftermiddag.

-Man hämtade soldaterna och sedan fick de släppas ner här på en åker. Det första man gör är att säkra området när man kommer av, ser om det finns en fiende i området och går ner i skyddsställning. Det gör man för att kunna försvara sig snabbt, säger Thererse Fagerstedt på Försvarsmakten till helagotland.se.

-De är otroligt professionella och visste exakt vad de skulle göra. Jag är otroligt imponerad av hur snabbt de jobbar.

Undergårdagen blev Aurora 17 också synlig för gotlänningarna. I Visby hamn fanns under gårdagen stridsbåtar och 32:a hemvärnbataljonen på plats med uppdrag att skydda hamnen.

På väg 140 vid infarten till Tofta skjutfält genomförde polisen på Gotland tillsammans med militärpoliser från Aurora 17 en gemensam trafikkontroll där bilisterna fick blåsa och visa upp körkort. Det var första gången sedan förvaret lades ned på Gotland 2005 som civil och militär polis samarbetar. Efter en dryg timmes kontroll hade ett stort antal bilister, både civila och militära, kontrollerats. Ingen var onykter, dock bötfälldes två för fortkörning, uppger Försvarsmakten på sin hemsida.

Eva Buskas

 

 

 

Aurora har kommit till Gotland

Gotlands Allehanda 20/9 2017

I skydd av en skogsdunge ute på den gotländska slätten dyker de plötsligt upp. Två Apache-helikoptrar går till attack och ska bekämpas av svenskt försvar – allt som en del i försvarsövningen Aurora 17.

I luften kommer de amerikanska attackhelikoptrarna av typen AH-66 Apache gång på gång. Nere på marken försöker Rasmus Ekberg och de övriga soldaterna ur den svenska luftvärnsbataljonen att bekämpa dem.

-Vi har ju övat mot helikoptrar tidigare men de här herrarna flyger annorlunda. De är skickliga. I skogsdungen lyckas ”de poppa upp” för att sedan sänka helikoptern igen. Det klarar inte våra piloter, säger han under en kort paus.

 

Premiär. I går övade svenskt luftförsvar för första gången mot attackhelikoptrar på Gotland under den pågående militärövningen Aurora 17.

 

Den stora försvarsövningen Aurora 17 som pågått runtom i landet är nu högsta grad i gång på Gotland. Tisdagens (19/9 2017) aktivitet var unik då det för första gången gavs chans för svenska försvaret att mäta sina krafter mot de amerikanska helikoptrarna.

Rasmus Ekberg satt bakom en Robot 70-enhet men på plats fanns även en pluton med luftvärnskanonvagnar från P4-regementet i Skövde.

-Det är så nära verkligheten det kan bli. Jag kan inte tänka mig ett mera realistiskt scenario, säger han.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) fanns också på plats på Gotland där han bland annat träffade sin finländske kollega:

-Du får hit resurser och vapensystem som du normalt sett övar tillsammans med. Det ökar i sin tur kompetensen hos svensk försvarsmakt och skapar en intressant utmaning i själva övningen, säger Hultqvist.

Att en del av Aurora 17 läggs till just Gotland är också fullt naturligt med tanke på försvarets upptrappning på ön.

Under drygt ett decennium stod Gotland utan någon form av permanent militär trupp fram till militärbefälhavare Micael Bydéns beslut 2016 om en ständig militär närvaro på Gotland skulle upprättas.

 

 

Det känns bra att vi är tillbaka här. Det var ett misstag att lägga ned försvaret på ön, det är väl ganska uppenbart. Patrik Monrad, löjtnant vid Skaraborgs regemente.

 

I somras togs också nästa steg i form av etableringen av Stridsgrupp Gotland bestående av cirka 300 soldater.

-Det känns bra att vi är tillbaka här. Det var ett misstag att lägga ned försvaret på ön, det är väl ganska uppenbart, något man även från politiskt håll har erkänt, säger Patrik Monrad, löjtnant vid Skaraborgs regemente.

Han deltog i tisdagsförmiddagens övning kring Tofta skjutfält där Sveriges och Finlands försvar ska samarbeta mot en fiktiv fiende. Med en personlig koppling till Gotland – sedan tio års tid bor han på ön – ser han positivt på upprustningen av försvaret. Peter Hultqvist i sin tur ser stor betydelse för att övningen nu äger rum på Gotland men också vad den kan ge ur ett mera långsiktigt perspektiv.

-Det är utmärkt att övningen sker här på Gotland har en militärstrategisk betydelse. Jag ser samarbetet med de andra länderna som väldigt viktigt men det är också en svensk försvarsövning för att markera att vi bygger svensk nationell militär förmåga. Nu ser jag fram emot utvärderingsmaterialet. Det kan belysa både styrkor och svagheter och hur vi ska gå vidare.

Tobias Österberg

 

 

 

Gotlands regemente ska sköta öns försvar

Gotlands Allehanda 21/9 2017

Gotlands regemente bildas nästa år och ska organisera och omfatta den militära verksamheten på ön. Det avslöjade försvarsminister Peter Hultqvist när han presenterade budgetförslaget i går. (20/9 2017) Försvarsmakten räknar med ett 20-tal nya tjänster som placeras i Visby.

 

”Gotland banar väg för det nya totalförsvaret”

Försvarsmakten på Gotland blir en egen organisation som benämns Gotlands regemente. Tio miljoner kronor till ett pilotprojekt inom totalförsvaret.

Försvarssatsningen blev för Gotlands vidkommande huvudnyheten när budgeten presenterades.

Det var försvarsminister Peter Hultqvist som stod för presentationen av regeringens höstbudget som för gotländskt vidkommande skedde i Campus Gotland i Visby. Men de nyheter som var specifikt gotländska handlade mycket om – försvaret.

−Försvarsmakten på Gotland blir från 2018 en egen organisation och heter Gotlands regemente. Den består av ett mekaniserat kompani ett stridsvagnskompani samt kommande luftvärn. Vi kan därmed bygga och driva en totalförsvarsorganisation på Gotland. Det blir även ökad övningsverksamhet. Och ledningen kommer att placeras i Visby, meddelade Peter Hultqvist.

−Det är ett sätt att skapa en organisatorisk plattform för framtiden. Gotland ses här som ett utvecklingsområde.

Meningen är att inrättandet av regementet ska bidra till att förenkla och förbättra såväl den samlade militära ledningen på Gotland som totalförsvarsverksamheten med civila aktörer.

Vad förändringarna innebär i kommande arbetstillfällen ville Peter Hultqvist inte spekulera i. Enligt Försvarsmakten blir det dock en förstärkning inom stabs- och ledningsfunktionen med ett 20-tal anställda. Regementschef kommer att utses efter det att beslutet om att etablera regementet slutligen har fattats av regeringen.

 

Ekonomiskt ryms det inom de ramar som redan är fastslagna. Gotland får också tio riktade miljoner.

−Tio miljoner kronor anslås till ett pilotprojekt som till delar kommer att ta tillvara erfarenheter från Gotsam. Åtta miljoner går till krisberedskap och två miljoner till förbandsverksamhet. Gotland får en viktig roll när det gäller att bana väg för det nya totalförsvaret i Sverige, menar försvarsministern.

Ytterligare pilotprojekt kan bli aktuella på Gotland framöver.

−Jag har lagt direktiv till försvarsutredningen om hur försvaret ska utvecklas ytterligare på Gotland. Den nivå vi når nu är inte tillräcklig. Utredningen får titta på vad som är en rimlig fortsättning till det som gjorts på Gotland.

Att just Peter Hultqvist befann sig här hade förstås också med Aurora-övningen att göra så han kunde kombinera två uppgifter.

−Spännande och intressant. Det sänder en viktig signal om att vi är beredda att försvara vårt territorium, menade han efter att ha besökt Aurora-övningen.

 

I budgetpropositionen får totalförsvaret ett tillskott om 2,7 miljarder (varav 2,3 miljarder till det militära försvaret och 0,4 till det civila) per år under perioden 2018-2020, en ökning med 24.7 procent av försvarsutgifterna.

Lars Schill

 

 

 

Militärövningen på ön fick kungligt besök

Gotlands Allehanda 21/9 2017

På onsdagen (20/9 2017) var kung Carl XVI Gustaf och prins Carl Philip på Gotland för att besöka den pågående militärövningen Aurora 17. ”Det är väldigt trevligt att se det engagemang som finns på Gotland”, säger han.

Innan kung Carl Gustaf och prins Carl Philip gav sig ut i fält för att träffa soldater började dagen med en sammanfattning av Aurora 17 och en summering om hur det gått hittills, berättar Therese Fagerstedt, pressansvarig på Försvarsmakten på Gotland.

−Kungen var inte intresserad av att sitta inne i en torr sal, utan han ville hellre ut i lerig terräng, säger hon.

De kungliga besökarna träffade bland annat det finska kompaniet och luftvärnsregementet. Turen gick även till Tofta skjutfält där kungen och prinsen träffade hemvärnet och fick en genomgång av den utrustning som används, till exempel granatkastare. Till lunch lagade hemvärnsbataljonens kokgrupp skånsk kalops som besökarna fick avnjuta.

−Vad jag förstår gillar kungen husmanskost så det passade bra, säger Fagerstedt.

Ett besök hos amfibieregementet från Berga, vilket är prinsens hemmaregemente, i Kappelshamn på norra Gotland satte punkt för kungens och prinsens intensiva dag.

−Vad jag förstått så har övningen gått väldigt bra hittills. Det är väldugt trevligt att se det engagemang som finns på Gotland från allmänheten. Jag hörde att någon har ställt upp ett kaffebord mitt ute i skogen och bjudit på bullar, och det är härligt, säger kungen.

Både kungen och prinsen kommenterade även det faktum att regeringen under onsdagen beslutade att ska bli ett eget regemente. (sic)

−Det är väl jättebra. Jag tror att det känns tryggt för befolkningen här på ön att det finns, säger kung Carl Gustaf.

−Självklart finns det de som inte är för men jag tror att det är en större part som är för, både när det gäller övningen men också ett regemente på Gotland, säger prins Carl Philip.

Therese Fagerstedt upplevde att både kungen och prinsen var genuint intresserade både av Aurora och försvarets etablering på Gotland.

−De var väldigt nyfikna, pålästa och ställde mycket frågor. Det var viktigt för dem att få träffa soldater och prata med dem som faktiskt genomför övningen, säger hon.

Även Mattias Ardin, chef för Försvarsmakten på Gotland, fick möjlighet att träffa kungligheterna när han beskrev hur förbandsledningen leder Aurora 17.

−Jag tycker alltid att det är positivt när vi får uppmärksamhet och det är viktigt att vi här på Gotland får synas, säger Mattias Ardin.

Cecilia Thomsson

 

 

 

Försvaret köper fastigheter

Gotlands Tidningar 22/9 2017

Regionstyrelsen beslutade på torsdagen (21/9 2017) att sälja två fastigheter till försvaret.

Det är Visby Österby 1:1 och Visby Skogsholm 1:9. Fortifikationsverket äger redan mark i området och de vill ha ett större markområde för att kunna utvidga försvarets planer på Gotland, enligt Meit Fohlin.

Fortifikationsverket förvaltar och äger de fastigheter som Försvarsmakten använder.

-Vad vi har fått information om, vill man ha marken för något försvaret  ska göra. De vill ha ett sammanhängande markområde där och det står bland annat gamla militärbaracker där redan. Säger Meit Fohlin (S), regionstyrelsens ordförande.

Det är inte känt vad försvaret kommer att göra med de nyförvärvade fastigheterna. Köpeskillingen för de båda fastigheterna är på 300 000 kronor.

 

 

 

Det här slår allt annat i mitt liv

Aftonbladet 24/9 2017

Med sin rullator har Karl-Axel Virgin, 89, bevakat varje minut av försvarsövningen Aurora 17.

I fredags (23/9 2017) prisades han av ÖB Micael Bydén.

−Det här slår allt annat i hela mitt liv, säger Karl-Axel Virgin.

 

 

I fredags befann han sig tillfälligt i Stockholm när han plötsligt fick ett telefonsamtal.

−Överbefälhavaren ville träffa mig på Gotland klockan 12, då åkte jag direkt hem och bytte till uniformen för att åka dit, säger Karl-Axel Virgin.

När Karl-Axel tog sig till övningsområdet möttes han av Micael Bydén och hela hans stab.

−Då stack han fram handen, och jag visste inte att han hade en medalj, men när han vred på handen så ramlade den ner i min hand, säger Karl-Axel.

 

”Så nöjd man kan bli”

Han berättar att ÖB sa att han är den förste som fått denna hedersmedalj.

−Det sitter ju i hjärtat, alldeles otroligt. Jag är så nöjd och belåten man någonsin kan bli. Mycket har jag varit med om men detta slår som sagt allt.

Karl-Axel hade ett önskemål, och frågade ÖB om han kunde hjälpa honom.

−Ja sa ”snälla ÖB, kan jag få följa med till fastlandet”, då klappade han mig på axeln och sa ”sådana som du ska försvara Gotland”. Det tyckte jag var väldigt, väldigt fint sagt av honom, och då blev jag nöjd. Jag blir så otroligt biten av det här.

 

”Kvar så länge jag orkar”

Karl-Axel gick med i hemvärnet 1942 – när han bara var 12 år. På grund av sin ålder får han inte längre vara med i strid eller använda vapen, men han deltar ändå på alla möten. Han är också med i driftvärnet.

Hur länge kommer du att fortsätta?

−Så länge jag orkar gå.

Jamshid Jamshidi

 

MED PÅ ALLA MÖTEN Karl-Axel Virgin, 89, gick med i Hemvärnet 1942 när han var 12 år. På grund av sin ålder får han inte längre vara i strid, men han deltar ändå på alla möten, Karl-Axel har bevakat varje minut av försvarsövningen Aurora 17 och prisades i fredags av ÖB Micael Bydén.

 

 

 

Vill de bygga får de prata med försvaret

Gotlands Tidningar 28/9 20017

Lägger försvarets riksintresse en våt filt över framtida byggplaner? Regionen försökte få in den frågan i flygplatsens miljöprövning – men utan framgång.

För två år sedan skrev GT om Region Gotlands överklagande av det nya miljötillståndet för Visby flygplats. Regionen önskade svar kring ”ett antal otydligheter som sammantaget ger en oklar bild av tillståndet kan ge för konsekvenser för den framtida bebyggelseutvecklingen i Visbyområdet”.

Det handlade om klarhet kring bullergränser och försvarets riksintresse i området, inte om att själva miljötillståndet skulle göras om eller rivas upp – vilket visade sig ödesdigert för Region Gotland. För när ärendet till slut hamnade på regeringens bord avslogs överklagandet, just med hänsyn till att ämnet inte ansågs relevant. ”Frågor avseende möjligheten arr bygga inom område som omfattas av ett riksintresse omfattas inte av förevarande prövning”, står det i regeringens beslut.

−Det var en ren rättslig prövning och vi måste hålla oss till den rättsliga ramen, förklarar Magnus Blücher på miljö- och energidepartementet.

 

Den gubben gick inte, helt enkelt, och det blir tillbaka till ruta ett för de gotländska tjänstemännen.

−Regeringen hjälpte inte direkt Region Gotland, kan jag tycka. Vi vill ju veta om det här innebär ett stopp eller inte, säger biträdande stadsarkitekt Gunnar Gustafsson.

Ämnet är komplext och det finns ont om tydliga riktlinjer. På kartor finns olika färgade områden inritade runt flygplatsen, som visar bullergränser. Vissa är alla överens om; inom dessa bör det inte byggas bostäder.

Men om Försvarsmakten vill undanta hela det område som markerar det så kallade influensområdet kring deras riksintresse, då blir det i princip byggstopp i hela norra delen av Visby. det var detta regionen ville ha svar om – och helst ha garantier emot.

−Försvaret har också blivit tuffare i sin syn på riksintresset. De vill redan nu hindra oss att bygga vid Bergbetningen, berättar Gunnar Gustafsson.

 

Regionens enda alternativ förefaller nu vara att driva varje enskilt ärende till Mark- och miljööverdomstolen, i de fall byggen stoppas av Försvarsmakten.

Men då prövas ärendena mot försvarets riksintresse – och det är ett mycket starkt intresse, som enligt miljöbalken ska sättas före det mesta.

−Regeringen har lämnat oss att göra upp det här med Försvarsmakten Vi får nu fortsätta den dialog vi sedan länge vi har med dem, om deras syn på riksintresset. De ska fortfarande svara på våra frågor om det, säger Gunnar Gustafsson.

Simon Bendelin

   

  

ZONER. Det blå området är en av flera bullerzoner kring Visby flygplats. I detta sammanhang är dock den streckade linjen mer intressant, då den gäller försvarets riksintresse. Grafik: Region Gotland

 

Försvaret: ”Vi har absolut blivit tuffare”

Försvarsmakten erkänner att de gör allt hårdare bedömningar. Och så lär det fortsätta.

Visby flygplats ska behandlas på samma sätt som andra flygplatser med militär aktivitet.

Så bedömer Försvarsmakten regeringens besked.

Detta påverkar dem på två sätt: De lär inte slippa undan några kostnader för bullerreglering av befintliga bostäder i närområdet, något försvaret försökte komma undan med hänvisning till den begränsade aktiviteten i Visby.

Vilket i sin tur påverkar deras syn på nybyggelse, inom influensområdet för riksintresset.

-Vi kommer att bevaka den gränsen. Vill någon bygga inom den gör vi en bedömning utifrån flera olika aspekter, varav en är buller. Men det gör vi egentligen redan i dag, säger Anders Ferdinandsson på Högkvarteret.

Håller du med om att ni blivit tuffare?

−Ja, absolut, om vi ser över ganska lång tid. Det har skett i takt med att själva miljötillstånden blivit tuffare.

Enligt Anders Ferdinandsson stämmer det dock inte att Försvarsmakten sagt nej till Bergbetningen. Inte än.

−Vi vill få fram regeringens beslut först.

Men med tanke på er inställning blir det väl nej?

−Nja, det beror helt på hur förslaget till detaljplan utformas, svarar Anders Ferdinadsson.

Simon Bendelin

 

 

 

Gotlands vänort Ösel deltog i ”Aurora 17”

Gotlands Tidningar 2/10 2017

Från vänster, mannen med baskern, den förre estniska konsuln på Gotland och den f. d. chefen för den estniska marinens återuppbyggnad Veljo Pärli, fartygets befälhavare i estniska marinen Tanel Kangro, Estlands konsul på Gotland Riina Noodapera och överstelöjtnant Gunnar Havi från hemvärnet på Ösel. 

 

11-29 september ägde en militär storövning rum i Sverige, där Gotland var en av de deltagande regionerna. Från utlandet deltog även Estland, Lettland, Litauen, Norge, Frankrike, Finland, Danmark och U.S.A. Estland bidrog med Ösels hemvärnsavdelning, som leddes av överstelöjtnant Gunnar Havi.

De medverkade med före detta minfartyget ”Wambola” som lämnade Ösel den 16 september och anlände till Visby den 17 september. De 34 hemvärnssoldaterna frän Ösel deltog tillsammans med hemvärnsbataljonen från Gotland under ledning av överstelöjtnant Hans Håkansson, med huvuduppgift att skydda gotländska hamnar och stränder.

Ett samarbete och ett utbyte mellan Ösel och Gotland har utvecklats under de senaste fem åren, då man deltagit i olika gemensamma övningar och besökt varandras öar. Gunnar Havi menar att det är ett bra tillfälle att lära känna sina grannöar och öva på internationellt samarbete.

Söndagen den 17 september besöktes fartyget ”Wambola” i Visby hamn av representanter för Estniska föreningen, före detta honorärkonsul tillika chefen för marinens återuppbyggnad i Estland Veljo Pärli och Estlands nuvarande konsul på Gotland Riina Noodapera där man fick bekanta sig med fartyget, dess bemanning, bestyckning och övriga utrymmen. I samband med besöket överlämnades standar från fartyget och Ösels hemvärnskompani till Estlands honorärkonsulat på Gotland av fartygets befäl Tanel Kangro och överstelöjtnant Gunnar Havi.

Estlands honorärkonsul på Gotland / Riina Noodapera

 

 

 

Knarkande soldat riskerar sparken

Gotlands Allehanda 21/10 2017

En anställd inom försvaret misstänks för narkotikabrott. Försvarsmakten föreslår att mannen sägs upp från sin tjänst, då de har nolltolerans mot droger.

 

Försvaret ser allvarligt på narkotikabrottet

En anställd inom Försvarsmakten är misstänkt för narkotikabrott och kan nu bli uppsagd. Försvarsmakten menar att det generellt är en försvårande omständighet att de anställda har tillgång till vapen.

I september påträffade polisen en man i 20-årsåldern som visade tecken på narkotikapåverkan. Mannen togs med till polisstationen för undersökning, och därefter genomfördes en husrannsakan där polisen hittade hasch i hans bostad. Mannen är misstänkt för ringa narkotikabrott. Den misstänkte är anställd hos Försvarsmakten, och i en anmälan till Försvarsmaktens personalansvarsnämnd, FPAN, föreslår det att mannen blir uppsagd. Det är nämnden som sedan avgör om det finns skäl för uppsägning.

-Frågan om skäl för uppsägning på grund av missbruk eller engångsbruk av alkohol eller narkotika kan inte besvaras generellt utan omständigheterna i det särskilda fallet måste alltid noggrant avgöras i beaktande av vem det är som har missbruket och vilken position denne har. Allmänt kan väl dock sägas att det är en försvårande omständighet att den anställde har tillgång till vapen, skriver Katarina Hellner, chef för civilrättsliga sektionen på Försvarsmaktens högkvarter, ett mejl till GA.

Den anställde ska ha sagt i ett samtal att ”han inte ser några faror med att kombinera detta med ett militärt arbete där man hanterar vapen och ammunition”.  Försvarsmakten skriver att de ser mycket allvarligt på händelsen och att de inte längre har förtroende för den anställde. I Försvarsmaktens drogpolicy står att ”deras mål är att missbruket eller beroendet ska bort och den enskilde vara kvar”. Vidare beskrivs att Försvarsmakten har ett ansvar för att åtgärder vidtas för att stödja personen i sina försök att bli fri från missbruk innan en eventuell uppsägning, men att personen också har ett ansvar att medverka i de beslutade åtgärderna.

-Vi har alltid ett samtal med individen om hur denne ser på sitt beteende och om det finns en beroendebild. Enligt de lagar som finns kan vi aldrig tvinga någon att söka hjälp, men vi har som arbetsgivare en skyldighet att erbjuda stöd, säger Therese Fagerstedt, kommunikatör vid Försvarsmakten på Gotland.

Enligt policyn kan grav misskötsamhet som beror på missbruk av alkohol eller droger vara skäl för uppsägning.

-Vi har nolltolerans mot droger. Vi har samma förhållningssätt till det som polisen, där skulle det aldrig heller vara okej, säger Therese Fagerstedt.

Hon tillägger att droger inte accepteras inte minst eftersom det är olagligt, men att det också finns vissa omständigheter som gör att det absolut inte går ihop med arbetet inom försvaret.

-Kriminella aktiviteter går inte ihop med jobbet vi utövar, svenska folket ska kunna lita på att vi löser de uppgifter som vi är ålagda. Sedan behöver vi personal som är skarp och kan ge hundra procent.

Cecilia Thomsson

 

 

 

De vill anställa i förväg

Gotlands Tidningar 2/11 2017

Varken riksdagen eller Försvarsmakten har tagit de formella besluten. Men Regemente Gotland (1*) värvar ändå.

Sju tjänster är utlysta inom Regemente Gotland. De inkluderar IT-chef, säkerhetschef, förbandsekonom och signalskyddschef.

-Om det blir ett regemente så är det ett antal tjänster som måste finnas på plats. Det är de här sju vi behöver redan i det första skedet, berättar överste Mattias Ardin, som av många förmodas leda det nya försvarsområdet Gotland i framtiden.

Han säger alltså ”om det blir ett regemente”. För trots försvarsministerns löften om detta, i samband med regeringens budgetpresentation på Gotland, är de formella besluten ännu inte fattade.

Varken i riksdagen eller inom Försvarsmakten.

−Men regeringen har hemställt om det i budgeten. Blir det som de vill ska det nya regementet finnas från den första januari nästa år. Det är snabba ryck och det är det som gör att vi försöker rekrytera redan nu.

På grund av de sakande besluten kan Mattias Ardin fortfarande inte säga mer om hur Regemente Gotland faktiskt blir organiserat.

Enligt försvarsministerns presentation verkar det dock handla främst om en ny, samlad ledningsorganisation för de förband som redan beslutats om på ön.

Simon Bendelin

 

(1*) Skall vara Gotlands regemente

 

 

 

Hoppas på byggstart ett år sent

Gotlands Allehanda 17/11 2017

I januari eller senast nästa år tror Försvarsmakten att den stora byggstarten äntligen kan vara igång. Just nu väntar de och byggbolagen på ett avgörande i kammarrätten.

Striderna kring Försvarsmaktens etablering på Tofta skjutfält har kraftigt försenat byggstarten för va-nät, el och beläggningsarbeten av vägar. Före jul 2016 fick Skanskas personal beskedet att bolaget vunnit upphandlingen. Arbetet skulle ha varit igång i januari i år, men upphandlingen överklagades av Fastec, att av de bolag som inte fick kontraktet. Inte bara en utan två gånger har anbudsförfarandet gjorts om och väntar nu på ett rättsligt avgörande.

-Vi hoppas att kammarrätten säger att vi har gjort rätt. Då startar bygget i januari, säger Peter Johansén, Försvarsmaktens projektledare på Lokalplaneringsenhet Mitt.

Om kammarrätten dömer till Fastecs fördel måste upphandlingen göras om en tredje gång.

-Vi planerar efter ett värstascenario. Måste vi göra om upphandlingen blir det byggstart i februari, säger Peter Jansén.

 

Men även en tredje upphandlig går att överklaga, vilket i så fall skjuter på byggstarten i månader.

Den rättsliga tvisten påverkar inte de temporära lokallösningarna med paviljonger som flyttats från Wisbygymnasiet, där de nyttjades under ombyggnationerna av F-huset. Soldaterna kom på plats i måndags, med tillfälliga vatten- och avloppslösningar samt el från ett inhyrt elverk.

-De kan gå på toaletter och duscha, de märker ingen skillnad och har både el och vatten, säger Peter Johansén.

 

Tack vare tillfälliga lösningar är Försvarsmakten i gång med sin verksamhet på Tofta.

-Det innebär att de krav som ställs på Försvarsmakten är lösta och att vi är på plats och kan lösa en uppgift. Det känns naturligtvis bra, säger Peter Johansén.

Henrik Radhe

 

 

”Vi har levt i kappsäck på resande fot”

I dag (17/11 2017) invigs Försvarsmaktens lokaler där 100 man kan duscha, äta lunch och torka kläder. Infrastrukturen har hamnat i blåsväder, men verksamheten rullar på som planerat.

Strax efter klockan 07 rullar soldaterna i på väg till jobbet på Tofta skjutfält. Vid Suderbysinfarten har bygget av en ny och rejäl vaktanläggning satts igång.

-Vi har fått kasta om i byggplanerna för att inte förlora för mycket tid, säger Therese Fagerstedt, kommunikationsansvarig för Försvarsmakten på Gotland, och förklarar att vakten egentligen skulle ha byggts allra sist.

Bygget av ny infrastruktur med el, vatten- och avloppsdragningar och vägbeläggningar har försenats. 100 man från 18:e stridsgruppen flyttade i måndags in i de stora men tillfälliga lokalerna. Här finns alla bekvämigheter i form av duschar, toaletter och rader av tvättmaskiner och mikrovågsugnar. Samt ett lager av inköpt flaskvatten.

-Just nu är vattnet inte drickbart, säger soldaten Jack Hoffman, med åtta vattenflaskor och vapen i händerna på väg ut till dagens skarpskjutning.

 

För att spara pengar och miljö tittar Försvarsmakten, enligt Therese Fagerstedt, på möjligheten att köpa in dunkar och fylla med kommunalt vatten.

Stefan Pettersson är chef över 18:e stridsgruppen, som funnits på Gotland sedan den 1 juli. Förseningar har gjort att stridsgruppen varit splittrad under hösten, med personal på utbildning i Skövde istället för på Gotland.

-Vi har levt i kappsäck på resande fot. Det känns otroligt skönt att komma in i en vardag igen, säger Stefan Pettersson och visar runt i lokalerna.

Ännu finns en del på önskelistan att åtgärda. Till exempel måste en skotvätt utanför hindra lera och smuts från att dras in under 200 kängor.

 

Fram till 2002 var Stefan Pettersson bataljonschef på P18. Under flera år har han därefter arbetat civilt med att bygga upp Kronofogdemyndigheten och Pensionsmyndigheten på Gotland. När han nu är tillbaka på Tofta skjutfält igen är förutsättningarna andra, med anställda soldater son sover hemma istället för värnpliktiga som bor i logementet.

-Vi har inga boenden och det planeras inte för det heller. Det här är en vanlig arbetsplats, man åker och hämtar barn på dagis och handlar på Ica, förklarar Therese Fagerstedt.

I ett stort grönt tält finns ett provisoriskt gym och en fungerande idrottshall. Här tränar soldaterna tre timmar i veckan på betald arbetstid.

-Innebandy är väldigt viktigt för Försvarsmaktens soldater. Lagsport är bra, säger Therese Fagerstedt och blickar ut över den stora yta där skogen fällts för att bygga den permanenta garnisonsbyggnad som Försvarsmakten hoppas skall stå klar 2020.

Henrik Radhe

 

Detta har hänt:

Permanent förband på Gotland innebar beslut om omfattande byggnationer på Tofta skjutfält.

Bygglovet överklagades, men överklagan avslogs i juni i år av regeringen.

Parallellt pågår en strid kring upphandlingen, dom väntas innan jul.

Tänkt byggstart var januari 2017, nu blir den minst ett år försenad.

 

 

 

Försvaret invigde temporära lokaler

Gotlands Tidningar 18/11 2017

Fortifikationsverket har nu officiellt lämnat över de temporära lokalerna till den gotländska stridsgruppen att börja använda.

Vid en ceremoni på fredagen (17/11 2017) lämnade Fortifikationsverket officiellt över de tillfälliga lokalerna på Tofta skjutfält till Försvarsmakten. Att lokalerna är tillfälliga beror på den överklagandeprocess kring bygget av den nya garnisonen som pågår. Arméchefen Karl Engelbrektson var på besök och hade också kommit till Gotland för att förklara den 18:e stridsgruppen fullt operativ.

-Jag fick själv som befälhavare för Gotlands militärdistrikt lägga ner distriktet vid en avslutningsceremoni 2005. I dag har vi en invigningsceremoni och jag har längtat efter den här dagen, sade han i sitt tal.

Det som nu står klart på Tofta skjutfält är temporära kontorslokaler, träningslokaler och utrymmen för att äta lunch, duscha och tvätta kläder. De gamla barackerna som tidigare användes av Wisbygymnasiet har inretts med enkla rågipsväggar.

Lösningarna är på många håll temporära. Ett dieseldrivet elverk sköter elförsörjningen och eftersom eget avlopp sakas samlas avloppsvattnet upp i tankar och färskvattnet körs dit. Det vattnet anses inte drickbart, utan soldaterna får dricka vatten från flaska.

Skogen där den nya garnisonen ska ligga har fällts, och kalhygget väntar nu bara på att kunna bebyggas.

Den överklagandeprocess som pågår kan ses som en blöt filt över hala försvarssatsningen, men stridsgruppens chef Stefan Pettersson är ändå positiv.

-Känslan när man är här nu är inte att det är provisoriskt, vi har byggt det här med hänsyn till att allt ska fungera, det är ingen skillnad mot en permanent byggnad.

Dennis Pettersson

 

 

 

Försvarets jättebygge får klartecken

Gotlands Tidningar 23/11 2017

Fortifikationsverkets uppbyggnad av Tofta skjutfält fortskrider. Regionen har nu gett sitt klartecken för det som kallas etapp 3 i bygget som ska möjliggöra för den framtida militära etableringen.

De nu ansökta byggnaderna kommer att ligga mindre skyddade av skog än vad den tidigare preliminära placeringen innebar. Det innebär att delar av den stora byggnaden, som ska innehålla verkstad, blir mer synlig från väg 140 än vad som var tanken från början.

I går hade byggnadsnämnden uppe ansökan på sitt sammanträde för beslut. Bygglovet för etapp 3 ses som ett mindre ärende än det första, för etapp 1, och beslutet att bevilja ansökan mer av en formalitet.

-Det är en omfattande etablering som har påbörjats, säger Gunnar Gustafsson, sakkunnig i bygglovsfrågor på samhällsbyggnadsförvaltningen.

Bedömningen är att den planerade verkstadsbyggnaden kommer att höja sig över den rådande trädhöjden. Ändå anser förvaltningen att landskapsbilden inte kommer att förändras väsentligt ur en visuell synvinkel då arkitektur och materialval harmoniserar med omgivningen.

Byggnadsnämnden har i en avvägning bedömt att Försvarsmaktens intressen väger tyngre än bland annat de naturvärden som finns på platsen och som kommer att påverkas negativt. Konsekvenserna för naturmiljön i stort bedöms bli små, eftersom det endast är en mindre del av en alvaryta som berörs och inga kända artfynd finns från platsen, skriver man i beslutsunderlaget.

Jenny Nilsson

 

 

 

Flyg bakom gårdagens smällar

Gotlands Tidningar 24/11 2017

Under torsdagsmorgonen (23/11 2017) kom rapporter från hela Gotland om höga smällar. Tidningen har tagit reda på vad som orsakade smällarna.

Under torsdagsmorgonen kom det rapporter från bland annat Fröjel, Buttle, Visby och Källunge om höga smällar – aktiviteten bekräftas av både flygledartornet på Visby flygplats och Försvarsmakten.

-Det är två av våra jas-flyg som varit uppe över Gotland och orsakat de här ljudbangarna. Det är när de kommer i upp överljudshastighet som de kan orsaka den här typen av ljudbangar, säger Therése Fagerstedt, kommunikatör vid Försvarsmakten på Gotland.

Var de uppe för att markera mot något annat flyg?

-Nej, inte enligt vad stridsledningen sa när jag var i kontakt med dem. Det var bara ordinarie verksamhet, de är uppe och flyger varje dag, säger Therése Fagerstedt

Simon Frid

 

 

 

Försvarets hemliga radioanstalt expanderar

Gotlands Tidningar 29/11 2017

Försvarets radioanstalt, FRA, brukar vara mycket förtegen om sin verksamhet på Gotland. Nu kan de dock bekräfta att de byggt nytt.

Fredrik Wallin, talesperson för FRA, bekräftar att de har byggt nytt vid Visby flygplats. Att myndigheten utvecklar sin verksamhet har med det förändrade säkerhetspolitiska läget att göra.

-Det är en del av moderniseringen på Gotland, säger han.

FRA jobbar på uppdrag av Försvarsmakten, regeringskansliet, NOA (nationella operativa avdelningen inom polisen) och säkerhetspolisen. Uppdragen kan handla om avlyssning i samband med misstänkt terrorism, militär förmåga hos främmande länder, cyberangrepp och stöd till internationella insatser.

-Vi arbetar för att lämna stöd år Försvarsmakten och följa främmande militär verksamhet i Östersjön, säger Fredrik Wallin.

Kommer ni att behöva rekrytera ny personal?

-Det kommer inta att bli någon påtaglig skillnad på kort sikt.

FRA finns stationerade på flera platser på Gotland. Exakt var, vill Fredrik Wallin dock inte avslöja.

-Var vi finns och vad vi gör är inte några uppgifter vi går ut med, säger han och fortsätter:

-Men att vi finns vid flygplatsen är en öppen uppgift.

Malin Stenström

 

 

 

Byggen på Tofta blir mycket dyrare

Gotlands Tidningar 5/12 2017

Byggnader och annan infrastruktur på Tofta skjutfält blir betydligt dyrare än vad som tidigare framkommit. Prislappen ligger nu på 900 miljoner kronor, mot de 780 miljoner kronor som regeringen hittills har godkänt.

Det är i en skrivelse till regeringen, daterad i november, som Fortifikationsverket begär högre investeringsanslag. I juni 2016 gav regeringen klartecken för investeringar på högst 780 miljoner kronor vid Tofta skjutfält, som en följd av försvarsbeslutet att etablera den nya stridsgruppen på Gotland. De pengarna, menar Fortifikationsförvaltningen, är inte tillräckliga, med hänvisning till ”nya förutsättningar” och därför äskar man nu 120 miljoner ytterligare.

 

Vad är det då som ändrats?

Ja, till att börja med ursäktar sig Fortifikationsverket med att ”alla delar inte var slutgiltigt klarlagda och alla kostnadspåverkande faktorer inte var kända” när man gjorde sin tidigare framställning. Det var bråttom att komma i gång med entreprenadarbetena för vatten, avlopp, värme och strömförsörjningen för att Försvarsmaktens verksamhet skulle komma i gång så snart som möjligt.

”Tidplanen för hela projektet var ur byggnadssynpunkt mycket pressad av den korta tiden mellan försvarsbeslutet och tidpunkten för etableringen av förbandet på Gotland”, står det i den nya skrivelsen till regeringen.

Kostnadsuppskattningarna togs fram under en mycket kort tidsperiod, framhåller myndigheten.

 Sedan är lokalbehoven som beskrivs nu, betydligt mer omfattande; 20 000 i stället för tidigare 14 000 kvadratmeter i uppvärmda byggnader. Enligt handläggaren Rebecka Westerberg på Fortifikationsverket är det den viktigaste förklaringen till fördyringen.

”För snålt tilltaget”, skriver Fortifikationsverket om sina tidigare beräkningar, innan den konkreta projekteringen tog fart.

 

Nybyggnationerna vid Tofta har också dragit ut på tiden, sedan upphandlingen överklagats.

-Den processen måste förstås respekteras, säger Therese Fagerstedt, kommunikationsansvarig för Försvarsmakten på Gotland

-Men med facit i hand kan man väl konstatera att vi inte riktigt tog höjd för överklaganden i vår tidsplanering, tillägger hon.

Den överklagade upphandlingen ligger för närvarande i Kammarrätten i Jönköping, där prövningstillstånd har beviljats. Fortifikationsverket räknar med byggstart för infrastrukturen på Tofta tidigast i februari 2018 och med att byggnationerna tidigast kan stå färdiga till halvårsskiftet 2020.

Enligt Therese Fagerstedt påverkas dock inte de enskilda soldaterna i stridsgruppen av förseningen.

-Vi kan använda de tillfälliga lokalerna i upp till fem år. Stridsgruppen kan bedriva sin verksamhet som planerat.

Lasse Linusson

 

 

 

Formellt klartecken för nya regementet

Gotlands Allehanda 13/12 2017

Riksdagen gav i går klartecken för Gotlans regemente. Flera nya chefstjänster är utannonserade och behovet av nya lokaler kartläggs.

-När försvarsministern presenterade förslaget i september ville han att regementet ska vara igång från den 1 januari, så vi har tjuvstartat lite, säger Therese Fagerstedt som är kommunikationsansvarig för Försvarsmakten på Gotland, och tillägger:

-Vi har svävat lite i mellanläge. Nu blir det mycket lättare för oss att planera.

Ett tag till samordnas verksamheten på ön av FLG (Framskjuten ledning Gotland), som är en del av militärregion mitt. Gruppen som består av sju personer leds av överste Mattias Ardin. Ett regemente behöver 30-35 tjänster. Försvarsmakten har redan utannonserat flera ledande befattningar, bland annat stabschef, säkerhetschef och planeringschef.

-Nu när beslutet är taget kan vi kalla till intervjuer, säger Therese Fagerstedt.

Mattias Ardin är föreslagen att bli regementschef, men formellt beslut har inte tagits ännu.

 

Den arbetsgrupp som förberett regementet har även klarlagt lokalbehovet. I dag är ledningen tillfälligt stationerad hos F17G vid flygplatsen, men delar av verksamheten hos sjöbevakningen intill polishuset.

-Vi kommer att behöva större lokaler. När behovsanalysen är klar lämnar vi den till Fortifikationsverket, säger Therese Fagerstedt som inte utesluter att det kan bli aktuellt att bygga nytt.

Gotlands regemente har funnits tidigare, senast fram till den 28 maj 2005 då nedläggningsceremonin hölls. Försvarsmakten är dock noga med att påpeka att det inte är det gamla regementet som återuppstår. ”Nya” Gotlands regemente får en helt annan roll och arbetsuppgifter som skiljer sig från andra regementen.

I beslutet ingår även att bilda en ny militärregion, Sverige har i dag fyra militärregioner: nord, mitt, väst och syd. Gotland blir den femte regionen och regementets främsta uppgift blir att samordna all militär verksamhet på ön. Det innebär att ansvaret för Gotlandsgruppen, Hemvärnets verksamhet på ön, kommer att övertas av det nya regementet. I dag är gruppen en del av Amfibieregementet i Berga.

Sedan 2005 har Amfibieregementet även ansvarat för Tofta skjutfält. Även den verksamheten övertas av Gotlands regemente.

 

I juni 2005 beslutade riksdagen att Gotland skulle remilitariseras med ett stridsvagnskompani och ett mekaniserat skyttekompani. Soldaterna utbildades vid Skaraborgs regemente (P 4). I år etablerades 18:e stridsgruppen på Gotland, men gruppen är fortförande en del av P4 i Skövde.

Med tiden kommer även ansvaret för stridsgruppen att övertas.

-Vi har många pusselbitar som ska på plats. Först måste regementet bildas. Senare i år tror jag att hemvärnet och Tofta skjutfält kan flyttas över. Överflyttningen av den 18:e stridsgruppen tror jag kan ske först mot slutet av 2019, säger Therese Fagerstedt.

 

Efter avvecklingen 2005 fick Gotlandsgruppen ansvar att vara traditionsbärare för Gotlands regemente. Även det ansvaret kommer att övertas av Gotlands regemente. Arbetsgruppen har diskuterat om det går att ”återanvända” en del gamla traditioner.

Tidigare hade Gotlands regemente en gotländsk vädur som förbandstecken. För att levandegöra förbandstecknet fick regementet 1979 en maskot, en livs levande bagge som hann med att göra 16 högvakter och utses till hederskorpral innan han avgick 1988. Harald fick tre efterföljare, och nu diskuteras möjligheten att åter ha en levande maskot.

-Vi undersöker möjligheterna, men har inte hittat någon bagge ännu, säger Therese Fagerstedt.

Per Leino

 

 

 

Nytt regemente – välbekant namn

Gotlands Tidningar 14/12 2017

P 18 återuppstår som gotländskt regemente. Det ska ske om mindre än en månad – men då lär inte mycket vara klart.

För två och ett halvt år sedan presenterades den blocköverskridande försvarsuppgörelsen. Den innehöll bland annat en upprustning av Gotland, bestående av ett mekaniserat kompani och ett stridsvagnskompani.

Den militära återetableringen har växt sedan dess. I september lanserade försvarsminister Peter Hultqvist (S) förslaget om nya ”Gotlands regemente”. I november berättade GT att flera tjänster redan hade utlysts – trots att formella beslut saknades.

I veckan kom i alla falla det gröna ljuset från riksdagen: Gotlands regemente ska bli verklighet. I går fattade regeringen också beslutet att ändra sitt förordnande till Försvarsmakten.

I den nya handlingen ingår ett gotländskt regemente, som ska baseras i Visby – och som fär det välbekanta namnet P 18.

Detta betyder dock inte att funktionen kommer att se ut som den gjorde innan nedläggningen 2005. Nya P 18 omfattar inledningsvis en regementesledning plus den 18:e stridsgruppen, totalt omkring 350 personer.

Hur många helt nya arbetstillfällen som följer på regeringsbeslutet förblir dock oklart.

-Men jag skulle tro att det blir ett 30-tal befattningar inom själva ledningsfunktionen, säger överste Mattias Ardin.

Datum för införandet av nya P 18 är satt till 1 januari 2018 –det vill säga om mindre än tre veckor. Det vill Mattias Ardin gärna ta med en nypa salt.

-Visst kan vi vara igång då, men vad innebär det? Vi kommer inte vara ett färdigt regemente i alla fall, men vi kanske kan inleda uppbyggnaden då. Samtidigt har vi haft en ledningsfunktion på plats i ett år nu, så vi börjar åtminstone inte från noll, säger gotlänningen.

Simon Bendelin

 

 

 

Krav på bättre Tofta-utredning

Gotlands Tidningar 19/12 2017

Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Stockholm kräver bättre utredningar på en lång rad punkter av Försvarsmakten när det gäller Tofta skjutfält. Försvarsmakten föreläggs att komplettera sin ansökan senast i slutet av februari.

Försvarsmakten har, som Gotlands Tidningar, rapporterat om tidigare i år, ansökt om nya villkor för skjutfältet vid Tofta.

Bland annat har försvaret begärt att få ha betydligt fler skjutdagar, 220 per år.

Nu har miljöprövningsdelegationen granskat ansökan – och riktar kritik på en lång rad punkter, flera av dem tunga.

Invändningarna, eller kraven på kompletteringar och förtydliganden, ligger till stora delar i linje med vad länsstyrelsen på Gotland framfört i ett yttrande i höstas.

Också kritik från Region Gotland, tillsyningsmyndigheten Generalläkaren, samt till viss del åsikter från Gotlands Botaniska förening, har fångats upp i delegationens beslut.

Miljöprövningsdelegationen riktar nu ett föreläggande mot Försvarsmakten om att senast den 28 februari beredda och fördjupa sin ansökan på 27 punkter.

 

Inför den nya ansökan återtog Region Gotland ett överklagande av det nu gällande miljötillståndet för Tofta skjutfält. Nu har regionen påpekat att ”det gjordes i avsikt att underlätta processen för en ny ansökan och ett nytt miljötillstånd, inte för att göra avkall på de synpunkter Region Gotland framförde i överklagandet”.

Region Gotlands frågetecken gäller bland annat bullret från skjutfältet. Man är inte nöjd med redovisningen av boendesituationen intill Tofta, eller utredningarna om var och när riktvärdena för buller väntas bli överskridna.

Länsstyrelsen tycker arr Försvarsmaktens ansökan är ”otillräckligt preciserad och bristfälligt underbyggd”.

Miljöprövningsdelegationen kräver att Försvarsmakten redogör för vilka konsekvenser skjutövningarna får för den marina miljön. Man vill se kartor över influensområdet, alltså det område som påverkas, när det gäller buller som närboende kommer att utsättas för.

Man vill ha mer detaljerad information när det gäller planerade sprängningar. Man undrar om de har tänkt att ansökan ska omfattar (sic) skjutplatser även utanför skjutfältet – och om så är fallet vill man veta hur Försvarsmakten kan komma fram till att det inte skulle vara tillståndspliktigt.

Länsstyrelsen på Gotland har tidigare velat se en redovisning över konsekvenserna av skjutning med grovkalibrig ammunition 65 dagar per år utanför skjutfältet.

När det gäller skyddade arter och naturvärden påpekar miljöprövningsdelegationen i sitt föreläggande att inventeringarna är mer än 15 år gamla.

Lasse Linusson

 

 

 

Ardin blir ny regementschef på ön

Gotlands Tidningar 30/12 2017

Nu är det klart att Mattias Ardin blir regementschef på Gotland. Det är öns första regementschef sedan 2005.

I september blev det klart att Gotland skulle få ett eget regemente och i december att det nya regementet får det välbekanta namnet P18.

Nu är det även klart vem som blir ny regementschef på Gotland. Mattias Ardin, för tillfället chef för Försvarsmakten på Gotland, kommer att tillträda den nya tjänsten som regementschef för P18 den första januari 2018.

”Det här är ett väldigt hedersamt uppdrag som jag är både stolt och ödmjuk inför. Möjligheten att få bygga upp och forma det första regementet som sätts upp i Sverige sedan andra världskriget, och dessutom på Gotland, känns i hjärtat för mig som gotlänning. Jag ser mycket fram emot det nya året och de utmaningar som väntar oss”, skriver Mattias Ardin i ett sms till Helagotland.se.

Simon Frid

 

 

 

 
 
 
 
_________________________________________________________________________________________
                            

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper / Sidansvarig Kjell Olsson.

                            
Kontakta sidansvarig