Föregående sida

Tidningsklipp 2019

 

Mönstrande gotlänningar ökade kraftigt förra året

Gotlands Allehanda 2/1 2019

Antalet kallade till mönstring har ökat kraftigt på Gotland under 2018 jämfört med 2017 och ligger klart högst i landet, var fjärde gotlänning i årskullen har kallats. Bemanning av det nya Gotlandsregementet är en av anledningarna.

496 gotlänningar födda 2000 (242 kvinnor och 245 män) fick i våras via Rekryteringsmyndigheten med inloggningsuppgifter till mönstringsunderlaget. Av dessa svarade 473 och har utgjort underlaget för att bedöma vilka som ska kallas till mönstring. Sammanlagt har 131 personer (41 kvinnor och 90 män) kallats.

Det innebär 16,9 procent av totalantalet kvinnor och sammanlagt 26,4 procent gotlänningarna i den aktuella årskullen. (På andraplatsen kommer Jämtlands län med 22,2 procent och sist ligger Dalarnas län med 9,8 procent, snittet i landet är 11 procent).

Det är också en markant uppgång för Gotlands län jämfört med 2017 som var första året för den återinförda mönstringen. Då kallades 11 kvinnor och 23 män efter 522 utskickade brev vilket innebar totalt 6,5 procent av gotlänningarna födda 1999.

- Vi tar olika hänsyn när vi väljer ut vilka som kallas till mönstring. Första året gick det fort, den här gången har det varit en selektering på kategorier, säger Bengt Forssten, avdelningschef vid Rekryteringsmyndigheten i Karlstad.

 

Försvarsmakten har gjort befattningsanalyser, exempelvis vad en marksoldat generellt behöver har för kapacitet vad gäller begåvning och styrka. Men det kan också handla om sådant som att personen gått ett speciellt gymnasieprogram. Eller har körkort, vilket många befattningar kräver men långt ifrån alla 18-åringar har det i dag. Det kan också handla om var man är bosatt.

- Vi har tagit regionala hänsyn till Gotland på grund av att det är svårt att hitta lokalrekrytering där. Vi hoppas att se en effekt redan i år, på inryckningen till sommaren som vi rekryterar till nu.

 

Nu är det förstås ingen garanti att alla mönstrande från Gotland vill återvända direkt, det kan vara befattningar på annat håll som prioriteras. Men utgångshypotesen är ändå att om man hittar personer som bor i närheten av tjänstgöringsområdet så är det större chans att de stannar kvar.

- Vi hoppas att de ska jobba i närområdet, framhåller Bengt Forssten, och fortsätter:

- Vi gör en analys av behovet varje år, beroende på Försvarsmaktens beställningar och vilka förband som är aktuella. Jag kan tänka mig att det kommer att fortsätta vara högt ett antal år på Gotland eftersom det behövs fler även till Hemvärnet.

Lars Schill

 

Mönstring

● Under april och maj fick samtliga 93 000 ungdomar i landet födda år 2000 brev från Rekryteringsmyndigheten med inloggningsuppgifter till ett webbaserat frågeformulär, mönstringsunderlaget. Där ska uppgifter om personliga förhållanden lämnas.

● Uppgifterna har sedan 2011 samlats in enbart av beredskapsskäl men efter regeringsbeslutet i mars 2017 om att återaktivera skyldigheten att mönstra och genomföra grundutbildning med värnplikt, är uppgifterna underlag för att bedöma vilka som ska kallas till mönstring. Sammanlagt är det i år 11 000 personer.

 

 

 

Judit kan tänka sig en framtid inom Försvaret

Gotlands Allehanda 2/1 2019

Judit Wolter är en av gotlänningarna som mönstrat i år. Hon går estetisk linje på Wisbygymnasiet men kan nu efter en lyckad mönstring tänka sig en framtid inom Försvaret på Gotland.

Judit Wolter kommer från Bro och går nu sista året på estetlinjen bild och form. Efter att ha lämnat uppgifter till mönstringsunderlaget kallades hon till mönstring i Stockholm cirka två månader senare, den 28 augusti.

Mönstringen skedde vid Rekryteringsmyndighetens prövningsenhet i Värtahamnen.

- Det tog en dag och innehöll olika delar som intelligenstest, psykologiska och fysiska tester samt läkarundersökning. Psykproven säger man är svårast men de fick jag högst på.

Allting gick lysande fram till uthållighetsmomentet på testcykel.

- Man kan få en till nio poäng i varje moment men måste ha minst fyra. På cykel fick jag en trea. Jag var inte jättedålig utan låg nog på medel. Det varierar på längd och vikt och eftersom jag är ganska lång så ökar tiden man ska cykla.

Men det var inte kört för den skull. Hon får en ny chans, det ska ha förflutit minst tre månader sedan det förra fystestet, och ska i januari göra om cykeltestet.

- Jag pratade med min handläggare som sa att jag hade jättehöga resultat i allt annat och att det vore synd och skam om jag inte kom tillbaks. Sen jag fick beskedet har jag tränat tre till fyra gånger i veckan. Nu är jag redo, konstaterar Judit.

Klarar hon detta test vid det andra försöket kan hon få en bra placering som befäl eller gruppchef.

- Jag ser det som en stor möjlighet att få en klok utbildning.

Efter avklarad mönstring väntar i så fall grundutbildning med start i Skövde i juli och sedan möjlighet att inrikta sig på något speciellt.

- Sen finns det stora möjligheter för jobb på Gotland inom Försvaret och jag vill vara kvar på Gotland.

Judit Wolter har noterat att många tänker att en estet inte vill jobba i Försvaret.
- Jag var själv skeptisk innan mönstringen. Men sen jag fått reda på hur de tänkte, att man inte behöver vara en speciell typ, inte vara atletisk utan att de även har teoretiska befattningar och sådana inom språk, då insåg jag att det kan vara något att satsa på.

- Jag har också varit lite nyfiken på det innan och min pappa som gjort lumpen sa att det var lärorikt och att man växte som person.

Hon är inte heller den enda esteten som mönstrat.

- Det var speciellt många från min klass, jag och tre till. Men det är bara två som vill gå vidare.

Och själv har hon rejäl bredd i sina tänkbara yrken.

- Jag har också tänkt på att bli tatuerare eller bibliotekarie.

Lars Schill

 

 

 

Olycka med granatgevär inte tillräckligt utredd

Gotlands Allehanda 11/1 2019

Arbetsmiljöverket underkänner Försvarsmaktens utredning av olyckan på Tofta skjutfält i november.

Den 7 november genomförde militärer en mörkerövning med granatgevär vid Klinthygget på Tofta skjutfält. Övningsledaren träffades av splitter och skadades allvarligt när ett granatgevär avfyrades.

Av Försvarsmaktens utredning framgår att övningsledaren gick in i riskområdet bakom granatgeväret, och att den ansvarige laddaren inte observerade detta

Arbetsmiljöverket anser att Försvarsmakten inte tillräckligt analyserat varför olyckan kunde ske. För vissa delar saknas analys helt, som varför övningsledaren inte använde sin skyddsutrustning eller varför riskbedömningen hade brister.

Arbetsmiljöverket kräver därför att Försvarsmakten kompletterar den utredning som lämnats. Fördjupade analyser kring det som bidrog till olyckan, och konkreta åtgärder om hur riskkällor kan minskas eller helt tas bort ska vara redovisade senast den 31 januari.

Dessutom har Försvarsmaktens utredning avslöjat ytterligare ett allvarligt tillbud. Direkt efter olyckan ropade den skadade övningsledaren ”Avbryt! Eld upphör!” utan att kommandot verkställdes. Ytterligare ett skott med granatgeväret avlossades. Arbetsmiljöverket vill även ha en förklaring till hur det kunde ske.

Per Leino

 

 

 

INSÄNDARE. Bullret i Tofta måste begränsas

Gotlands Tidningar 16/1 2019

I området runt Tofta skjutfält bor i dag många människor, där finns husdjur, hästar och lantbruk med djur.

Den planerade militära verksamheten innebär högt buller långt utanför fältet många dagar om året.

Det är mångas vardagsliv som förändras om militären får tillstånd till kraftigt utökad verksamhet. I området runt skjutfältet finns också många planer för fler bostäder, risken för att de stoppas är stor.

Redan under fjolåret överklagade Försvarsmakten flera bygglov i närheten av skjutfältet och i december väntade fyra ärenden på regeringens beslut.

Vänsterpartiet anser att nuvarande bostäder runt Tofta skjutfält också i framtiden ska vara en god boendemiljö och att planerad nybebyggelse ska kunna genomföras. Bullret från skjutfältet måste begränsas.

Det tillstånd försvaret nu fått från Miljöprövningsdelegationen innebär en omfattande verksamhet på Tofta skjutfält. De har fått tillstånd till 200 skjutdygn i fältets mellersta del och 125 dagar för vardera norra och södra delen av fältet.

En så omfattande verksamhet, med de typer av ammunition man fått tillstånd för kommer att medföra för mycket buller långt utanför skjutfältet.

Det är inte rimligt, bullret från övningsverksamhet måste till största delen begränsas till skjutfältet.

Det tillstånd för verksamhet på Tofta skjutfält försvaret fick 2010 överklagades då av Region Gotland därför att bullerstörningarna ansågs allt för stora. Det nya tillstånd som nu beviljats avser en betydligt mer omfattande verksamhet än 2010.

Det rimliga är att Region Gotland fortsätter att driva ståndpunkten att bullret i huvudsak ska ske på skjutfältet och överklagar också detta nya tillstånd.

Viss måste försvaret kunna öva, men verksamheten måste planeras så att kraftigt buller utanför skjutfältet minimeras. De boendes livsmiljö och vardagsliv måste värnas.

Peter Barnard

Brittis Benzler

 

(Kommentar till ovanstående. Det torde möjligtvis vara bättre att inte tillåta nybebyggelse så att så få som möjligt störs av eventuellt buller. Det är ju trots allt så att folk flyttar till närheten av ett aktivt militärt skjutfält, och då får de dessvärre räkna med buller, annars är det kanske ingen bra idé att bosätta sig just där).

 

 

 

Luftvärn på ön fick klartecken

Gotlands Tidningar 16/1 2019

Redan förra våren avsatte regeringen försvarspengar som bland annat skulle gå till att förstärka Stridsgrupp Gotland med ett luftvärn.

I veckan berättade överbefälhavaren Micael Bydén, under den pågående rikskonferensen Folk och försvar, att han också har fattat beslut om att tillföra luftvärnsrobotar till Sveriges två brigader och Stridsgruppen på Gotland och att det då ska handla om robotsystem 70/90 med tillhörande personal.

Bydén vill även höja antalet utbildade värnpliktiga soldater från 4000 till 5000 under nästa år.

 

 

 

Försvaret på Gotland får luftvärnsrobotar

Gotlands Allehanda 16/1 2019

Försvaret på Gotland utökas med luftvärnsrobotar. Syftet är att stärka arméns krigsförbandsförmåga till luftförsvar på Gotland samt bidra till det samlade luftförsvaret av Sverige.

Överbefälhavaren Micael Bydén meddelade beslutet på måndagen. (14/1 2019) det är Robot 70/90 som ska användas och dessa robotsystem finns redan bland försvarets material.

-Robot 70/90 har inte stått i beredskap men med hänsyn till försvarets omvärldsanalys med en förändrad hotbild är det relevant att använda dessa igen. Det är bra system, säger brigadgeneral Fredrik Ståhlberg, ställföreträdande arméchef och armétaktisk chef.

Nu ska personal utbildas på luftvärnsrobotar vid Luftvärnsregementet i Halmstad och placeras sedan på andra och tredje brigaden sant på P18 i Visby. I vilken ordning robotarna placeras ut och när de är på plats är en del av försvarsplaneringen.

-Vi har allt material så det kommer att gå undan. Samtliga kompanier borde vara klara, redan inom ett par år, säger Fredrik Ståhlberg.

Beslutet betyder att regementet på Gotland utökas med ytterligare ett krigsförband.

Hur många fler fast anställda det nya kompaniet drar med sig, vill han inte säga.

-Det kommer inte att bli 150 nya fasta tjänster på Gotland. Huvuddelen av personalen blir krigsplacerad där och kallas in vid höjd beredskap på samma sätt som vi gör i övriga Sverige. Jag kan inte säga hur många fler jobb det blir eftersom det är en pågående planering.

Robotsystem 70/90 är ett lätt och snabbgrupperat system som framför allt används för att bekämpa fientliga flygplan och helikoptrar.

Åsa Sveds

 

 

 

INSÄNDARE. Olika vapen låter olika mycket

Gotlands Tidningar 19/1 2019

Den 16 januari skriver Brittis Benzler (V) och partikamraten Peter Barnard i en insändare in GT att ”Bullret i Tofta måste begränsas”.

Jag anser att båda besitter en stor okunskap om detta med buller och skjutvapen.

Jag har under mina 37 år i Försvarsmakten utbildat soldater på olika typer av vapensystem, eldhandvapen, robotar, kanoner. Vapensystem med olika kaliber.

En del ”smäller” lägre, en del ”smäller” högre. ”Smällen” från en stridsvagn kontra ”smällen” från en pistol går inte att jämföra. Det behöver man inte vara raketforskare eller politiker för att förstå.

Det kanske vore bra om Brittis Benzler, Peter Barnard och likasinnade bad om att få en provvecka vid 18. Stridsgruppen på Tofta skjutfält, för att följa med och få en förståelse för hur det fungerar och hur det ”smäller” från olika vapen, innan man skriver en insändare och ondgör sig över försvarets nyetablering på Gotland.

 

Det jag inte förstår med insändaren är följande: Å ena sidan skriver ni att: ”Visst måste försvaret kunna öva” och å andra sidan skriver ni ”men verksamheten måste planeras så att kraftigt buller utanför skjutfältet minimeras. De boendes livsmiljö och vardagsliv måste värnas”. Än en gång måste jag förklara, vapen ”smäller”, bullrar olika.

Det som gör mig väldigt nyfiken, är hur de ska åstadkomma att det inte ska bullra så mycket utanför skjutfältets gränser. För att göra mig ”lite” ironisk över insändaren.

Lägg fram ett förslag om att Försvarsmakten köper in luftgevär eller soft air guns att skjuta med, eller det går också bra att skrika ”pang”.

Ett alternativ är att skriva in i miljöprövningen, att ej trycka så hårt på vapnens avtryckare för att få det att bullra mindre och då går inte skotten så långt, så att fältet kan användas effektivare.

 

Ska Sverige/Gotland ha ett försvar. Ja, det har vår riksdag bestämt, då kommer det att låta, oavsett vad folk tycker. Tofta skjutfält har funnits och skjutits på sedan 1898, i alltså 120 år. Vår omvärld har inte blivit lugnare. Snarare tvärtom.

Det har till och med våra politiker börjat att inse, efter att ha varit både blinda och döva de sista 20-25 åren. Det var då den stora avvecklingen började ”rulla” in.

Därför måste vapen, vapensystem och förband övas, så enkelt är det.

Börje Kavhed

 

 

 

INSÄNDARE - Obegripligt tillstånd för Tofta skjutfält

Gotlands Tidningar 21/1 2019

Tack Vänsterpartiet för insändaren angående Tofta skjutfält. Det är helt obegripligt hur detta har fått komma till stånd.

Att leka krig mitt inne i ett tättbebyggt område. De som köpte hus runt skjutfältet 2004-2014 gjorde det i tron att skjutfältet skulle fortsätta vara mer eller mindre nedlagt. 1*) Hade de vetat så inte ar fallet hade nog många backat.

Att leva nära skjutfältet är som att uppleva nyårsaftonen flera gånger i veckan. 2*) Det ska bli förbjudet skjuta smällare för att djuren mår dåligt av det.

När det smäller på skjutfältet kastar sig våra hundar mot första bästa dörr för att försöka fly. 3*) Detta händer alltså flera gånger varje dag, flera gånger/vecka. 4*) Den förtvivlan och rädsla de känner är inte att leka med.

Skjutfältsivrarna säger ” det har legat där i över hundra år”, Ja, det stämmer men då var då och nu är nu! 5*) Det ser inte ut runt skjutfältet som det gjorde för hundra år sedan. 6*) Inte ens nästan!

Det kanske mest cyniska är dock att det inta ska väsnas något sommartid för att inte störa sommarboende och turister. 7*) Vi som bor här permanent då? Vi som betalar skatt här, handlar i affärer här, går i skola här.

Borde inte hänsyn tas till oss i stället? Vi känner oss rejält överkörda.

Matte och husse

 

(Kommentar till ovanstående av sidansvarig.

1*) Men det har ALDRIG varit nedlagt, vad diverse husägare gissat är knappast relevant, då Tofta skjutfält har varit skjutfält långt innan de flyttade dit och ingen har gjort gällande att det skulle läggas ned.

2*) Återigen, det kan väl inte vara en överraskning att Ni bosatt er vid ett militärt skjutfält, som fanns där långt innan Ni flyttade dit!

3*) Då är det dessvärre en tämligen dålig idé att bosätta sig vid ett aktivt militärt skjutfält.

4*) Skulle detta hända flera gånger varje dag så är det nog dessvärre något fel på hundarna, då militären inte skjuter varje dag, det har de dessvärre inte tillstånd till.

5*) ?

6*) Det torde knappast vara militärens fel att folk bosätter sig vid ett aktivt militärt skjutfält, då den kunskapen näppeligen kan vara okänd.

7*) Håller helt med, ”oväsendet” ska vara lika för alla.

 

 

 

Boende intill skjutfältet överklagar tillståndet

Gotlands Allehanda 22/1 2019

Region Gotland kommer att överklaga Försvarsmaktens miljötillstånd för Tofta skjutfält. Det har boende söder om skjutfältet redan gjort.

Boende i Gnisvärd söder om Tofta skjutfält överklagar Försvarsmaktens miljötillstånd.

- Jag har bott här sedan 2004. När huset var nytt sprängde militären på skjutfältet så att det blev sprickor i innerväggarna. Det vill jag inte uppleva igen, säger Classe Persson.

Efter att regementet lades ner har det varit tyst i södra delen, och de boende har även kunnat vandra på skjutfältet. Classe Persson och grannen Björn Brisund förstår att Försvarsmakten behöver öva,, men tycker det är bar att miljöprövningsdelegationen begränsat antalet skjutdagar på de delar av skjutfältet som ligger närmast bebyggelse. De vill gå ännu längre.

- Militären borde bara få tillstånd för finkalibriga vapen i de områdena, tycker Björn Brisund.

 

Classe Persson och Björn Brisund anser att tillsynen av hur tillståndet efterlevs inte enbart bör göras av Försvarsinspektören för hälsa och miljö, utan att även Region Gotlands miljö- och hälsoskyddskontor och länsstyrelsen deltar. De vill även att Försvarsmakten åläggs att hålla skjutfältsråd minst två gånger om året.

 

Via regionstyrelsens arbetsutskotts senaste sammanträde fanns skjutfältet inte med på dagordningen. Men frågan togs ändå upp, eftersom det var sista mötet innan tiden att överklaga löper ut. Arbetsutskottet beslutade överklaga, och delegerade handläggningen till presidiet, som består av Eva Nypelius (C), Jesper Skalberg Karlsson (M) och Meit Fohlin (S).

- Vi kommer att överklaga vissa delar av tillståndet, men hur det formuleras är inte klart. Vi har inte fått förlängd tid, så presidiet kommer att slipa på detaljerna in i det sista, säger Eva Nypelius.

Det som främst oroar Eva Nypelius är hur den utökade militära verksamheten påverkar planerna på utökad bebyggelse.

- Det gäller även kring de fasta skjutplatser som Försvarsmakten fått tillstånds för utanför skjutfältet, tillägger hon.

 

Även Gotlands ornitologiska förening kommer att överklaga miljötillståndet.

- Vi överklagar den del som ger militären tillstånd att ta ner ett örnbo på skjutfältet, säger ordföranden Nils Hjernquist.

Försvarsmakten har redan byggt två nya örnbon på platser som inte ska störa övningsverksamheten, och får såga ner den befintliga boplatsen.

 

Ansökan var mer omfattande än vad Försvarsmakten fått tillstånd för. GA har utan framgång sökt Försvarsmakten för att höra om även militären kommer att överklaga.

Per Leino

 

Miljötillståndet

ANTALET SKOTT

●  1 750 000 skarpa skott med finkalibriga vapen i fält.

●  700 000 skott med grovkalibriga vapen.

●  800 000 skott med lös ammunition.

ANTALET SKJUTDAGAR

●  125 dygn i norra och södra delen.

●  200 dygn i mellersta delen.

INDIREKT ELD

●  Försvarsmakten får skjuta från sex platser utanför skjutfältet: Säggeby i Källunge, Bäcks och Glammunds i Akebäck, Bjärs i Vall, samt från två platser vid Allvide i Hogrän.

 

 

 

Brist på unga officerare ger oro inför framtiden

Gotlands Tidningar 22/1 2019

Försvarsmakten lockade tillbaka officerare som lämnat den militära banan när nya P18 startade. Nu befaras att åldern på återvändarna kommer att bli ett problem framöver.

Försvaret har svårt att locka unga till officersyrket, antalet nyexaminerade är mindre än antalet anställda som har möjlighet att gå i pension. På Gotland är problemet särskilt stort.

Medelåldern på officerarna vid nya P18 är näst högst i landet, bara Hemvärnets stridsskola har en högre medelålder.

- Tre av fyra kommer att nå pensionsålder inom tio år på P18, säger Karl-Johan Boberg, förste vice ordförande vid Officersförbundet.

Problemen med rekrytering har gjort det omöjligt att uppnå det gällande försvarsbeslutet.

Armén kommer att misslyckas med att leva upp till målet om att ha två fungerande brigader fram till 2020, en brigad består av omkring 4 500 soldater. Att anställa, utrusta och utbilda militär personal kostar – enligt försvaret är anslagen för låga för att nå politikernas mål.

Det finns ett mål om att utbilda 150 nya officerare varje år, ett mål som inte nåtts under de tre senaste åren.

- Man har fått ut omkring 100 per år, i fjol var det litet bättre. Problemet är att 350 officerare har möjlighet att gå i pension varje år, säger Karl-Johan Boberg.

Utbildningen till officer är tre år och eleverna på Militärhögskolan får viss ersättning och kan bo och äta på skolan i Karlberg i Stockholm. Löneläget är enligt fackförbundet en viktig förklaring till varför få officerare examineras.

- Ingångslönen är på 24 000 och höjs till 25 000 under året. Det är lägre än närliggande yrken som exempelvis polis, och det är vanligt att stå och välja mellan de två utbildningarna, säger Karl-Johan Boberg.

Högre lön, men också att fler kallas in till värnplikt ses som en lösning på problemet.

- Det systemet som nu är beslutat behöver ungefär 15 000 värnpliktiga per år, vi måste upp i de siffrorna för att klara personalförsörjningen.

Linus Ehn

 

 

 

Militären överklagar miljötillståndet

Gotlands Allehanda 28/1 2019

Försvarsmakten och länsstyrelsen överklagar miljötillståndet för Tofta skjutfält. Militären vill ha flera skjutdygn och vill även utöka skjutfältet.

Försvarsmakten är inte alls nöjd med det miljötillstånd som meddelades i december. Ett dokument på 30 sidor har lämnats till mark- och miljödomstolen, med överklagande av flera punkter.

Försvaret vill utöka antalet skjutdygn med 45 till 170 i norra och södra delen, och med 20 dygn till 220 på mellersta delen av skjutfältet. Man vill inte ha uppehåll efter midsommar utan yrkar på 20 skjutdygn sommartid.

Försvarsmakten nekades att utöka skjutfältet med fem fastigheter som köpts in. Även det beslutet överklagas.

 

Militären fick tillstånd att skjuta in mot skjutfältet från sex platser, men först när eventuella överklaganden avgjorts.

Försvaret vill börja med indirekt artillerield innan tillståndet vunnit laga kraft, och vill inte begränsa det till bestämda platser. Man föreslår vidare att antalet skott och dygn ökas till 65 dygn och 2 500 skott.

 

Länsstyrelsen är missnöjd med villkoren för skötseln av Natura 2000-området Nasume myr. Tidigare höll betande djur myren öppen. Det försvåras avsevärt om det övas mer. Länsstyrelsen yrkar därför att militären åläggs att vidta andra åtgärder, som slåtter.

Länsstyrelsen påpekar även att dispens krävs innan åtgärder vidtas med den boplats ett kungsörnspar har på södra delen.

 

En sådan kommer att ges, säger Länsstyrelsen, eftersom verksamheten har ett ”allt överskuggande allmänintresse”. Militären bör dock vänta med att såga ner örnboet, för att under några år undersöka vilken lösning som är lämpligast. Det kan vara så, att örnarna lyckas med häckningarna även om störningarna ökar. I så fall bör boet vara kvar.

 

Tillståndet för skjutfältet har även överklagats av regionen, Gotlands ornitologiska förening och flera privatpersoner.

Per Leino

 

 

 

INSÄNDARE - Ömoderater sviker försvaret

Gotlands Allehanda 28/1 2019

Insändaren om att ”tala klarspråk” om vad som skulle hända vid uteblivna satsningar på Försvarsmakten (FM) från Moderaterna verkar inte ha lästs av dem som sitter i regionens ledning. Hur kan man annars vara med på den överklagan som det stod om i tidningen i går. Den om att regionen skulle överklaga miljötillståndet för FM på Tofta skjutfält.

Som före detta anställd vid FM har jag med glädje sett återetableringen av Stridsgruppen på Gotland. Nya soldater som kan lösa nya uppgifter i en tyvärr ny tid. Men nu ska de inte få öva. För att det bullrar? När Sverige ska försvaras eller när Sverige skickar soldater utomlands för att lösa uppgifter så behöver de vara förberedda, för vi vill väl ha hem dem igen.

Var det inte just Moderaterna som ENDA parti stod upp för FM:s behov av övning när frågan var uppe våren 2018? Alla andra partier gick stick i stäv med sina partier på riksplanet. Nu mindre än ett år senare så är det glömt och Moderaterna vill stoppa skjutfältet. Hur kan Moderaterna säga sig vara ett försvarsvänligt parti?

f d sergeant

 

 

 

LEDARE - Fredsförhandla skjutfältet

Gotlands Allehanda 29/1 2019

Jag har full förståelse för att de som bor granne med Tofta skjutfält överklagar tillstånd och argumenterar för att verksamheten ska begränsas eller förvisas. Var och en är sig själv närmast, särskilt i det egna hemmet. Att man inte vill ha skjutövningar i sin egen bakgård innebär ju inte att man är fosterlandsförrädare.

Samtidigt tillhör försvaret den absolut mes centrala kärnan av statens verksamhet. När försvaret återvände och började en ny permanent närvaro på Gotland på grund av förändringar i säkerhetsläget så hälsades det i allmänhet med glädje och entusiasm, inte minst av företrädare för Region Gotland. Och ett försvar som ska kunna lösa sina uppgifter måste kunna öva på ett sedan länge etablerat skjutfält. Tystlåten teoretisk träning räcker liksom inte till för en verksamhet som kan vara på liv och död.

 

I somliga frågor har Region Gotland och Försvarsmakten kunnat samarbeta, sedan återetableringen inleddes. Men verkligen inte i alla, vilket illustreras av regionstyrelsens beslut i förra veckan att överklaga Försvarsmaktens miljötillstånd för Tofta skjutfält. Regionstyrelsens ordförande Eva Nypelius (C) sade i en kommentar.

- Det kan stoppa nybyggnad från Västerhejde till Vibble och Tofta södra för att det blir för mycket buller från skjutfältet. Det här är ett utvecklingsområde och det finns byggplaner.

Regionen är för all del inte ensam om att överklaga beslut för att svara och tillskansa sig framtida manöverutrymme på den andra partens bekostnad. Även Försvarsmakten har exempelvis överklagat beslut i byggnadsnämnden, eftersom man anser att nämnden struntat i att ta hänsyn till att bullret från skjutfältet kommer att öka i och med det nya miljötillståndet. Försvarsmakten hade också invändningar, i ett överklagande som senare drogs tillbaka, mot det nya hotellet vid Kokkolokkoskogen, för att ta ett annat av många exempel.

Det behövs någon form av samförstånd här. Å ena sidan behöver Region Gotland förstå att Försvarets återetableringar innebär vissa inskränkningar i planerna för områden där man tidigare tänkt sig exploatering. Å andra sidan bör Försvarsmakten inte i varje läge agera för att maximera och garantera sina egna möjligheter på lokalsamhällets bekostnad. Ingens intressen tjänas i längden av att brist på samsyn och ömsesidigt förtroende gör fråga efter fråga till en konflikt som får lösas av tredje part.

Mats Linder

 

 

 

Mindre explosion på Tofta – militär skadad

Gotlands Tidningar 29/1 2019

Klockan 10.04 på tisdagen (29/1 2019) larmades polis och räddningstjänst till Tofta skjutfält efter att något gått snett när anställda skulle elda ammunition.

- Det blev en liten explosion, konstaterar stationsbefäl Roger Nyd.

En person ska ha kastats iväg av tryckvågorna som uppstod. Ingen ska ha kommit till skada dock, uppger Försvarsmakten.

Olyckan rubriceras som en arbetsplatsolycka.

Malin Stenström

 

 

 

INSÄNDARE - Försvarsmakten måste få öva

Gotlands Allehanda 30/1 2019

Jag blir fundersam över att regionen överklagar försvarsmakten vara eller icke vara. Ska vi ha ett försvar på Gotland? Jag undrar eftersom det ges och har getts bygglov intill skjutfältet. Hur tänkte Ni då? Bara för att det beslutades att flera regementen skulle läggas ned så kan man väl inte tro att oroshärdar inte skulle blossa upp i framtiden, då var vi bra blåögda.

Det krigas och förstörs över jorden och det är inte så långt till Krimhalvön. Ryska flygplan tar sig ofta in i svenskt luftrum. Se nu till att upphäva bygglov etcetera och låt militären öva så vi kan stå emot ett eventuellt anfall. Vi har haft militären på Gotland länge och jag hoppas att vi ska få hit ännu fler militärer och vapen.

På det sätt som regionen resonerar i det här fallet är helt fel. När det talades om att militär åter skulle besätta Tofta skjutfält då lät det annorlunda. Antingen ska vi ha militär här och då måste de öva! Eller så säger regionen stopp till att militären ska vara här. De får hitta ett annat skjutfält på fastlandet kanske? Nu får regionen bestämma sig.

Hans Wiberg

 

 

 

INSÄNDARE - Lyssna på boende runt skjutfältet

Gotlands Allehanda 30/1 2019

2007 köpte vi hus 2 km norr om Tofta skjutfält. Ett litet hus som vi verkligen älskar, vår dröm som vi slitit hårt för att kunna genomföra. Vi lade alla våra besparingar i huset. Hade vi vetat då vad vi vet i dag så hade vi aldrig flyttat hit. Förr när skjutfältet var bemannat var så gott alla hus här sommarhus.

På sommaren var det uppehåll i skjutandet på fältet, därav inga klaganden. När verksamheten lades ned så var det många, som köpte, byggde eller flyttade ut till sina sommarhus. Här är nästan alla hus permanenta boende nu, och väldigt många nya hus har byggts.

Dundrandet för över vattnet och studsar upp på land. Därför låter det som de står i trädgården och skjuter. Där i ligger problemet, problemet ingen tog reda på eller brydde sig om. Någon eller några har tagit sig rätten att tillåta detta, 1*) och bestämma att vi ska leva i denna plåga.

Häromdagen när jag stod på tomten och tittade på havsörnen så kom det en missil flygande över huset för att sedan svänga tvärt mot skjutfältet. 2*) Jag blev faktiskt riktigt rädd! Vilka garantier finns att den inte dimper ner i vårt hus? 3*)

Ni kan tänka er själva att någon ställer sig i eran trädgård eller utanför hyreshus och skjuter kulspruta, kanon, granater och bomber. 4*)

En del som bor här har fått schema över skjutningar av militären för att kunna resa bort i tid med hunden när det ska skjutas. Är det verkligen meningen att folk ska leva under dessa premisser?

Jag vet hur världsbilden ser ut, det behöver ingen förklara. Men det ursäktar inte att så många ska leva i ett ”krig” utan krig. Allt är inte som förr, vi är väldigt många som faktiskt bor runtomkring skjutfältet nu. 5*)

Vi ber att något görs för detta är fruktansvärt att leva i. Brittis Benzler och Peter Barnard, tack för att ni vågar sticka ut hakan i detta känsliga ämne, och tack för att ni försöker göra något.

Lokalpatrioten med hund

 

(Sidansvarigs kommentar:

1*) Problemet är dessvärre att folk som bosatte sig invid ett aktivt militärt skjutfält och på oklara grunder antog att det skulle läggas ned. Eller att det aktiva militära skjutfältet inte skulle användas för, som namnet kanske antyder, övningar där skjutning med olika vapen ingår.

2*) Det låter väldigt otroligt att det skulle ha varit en missil. Har inte hört att man använder missiler där.

3*) Om det nu var en missil, vilket låter otroligt, så är det nog lika liten risk som om att trafikflygplan skulle ”dimpa” ner i huset.

4*) Nej, det är tvärtom, det är Ni som flyttat till stället där vapen avlossas!

5*) Återigen: Skjutfältet har aldrig varit inaktivt. Övningarna har under en period varit få, men militären klargjorde i ett tidigt skede att de INTE skulle göra sig av med fältet. )

 

 

 

INSÄNDARE - Regionen får ta skeden i vacker hand

Gotlands Tidningar 4/2 2019

 

 

”Den 21 maj 2018 återinvigdes Gotlands Regemente P18, med stor uppslutning från gotlänningarna, som ansåg och anser att det var bra att försvaret återuppstod igen.”

 

Den 21 maj 2018 återinvigdes Gotlands Regemente P18, med stor uppslutning från gotlänningarna, som ansåg och anser att det var bra att försvaret uppstod igen.

Vår konung talade, vår statsminister talade, vår överbefälhavare talade. Alla hade en sak gemensam och var överens om, nämligen att det var bra att försvaret av Gotland hade återuppstått igen, på grund av vad som händer i vårt närområde.

Bland annat av Rysslands annektering av Krimhalvön, Rysslands inblandning i östra Ukraina, i de båda oblasterna Donetsk och Luhansk, där tiotusentals (10 000) människor har fått offra sina liv på grund av dessa annekteringar. Officiellt erkänner inte Ryssland sin inblandning.

Det gick inte mer än en (1) vecka efter återinvigningen, så började Försvarsmakten att få dolkstötar i ryggen angående den miljöprövning som ska till om antalet skjutdagar, var på fältet man får skjuta, med vilka vapen och under vilka tider. Jag vet hur en miljöprövning går till, eftersom jag i mitt arbete på ett av de tidigare nedlagda Visbyförbanden, arbetade med detta.

Nu har vår riksdag bestämt att Gotland ska ha ett försvar och vad det innebär, av bland annat buller. Nu måste våra regionala politiker ta skeden i vacker hand och rätta in sig i ledet, det är bara så.

Vapen bullrar. Det handlar inte om ”att leka krig i ett tättbebyggt område”, som en insändare skrev i GT den 18 januari, syftet med Försvarsmakten är allvarligare än så. Då har man inte förstått någonting. Jag bor också i närheten av skjutfältet under sju (7) månader av året. Hund ingår också i familjen.

Till och med i en av våra stora rikstidningar, DN, gör sig våra, av oss valda regionpolitiker, till åtlöje. På ledarsidan den 14 juni förra året skrev Gunnar Jonsson bland annat ”Gotland kräver tysta krig”, där han ironiserar över detta med bland annat ”Ånej, sa den rödgröna majoriteten i Region Gotland.

Skjutningen är högljudd, ja, påverkar både människor och djur. Det borde finnas andra platser i landet som passar bättre för skottlossning än Tofta skjutfält”. ”Är tanken att man skall skeppa i väg stridsvagnarna till Norrland eller så, annars kan turister och ortsbor störas”. Vidare skriver han, ”På sin höjd kan övningar i att putsa kängor eventuellt godkännas”.

Jag har väldigt svårt att förstå hur vår region tänker gentemot Försvarsmakten och försvaret av Gotland och gotlänningarna.

Börje Kavhed

f.d. officer

 

 

 

Försvaret gör stor areal oanvändbar

Gotlands Tidningar 7/2 2019

Stora delar av norra Visby, samt från Kneippbyn till norra Tofta. Nya försvarstillstånd gör marken obyggbar för många fastighetsägare. Och det helt utan kompensation.

 

”Vill de bygga får de prata med försvaret”. Den rubriken stod att läsa i GT sommaren 2017 – och den har inte blivit mindre sann sedan dess.

Den kan dessutom sägas gälla för ännu fler gotlänningar nu. Då, 2017, handlade det om nya miljötillstånd och nya bullerzoner för Visby flygplats. Oklarheter rådde då kring hur mycket Försvarsmaktens riksintresse för flygplatsen faktiskt begränsar nybyggnation i norra Visby.

 

En hel del visar det sig, nu när saker och ting börjat klarna.

- Ja, det verkar som att det blir de väldigt stora inskränkningar som vi hade befarat. Därför har vi skrinlagt både byggplaner i närheten av flygplatsen 1*) och tankar kring nya detaljplaner för bebyggelse av Bergbetningen, berättar Region Gotlands biträdande stadsarkitekt Gunnar Gustafsson.

 

Nu finns även ett nytt miljötillstånd gällande Tofta skjutfält och bullerzoner där.

Där gör försvarets riksintresse att ännu mer mark blir obyggbar – det rör sig om ett nära Kneippbynrondellen i norr ända till södra Tofta.

- Var gränsen går i öster är svårare att svara på, vi saknar tydliga kartor på det, men det rör sig om en bra bit inåt land österut också, säger Gunnar Gustafsson.

Regionen har bytt inställning nu och kommer att säga nej till bygglov inom detta område. 2*)

- Så länge det inte finns ett nytt miljötillstånd gick vi på det gamla och sade ja utifrån det. Men nu finns det ett nytt tillstånd på plats som vi måste ta i beaktande, även om vi inte håller med om det. 3*)  Den som vill ha ett bygglov i området får alltså ett nej som utgångspunkt och får då överväga att överklaga – vilket i praktiken blir ett överklagande av försvarets tillstånd och därför inte regionens problem på samma sätt.

 

Att få rätt när motståndaren är Försvarsmaktens starka riksintresse lär dock inte bli lätt.

Och någon kompensation lär inte utgå heller.

- Fastighetsägarna i området får inskränkningar i hur de kan använda sin mark. Och mig veterligen kompenseras de inte heller för det, säger Gunnar Gustafsson.

Regionen har uttryckt kritik hur mycket försvaret vill skjuta och bullra och även överklagat miljötillståndet. 4*)  

Men enligt regionstyrelsens ordförande Eva Nypelius (C) är det inte samma sak som att politikerna blivit tagna på sängen av den här utvecklingen. 5*) 

- Nej, det är klart att vi förstod att försvarets återkomst skulle få konsekvenser, säger hon.

Många kämpade för försvarets återetablering - finns det anledning att ångra den ivern?

- Absolut inte. Det här var viktigt, för Gotland ur arbetsmarknadssynpunkt och för Sverige med tanke på säkerhetspolitiken, svarar Eva Nypelius.

Simon Bendelin

 

(Sidansvarigs kommentar:

1*) Det är väl utmärkt att det inte byggs bostäder nära flygplatsen då det ju faktiskt bullrar där.

2*) Alldeles utmärkt. Alla torde veta att vapen bullrar, och det ska naturligtvis inte beviljas bygglov i närheten av skjutfältet då verksamheten där, dess bättre, kommer att öka och därmed skjutningar, ”buller”.

3*) Man kan stilla undra hur politikerna föreställde sig att verksamheten vid nya P 18 skulle gå till? Att soldaterna skulle mima?

4*) Förhoppningsvis blir det inget av med överklagandet.

5*) Allt tyder dessvärre på motsatsen.)

 

 

 

INSÄNDARE - Det är dags att vi rustar för fred istället

Gotlands Tidningar 7/2 2019

De gamla romarna sa, att man skulle rusta för krig om man ville ha fred. Det sa vår utrikesminister Margot Wallström, när hon inledde sitt första anförande i FN:s säkerhetsråd och fick alla att hicka till, men fortsatte att detta förstås är helt fel.

Vill man ha fred så ska man också rusta för fred.

Jag tror mig vara hyfsat representativ för min generation. Men på en punkt tänker jag tydligen annorlunda, då jag upplever den nuvarande försvarsdiskussionen som svårbegriplig

Varför råder praktiskt taget politiskt enighet om att Gotland ska förstärkas med en ny brigad och nya vapen? 1*)

För inte särskilt länge sedan tänkte politikerna helt annorlunda då beslut efter beslut togs som gick i nedrustningens tecken. 2*)

I stället för vapen, diplomati. Och Gotlands kommun tog över de gamla kasernerna och byggde om till effektiva kontorslokaler allt i en konstruktiv anda.

Många invänder att världsläget är instabilare i dag.

Men det är svårbegripligt att förstå att Gotland skulle kunna angripas av en närbelägen stormakt och då vara rustat att möta detta angrepp med militärt motstånd.

Vi lever 59 000 medborgare på en liten ö. Och frågan är hur Gotland ska försvaras mot ett stormaktsangrepp utan att öns befolkning förintas? 3*)

Går det över huvud taget att försvara civilbefolkningen i ett sådant läge? Det är svårt att låta bli att jämföra med vad som sker i Mellanöstern i dag (även om det är svårjämförbart på en rad punkter) och de fruktansvärda konsekvenser för civilbefolkningen som det innebär med militär krigföring.

På 1980-talet fanns fredsgrupper som engagerade sig för fredsfrågor här på Gotland. Så naiva vi var (men var det verkligen vi som var så naiva?), så oinsatta i försvarsfrågor, vet jag att många ansåg. 4*)

 

En nödvändig debatt skapade vi, kanske påverkade vi också i någon mån politikernas ställningstagande genom våra fredsmarscher?

Även i dag behövs andra tankar än de som förordar en kraftfull upprustning (naiva politiker?). Det fordras att vi tänker om. 5*)

Vi behöver resurserna till skolor, sjukvård, allmän välfärd och mycket annat. 6*) Det vet alla. Resurserna anses alltid knappa, men när det gäller utbyggnad av försvaret tycks även sansade politiker tappa räkneförmågan. Protesterna behövs nu mer än någonsin.

Låt mig till sist citera den amerikanska medborgarrättskämpen Jesse Jackson ”För mycket pengar läggs på krig och för lite på utbildning…!

Maud Söderberg

 

(Sidansvarigs kommentar:

1*) Nja, knappast en ny brigad, dessvärre, vi har för tillfället ett av världens minsta regementen, men förhoppningsvis kommer det att växa i storlek till ett riktigt regemente. Och, ja, nya vapen bör regementet ha. Varför skulle det inte ha det?

2*) Vilket, dessvärre visade sig vara ett stort misstag. Vilket kanske P 18:s ”återupplivande” bevisar.

3*) Nja, det är faktiskt Östersjöns största ö, och ön har ett mycket viktigt strategiskt läge.

4*) Ja, det var naivt och utnyttjades av bl .a. Sovjetunionen.

5*) Ja, låt oss hoppas att Ni tänker om.  Sverige, och därmed Gotland, behöver ett trovärdigt försvar!

6*) Sverige behöver en försäkring, liksom ett fordon behöver en försäkring. Jag har ingen tanke på krocka mitt fordon, men om det skulle ske så är en försäkring relativt bra att ha!)

 

 

 

Fler värnpliktiga till nya regementet

Gotlands Allehanda 11/2 2019

Det nya regementsområdet på Tofta skjutfält är i dag en av öns största byggarbetsplatser. Här ska man nu också börja utbilda värnpliktiga. 2025 ska öns nya regemente ha lika många värnpliktiga som P 18 hade vid nedläggningen.

 

Efter att ha passerat den ännu obemannade vakten (som bemannas från i sommar), den nya vaktbyggnaden vid infartsentrén, visar gatskylten som är av klassisk Visbymodell, vit med svart text, med tung tydlighet att man befinner sig på militärt område. ”Stridsvagnsvägen” heter nämligen grusvägen som leder fram till den stora byggarbetsplats som också är platsen för öns nya regemente., Gotlands regemente. Det växer nu i snabb takt fram i Toftaskogen på skjutfältsområdet.

- Nu har vi 180 heltidsanställda i förbandet. Det ska bli 350 med tidvis tjänstgörande, framhåller Hans Håkansson, stabschef P 18.

Värnpliktsutbildning tillkommer också.

- En liten utbildning 2020 ska växa upp till 350 (P 18 hade 400 innan nedläggningen) värnpliktiga 2025. Egen grundutbildning är nödvändig för rekryteringen, annars självdör projektet, menar Hans Håkansson.

Peab och Skanska bygger åt Fortifikationsverket som sedan lämnar över området till Försvarsmakten. En rad fordon tillhöriga gotländska underleverantörer och hantverkare står i närområdet. Så åtskilliga miljoner av den dryga miljon som byggnationen kostar hamnar på Gotland.

- Det som byggts är enligt försvarsbeslutet 2015, att etablera en stridsgrupp på Tofta. Man håller nu på att bygga etapp två av sammanlagt fyra. Sommaren 2020 ska det vara klart.

 

Byggprojektet är ett knappt år försenat. Det överklagades i två delar. Först själva bygglovet och därefter av ett av anbudsföretagen som ansåg att man skulle ha tilldelats projektet.

Här har redan byggts ett flertal mycket stora byggnader och byggnationen kommer att pågå flera år framåt. En del byggnader är tillfälliga i avvaktan på permanenta och andra finns ännu bara på ritningar. Flera är förrådsbyggnader, vissa krävs för underhåll av den utrustning i form av bland annat stridsvagnar som ingår och andra svarar för bemanningens mera civila behov. Någon stabsbyggnad finns ännu inte.

- Vi är utspridda på tre platser, vid flyget, polisen och på Visborgs slätt. Det är inte helt optimalt, själv sitter jag vid flyget, säger Hans Håkansson.

- Vi är 30 personer i staben. Många är återrekryterade (de har arbetat tidigare inom försvaret), det har varit nödvändigt för att det ska fungera, annars hade vi inte fått den kompetensen.

 

I dag är det mesta inom området klassat som skyddsobjekt och får inte fotograferas. Hans Håkansson berättar hur arkitektfirman som ritat vakthuset tänkte ställa upp med projektet i en arkitekttävling. Det blev inte aktuellt sedan Försvaret sagt sitt. Runt hela området löper numera också ett nyuppfört stängsel, cirka tre kilometer långt.

Hur kommer det att bli med Tofta skjutfälts framtida öppethållande för allmänheten?

- Vi strävar efter att ha det öppet i perioder som exempelvis vid påsk. Men det kommer att vara mer stängt än i dag på grund av att det blir mer aktivitet.. tidigare hade vi också närövningsfält vid bland annat Hällarna men nu är skjutfältet det enda övningsområdet så det blir ett hårt tryck, konstaterar Hans Håkansson.

 

Försvarsbeslut 2020

Försvarsberedningen gavs den 9 januari 2017 anvisningar för det fortsatta arbetet

Senast den 14 maj i år ska beredningen lämna en ansvars- och säkerhetspolitisk rapport till regeringen.

Rapporten kommer att vara ett viktigt underlag inför nästa försvarsbeslut 2020.

Lars Schill

 

 

 

INSÄNDARE - Otidsenligt skjutfält

Gotlands Allehanda 12/2 2019

1898 1*) small de första skotten på Tofta skjutfält. Sveriges statsminister hette Erik Gustaf Boström (vem minns honom?), kung var Oscar II. Samma år var det 21 år kvar till kvinnlig rösträtt och 23 år kvar till att dödsstraff i Sverige avskaffades. Cancer var lika med döden. Homosexualitet ansågs som en sjukdom och var även straffbart. Det var fortfarande 40 år kvar till vi fick lagstadgad semester om två veckor. Och man tog sig fram med häst och vagn. Närheten till Visby, hamnen och så vidare gjorde marken mellan Västerhejde och Tofta till en utmärkt plats att anlägga ett skjutfält på. De få gårdar som låg runtomkring hade legat där i flera hundra år.

 

I dag har vi som tur är kommit en bra bit på vägen. Vi har haft ett otal statsministrar och kungar under dessa 120 år. De flesta överlever cancer tack vare forskningens framsteg, jämlikhet är självklart för de flesta, 2*) dödsstraff i fredstid är avskaffat sedan 100 år 3*) och vi förflyttar oss betydligt lättare och snabbare nu när det finns bil, tåg och flyg. Visby med omnejd har vuxit, Sveriges befolkning i helhet har vuxit från 5 till 10 miljoner människor. Vi har långa semestrar, mer behövlig fritid då vi kan och vill njuta i våra trädgårdar och vår närmiljö. 4*)

 

Villaområden har byggts upp utanför Visby och de som bor här trivs i denna underbara miljö med närhet till både staden, landet och havet. 5*) Därför känns Tofta skjutfält för många av oss som helt fel plats att ha övningar på. 6*) Dagens vapen smäller betydligt högre än de som fanns för 120 år sedan. Och jag tror inte man sköt tillnärmelsevis lika mycket för 120 år sedan heller. 7*) Behovet att kunna ta sig dit till fots finns inte längre. Det finns platser som inte ligger så nära bebyggelse att allt det innebär dit man lätt kan ta sig med just bil, tåg eller flyg snabbt.

 

Jag tror det vore sunt att låta utvecklingen ha sin gång och förflytta övningarna till en betydligt bättre lämpad plats. 8*)

AF

 

(Kommentar till ovanstående av sidansvarig.

1*) Det är i år, 2019, 105 år sedan Första världskriget tog sin början, det var 80 år sedan Andra världskriget  och Finska vinterkriget startade, det var 79 år sedan Estland, Lettland och Litauen ockuperades, det är 5 år sedan Krim ockuperades av Ryssland m.m., m.m.

2*) Ja, i fria demokratiska länder.

3*) 2019 är det 98 år sedan dödsstraffet i fredstid avskaffades. Dödsstraffet i krig avskaffades 1973.

4*) Allt detta, och mer därtill, är värt att försvara.

5*) Faktum kvarstår dock, de flyttade till närheten av ett aktivt militärt skjutfält.

6*) Återigen, skjutfältet fanns där då ni flyttade dit.

7*) För 120 år sedan fanns det inte heller så många som av egen fri vilja flyttade till närheten av ett aktivt militärt skjutfält. Under 1950-talet och framåt sköt och bombade flygvapnet emellanåt på fältet, flottan sköt in mot fältet med sina grova kanoner etc. Minnet är kort.

8*) Skulle vara intressant att veta vilken plats på Gotland det månde vara?)

 

 

 

INSÄNDARE - Vi borde ha lärt av 1808

Gotlands Tidningar 18/2 2019

Till och med Region Gotland börjat känna olust. ”Våt filt över Visbys utveckling från flygfältet ända ner till södra Tofta”.

Men inte Eva Nypelius förstås. Militären ger arbetstillfällen, då får det gå med sönderkörda marker, skjutande och oväsen dag och natt, stopp för all nybyggnation.

Är det bara från icke-politiker som sanningen hörs? Militärt försvar har aldrig betytt något annat än död och förödelse. Om en stormakt av någon anledning vill ta Gotland, vilken nytta har vi då av monstren som dånar omkring på Blåhäll? 1*)

1808 slapp vi dödande och plundring därför att ön saknade försvar när ryssarna invaderade Gotland. Borde vi inte ha lärt oss någonting.

1980-talets fredsrörelse går kanske inte att återskapa. Den gången trängde fruktan för kärnvapen ner i folkdjupet.

Nu har de flesta övertygats av medier och militära intressen 2*) att Sverige måste kunna försvara sig, i alla fall två veckor.

 

Osäkerheten i vår omgivning och Rysslands aggressivitet och allt ont man oemotsagd målar upp.

I militärens beräkningar finns redan klara siffror hur många unga soldater och hur många oskyddade civila vi får vara beredda att offra för att ”försvara oss”. 3*)

”Det finns skydd mot allt som tänkas kan, men det finns inget skydd mot människan”, Stig Dagerman.

Wera Svensson

 

(Kommentar till ovanstående av sidansvarig.

1*) Anledningen till att ”monstren dånar” är att en eventuell fiende INTE ska kunna ta Gotland. Anledningen till att Gotland ockuperades 1808 var att försvaret av ön var, minst sagt försummat. Anledningen till att ockupationen inte blev permanent var att den svenska flottan kom till undsättning, om så inte hade varit fallet så skulle Gotland förmodligen drabbats hårt under de två världskrigen. Det verkar vara så att Wera Svensson föredrar att Sverige ska ockuperas vid en eventuell konflikt.

2*) Anar man att Wera Svensson tror att medierna konspirerar tillsammans med Försvarsmakten för att ljuga för folket?

3*) Varför utgår Wera Svensson från att en ockupation är fredlig? Se på Baltikum, Ryssland, Norge etc. etc. Historien förskräcker!)

 

 

 

Bjuder in till möte om totalförsvaret

Gotlands Allehanda 21/2 2019

För drygt ett år sedan fick försvarsmakten och länsstyrelsen på Gotland i uppdrag av regeringen att stärka totalförsvaret på ön. I kväll (21/2 2019) bjuder man in allmänheten för att berätta om arbetet.

Totalförsvaret består av både ett civilt och militärt försvar med syfte att försvara landet inför en större kris eller krig. I december 2017 fick länsstyrelsen i Gotlands län och försvarsmakten i uppdrag av regeringen att under tre år leda arbetet med att bygga upp totalförsvaret på ön.

Efter drygt ett år bjuder länsstyrelsen in allmänheten till ett öppet möte för att informera om arbetet.

- Vi ska inte gå händelserna i förväg, men vi kommer att berätta om bakgrunden och de utmaningar vi har ställts inför. Det kommer också att finnas möjlighet för allmänheten att ställa frågor, berättar Kicki Scheller, tillförordnat länsråd vid länsstyrelsen.

Länsstyrelsen skriver i ett pressmeddelande inför mötet att kunskaperna om vad totalförsvaret innebär behöver förbättras, liksom kunskaperna om vilken roll privatpersoner, organisationer, företag och myndigheter spelar för samhällets beredskap.

Ni skriver att ni särskilt välkomnar personer utan förkunskaper. Varför?

- Första gången vi bjöd in till ett möte kom det många som redan var frälsta, vilket kanske inte var så konstigt. Vi tycker det är viktigt att de utan förkunskaper får information. Totalförsvaret har i stort sett varit nedlagt i 20 år och under den tiden har vi tappat flera generationer och kunskap. Förr hade staten ett ansvar för ett fungerande totalförsvar. Så ser det inte ut längre. I dag ligger mycket av resurserna på näringslivet och ansvaret till viss del även på oss som privatpersoner.

Sofie Regnander

 

 

 

LEDARE - Upprustning som kostar

Gotlands Tidningar 25/2 2019

Torsdagen den 14:e februari publicerade Dagens Nyheter uppgifter om hur försvaret kan komma att utformas framöver. Tidningen hade nämligen kommit över uppgifter från försvarsberedningen om vad den kommer att föreslå i sin rapport i maj.

Den beredningen består av representanter från alla riksdagens partier och har letts av förre försvarsministern och talmannen Björn von Sydow (S).

Beredningens förslag innebär att försvaret ökas. Det blir för första gången på 40 år, eftersom försvaret de senaste 30 åren har minskats.

Värnplikt, och krigsplacering av de som genomgått den, gjorde att över 700 000 militärer fanns i krigsorganisationen på 1980-talet. Efter Berlinmurens fall 1989 och Sovjetunionens upplösning ett par år senare drogs försvaret ned.

Såväl flygvapnet, som marinen och armén, blev mindre. Det gällde oavsett hur man räknade.

Exempelvis antal stridsflygplan och flygdivisioner, ytstridsfartyg och ubåtar, brigader och soldater samt vapen som haubitsar, stridsvagnar, stridsfordon med mera.

 

2010 till 2018 var värnplikten vilande. Under de åren var det en rekrytering av frivilliga soldater till försvaret. Uppåt fyra tusen per år gick igenom den grundläggande militära utbildningen.

Men för få, drygt hälften av dem, gick vidare till befattningsutbildning och senare till att vara anställd som soldat.

Från 2018–19 är det värnplikt igen, men med färre än före 2010. Runt 2 500 gör värnplikten i år. Antalet föreslås öka till 8000 från 2025. Det möjliggör en dubbelt så stor armé: 30 000 militärer.

I nuläget är armén två brigader stor (en brigad är på drygt 5000 soldater) varav en brigad av de två inte är fulltalig i manskap och vapen.

Basorter för de två brigaderna är Skövde respektive Boden och utbildningsförband där. Två nya brigader ska sättas upp, en i Skåne med Lund som basort, och en i Stockholmsområdet.

Till det kommer stridsgruppen på Gotland. Fyra brigader och Gotlands stridsgrupp finns då i arméns krigsorganisation 2026. De ska ha vapen och utrustning fullt ut.

Det är framför allt armén som föreslås bli förstärkt, enligt beredningen. Men även marinen ska öka.

När två nya ubåtar, A 26, tillförs ska tre gamla behållas så det blir totalt fem. i dag finns fyra ubåtar.

Kustkorvetterna, som är fem i Visbyklass, ska få robotluftvärn för sitt försvar.

När flygvapnet får 60 nya Jasplan, av modellen Gripen E, ska många av de gamla, 90 Gripen C, behållas. Tvåsitsiga Gripen D ska ersätta skolflygplanet Sk 60, som är över 50 år gamla.

Det går att ta upp fler detaljer om försvaret, men dessa får räcka. Eftersom Ryssland rustat upp måste Sverige rusta upp.

Försvarsberedningen har inte satt prislappar på förslagen. Risken är att det krävs mycket pengar för att åstadkomma upprustningen.

En kvalificerad gissning är att cirka 20 miljarder kronor per år kan behöva läggas till årliga anslagets nu cirka 50 miljarder.

 

Frågan är hur det ska finansieras? En rad skatter ska ju sänkas enligt januariavtalet mellan regeringen, V och L.

Det sker i ett läge när skatteuttaget mätt i skattekvotens andel av bnp är den lägsta på 40 år. Och det talkas om att kvoten inte kan få öka, men kan få ligga still.

Och kvoten går inte att sänka eftersom mycket annat i budgeten behöver mer resurser.

Robert Sundberg

 

 

 

Mänskliga faktorn bakom olyckan

Gotlands Tidningar 1/3 2019

I november skadades en gotländsk officer av utblåset från ett granatgevär. Nu är Försvarsmakten klar med undersökningen om varför olyckan inträffade och vad som kan göras åt saken.

Det var i november som den gotländska officeren skadades efter att han hamnat i utblåset från ett granatgevär som sköt övningsammunition – en betongklump med skarp drivdel, en raketmotor. Det kraftiga trycket rev upp grus och orsakade skador i ena armen och i ansiktet på gotlänningen som är i 30-årsåldern.

- Han är tillbaka i full tjänst och har inte fått några bestående men, säger Per Gerhardsson, ställföreträdande regementschef vid Skaraborgs regemente.

Arbetsmiljöverket krävde att Försvarsmakten skulle komplettera sin utredning om olyckan och på torsdagen (28/2 2019) lämnades den in.

- Vår slutsats är att den mänskliga faktorn ligger bakom detta. Det är ett missförstånd mellan gruppchefen vid granatgeväret och övningsledaren som skett, säger Pär Gerhardsson.

  Missförståndet rörde huruvida order om att sluta skjuta, eld upphör, hade getts. Övningsledaren uppfattade det så och befann sig bakom skyttarna vid Klinthygget på Tofta skjutfält, men gruppchefen vid granatgevärsskytten förstod det som att det var fritt fram att skjuta.

- Vi kommer att se över och förbättra våra rutiner kring informationen mellan övningsledare, säger Pär Gerhardsson.

Skjutövningar i mörker är förenade med stora risker. Det är svårt att upptäcka kamouflageklädd personal- och vid granatgevärsskjutning med skarp drivdel bärs både hörselkåpor och öronproppar.

- Det är farlig verksamhet vi håller på med, säger Pär Gerhardsson.

Linus Ehn.  (Se även Gotlands Tidningar 9/11 2018)

 

 

 

Skarpare läge på Tofta skjutfält

Gotlands Allehanda 20/3 2019

Försvarsmakten tar nu det nya miljötillståndet för Tofta skjutfält i bruk. Det innebär att skjutdagarna blir fler och att även den södra delen av skjutfältet kommer att användas.

I december beviljades Försvarsmakten nya miljötillstånd på Tofta skjutfält. Det innebär bland annat att antalet skjutdagar utökas till 200 dygn i mellersta delen av fältet och 125 dygn i norra och södra delen. Nu meddelar Försvarsmakten och Gotlands regemente att de kommer att ta det nya tillståndet i bruk.

- Den stora konkreta skillnaden blir att det även kommer att skjutas skarpt på södra delen av skjutfältet. Det kan innebära ökat buller för de som söder om fältet, säger Hans Håkansson, stabschef för P18.

Försvarsmakten vill uppmana allmänheten att vara uppmärksam på avspärrningar och skyltning. Regementet kommer att informera på deras hemsida och i sociala medier om tider då större skjutningar äger rum.

- Vi vill varna de människor som tidigare kanske tagit sig in illegalt på fältets södra del, i tron om att det var ofarligt att beträda fältet när det är stängt, säger Hans Håkansson.

Flera instanser har överklagat miljötillståndet, bland annat boende i området. Region Gotland och länsstyrelsen. Även Försvarsmakten har överklagat tillståndet då de vill ha ännu fler skjutdagar och vill utöka skjutfältet ytterligare. Ärendet har passerat mark- och miljödomstolen och ligger nu hos regeringen.

- Vi har ingen aning om när de fattar beslut, vi hoppas att det går snabbt. Vi behöver hela skjutfältet för att kunna lösa det uppdrag vi har fått av regeringen, säger Hans Håkansson.

Cecilia Thomsson

 

Ökad risk för bullerstörningar

Följande dagar kommer skjutningar i större omfattning äga rum, vilket kan innebära bullerstörningar.

Tisdag 26 mars: klockan 09 till 15.

Onsdag 27 mars: klockan 09 till 15.

Fredag 29 mars: klockan 09 till 22.

Lördag 30 mars: klockan 09 till 22.

Söndag 31 mars: klockan 09 till 22.

Måndag 1 april: klockan 09 till 00.

Tisdag 2 april: klockan 05 till 13.

 

 

 

Snart skjuts det skarpt på södra fältet

Gotlands Tidningar 20/3 2019

Försvarsmakten tar det nya miljötillståndet i bruk och börjar skjuta skarpt på södra delen av Tofta skjutfält. Trots att tillståndet är överklagat.

I december 2018 beviljades försvarsmakten ett miljötillstånd som innebar bland annat ett nära fördubblat antal skjutdygn och ett tredubblat antal skott med finkalibriga vapen på Tofta skjutfält jämfört med tidigare miljötillstånd.

Tillståndet har överklagats både av grannar, Region Gotland och av Försvarsmakten själv.

Trots att miljötillståndet ligger hos miljödepartementet för att lyftas till beslut av regeringen tar Försvarsmakten tillståndet i bruk och börjar skjuta skarpt även på den södra delen av Tofta skjutfält, där man tidigare bara skjutit med lösa skott.

- Vi behöver det här tillståndet för att lösa den uppgift vi har, att utbilda de stridsförband som vi har, och även om processen är överklagad kan vi ta det nya tillståndet i bruk, och det är det vi gör nu, säger Hans Håkansson, stabschef på P18.

I och med att man nu kommer att skjuta skarpt även på den södra delen av fältet kan det innebära högre buller för boende söder om skjutfältet.

- De som bor kring fältet och framför allt de som rör sig på fältet behöver ha klart för sig att även södra delen tas i anspråk för skjutning. I övrigt kommer det inte vara så stor skillnad. Det skulle kunna vara så att de som bor söder om fältet upplever att bullret flyttar närmare, säger Hans Håkansson.

Skjutningar ska dock inte innebära någon ökad risk för kringboende vid den södra delen, åtminstone om man håller sig utanför avspärrningarna.

- Det gör det absolut inte. Men för de människor som kanske tagit sig in illegalt på fältet och tror att det är ofarligt på södra delen. Det är det inte.

David Skoog

 

 

 

INSÄNDARE - Flytta övningarna från Tofta

Gotlands Tidningar 20/3 2019

Tofta skjutfält. Vad kostar det oss ”grannar”? Vår familj bor inom Högklintsområdet, knappt 1 kilometer från skjutfältets norra gräns. Andra bor närmare, i olika väderstreck!

Men trots att vi har cirka 1 kilometer från skjutövningarna, så skakar huset i sina grunder när artilleriet går igång! Huset skakar! Fönsterrutorna skallrar.

Otvivelaktigt blir det sprickor och sättningar i huset! Därtill kommer det obehagliga ljudet som skakar både (sic) kropp, själ och trumhinnor!

Därför frågar vi oss, och ansvarig myndighet, varför detta får pågå, varför det får fortsätta? Hur kan man ha övningar med artilleri och maskingevär så nära bebott område?

Kan övningarna flyttas? Kan vi som ”bombarderas” med dessa ljud kompenseras? Eller allra bäst: Hur kan vi få slut på dessa ”krigslekar”, som pågår inpå våra knutar? 1*)

Elof Pettersson

 

(Kommentar till ovanstående av sidansvarig. Faktum är att denna insändare och alla de andra ”gnällinsändarna” har det gemensamt att de har bosatt sig vid ett aktivt militärt skjutfält. Vems månde felet vara?)

 

 

 

INSÄNDARE - Har politikerna helt tappat förnuftet?

Gotlands Tidningar 30/3 2019

Den 18-27 mars har krigsövningen Northern Wind 2019 genomförts i östra Norrbotten.

Försvarsminister Peter Hultqvist har bjudit in Nato och Finland att öva operationer längs en nordöstlig vektor. Arméövningen har haft närmare 10 000 deltagare som rört sig mellan Boden i väst och Haparanda i öst, bland andra amerikanska och brittiska marinkårssoldater.

Övningen har berört gott och väl en femtedel av Sveriges yta och medfört stora ingrepp i vardagslivet för civilbefolkningen. Under arméövningen har soldater och fordon trafikerat vägar och terrängen. En svensk soldat har tragiskt fått sätta livet till.

Dessutom har Flygvapenövning 2019 genomförts samtidigt. Syftet sägs vara att öva ledningsförmåga i vintermiljö. Flottiljer i norra Sverige 1*) och Finland har haft verksamhet dygnet runt under perioden.

Föranledde detta det ryska flygvapnet att sända upp ett par Su-27 plan för att markera mot ett av U.S.A:s B 52-bombplan som sniffade längs den ryska gränsen utanför Kaliningrad den 21 mars?

Det är svårt att tro att denna amerikanska verksamhet inte hade att göra med de pågående övningarna i norr som innefattar Natos, Sveriges och Finlands flygvapen. 2*)

Jag undrar vad de övar sig i att bomba 3*) - eventuellt kärnvapenbomba – i vårt närområde? Dessutom läser jag på text-TV den 24 mars, under krigsövningsperioden, ”att U.S.A. placerat ut sex strategiska bombflygplan i Europa. 4*) Planen B 52:or, uppges vara av en version som kan bära kärnvapen…. 5*)

Kan man verkligen känna sig tryggare i vårt närområde när man vet att svensk militär övar tillsammans med kärnvapenmakter och krigsförbrytare? 6*)

Värdlandsavtalet som Sverige slutit med Nato säger ingenting om kärnvapenfria vapen. Har politikerna helt tappat förnuft och förstånd när de drar in oss i en dödsdans med de som verkligen sprider nukleärt skrot (uranskrot) och förödelse omkring sig vid Europas södra flank. 7*)

Ska fler svenska behöva dö för att vi ska ”visa oss duktiga” inför den transatlantiska länken. Det är et högt spel. Vi vanliga människor är insatsen! Det borde räcka nu!

Varför ska vi ha et avtal med Nato som drar oss in i ett ohållbart säkerhetsläge? Alliansfrihet har tjänat oss väl under två världskrig. Så ska det fortsätta! 8*)

Sverige ska omgående ratificera antikärnvapenavtalet som FN lagt fram! Avbryt allt militärt samarbete med kärnvapenmakter!

Sten Sandberg

  

(Kommentar till ovanstående av sidansvarig.

1*) Det finns i Sverige bara tre flygflottiljer av vilka en, F 21, ligger i Norrland.

2*) Jag kan ha fel, men det verkar som om insändarskribenten misstänkliggör sitt eget land framför Ryssland?

3*) Förmodligen var den flygning du refererar till en signalspaningsflygning.

4*) Som svar på Rysslands upprustning.

5*) Vilket B 52:or i stort sett alltid har kunnat under sin nu (2019) 64 år långa ”karriär”.

6*) ?

7*) Ingen osäkerhet bör väl råda om insändarförfattarens politiska hemvist.

8*) Vi utgår då naturligtvis att insändarförfattaren också är villig att betala de pengar som behövs för att rusta det svenska försvaret så att vi VERKLIGEN kan försvara oss!?

 

 

 

Försvaret vill stoppa hus i Tofta

Gotlands Allehanda 2/4 2019

Försvarsmaktens kamp för att få överklaga bygglovet för ett fritidshus med gäststuga vid Bjärs i Tofta går vidare. Försvarsmakten fanns inte med på sändlistan när det beviljade bygglovet kungjordes, och skickade därför in sitt överklagande för sent. När det kom in avvisades det av miljö- och byggnämnden.

Miljö- och byggnämndens beslut överklagades till länsstyrelsen, som i ett beslut i mars också avvisade klagomålet. Nu överklagar Försvarsmakten även länsstyrelsens beslut.

 

 

 

JAS ska lågsniffa över Tofta

Gotlands Tidningar 4/4 2019

Gotlands regemente gick under onsdagen ut med att det kommer att övas med lågt flygande JAS-plan över Tofta skjutfält. Viket boende och djur i området lär lägga märke till.

Det handlar om dagarna 9-10 april och enligt facebookinlägget övar de mellan morgon och sen kväll. Och bullernivåerna beror bland annat på hur väder och vind ser ut för dagen.

- Det är inte säkert att det kommer att bullra, men det kommer att flygas med JAS över skjutfältet, säger Hans Håkansson, stabschef för Gotlands regemente.

Det är en del ur A9 från Boden som kommer att genomföra övningarna och Hans Håkansson kan inte svara på hur lågt planen kommer att flyga. Utöver flygningen kommer man även att öva skjutning, men den kommer sannolikt inte märkas utanför fältet.

- Man kommer att öva med att leda in flyg som skjuter mot mål på marken med sin 30-millimeterskanon, som jag tror att de har. Jag tror inte ens man uppfattar det utanför. Det låter mer som ett brrrrp ungefär, säger Hans Håkansson.

- Vi går ut med information framför allt för de som har hästar runt fältet att det kommer vara lågtflygande JAS i området. Planen bullrar ju, fortsätter han.

Enligt Hans Håkansson kommer man flyga i tre pass om femtio minuter vardera, båda dagarna.

- Jag vet inte hur många repor över fältet de hinner med på ett sånt pass. När de passen ligger är det också svårt att svara på.

David Skoog

 

 

 

Oklarhet om marin etablering på ön

Gotlands Allehanda 9/4 2019

Försvaret kan ännu inte redovisa några planer när det gäller hur hamnarna i Fårösund och Kappelshamn ska användas. Något regeringsbeslut om ständig placering av marinen på ön finns inte heller.

Det är det försämrade säkerhetsläget som var avgörande för att försvaret lät köpa in hamnarna i Fårösund och Kappelshamn. Enligt marinstaben kommer båda hamnarna att kunna användas av allmänheten som tidigare, åtminstone under en övergångsperiod.

- Hamnarna köptes in efter ett regeringsbeslut men de är inte överförda till försvarsmakten än och det finns inga beslut på byggplaner, säger kommunikationschef på marinen, Kristina Swaan.

Fortifikationsverket köper fastigheterna och hyr ut dessa till försvaret. I det här fallet är det marinstaben.

- Det finns inga beslut om att de ska vara skyddsobjekt så det påverkar inte allmänheten. Det finns inga restriktioner nu, säger hon och förklarar att försvaret sätter upp skyltar om det skulle bli så.

Någon tidsplan för vad som ska hända med hamnarna, finns inte.

- Vi ser inte att det kommer att hända något inom de närmaste åren. Det är en långsiktig planering, på mellan fem och tio år, säger Kristina Swaan.

Att äga hamnarna innebär en handlingsfrihet för försvaret särskilt vid kris eller krig.

- Inköpen av hamnarna är ett led i det försämrade säkerhetsläget där försvaret vill öka sin operativa förmåga.

- Möjligen kan vi samutnyttja hamnarna med exempelvis Sjöfartsverket och Kustbevakningen. Vi vill inte stänga ute alla andra. Sambruksavtal är att föredra men där är vi inte än.

Tillfällig baseringsplats för försvarets fartyg eller amfibieförband, logistikförsörjning och containrar på land är exempel på användning ur ett marint perspektiv.

- Det finns inga beslut på att marinen ska vara ständig närvarande på Gotland. Försvarsbeslutet för 2020 som presenteras i höst, ger en inriktning för hur vi ska planera kommande år, säger Kristina Swaan.

Nu finns en liten sjöinformationscentral på Gotland som tillhör marinstaben. Personal som bemannar Sjöinformationscentralen i Visby tillhör sjöinformationsplutonen på Muskö. Uppdraget är att leverera en sjölägesbild och stödja marina förband som befinner sig på Gotland.

Än så länge är det alltså Fortifikationsverket som har ansvaret för hamnarna och de kommer att röja upp i områdena.

- Vi ska städa i sommar. Några hus rev sig själva vid stormarna i december och vi ska ta bort lite plåtskjul. I Kappelshamn är den gamla terminalsbyggnaden dålig och vi funderar på att riva den, säger Annika Agnesson på Fortifikationsverket och berättar att de ännu är i uppsnyggningsfasen.

Under flera år har diskussioner förts om både Kappelshamns hamn och marinhamnen i Fårösund där försvaret har varit en av intressenterna.

Regionen hade för avsikt att sälja hamnen i Kappelshamn till Destination Gotland 2008 för 1,1 miljoner kronor. Försäljningen avbröts och 2016 köpte Fortifikationsverket den för 2,1 miljoner.

Marinhamnen i Fårösund såldes när KA 3 lades ner till ett privat företag med Joachim Kuylenstierna i spetsen. Han sålde hamnen under våren 2017 till Artmax AB efter långa förhandlingar och med erbjudande till Fortifikationsverket om att de skulle få köpa. I början av 2018 sålde Artmax AB marinhamnen för 20 miljoner till Fortifikationsverket, vilket var det pris som försvaret hela tiden stått fast vid.

Åsa Sveds

 

 

 

INSÄNDARE - Sverige har ingen krigsmakt sedan 1975

Gotlands Tidningar 12/4 2019

Sten Sandberg angående din insändare i GT lördag den 30 mars. Nu har du, precis som myrorna, vaknat upp igen, när solen börjat värma. Återigen sprider du dina irrläror när du ondgör dig över att vår Försvarsmakt hade bjudit in förband från Norge, Finland, U.S.A. och Storbritannien att delta i arméövningen Northern Wind som genomfördes i Norrbotten 18-27 mars.

Vad jag menar med irrläror är att du är väldigt dåligt påläst och glömmer väldigt fort. Dåligt påläst är du när du använder ordet krigsövning, inte första gången du använder det.

Återigen måste jag rätta dig, Sverige har ingen krigsmakt från och med 1975-01-01. Det har våra i riksdagen sittande ledamöter bestämt.

Men det ligger väl i sin natur, med tanke på var dina politiska intressen ligger, om jag inte har förstått det alldeles fel.

Vad gäller krig så glömmer du att över huvud taget nämna vad som sker borta i sydöstra delen av Ukraina i de båda oblasterna Donetsk och Luhansk.

Sedan våren 2014, då ryskstödda rebeller annekterade de båda oblasterna, har 13 000 människor dödats. De senaste veckorna har våldet eskalerat. Lördagen den 30 mars dödades en ukrainsk soldat och fyra skadades.

Detta dagen innan det ukrainska presidentvalet. Kanske glömska, eller vill inte från din sida, nämna att det pågår ett krig där, med ryska soldater inblandade.

Vidare nämner di i din insändare att ett av U.S.A:s strategiska B 52-bombplan sniffade längs den ryska gränsen utanför Kaliningrad den 21 mars och blev bortjagat av ryskt stridsflyg.

Återigen har du glömt, blundat eller vill inte komma ihåg att ryska stridsflygplan kränkte svenskt gräns utanför Karlshamn i Blekinge den 19 januari i år. Det var ett flygplan av typen Il-20 Coot A, ett ryska radar- och signalspaningsplan som eskorterades av två stridsflygplan av typen Su-27 Flanker.

Söder om Karlshamn flög de ryska planen en kort stund på svenskt territorium utan tillstånd, enligt Försvarsmakten. Varför skriver du inget om sådana incidenter nära vårt lands gränser kränks?

Rubriken på din insändare var, ”Har politikerna helt tappat förnuftet?” Tror inte det. De har nog omvärldsläget klart för sig. Därav att Försvarsmakten bjudit in andra länder att delta i arméövningen Northern Wind för att kunna öva i brigadförband.

Börje Kavhed f. d. officer.

 

 

 

INSÄNDARE - Försvaret överdriver

Gotlands Tidningar 12/4 2019

Vi som bor granne med skjutfältet undrar varför försvaret ser oss som ett hot mot sin verksamhet.

Jag kan inte förstå att önskan att vilja bygga nytt eller bygga till, på befintliga fastigheter kan vara ett problem för Försvarsmakten.

Försvarets argument är att det ”kan innebära stor risk för begränsningar av den militära verksamheten vilket påtagligt kan skada utnyttjandet av riksintresset för totalförsvaret”. Jag undrar hur? Redan nu finns det ju gott om bebyggelse runt om skjutfältet. 1*)

Jag förstår inte hur några nya byggnader skulle kunna bli ett hot mot militärens verksamhet. Försvaret överdriver. De borde se grannarna som en fredlig partner, inte som fiender.

Björn Brisund.

 

(Kommentar till ovanstående av sidansvarig.

1*) Med tanke på att gnället redan från de som flyttat till närheten av skjutfältet är stort, så ligger det knappast i Försvarsmaktens intresse att folk fortsätter att bygga där. Bullret etc. som de nu klagar på kommer förhoppningsvis att öka. Då vill de kanske inte ha mer bebyggelse i närheten av skjutfältet som fanns där långt innan ni flyttade dit.

 

 

 

Flygande mötesdag för försvarsministern

Gotlands Tidningar 11/4 2019

Försvarsministrarna var nöjda efter två mötesdagar på Gotland. Och Peter Hultqvist var nöjd med att få visa upp Sveriges nyaste regemente för sina nordiska kollegor.

Det möte som inleddes i det nordiska försvarssamarbetet Nordefco under tisdagen (9/4 2019) och fortsatte under onsdagsmorgonen och avslutades med bland annat en helikopterflygning över Gotland.

- Det var kallt, konstaterade Peter Hultqvist efter att de hade landat i Visby inför presskonferensen.

Under mötets två dagar har försvarsministrarna diskuterat bland annat totalförsvaret, den gemensamma övningsverksamheten i Norden och det aktuella säkerhetsläget. Man har även undertecknat ett avtal gällande försörjningsstöd.

- Ett avtal om leveransmöjligheter i en krissituation om något land begär stöd med materiel, produktionsfrågor eller tjänster av något slag beroende på vad det är för kris, säger Peter Hultqvist.

 

Förutom avtalet har dagarna varit väldigt givande enligt Peter Hultqvist och de var just på Gotland gav även det en stor del av mötet.

- Etableringen av ett regemente här på Gotland med fast militär representation igen är någonting mycket viktigt som jag har tyckt har varit väsentligt att vissa upp för de andra försvarsministrarna. Att vi från svensk sida gör det och att vi tar den här säkerhetssituationen på ett seriöst sätt och allvarligt sätt, säger Peter Hultqvist

Norges försvarsminister, Frank Bakke-Jensen, menar att samarbetet mellan de nordiska länderna är viktigt för alla ländernas försvar, och liknar effekten av det med Norges medlemskap i Nato.

- Det är avskräckande att de nordiska försvarsministrarna möts, samarbetar, utväxlar kunskap och erfarenheter och övar. Nordefco har utvecklats till att bli ett väldigt bra samarbete för stabila, fredliga handlingar i världen, säger Frank Bakke-Jensen.

 

 

 

Ö-försvaret visades för försvarsministrar

Gotlands Allehanda 11/4 2019

Det nordiska försvarsministermötet inom ramen för Nordefco avslutades i går. (10/4 2019) Försvarsministrarna undertecknade ett avtal om försörjningshjälp när något av länderna begär assistans vid en krissituation.

 

De har också bland annat diskuterat det aktuella säkerhetsläget och en utökad gemensam övningsverksamhet. De nordiska länderna satsar nu överlag mer på det inhemska försvaret. Anledningen är främst Rysslands agerande i Georgien och Ukraina.

Att mötet hålls på Gotland menar Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist ger en stark säkerhetspolitisk signal. Och Norges Frank Bakke-Jensen menar att det har en avskräckningseffekt.

Frank Bakke-Jensen framhöll att även de håller på med nyetablering av förband. Och då längst i norr där man ju även har landgräns mot Ryssland.

- Vi bygger upp en ny bataljon i Finnmark dit vi återvänder i högra grad.

 

Även Danmark koncentrerar sig nu på närområdet.

- Vi har en tid haft fokus på insatser i Somalia och Afghanistan. Men nu är fokus på den egna regionen, Östersjöregionen, framhöll försvarsminister Claus Hjort Frederiksen.

Och så har förstås Peter Hultqvist visat upp den nya militära verksamheten på Gotland. Under gårdagen skedde det medelst helikopter från Tofta. Först till Slite som inspekterades från luften och sedan gick man ner vid Marinhamnen i Fårösund innan man slutligen landade i Visby hamn.

Finns det konkreta planer för hur Marinhamnen ska användas?

- Det är den marina sidan som planerar hur man kommer att använda denna, framhåller Peter Hultqvist.

 

Antalet personer som mönstrar på Gotland har ökat kraftigt och är högst i landet vad gäller årskullarna. Och antalet som gör värnplikt i landet kommer fortsatt att öka kunde Peter Hultqvist berätta.

- Planen har varit att 4 000 ska göra värnplikten på årsbasis. Tanken är att öka till 5 000 nästa år men det är inte beslutat. I regeringsförklaringen (de 73 punkterna) framgår att antalet värnpliktiga ska öka men det är inte närmare specificerar, konstaterar Peter Hultqvist.

Den utökade verksamheten på Tofta skjutfält har nu börjat resultera i mer kritik och protester mot den ökande militära verksamheten vad gäller antal skjutdagar, nekade bygglov, med mera.

Är det oroande om den positiva syn som en majoritet på Gotland haft angående den militära återetableringen nu börjar svänga?

- Regelverket ska gälla och hanteras av myndigheter. Det är viktigt att vi har en fast militär representation på Gotland och den behöver ytterligare resurser. Någon diskussion i övrigt vill jag inte ge mig in i, menade Peter Hultqvist.

Lars Schill

 

Nordefco

● Står för Nordic Defence Cooperation (Nordiska försvarssamarbetet) och har nu funnits i tio år. Det är ett samarbetsavtal mellan de nordiska ländernas (Sverige, Norge, Finland, Danmark, Island) som undertecknades i Helsingfors 2009.

● Det ersatte då tre tidigare nordiska försvarssamarbeten. Nordefco bildades efter kriget mellan Georgien och Ryssland 2008 och fördjupades efter annekteringen av Krimhalvön 2014.

● Syftet är att stärka ländernas egna försvar, hitta synergieffekter och att främja effektiva lösningar. Ytterst ansvariga är medlemsländernas försvarsministrar och de möts två gånger per år. Sverige är i år ordförandeland varför båda mötena i år äger rum i Sverige.

 

 

 

INSÄNDARE - Är Sveriges ”försvarsmakt” i krig?

Gotlands Tidningar 17/4 2019

Börje Kavhed har rätt i att vår krigsmakt ska benämnas försvarsmakt, enligt beslut första januari 1975. Då hade vi ett försvar, värt namnet. I dag är läget ett helt annat. ”Försvaret” av Sverige förläggs bland annat till Afghanistan och Irak. Svenska drönare har använts i kriget i Afghanistan. Är Sverige i krig med Afghanistan?

Den 28-29 mars deltog försvarsminister Peter Hultqvist på FN:s möte om fredsfrämjande insatser. Hultqvist talade att stärka FN och att delta i FN:s fredsfrämjande operationer. ”Vi lever i en värld med ökande osäkerhet, där institutioner och relationer vi tidigare ansett vara stabila nu är under ökande press. För Sverige är respekten för internationell rätt grundläggande. Tillsammans måste vi stå upp mot överträdelser av FN-stadgan och arbeta för fred och säkerhet. ”Men svenska regeringen säger en sak men gör en annan!

Svenska soldater deltar i krig utan FN-mandat och bryter mot folkrätten! Afghanistan och Irak. Sverige har varit under U.S.A:s och Natos ledning i Afghanistan i 17 år.

Andra stater som Kanada och Holland drog tillbaka sina styrkor från Afghanistan redan 2011 och 2010 efter beslut i sina parlament. Men svenska regeringen ville att ”försvaret” skulle stanna hos ”husse”. Går Sveriges gräns någonstans i Afghanistan?

Överfallet på Irak 2003 fördömdes av svenska regeringen, FN, många EU-länder som brott mot folkrätten och som krigsförbrytelse. Nu tycks regeringen anse att gränsen mot Sverige ska skyddas i Irak!

Kan försvarsmakten kallas försvarsmakt om den krigar i andra länder. Är Sverige i krig med Irak?

Flygplanet jag nämnde i min insändare var ju från Amerika. Tydligen också svårt att veta vad nationens gräns går. Jag antog att de deltog i försvarsmaktens gemensamma övning med Natoländerna.

Visst ryska flyg kränker svenskt territorium då och då men enligt regering och ÖB är merparten oönskade överflygningar gjorda av Natoländer. Vi behöver inte samarbeta med krigsförbrytare för att skydda vårt land, långt bort i andra fattiga länder som aldrig varit aggressiva mot Sverige! Sverige ska försvaras och till detta behövs övningar.

Men inte med vem som helst. Jag anser att de folkvalda har tappat förståndet när de vill att vi ska slå oss ihop med krigsivrare och krigsförbrytare! Inget samarbete med Nato! Säg upp värdlandsavtalet med Nato omedelbart! Skriv på FN:s antikärnvapenavtal nu!

Statskuppen i Ukraina var en odemokratisk statskupp! Det har varken du, Börje, eller jag accepterat i Sverige. Så varför i Ukraina?

Sten Sandberg

 

 

 

INSÄNDARE - Det finns inga demokratiska statskupper

Gotlands Tidningar 24/4 2019

Rubriken på din insändare i GT onsdag den 17 april löd:

Är Sveriges ”försvarsmakt” i krig? Återigen är du dåligt påläst. Sista kriget Sverige deltog i, var fälttåget Norge 1814. Fälttåget mot Norge var ett mellanstatligt krig och varade i två veckor.

Du skriver bland annat att ”Försvaret” av Sverige förläggs bland annat till Afghanistan och Irak och att svenska drönare har använts i kriget i Afghanistan. Återigen sprider du dina irrläror. De drönare som Sverige har använt i Afghanistan är en drönare som heter UAV 05 A Svalan och en annan drönare som heter UAV 05 Korpen. Vad bär dessa för utrustning? Jo, båda bär värmekameror och videokameror. Dessa är spaningsdrönare. Det vore klädsamt om du, än en gång, tog reda på vad som gäller.

Om du inte gäller till det, så har dåvarande krigsmakten, nuvarande Försvarsmakten haft medarbetare ute i fredsbevarande insatser sedan slutet av 1956 efter Suezkrisen.

Sverige har påtagit sig aktivt att bidra till fredsbevarande insatser – inte stå bredvid och se på. Sverige har i dag inga stridande förband ute, de är rådgivare och i Mali underrättelseenheter.

Vidare skriver du ”att vi inte behöver samarbeta med krigsförbrytare”. Nato är inte detsamma som U.S.A., även om det är organisationens viktigaste land. Och vilken domstol har dömt U.S.A. eller Nato att vara krigsförbrytare? Ryssland som bombar civila i Syrien då?

Sten Sandberg. Sista stycket i din insändare har jag ”lite” svårt att förstå. Du skriver följande. ”Statskuppen i Ukraina var en odemokratisk statskupp”. Där måste du fått hjärnsläpp. Har du någonsin läst om någon demokratisk statskupp.

Det jag har fått lära mig, är att en statskupp är ett plötsligt maktövertagande i ett land som strider mot de gällande reglerna för regeringsskifte. Statskupper sker ofta med hjälp av våld.

Som avslutning kan jag bara konstatera att det är fantastiskt att du, efter ett antal månader tvingas erkänna och krypa till korset, att det heter Försvarsmakten och inget annat. Det måste svida. Det kanske är så, att du, längre fram, även kommer att hedra vår blågula flagga, i stället för den mörkröda fana du stod och paraderade med på Östercentrum, när du ville få mig att skriva på ett papper ”Nej till Nato” för något år sedan.

Nu stänger jag dörren.

Du har din mörkröda tro och övertygelse, jag har min blågula tro och övertygelse och aldrig kommer vi att mötas. Jag föredrar min blågula framför din.

Börje Kavhed

f. d. officer på Lv 2

 

fotnot: Härmed sätter vi streck i denna debatt för den här gången.

 

 

 

Försvaret vill utöka område

Gotlands Tidningar 26/4 2019

Försvarsmaktens påverkansområde kring Tofta skjutfält blir nu större. ”Jag förstår om det blir reaktioner”, säger Camilla Bramer

På torsdagen (25/4 2019) meddelade Försvarsmakten att de har beslutat att utöka sitt påverkansområde runt Tofta skjutfält. Beskedet gäller påverkansområdet för buller eller annan risk. Anledningen till att man nu vill bevaka ett större område beror på verksamheten har vuxit.

- Det grundar sig att vi tidigare hade en mer omfattande verksamhet. Sedan gick vi ner och bevakade ett mindre område. Nu ökar vi igen utifrån det tillstånd vi fått, säger Camilla Bramer, sektionschef vid Försvarsmakten.

Konsekvensen av beslutet blir att Region Gotland behöver samråda och skicka en remiss till Försvarsmakten gällande förändringar i området. Om man som privatperson skulle vilja göra något inom påverkansområdet behöver man i sin tur gå via regionen. Dessa områden prövas sedan för att se vem som har rätt att göra vad.

- Jag förstår om folk reagerar men skjutfältet är ett riksintresse som vi vill bevaka. Så detta behöver vi göra för att kunna genomföra vår bevakning, säger Camilla Bramer.

Det nya påverkansområdet sträcker sig från Vibble i norr till strax söder om Tofta strand. Österut sträcker det sig nästan till Eskelhem. Utöver torsdagens besked så har Försvarsmakten en pågående dialog med regionen kring planeringsarbetet. Detta menar Camilla Bramer är viktigt för att tillsammans kunna göra en samhällsplanering som även tar riksintresset Tofta skjutfält i sin beräkning.

- Det är en av Försvarsmaktens viktigaste anläggningar, säger Camilla Bramer.

Emelie Stenqvist

 

 

 

Byggplaner hotas i stort område

Gotlands Allehanda 27/4 2019

Ny bebyggelse som begränsar verksamheten på Tofta skjutfält kan inte tillåtas. Det anser Försvarsmakten, som fastställt påverkansområdet utanför fältet.

 

Verksamheten på Tofta skjutfält kan stoppa nya bostäder från Vibble i norr till Tofta strand i söder. Området som påverkas utanför skjutfältet är mer än tre gånger så stort som skjutfältet.

Region Gotland har länge väntat på Försvarsmaktens besked om hur stort område utanför skjutfältet som påverkas av buller, och som försvaret därmed vill ha inflytande över när det gäller exempelvis bygglov. I torsdags (25/4 2019) lämnade Försvarsmakten besked.

- Området är jättestort, och det har vi påpekat i våra yttranden och även i överklagandet av miljötillståndet, säger biträdande stadsarkitekt Gunnar Gustafsson.

Framöver kommer Försvarsmakten att yttra sig om alla bygglov, översiktsplaner, VA-planer och annat som rör etableringar inom påverkansområdet. För störningskänslig bebyggelse vill man ha ett generellt stopp, men säger att prövning behövs i varje enskilt fall. För störningskänslig bebyggelse vill man ha ett generellt stopp, men säger att prövning behövs i varje enskilt fall.

- Störningskänslig bebyggelse är bostäder, skolor, byggnader för vård och omsorg, säger Camilla Bramer som är sektionschef för fysisk planering vid Försvarsmakten.

Hon påpekar att det nya påverkansområdet för Tofta inte är större än de kring Försvarsmaktens övriga skjutfält.

- Det är anpassat efter Naturvårdsverkets och regeringens riktlinjer för verksamhet med finkalibrig och grov ammunition, med hänsyn tagen till den verksamhet som kommer att bedrivas på skjutfältet.

Efter beslutet om försvarets återetablering har Försvarsmakten överklagat flera bygglov kring Tofta skjutfält. Regionen och Försvarsmakten har inte varit överens om vad som är möjligt att bygga.

- Jag hoppas att det blir tydligare nu, men vi behöver ha en förnyad dialog med regionen, säger Camilla Bramer.

Gunnar Gustafsson håller med:

- Vi ska sammanställa de byggplaner som finns inom påverkansområden. Sedan måste vi få klarhet i om det blir totalstopp, eller om det är möjligt att göra undantag.

Förutom bostäder har Försvarsmakten även synpunkter på friluftslivet. Planer som uppmuntrar till ökat friluftsliv inom området bör undvikas, om man inte tydligt kan informera om hur buller och andra risker kan undvikas.

Försvarsmakten påpekar att det finns synergieffekter. Inom påverkansområden kring skjutfält kan det vara lämpligt att etablera bullrande verksamheter som industriområden, flygplatser, vägar eller annan infrastruktur.

Påverkansområdet är utformat efter det nya miljötillståndet för Tofta skjutfält. Om verksamheten kommer att bedrivas enligt det tillståndet är dock oklart, eftersom både Försvarsmakten och Region Gotland överklagat beslutet. Försvarsmakten vill skjuta mer, medan regionen vill begränsa verksamheten.

Per Leino

 

Rädsla för att Försvaret gör tomtmark värdelös

Hans tomter för sex miljoner kronor kan bli svårsålda efter att Försvarsmakten kraftigt utökat skyddszonen kring Tofta skjutfält. ”Det är att stoppa utvecklingen på Gotland”, säger Bengt Öjerstam.

I söder har området utökats till att täcka en stor del av Tofta, där en stor satsning pågår kring Tofta strand, och Gnisvärd där tomtavstyckningar inneburit att området befinner sig i en expansiv fas. I norr, innanför Högklint, bygger Chris Hannen familjens villa och han hoppas på inflyttning efter sommaren. Familjen betalade 1,3 miljoner kronor för marken och fick bygglov i fjol.

- Tänk om vi hade köpt tomten och tänkt bygga för ett halvår sedan. Plötsligt hade vi haft en tomt ingen fått bygga på. Det hade varit katastrof, säger han.

Chris Hannen anser att det finns bättre ställen på ön där försvaret kunde öva.

- Det här är ett bostadsområde och det känns jättekonstigt, säger han.

Värre är det för Bengt Öjerstam som äger fem tomter strax intill som just nu är till salu.

- Det är inte speciellt kul. Här är redan indraget vatten och el. Då tycker jag att försvaret får lösa in marken för sex miljoner, säger han.

Bengt Öjerstam är starkt kritisk till att Försvarsmakten kan lägga en kall hand över så mycket mark, där en bebyggelseplan från 1950-talet gäller.

- Det är att stoppa utvecklingen på Gotland, det är ingen som vill flytta hit, säger han och menar att försvaret nu riskerar att få många gotlänningar emot sig.

Familjen Wiman vid Nygårds i Västerhejde äger två gårdar och flera hundra hektar mark. I framtiden blir det svårt att sälja tomtmark för bostäder.

- Vi kommer att bli berörda, det blir inte lika kul att bo här och det hämmar tillväxten, säger Julia Wiman.

Henrik Radhe

 

Tofta skjutfält

● Militär verksamhet har förekommit sedan 1889, då det första markförvärvet gjordes. Området har utökats flera gånger. Nuvarande utbredning fick skjutfältet under 1960-talet. Då användes det som övningsfält för både artilleri- och pansarförband.

● Nu omfattar skjutfältet drygt 2 700 hektar. I samband med senaste prövningen av miljötillstånd ansökte Försvarsmakten om att få utöka skjutfältet ytterligare.

● I december beviljades ett nytt miljötillstånd för verksamheten på Tofta skjutfält. Tillståndet innebär en väsentlig utökning, jämfört med tidigare från 2010 som bara tillät verksamhet i norra delen.

 

 

 

”Dörren söderut” stängd för nybyggen

Gotlands Tidningar 27/4 2019

Försvarsmaktens utökade påverkansområde vid Tofta får stora konsekvenser för flera heta exploateringsområden. Det uppger länsstyrelsen och Region Gotland.

 

I går berättade Gotlands Tidningar om Försvarsmaktens senaste beslut om Tofta skjutfält. Påverkansområdet ”för buller eller annan risk” har utökats betydligt (se kartan). Formellt är det ett tillägg till tidigare beslut. Det har också nära samband med det nya miljötillståndet med utökade skjutdagar som Försvarsmakten fått börja tillämpa. Innehållet i beslutet var inte överraskande. Men de är får (sic) omfattande konsekvenser:

- Påverkan blir jättestor, säger Unni Karlsson, samhällsplanerare på länsstyrelsen Gotland.

Hon framhåller att Vibble och Tofta är två områden av stort intresse för exploatering.

Region Gotlands biträdande stadsarkitekt Gunnar Gustafsson menar också att följderna blir mycket kännbara:

- Nu stängs dörren söderut. Norrut begränsas vi av flyget, österut av vattenskyddsområden, framhåller han.

Beslutet som Försvarsmakten fattat har rubriken ”Tillägg till beslut om förnyad redovisning av riksintressen och områden av betydelse för totalförsvarets militära del enligt 3 kap. 9§ miljöbalken – Tofta skjutfält.”

- Vi redovisar våra riksintresseanspråk och deras påverkansområden i så kallade länskataloger för att försöka illustrera så tydligt som möjligt, säger Camilla Bramer, sektionschef vid Försvarsmaktens infrastrukturavdelning.

Den viktigaste innebörden är att alla byggnationer och all planläggning inom området måste remitteras till Försvarsmakten, som i praktiken har stora möjligheter att sätta stopp.

- De har en väldigt stark ställning i lagstiftningen, konstaterar Gunnar Gustafsson, även om statusen för ett riksintresse i de enskilda fallen inte avgörs förrän det prövas rättsligt.

 

Om bygglov eller detaljplaner överklagas av Försvarsmakten går ärendena först till länsstyrelsen, sedan direkt till regeringen. De hamnar alltså i mark- och miljödomstolen.

I underlaget till det nya beslutet sägs att det bara är Försvarsmakten som kan ”bedöma om en åtgärd medför påtaglig skada på ett riksintresse för totalförsvarets militära del”, på grund av försvarssekretess. Men för den skull upphör inte dialogen med Region Gotland, eller länsstyrelsen.

- Vårt beslut är vad det är. Nu ligger bollen hos regionen, säger Camilla Bramer.

Gunnar Gustafsson ger samma bild.

- Vi har haft dialog med Försvarsmakten, före jul och senast vid ett möte den 15 januari, men då var kartorna fortfarande under utarbetande. Nu ska vi samla ihop de planer som berörs av det utökade påverkansområdet, säger han och fortsätter:

- Det kanske inte är kört precis överallt. Vi ska försöka identifiera vad som är verkliga hot spots och vad som är mindre heta platser. Vi ska leta med ljus, lykta och förstoringsglas efter möjligheter.

 

Miljötillståndet för skjutfältet reglerar antal skjutdagar, volymer av ammunition och mycket annat. Det är överklagat till regeringen av flera parter. Innan miljöprövningsdelegationen vid Stockholms tingsrätt fattade beslut om tillståndet föregicks det av en lång samrådsprocess.

Varför finns inte det utvidgade områdesskyddet redovisat där?

- Det är beslut enligt olika lagstiftningsområden. Men området kunde utläsas från de bullerkurvor som redovisades i miljökonsekvensbeskrivningen, svarar Camilla Bramer.

Förändringen nu rör enbart Tofta, inte andra påverkansområden på Gotland.

Lasse Linusson

 

 

 

Gott om lediga jobb vid Försvarsmakten

Gotlands Allehanda 9/5 2019

Nära en tiondel av Försvarsmaktens lediga jobb för tillfället finns på Gotland. Här saknas bland annat officerare, gruppchefer, sjukvårdare och förare för stridsfordon 90.

Försvarsmakten genomför under våren en rekryteringskampanj med mottot ”Kom som du är”. Hos arbetsförmedlingen fanns i början av veckan 222 lediga jobb att söka, varav 21 med Gotland som tjänstgöringsort.

Nästan alla lediga jobb på Gotland är vid 181 pansarskyttekompaniet Roma, som fram till årsskiftet tillhör P4 Skövde. Närstridsledare, gruppchefer till eldledning och pansarskytte, förare till stridsfordon 90 och sjukvårdare är några av de tjänster som utannonserades i början av april.

- Det brukar se ut så här varje år. Roma är det största av stridsgruppens fyra kompanier, med över 100 anställda. Så här års uppstår det alltid vakanser. Några ska plugga på högskola, andra ska vidareutbilda sig till officerare och en del byter tjänstgöringsort, berättar ställföreträdande kompanichef kapten Erik Lindblom.

Trots att omsättningen är hög tror han att de flesta av Försvarsmaktens anställda trivs på Gotland. Och att Gotland etablerat sig som tjänstgöringsort märks av antalet ansökningar.

- Jag har arbetat med rekrytering i fem år. Läget i år ser mycket bra ut. Jag tror att vi kommer att kunna tillsätta merparten av tjänsterna, säger Erik Lindblom.

Bland de sökande finns flera gotlänningar, som har enklare att ta jobb här. För övriga sökande kan bostad bli ett hinder.

- Bostadsmarknaden är som den är på Gotland. Vi kan bara erbjuda tillfälliga lösningar under en kortare period, säger Erik Lindblom.

Vid återetableringen på Gotland återvände flera före detta officerare till Försvarsmakten från civila jobb. Det underlättade rekryteringen, men har inneburit att flera officerare vid P18:s stab går i pension de närmaste åren. Pensionsåldern för officerare är 61 år (med möjlighet att fortsätta till 67 år).

- Den första pensionsavgången kommer om något år, och inom fyra år har en fjärdedel av stabens 30-tal anställda åldern inne för pension, säger stabschefen Hans Håkansson och tillägger:

- Det är en stor utmaning. Vi samlar ledningsgruppen den här veckan för att diskutera läget.

Antalet lediga platser inom Försvarsmakten stiger sannolikt kraftigt de närmaste åren. Nu i maj lägger försvarsberedningen fram sitt förslag till försvarsbeslut för de kommande åren. Dagens anslag på 54 miljarder kronor om året förväntas höjas med 30 miljarder under fem år.

Pengarna ska bland annat användas till nyanställningar. Försvaret förväntas ha två brigader, men har i dag bara en fungerande brigad. Försvarsberedningens ambition är att Sverige framöver ska ha tre fungerande brigader à 4 500 personer.

Per Leino

 

18 stridsgruppen

● Fram till årsskiftet är stridsgruppen en del av P4 i Skövde. Från 1 januari 2020 är den en del av P18, Gotlands regemente.

● Stridsgruppen kommer att ha cirka 300 soldater, fördelade på fyra kompanier.

● 180. stabskompaniet – Havdhems kompani.

● 181. pansarskyttekompaniet – Roma kompani.

● 183. stridsvagnskompaniet – Lärbro kompani.

● 185. trosskompaniet – Garde kompani.

 

 

 

Vill ha bataljon för att stärka försvaret

Gotlands Allehanda 15/5 2019

 

 

Den största satsningen sedan 1940-talet, sade ordföranden Björn von Sydow när han presenterade försvarsberedningens förslag i går. FOTO: JONAS EKSTRÖMER/TT

 

Försvaret på Gotland behöver utökas kraftigt. En förstärkt mekaniserad bataljon med bland annat artilleri och luftvärn blir stommen i den utbyggda verksamhet som föreslås.

Försvarsberedningen vill se en kraftig upprustning av det svenska försvaret. Dagens budget på cirka 59 miljarder ökar till 84 miljarder kronor mot slutet av den period som kommande försvarsbeslut gäller, 2021–2025.

– Det är den största förstärkning av försvaret fått sedan 1940-talet. En samhällsreform, sade ordföranden Björn von Sydow när beredningens förslag presenterades i går.

Björn von Sydow presenterade satsningar för hela landet. Gotland pekas åter ut som ett strategiskt viktigt område, och i direktiven till försvarsberedningen gav försvarsminister Peter Hultqvist i uppdrag att särskilt analysera Gotlands försvarsförmåga.

Efter försvarsbeslutet 2015 fick Gotland åter fast militär bemanning i form av 18:e stridsgruppen med fyra kompanier och cirka 300 soldater. Försvarsberedningen kallar stridsgruppen ”en god början”, men anser att dess förmåga är alltför begränsad. En rad förstärkningar krävs.

Försvarsberedningen vill att en förstärkt mekaniserad bataljon, med resurser för artilleri, luftvärn, fältarbeten, ledning och logistik etableras här. Att ett luftvärnsförband organiseras på Gotland innebär att förmågan att bekämpa helikoptrar, attackflyg och luftlandsättningsflyg ökar väsentligt. Luftvärnet ska kunna verka med indirekt eld mot avlägsna mål.

Därtill ska stridsfordon och stridsvagnar uppgraderas, och organisationen på Gotland förstärks även med ett ingenjörskompani och ett underhållskompani. Sjukvården föreslås få ett beredskapssjukhus.

Hemvärnet har enligt försvarsberedningen en nyckelroll. Det ska förstärkas och integreras med övriga förband på ön. Försvaret förstärks även med en skyttebataljon, som ska få sin grundutbildning på Gotland.

Utbildningen av värnpliktiga föreslås öka till 8000 personer i landet per år från 2024. Antalet utbildningsplatser på Gotland behöver öka från 40 till 300. För att klara av personalförsörjningen vill försvarsberedningen att totalförsvarspliktiga som är folkbokförda på Gotland i första hand krigsplaceras i förband med uppgifter på Gotland.

Bland de ledamöter i beredningen som anmält avvikande uppfattning finns Lotta Johnson Fornarve (V). Hon anser att där försvarets intressen och samhällsintressen står emot varandra måste lösningar hittas genom kompromisser och samarbete. Som exempel nämner hon Tofta skjutfält.

– Det måste det vara möjligt att fortsätta utveckla redan bebyggda områden i närheten av försvarets skjutfält, anser hon.

Per Leino

 

Beredning och beslut

● Försvarsberedningen består av ledamöter från riksdagens partier, samt sakkunniga inom olika områden. Försvarsberedningen fick i januari 2017 i uppdrag att senast den 14 maj 2019 lämna en försvars- och säkerhetspolitisk rapport till regeringen. Det är ett viktigt underlag inför riksdagens försvarsbeslut 2020 för åren 2012–2025.

● Tidigare försvarsbeslut som varit viktiga för Gotland är 2004, då beslut om att avveckla P 18 togs, samt 2015 då beslut om att återetablera en fast bemanning på ön togs.

 

 

 

Försvaret ska växa på Gotland

Gotlands Tidningar 15/5 2019

På tisdagsmorgonen (14/5 2019) lämnade försvarsberedningen över sin rapport till försvarsministern. En del av innehållet är att Försvarsmakten ska växa på Gotland.

På tisdagsmorgonen överlämnades försvarsberedningens betänkande, Gotland berörs på flera punkter, förverkligas dessa innebär det en ökning av försvarets omfattning på ön.

- Det innebär den största förstärkningen sedan 1940-talet, sa Björn von Sydow, ordföranden för försvarsberedningen, som sammanfattning av betänkandet.

Gotland ska bli ett eget försvarsområde med egen ledning är känt sedan tidigare. Arméns omfattning på Gotland ska vara en förstärkt mekaniserad bataljon.

”Gotlandsgruppen” utökas till att omfatta en komplett mekaniserad bataljon förstärkt med artilleri-, luftvärn-, fältarbets-, lednings- och logistikresurser. På Gotland föreslås sammantaget att det utvecklas en allsidig sammansatt mekaniserad enhet med luftvärn och indirekt eld”, skriver man om Gotland.

Försvarsmaktens omtvistade miljötillstånd innebär att de får skjuta indirekt eld mot Tofta skjutfält. Förslaget att artilleri eller granatkastare tillförs Gotlandsgruppen innebär med all sannolikhet att den delen av tillståndet kommer att utnyttjas.

Försvarsberedningen tar också upp Gotland på fler punkter. Förslaget innebär följande:

• Gotland ska kunna förstärkas med förband från Marinen som kan bekämpa fientliga fartyg på långt avstånd.

• En skyttebataljon grundutbildas vid Gotlands regemente.

• Totalförsvarspliktiga som är folkbokförda bör i första hand krigsplaceras på Gotland.

Om förslagen genomförs är långt ifrån klart. Samtliga tidigare allianspartier lämnade försvarsberedningen i det absoluta slutskedet – detta i protest mot att Socialdemokraterna inte ville binda sig vid föreslagna nivåer för finansieringen.

Linus Ehn

 

 

 

Nöjd med att Gotlands försvar blir mer allsidigt

Gotlands Allehanda 16/5 2019

P 18:s regementschef Mattias Ardin är nöjd med försvarsberedningens förslag för Gotland. ”Vi får ett försvar med allsidigt sammansatta förmågor” säger han.

Försvarsberedningen föreslår att en förstärkt mekaniserad bataljon etableras på Gotland, med luftvärn och indirekt eld, samt med möjlighet att förstärka med marina resurser för bekämpning av sjömål. Det blir lite som att få tillbaka de förmågor som A 7, Lv 2 och KA 3 hade.

- Det är bra att Gotland fortsätter att vara i fokus. Sett till krigsorganisationen är det en rejäl utökning, men hur många som kommer att vara stationerade här och hur många tjänster det blir på Gotland går inte att säga, påpekar Mattias Ardin som ändå tror att en förstärkt mekaniserad bataljon kan bli dubbelt så stor som nuvarande stridsgrupp.

Arbetet med att uppfylla försvarsbeslutet från 2015 går bra. Verksamheten på Gotland växer i den takt som beslutats. De nya förslagen innebär dock en kraftig utökning. Bland annat utökas antalet platser på Gotland för grundutbildning från 40 till 300.

- Personalförsörjningen kommer att bli den stora utmaningen, och en nyckel för att lösa den är utbildningen av värnpliktiga, säger Mattias Ardin och tillägger:

- Utökas antalet utbildningsplatser så kommer det som byggts på Tofta skjutfält inte att räcka. Det behövs kaserner för de värnpliktiga, matsal och lokaler för utbildning.

Däremot tror Mattias Ardin att det miljötillstånd som gavs för skjutfältet i december kommer att vara tillräckligt för en utökad verksamhet.

- Det är hållbart för lång tid framöver, säger han.

Per Leino

 

 

 

Felaktig hantering av sprängpatroner bakom tillbud

Gotlands Tidningar 18/5 2019

En rad fel begicks när en kraftig detonation på Tofta skjutfält i slutet av januari orsakade bullertrauma hos en person. Det framgår av Försvarsmaktens egen utredning.

Den 29 januari skulle c:a 200 patroner av standardammunition från Försvarsmakten förstöras i en ammunitionsbränningstunna. Ner i tunnan åkte också 100 hagelpatroner och mellan 50 och 100 sprängpatroner. ”Någon större kontroll av vad som hälls i tunnan genomförs inte”, sägs i utredningen av det tillbud som följde när ammunitionsröjaren tände eld. Det slutade med en kraftig detonation, där splittret landade på taket till en barack.

Hagelpatronerna och sprängpatronerna kom från polisen, sedan de hade beslagtagits under ammunitionsamnestin. Amröjaren var utbildad av polisen och skulle nu hjälpa polisen att bli av med detta. ”Det finns ingen order från högre chef att det skulle göras. Han orienterade ej heller högre chef om detta”, skriver utredaren kapten Mogens Berger är verksamhetssäkerhetsofficer på LV6 i Halmstad.

Sprängpatroner får inte brännas, utan ska sprängas bort, framhålls också i rapporten. Överlämningen av amröjartjänsten med rutiner på Tofta skjutfält verkar ”ha varit obefintlig” sägs vidare. Amröjaren får också kritik för att ha lämnat platsen där ammunitionen brändes, för en kaffepaus.

- Vi har hävt förordnandet för amröjaren, säger stabschefen på P18, Hans Håkansson. Han och två personer till ska nu få kompletterande utbildning. Så får vi se om personen i fråga återgår till sitt förordnande från chefen för P18.

En civil byggnadsarbetare fick bullertrauma av händelsen. Enligt Hans Håkansson är det för tidigt att säga om det kommer att leda till bestående hörselskada.

Lasse Linusson

 

 

 

LRF larmar ÖB om byggstopp

Gotlands Tidningar 23/5 2019

I ett öppet brev till överbefälhavare Micael Bydén skriver LRF Gotland att det inte är acceptabelt om det blir stopp för nybyggen av hus i socknarna runt Tofta skjutfält.

I det öppna brevet, som även skickats till försvarsminister Peter Hultqvist, skriver LRF Gotlands ordförande Anna Törnfelt att man från det gotländska lantbrukarnas sida är positiv till Försvarsmaktens återkomst till Gotland. Men dock en oro kring att försvarets etablering kommer att stoppa nybyggnation i socknarna intill Tofta skjutfält.

”Detta påverkar naturligtvis gårdarnas framtid då generationsskiften inte kan genomföras och utan en ny bonde då blir det inte heller någon som producerar gotländska livsmedel”, skriver man i brevet, och fortsätter: ”Att socknarna runt Tofta skjutfält hamnar i området där det inte tillåts att bygga nya hus är inte acceptabelt. Här är det människor som vill bo och verka för sin socken samt även inte anses bli störda av försvarsmaktens övningar. Det är de redan vana vid. Buller är ingen anledning att de inte vill bosätta sig i dessa områden”.

- Vi har medlemmar i Eskelhem som fått nej av Region Gotland för bygglov där man vill göra generationsskifte och stycka av tomter på sin egen fastighet. Man har bott i all evighet nära Tofta skjutfält och är vana vid att det bullrar. De kan inte genomföra generationsskiftet för att regionen har satt totalstopp, säger Anna Törnfelt.

Den aktuella familjen bor cirka 1,5 mil från skjutfältet och förutom Eskelhem är det Västerhejde, Tofta och Stenkumla som drabbas hårdast av försvarets utökade påverkansområde.

- Samtidigt deltar vi i arbetet med ett totalförsvar där man diskuterar hur livsmedelsförsörjningen och elförsörjningen ska fungera i samband med en kris- eller krigssituation. Då behöver man mat minsann, men det blir ingen ny bonde om man inte kan genomföra generationsskiftet på gården.

LRF Gotland föreslår i det öppna brevet till överbefälhavaren att Försvarsmakten initierar en dialog med företagarna inom det gröna näringslivet, ”så att vi, Försvarsmakten och Region Gotland tillsammans kan diskutera förslag på lösningar i ärendet.

- Jag hoppas att man tillåter byggnationer på egna fastigheter, att man ska kunna bo i de här områdena och kunna fortsätta att bygga hus. Försvaret måste kunna samarbeta med samhället om de ska återetablera sig på Gotland.

Hon påpekar att även försvaret behöver bygga bostäder, åt sin personal.

- Då kan man inte sätta förbud för allmänheten att bygga hus samtidigt som man själv vill bygga.

Emil Lundberg

Mona Staflin

 

 

 

Frustration över att ”straffas” för buller

Gotlands Tidningar 24/5 2019

Ett 70-tal personer kom till Västerhejde bygdegård på onsdagen för att prata om försvaret och Tofta skjutfält med bland andra regementschef Mattias Ardin.

 

Under onsdagskvällen (22/5 2019)  bjöd Västerhejde socialdemokratiska förening in till ett öppet möte om Försvarsmaktens etablering på Tofta skjutfält. Inbjudna att tala var riksdagsledamot Hanna Westerén (S), regionstyrelsens andre vice ordförande Meit Fohlin (S), samt regementschef Mattias Ardin.

Mattias Ardin pratade bland annat om försvarets utökade påverkansområde kring Tofta skjutfält och att Försvarsmakten vill se alla bygglovsärenden inom området och att det alltid görs en enskild bedömning i varje område.

- Men Försvarsmakten säger ju nej till alla bygglov, utropade en av åhörarna.

 

Mattias Ardin uttryckte många gånger under kvällens gång sin förståelse för gotlänningarnas frustration och påpekade att han själv är gotlänning, men förklarade att han i det här sammanhanget representerar en myndighet.

Många frågor gällde bygglov och buller. Meit Fohlin förklarade att Region Gotland inte har mycket att säga till om när det gäller bygglovshanteringen.

- Vi har ingen makt, det vi kan göra är att föra gotlänningarnas talan och försöka hitta en väg framåt, sa Meit Fohlin.

Många i publiken uttryckte frustration över att de ”straffas” för försvarets buller, trots att de inte lider av oväsendet.

En man påpekade att det bullrade mer på 1970-talet, men då var det inga problem att bygga hus.

- Jag tror att du har rätt, det bullrade mer då. Men vi fick en ny miljöbalk, med andra lagar som styr, svarade Mattias Ardin.

 

Denise Martis, som driver hundpensionat i Stenkumla nära länsväg 140 och Tofta skjutfält, tyckte att försvaret sätter onödiga käppar i hjulet för de kringboende.

- Jag har inget emot försvaret. Jag skiter i om ni skjuter 365 dagar om året, det gör mig inget om fönstren skallrar och att det viner över huvudet som det gjorde på pappas tid. Jag litar på er! Jag kan sova även om ni skjuter och mina djur bryr sig inte, men jag kan inte bygga ihop min flygel med bostadshuset! Det är bygglovet, löser ni det så slipper ni få en massa onödiga fiender!

Denise Martis anförande mottogs med applåder från publiken och förståelse från Mattias Ardin.

- Det här är ett viktigt medskick till Mattias, kommenterade Meit Fohlin och fortsatte:

- Det vi lider av är att det fattas beslut på en högre nivå, där vi inte är med. Ta med er det högre upp, Mattias och Hanna!

Mona Staflin

 

 

 

Annons

Gotlands Allehanda 25/5 2019

 

 

 

 

Storövning stärker öns totalförsvar

Gotlands Tidningar 29/5 2019

Gotlands totalförsvar ska i september i år genom en övning se till att Gotland står väl rustat – inför en krissituation eller ett beväpnat angrepp.

I början av maj detta år undertecknade länsstyrelsen och Region Gotland ett dokument som innebär tre miljoner kronor till att förbättra totalförsvaret på ön, och redan nu verkar pengarna komma till användning.

Den 3-4 september i år genomförs en övning på Gotland, kallad RSÖ 2019. Syftet är att förbereda Gotland för ett eventuellt väpnat angrepp, samt att förbereda totalförsvaret inför nästa års nationella övning: Totalförsvarsövning 2020 – TFÖ 2020.

Länsstyrelsen är den högsta totalförsvarsmyndigheten på Gotland och har ett nära samarbete med bland annat försvarsmakten, polisen, kustbevakningen och Region Gotland när det gäller att stärka krig- och krigsberedskapen.

Övningen genomförs i en fiktiv situation. I det scenario som kommer att spelas upp under övningen finns det säkerhetspolitiska spänningar i närområdet. Därefter förvärras läget hastigt, och regeringen fattar beslut om höjd beredskap. Totalförsvaret ska då aktiveras och Gotland förberedas för ett eventuellt angrepp.

– Övningen kommer inte att märkas av allmänheten, den sker i kontorsmiljö och är mer av en samverkansövning, berättar Stefan Kindblad, kris- och beredskapshandläggare vid länsstyrelsen.

Ett välfungerande totalförsvar är tänkt att fungera avskräckande och avhålla andra länder från att vilja angripa. Genom att förbereda och öva inför olika kriser och samhällsstörningar skapas ett mer robust samhälle.

– Vi tar vår uppgift som Gotlands högsta totalförsvarsmyndighet på största allvar. Därför ar det av stor betydelse för oss att få öva som en del i våra förberedelser, säger Peter Mohlin, tf landshövding i ett pressmeddelande.

Hedvig Tärnholm

 
 
 

INSÄNDARE. Försvarets återetablering på Gotland

Gotlands Allehanda 3/6 2019

Försvarsmaktens återkomst till Gotland är något som bemötts med övervägande positiva reaktioner från det gotländska samhället. Så är även fallet ifrån gotländska lantbruket, där det inte minst historiskt finns ett starkt engagemang för försvaret, hemvärnet och beredskapsfrågorna. Försvarets intresse för etablering och utveckling är positivt för det gotländska näringslivet. Detta ger bättre förutsättningar för inte minst Gotlands två styrkeområden, de gröna näringarna och besöksnäringen.

 

De areella näringarna har stor betydelse för det gotländska samhället. Av Gotlands cirka 27 000 förvärvsarbetande personer är runt 3 500 sysselsatta i de omkring 1 400 lantbruksföretagen (2016) och primärproduktionen omsätter över en miljard kronor årligen. Trots Gotlands relativa litenhet står ön för en relativt sett stor del av primärproduktionen. Inom förädlingsledet har Gotland flera framgångsrika förädlingsföretag och det finns potential för både dessa och nya företag att utvecklas tidigare.

De tio största livsmedelsföretagen på Gotland omsätter 1,5 miljarder kronor. Areella näringar sysselsätter även ett stort antal företag inom andra branscher, vilket gör att en nedgång skulle kunna bidra till stora effekter för det gotländska samhället. Vi som företräderare för de areella näringarna ser en oro att Försvarsmakten stoppar nybyggnation i intilliggande socknar runt Tofta skjutfält.  Detta påverkar naturligtvis gårdarnas framtid då generationsskiften inte kan genomföras och utan en ny bonde då blir det inte heller någon som producerar gotländska livsmedel.

 

I arbetet med Totalförsvaret har LRF Gotland deltagit och deltar när det gäller kunskap om livsmedel och energi och vi gör det för att frågan är viktig för samhället och våra medlemmar sitter inne med stor kompetens, produktionsresurser och har lösningar i en krissituation. Därför måste planerade generationsskiften kunna genomföras och att syskon och dem äldre generationen kunna kompenseras genom att stycka av tomter från gården och bygga sitt framtida boende.

Att socknarna runt Tofta skjutfält hamnar i området där det inte tillåts att bygga nya hus är inte acceptabelt. Här är det människor som vill bo och verka för sin socken samt även inte anses bli störda av Försvarsmaktens övningar. Det är de redan vana vid. Buller är ingen anledning att de inte vill bosätta sig i dessa områden.

 

LRF Gotland föreslår att Försvarsmakten initierar en dialog med oss företagare inom det gröna näringslivet så att vi, Försvarsmakten och Region Gotland tillsammans kan diskutera förslag på lösningar i ärendet. Vi uppmanar till skyndsam hantering och ser fram emot ett möte i närtid så ärendet kan få en lösning tillfredsställande för samtliga inblandade.

Anna Törnfelt

 

 

 

Inga löften efter utskottsbesök

Gotlands Allehanda 8/6 2019

Kritiken mot Försvarsmakten och det befarade byggstoppet kring Tofta skjutfält hopar sig. Riksdagspolitikern Lars Thomsson (C) bjöd in försvaret till utskottet, och är efter mötet försiktigt optimistisk om en samsyn.

 

I slutet av april beslutade Försvarsmakten att utöka sitt påverkansområde kring Tofta skjutfält. Det nya påverkansområdet sträcker sig från Vibble i norr till strax söder om Tofta strand. Österut sträcker det sin nästan till Eskelhem. Flera aktörer, bland annat Region Gotland, markägare och boende, har uttryckt en oro över att expansionen kommer att innebära byggstopp för områdena omkring skjutfältet.

Gotländske riksdagsledamoten Lars Thomsson (C) bjöd för några veckor sedan in Försvarsmakten till försvarsutskottet för att reda ut frågetecken kring det befarade byggstoppet. Försvaret accepterade inbjudan och nyligen besökte fyra försvarsanställda riksdagen. Efter mötet berättar Lars Thomsson att han är något mindre oroad.

- Som jag tolkar det kommer de att vara väldigt restriktiva på kort sikt, men markerar också att det viktigaste är dialogen med Region Gotland. Nu är det upp till bevis, att Försvarsmakten visar att det finns en förhandlingsvilja. Jag är försiktigt optimistisk och tror att de är beredda att på allvar diskutera samexistens, säger han.

I ett öppet brev, som publicerades på GA:s insändarsida i måndags., från LRF Gotland till bland annat överbefälhavaren Micael Bydén uttrycker nu även LRF Gotland sin oro över att försvarets etablering kan stoppa nybyggnation i intilliggande socknar. Detta menar LRF skulle påverka gårdarnas framtid eftersom generationsskiften hotas om gårdsägarna inte får stycka tomter och bygga nya boenden. Förbundet bjuder in Försvarsmakten till dialog med öns gröna näringar så att de, tillsammans med Region Gotland, kan diskutera fram lösningar.

Försvarsmakten på Gotland vill inte kommentera LRF:s brev eller den generella oron som uttryckts från olika håll över telefon, men i ett mejl till GA svarar regementschefen Mattias Ardin, via pressekreteraren, följande:

- Vi har stor förståelse för att många kringboende är oroliga över vilka begränsningar som påverkan från vår verksamhet kommer att innebära. Försvarsmakten på Gotland månar om en god dialog med det omgivande samhället och öppnar för att hitta lämpliga former för det.

- I grunden ligger dock vårt regeringsuppdrag som bland annat kräver att förband kan öva väpnad strid på skjutfältet. Exakt vad det utökade påverkansområdet får för konsekvenser för nya byggen vet vi inte i dag och det är en fråga som hanteras centralt av Försvarsmakten, och ytterst av regeringen.

Cecilia Thomsson

 

 

 

Regionen reagerar på försvarets Toftaplaner

Gotlands Tidningar 11/6 2019

Regionen har nu gjort en första analys av försvarets beslut att utöka påverkansområdet runt Tofta skjutfält.

En av konsekvenserna av Försvarsmaktens beslut att utöka påverkansområdet runt Tofta skjutfält är att Region Gotland kommer att behöva samråda och skicka en remiss till Försvarsmakten gällande förändringar i området. Detta har gjort att många nu befarar att försvaret kommer att sätta stopp för byggnationer och exploateringar i områdena runt skjutfältet.

På måndagen (10/ 6 2019) lämnade Region Gotland in sina första officiella reaktioner på beslutet, som fattades den 25 april, och i det dokumentet skriver regionen att man önskar en fortsatt dialog gällande Tofta skjutfält.

Man nämner även fem punkter man anser som extra viktiga i arbetet framåt. Man vill bland annat att påbörjade detaljplaner och positiva startbesked ska gå att fullfölja, samt att bebyggda fastigheter inom påverkansområdet måste få möjlighet att ”komplettera, förbättra eller utveckla sina bostadsförhållanden”.

Utöver det trycker man även på att generationsväxlingar inom jordbruket inte får begränsas av det nya påverkansområdet.

– Vi har i första hand tittat på vilka konsekvenser vi ser av det här beslutet, och sedan har vi lyft upp dem till Försvarsmakten för fortsatt dialog. Nu får vi se hur de reagerar på vårt yttrande, säger Johan Åberg, förvaltningschef på samhällsbyggnadsförvaltningen.

Han säger att området runt skjutfältet är ett av Gotlands mest ”heta”, och att det är söderut som Visby kan växa.

– Sedan 2005, då försvaret lämnade Gotland, har det beviljats ungeför (sic) 2000 bygglov för det här området, och det finns i dagsläget omkring 95 detaljplaner. Det är ett expansivt område, och samtidigt vill vi att Försvarsmakten ska kunna finnas på ön så måste vi kunna utveckla Visby med omnejd på ett bra sätt. Det handlar om givande och tagande.

Emil Lundberg

 

 

 

HMS Gotland tog en solpaus - i hamnen

Gotlands Tidningar 17/6 2019

 

Gotland hade ubåtsbesök under helgen. Av HMS Gotland

 

Gotlands ”egen” ubåt lade under helgen till i Visby hamn. Med fartygets eget motto: ”Jag är gute. Akta dig för hornen”, visade drygt 60 meter långa HMS Gotland upp sig i solglansen vid kajplats 2.

60,4 meter lång, 6,2 meter bred, kan dyka ner till 150 meters djup och med en besättning på över 30 personer.

HMS Gotland är en av Försvarsmaktens totalt fyra ubåtar och på fredagsmorgonen (14/6 2019) anlände fartyget till Visby hamn.

Anledningen var att besättningen på HMS Gotland behövde vila och teambuilding efter en tid till havs.

– Vad är då mer passande än att åka till landskapet hon är uppkallad efter? Säger Rebecka Signäs, kommunikatör på 1:a ubåtsflottiljen, och fortsätter:

– Hon har varit här tidigare men det var ganska länge sedan. Klart man känner litet extra för landskapet man har fått sitt namn från. Och sen är det ju alltid väldigt trevligt att vara här, även för oss i besättningen. Det är väldigt vackert här. Det blir lite som en weekend och vi har fått en väldigt fin kajplats, säger hon.

Många förbipasserande stannade till på platsen i Visby hamn där ubåten lagt till för att ta sig en närmare titt. Men ett stängsel skilde nyfikna från att komma riktigt nära.

Längs HMS Gotlands ena sida står ”Gothus sum. Cave cornus”.

Det är fartygets motto och översatt från latin betyder det ”Jag är gute. Akta dig för hornen”. Samtliga av Försvarets ubåtar, alla döpta efter olika landskap, har ett eget motto. Ubåten HMS Halland har mottot ”Med lejonmod” (Ursprungligen ”Virtute Leonis”).

– Det är en flört med landskapet som ubåtarna döpts efter kan man säga, säger Rebecka Signäs.

Vad är HMS Gotlands huvudsakliga uppgifter?

– Hon har lite olika uppgifter. Svenska ubåtar är byggda för att inte kunna upptäckas av en potentiell motståndare. De är väldigt tysta så att man inte ska kunna höra propellerljud genom vattnet.

En ubåt har ett brett register, menar Rebecka Signäs.

– Uppgiften är att dolt kunna kontrollera ett havsområde. Allt från att kontrollera att svenska territoriella områden inte kränks eller användas som underrättelseplattformar eller specialoperationer.

Vart bär det av härnäst?

– Till sjöss. Exakt vart vi åker kan jag inte säga, säger Rebecka Signäs.

Simon Nilsson

 

 

 

INSÄNDARE - Försvarsmakten möter gärna LRF

Gotlands Allehanda 18/6 2019

Svar på LRF:s insändare i GA 3 juni.

Den pågående återuppbyggnaden av Försvarsmaktens verksamheter på Gotland inleddes på allvar när riksdagen i försvarsbeslutet 2915 beslutade att etablera en stridsgrupp på Gotland. Flera beslut följde och för drygt ett år sedan återuppstod Gotlands regemente P18.

Det försämrade omvärldsläget som är bakgrunden till återetableringen är förstås ingen positiv sak i sig, men för Gotlands del innebär den nygamla verksamheten många bra saker. Däribland flera hundra nya arbetstillfällen, som till stor del tillsatts med inflyttade nya gotlänningar och hemvändare. Byggnadsinvesteringar på omkring 1,4 miljarder kronor kommer till stor del gotländska företag till del, vilket också skapar många arbetstillfällen inom samhällsbyggnadssektorn under ett antal år.

Man ska dock inte blunda för att regementet skapats för att genomföra ett regeringsuppdrag. Den militära verksamheten förutsätter möjligheter att öva och det innebär påverkan i form av buller från Tofta skjutfält. På grund av skjutfältets avgörande betydelse för den militära verksamheten är det ett utpekat riksintresse för totalförsvaret.

När den militära verksamheten på skjutfältet var som intensivast på 1900-talet rådde en annan lagstiftning och därför blir påverkansområdet större i dag trots att bullret inte är värre.

Försvarsmakten har en pågående dialog med Region Gotland kring dessa frågor. Det finns också ett försvarsmaktsråd på Gotland där Försvarsmakten, Region Gotland och Länsstyrelsen i Gotlands län kan samverka kring utvecklingsfrågor, kompetensförsörjning och samhällsbyggnad. Till detta råd går det utmärkta (sic) att bjuda in andra aktörer.

Vi initierar gärna ett möte med försvarsmaktsrådet där LRF och andra aktörer kan delta. Representanter från högkvarterets infrastrukturavdelning, som har i uppdrag att bevaka riksintressena, men ställt sig positiva till att delta vid ett sådant möte.

Tomas Ängshammar

 

 

 

Militärbaggen Harald befordrad

Gotlands Tidningar 21/6 2019

En av flera som blev befordrade under Gotlands regementes sommaravslutning var baggen Harald V. ”Jag tror att han är oerhört stolt”, säger Hans Håkansson.

Harald I gjorde entré 1979 och sedan dess är det tradition att Gotlands regemente att ha en officiell maskot i form av Väduren Harald. Den nuvarande baggen är den femte i tjänsten

– Harald V har tjänstgjort i ett år och befordrades nu till heders-vicekorpral, säger Hans Håkansson, stabschef P 18.

Maskoten gjorde sitt första framträdande vid invigningen av nya P 18 i fjol och har sedan dess tjänstgjort vid flera uppdrag.

– Var vi än visar upp honom så stjäl han showen, alla vill hälsa på Harald. Jag tror att han är oerhört stolt över sin gradering – särskilt bland kompisarna i hagen, säger Hans Håkansson.

Josephine Jubb

 

 

 

400 firade nationaldagen vid Gotlands Försvarsmuseum

Gotlands Tidningar 27/6 2019

I ett strålande solsken och hög värme firades nationaldagen för femte året i rad vid Gotlands Försvarsmuseum i Tingstäde. I år passade c:a 400 personer på att njuta av evenemanget. Museets ordförande Mats Ekeroth hälsade alla välkomna och speciellt chefen för P18, överste Mattias Ardin som höll högtidstalet. Gotlands Hemvärn deltog med fanvakt. Programmet var varierande med körsång av Nio Sångare (NS). Marschmusik och sommarvisor framfördes av Gotlandsmusiken. Ungdomlig dans med bra koordinering och musik av Kulturskolans danssektion. Alla dessa bidrog till en fin inramning av firandet. I fanborgen fanns representanter för de militära kamratföreningarna på Gotland och frivilligorganisationer. Konferencier var Nils-Folke Ericsson och arrangör var Gotlands försvarsmuseum och Tingstäde hembygdsförening med stöd från Region Gotland och Sällskapet DBW. Efteråt bjöds alla på kaffe, saft och bullar från koktross modell äldre.

Lars-Åke Permerud

 

 

 

Ministerintervju. Utbyggnad av det gotländska försvaret kan bantas

Gotlands Allehanda 1/7 2019

Det är långt ifrån säkert att Gotland får den utbyggnad av försvaret som försvarsberedningen föreslagit. Först i höst tänker regeringen sätta ner foten om hur mycket man vill höja anslagen, uppger försvarsminister Peter Hultqvist (S) i en intervju med GA.

I maj presenterade försvarsberedningen sitt förslag om en utbyggnad av försvaret. Beredningen ville se en kraftig utökning på Gotland med bland annat en mekaniserad bataljon, nya kompanier och flera nya utbildningsplatser. Beredningen ville också höja anslaget till hela försvaret med 25 miljarder fram till 2025.  Men regeringen ville inte binda upp sig vid några summor och försvarsberedningen sprack. I en intervju med GA säger nu försvarsminister Hultqvist att besked om hur mycket är beredd att skjuta till, dröjer ända till i höst.

- Vi håller på nu och arbetar med direktiven till konsekvensanalys som de olika myndigheterna på försvarssidan ska göra. De ska leverera sina yttranden senare i höst. Därefter ser vi effekterna på organisation, strukturer, tidsramar och också ekonomin. Först därefter är vi beredda att ta ställning till hur ekonomin ska se ut.

Finns det någon risk att delar av förslagen som rör Gotland inte blir av?

- Det är för tidigt att gå in och säga exakt hur det här kommer att falla ut. Men det var ju med i direktiven att vi skulle fortsätta satsningen på Gotland och det är också den ambition vi har, men vi måste göra konsekvensanalyserna först, säger Peter Hultqvist.

När regementet återupprättades på Gotland 2018 mottogs försvarsmakten med öppna armar. Men den senaste tiden har försvaret fått hård kritik för att man utökat det så kallade påverkansområdet runt Tofta skjutfält. Från att tidigare omfatta ett mindre område runt norra delen, har försvaret nu utökat det att omfatta ett område som sträcker sig från Tofta strand i söder till Vibble i norr – ett av Gotlands mest expansiva bostadsområden. Går miljöprövningen försvarets väg kan det innebära stora begränsningar i byggande och utveckling i dessa områden, befarar kritikerna. Det fick bland annat riksdagsledamoten Lars Thomsson (C) att kalla försvarsmakten till försvarsutskottet för att diskutera relationerna med civilsamhället. Men Peter Hultqvist anser att försvaret bör ha ett stort mandat även när dess intressen krockar med civilsamhällets.

- Gotland är ur militärstrategisk synpunkt väldigt viktigt för Sverige. Ska vi ha försvarsverksamhet och etablera ny verksamhet, vilket är nödvändigt, så måste försvaret ha möjlighet att verka på ett effektivt och bra sätt. Sen är det där alltid avvägningar naturligtvis, men i grunden måste det vara så att de har möjlighet att verka och genomföra sin uppgift, säger han.

Eva Buskas

 

 

 

Uppfräschat luftvärn förstärker öns försvar

Gotlands Allehanda 2/7 2019

ÖB Micael Bydén tog med sig luftvärn när han kom till Gotland. Från och med i går har Gotland förstärkt skydd i form av luftvärnssystem 23.

Den vindpinade presentationen av den senaste förstärkningen av Gotlands försvar ägde rum längst ut på norra piren i Visby hamn. Där hade manskap från Lv 6 i Halmstad ställt upp spaningsradar 90, som tillsammans med eldenhet 23 utgör öns nya permanenta luftförsvar.

- Det här gör vi på eget initiativ. Det är viktigt att visa att vi inte sitter stilla, och nu tar vi ytterligare ett steg i att stärka försvaret av Gotland, säger Micael Bydén.

 

Luftvärnssystem 23 är inget nytt tillskott till Försvarsmakten. Det togs i bruk 2005, men har i flera år varit undanstoppat i förråd. Att det är ett föråldrat luftförsvar som sätts i förnekar ÖB.

- Vi har i samarbete med Försvarets materielverk och försvarsindustrin moderniserat och uppgraderat systemet, säger Micael Bydén.

Radarenheten har en räckvidd på 50 kilometer, och luftvärnssystemets robotar når 15–20 kilometer. Till robotenheten krävs två operatörer, och till spaningsradarn krävs 3–4 operatörer. Enheten stationeras på Gotland, men bemannas av personal från Lv6 i Halmstad.

- Det är viktigt att Gotland får ett mer kvalificerat luftvärn. Det ökar våra möjligheter att agera på marken när vi möter hot från luften, säger överste Mattias Ardin som är chef för P 18 och tillägger:

- Vi behöver inte svara för utbildningen av personal, men av beredskapsskäl vore det en fördel att ha fast personal på ön som kan bemanna systemet.

 

Gotland förväntas få mer än luftvärnssystem 23. Ön har pekats ut som strategiskt viktigt, och kommer att vara det även i fortsättningen, bekräftade Micael Bydén under gårdagen. Frågan är dock hur mycket pengar Försvarsmakten får 2021–2025.

  I maj presenterades försvarsberedningens förslag som den största förstärkning försvaret fått sedan 1940-talet. Gotland föreslås få en förstärkt mekaniserad bataljon med artilleri och luftvärn. Att regeringen nu dröjt med direktiv till hur Försvarsmakten ska räkna på förslagen tolkas som att försvaret inte kommer att få så mycket pengar som krävs för att uppfylla försvarsberedningens förslag.

  - Jag oroar mig inte över det. Det finns en bred politisk samsyn kring förslagen, säger Micael Bydén.

 

Den återinförda värnplikten förväntas bli viktig för försörjning av personal till öns försvar. Förra året utbildades 4000 värnpliktiga.

I januariöverenskommelsen sägs att utbildningen av värnpliktiga ska öka.

- Vi räknar med att utbilda 4400 i år, och 5000 nästa år. 2021 ska vi utbilda 6000 värnpliktiga, det är så mycket vi klarar av med nuvarande organisation, säger Micael Bydén.

 

I början av juni träffade ÖB landets landshövdingar för att stämma av läget i arbetet med att utveckla totalförsvaret. I det arbetet har Gotland en särställning, eftersom regeringen 2017 gav länsstyrelsen på ön ett särskilt uppdrag att under tre år arbeta med att bygga upp totalförsvaret.

- Gotland sticker ut. Här har ni gjort ett jättebra jobb, säger Micael Bydén och fortsätter:

- Jag tror att på Gotland har man alltid haft en insikt om hur sårbart ett samhälle kan vara. Här fanns tidigare ett samarbete mellan myndigheterna i Gotsam, så det fanns en bra grund att bygga på.

En svag punkt, som är tydlig på Gotland, är hur leveranser just-in-time leder till att det inte finns stora lager.

- Men där gör Gotland ett bra jobb med att se över hur man kan ordna försörjningen med lokala varor, säger ÖB.

Per Leino

 

 

 

 

Nytt luftvärn på Gotland

Gotlands Tidningar 2/7 2019

Tidigt på måndagsmorgonen (1/7 2019) kallade ÖB till en pressträff på den norra vågbrytaren i Visby hamn. På plats visades ett nytt luftvärnsskydd upp.

I går fick stridsgruppen på Gotland ett nytt luftvärnsskydd i form av luftvärnssystem 23. Systemet består av två delar, spaningsradar 90 med en räckvidd på 50 kilometer samt en eldenhet med sex skjutklara enheter vars räckvidd uppgår till mellan 25 och 20 kilometer.

– Det är väldigt glädjande att få det här systemet på plats i dag, kommenterade ÖB Micael Bydén. – Det ökar försvarets förmåga, och en signifikant förstärkning av luftförsvaret.

Åtgärderna ska dock ses som en snabb lösning för att kunna möta en hotbild här och nu, menar ÖB Micael Bydén och de ersätter inte behovet av framtida nya luftvärnssystem.

Systemet kommer att bemannas av personal från Luftvärnsregementet, LV 6, i Halmstad. Eldenheten kräver två operatörer och spaningsradar 90, tre till fyra operatörer.

Systemet i sig är inte helt nytt, men har uppgraderats och moderniserats i nära samarbete med industrin och Försvarets materielverk, FMV.

– Luftvärnssystemet demonstrerades för värnpliktiga 2008, men det tillfördes aldrig insatsorganisationen och har de senaste åren varit placerade i förråd, berättar Peter Andreasson från LV 6.

Enligt Mattias Ardin, regementschef vid P18 på Gotland innebär det nya luftvärnsskyddet att försvarsförmågan ökar snabbt på Gotland.

– Det här är ett system som räcker längre och klarar andra mål jämfört med i dag. Det ger oss helt enkelt nya verktyg i vår verktygslåda.

Sofie Regnander

 

 

 

Avvisades från Tofta skjutfält

Gotlands Allehanda 2/7 2019

Två personer avvisades under gårdagen från Tofta skjutfält. Skjutfältet räknas som ett militärt skyddsobjekt, och därför greps först de två personer som tagit sig in på området. En av militärens skyddsvakter tillkallade polisen, och de två personerna kunde avvisas efter en identitetskontroll. Polisen har nu upprättat en anmälan om brott mot skyddslagen, ett brott som kan få allt emellan böter till fängelse i upp till ett år som påföljd.

 

 

 

Ett hemligt rum under ytan

Gotlands Tidningar 3/7 2019

Dagligen rör sig ständigt närmare 3000 fartyg i Östersjön runt Gotland. ”Vår uppgift är att hitta det som avviker”, säger Jens Nykvist, amiral och chef för marinen.

 

Det rådde ubåtsväder under stora delar av tisdagen; (2/7 2019) vind och ösregn som gör vattenytan gropig, vilket underlättar när helst marinens (sic) är verksamt.

Vid kaj i Visby låg dock den svarta ubåten HMS Halland förtöjd, 60 meter lång, 1500 ton, 90 procent av fartygskroppen under ytan.

HMS Halland är en av tre Gotland-klassade ubåtar inom marinen, sjösatt 1996. De övriga äro HMS Gotland och HMS Uppland. Dessutom finns två äldre ubåtar i drift.

Gotland och Uppland genomgår för närvarande halvtidsmodifiering i Karlskrona, då uppgraderas en mängd olika systemför att ligga i fas med samtida krav vad gäller såväl teknik som hotbild.

 

Någon uppgradering av HMS Halland ryms inte inom gällande försvarsbeslut. I dagsläget är fartyget verksamt till 2021, därefter pension.

Jens Nykvist, chef för marinen, är diplomatisk med vad han anser om detta:

– Det vore ett klokt beslut att modifiera även henne, så kan jag säga.

Försvarsbeslut finns dock om två exemplar av nästa generations ubåtar, kallade A26, varav den första sjösätts 2021.

 

HMS Halland var på Visby-besök för att visa upp sig, vilket de ofta gör då de anländer svenska hamnar. Hur ofta hon verkligen är i våra farvatten har vi som är i land ingen aning om, men det är inte sällan.

Allt sker under fartygschef Calles ledning. Han kallar sig bara så. Calle. Utan efternamn. Det har med den ökade hotbilden runt Östersjön att göra, säger han.

– Vår uppgift är att inhämtning, att lyssna och spela in, att hitta de fartygsrörelser som avviker från det normala, säger han.

 

Hotbilden har ökat, det är ingen hemlighet. Aktiviteterna i och kring Östersjön är fler än för bara några år sedan.

– Det är inte kalla kriget som kommit tillbaka, det är något nytt, vi ser ökad verksamhet från båda sidor, säger Jens Nykvist.

Marinens närvaro i vårt innanhav ska han en krigsavhållande effekt. Men det är också viktigt att kunna bita ifrån, det har Sverige, menar Nykvist, genom såväl ubåtar som korvetter och minröjare.

När HMS Halland är i arbete går hon långsamt och tyst under ytan. De Gotlandsklassade fartygen är än i dag bland de bästa konventionella ubåtarna i världen vad gäller uthållighet, vapenverkan och smygförmåga.

Det kan ta tre veckor innan den skiftarbetande 35-personersbesättningen kommer åter i övervattensläge.

 – Sveriges territorium sträcker sig 22 kilometer ut, ubåtens styrka är att kunna ligga långt ut utan att synas, säger Jens Nykvist.

 

Men marinen visar sig också, genom ytgående fartyg.

– Visar vi inte vår närvaro på havet fylls den platsen av andra. Uppgiften är att skapa tid för försvarets styrkor i land att kunna mobilisera om och när det behövs, säger Jens Nykvist, chef för marinen.

Magnus Ihreskog

 

 

 

Hit — men inte längre

Gotlands Allehanda 8/7 2019

365 dagar om året och 24 timmar per dygn finns de där. Skyddsvakterna som ska se till att inga obehöriga personer närmar sig försvarets skyddsobjekt på ön.

Det är den runt 40 man starka Insatsberedda Skyddsstyrka, IBSS, som står för bevakningen av försvarets skyddsobjekt, till exempel garnisonen och skjutfältet vid Tofta. I stora, svarta terrängbilar med texten ”Skyddsvakt” i grön reflexfärg på sidorna och strålkastare och saftblandare på taket patrullerar de på ön. Bevakningen har två syften.

– Vår uppgift är att se till att inga obehöriga personer finns på området, i första hand för att värna Sveriges intressen. Men vi ska också skydda allmänheten. Det är farligt att vara på skjutfältet vid övningar då vi skjuter skarpt och det kör omkring tung trafik som inte förväntar sig att det ska finnas civila på området, säger Tim som är insatschef på IBSS.

Tidigare har försvaret haft en mer tolerant inställning mot obehöriga som befunnit sig på skjutfältet och informerat och avvisat personerna. Men nu har vakterna börjat vidta åtgärder mot dem som brutit mot skyddslagen. Den senaste tiden har fyra personer polisanmälts för att de gjort intrång på olika skyddsobjekt. I ett falla handlar det om en lastbilschaufför som körde in på ett tillfälligt skyddsobjekt. I ett annat fall var det två personer som av ren nyfikenhet tog bilen in på garnisonsområdet. En anmälan har också gjorts mot en person som befann sig inne på skjutfältet när det var avspärrat.

– Nu finns det grindar och skyltar på plats och det går inte att missa att det är ett skyddsobjekt. Om vi ser någon innanför det avspärrade området frågar vi först om de är behöriga och ber om legitimation. Är de inte behöriga så omhändertar vi dem och ringer polisen, säger Tim.

Hittills har ingen av dem som han varit med och tagit hand om gjort motstånd men om det skulle inträffa så (har) skyddsvakterna befogenhet att använda handfängsel och i övrigt göra det som krävs för att hålla kvar personen i väntan på polis.

Nu under sommaren är skjutfältet öppet för allmänheten. Då får skyddsvakten ägna sig åt att informera och prata med de som besöker området.

– Vi berättar vad man ska tänka på om man är på skjutfältet, säger Tim. Att man ska vara observant och absolut inte plocka upp något föremål man hittar på marken. Då ska man ringa oss, säger Tim.

  Skyddsvaktsstyrkan var tidigare underställd P4 i Skövde men är (sic) övergick i år till P18 som ett led i uppbyggandet av regementet. Tim tycker att det är en förmån att få vara med att etablera något nytt. Han ser skyddsvakten som en viktig del i arbetet med att värna Sveriges demokrati.

– jag tycker att det är ett viktigt och jättekul jobb där man får träffa mycket folk, säger Tim.

Elisabet Andersson

 

 

 

Statlig granskning kan stoppa fastighetsaffärer

Gotlands Allehanda 10/7 2019

Fastighetsägare på norra Gotland kan komma att hindras från att sälja eller hyra ut till vem de vill. En utredning föreslår att staten ska granska affärer som hotar totalförsvarets intressen.

De nya förslagen är en direkt följd av gasledningsföretaget Nord Streams förfrågan 2016 att få hyra hamnen i Slite. Regeringen kallade dåvarande ordföranden för regionstyrelsen på Gotland, Björn Jansson, till Stockholm. Det kommunala självstyret var så starkt, att regeringen inte kunde göra annat än att vädja till regionen att tacka nej till Nord Stream.

Regeringen vill öka statens inflytande. Tre månader efter mötet i Stockholm tillsattes en utredning med direktiv att föreslå hur staten ska kunna förbjuda eller villkora upplåtelser och överlåtelser i i områden ”av väsentlig betydelse för det militära försvaret”.

Nu är utredningen klar. Den föreslår att överlåtelser eller upplåtelser av i stort sett alla hamnar och flygplatser i landet ska granskas av staten. Även alla fastigheter inom tidigare militära skyddsområden omfattas.

– Förslaget berör cirka 30 000 fastigheter i landet, säger Margareta Bergström, tidigare presidenten i i Hovrätten för övre Norrland, som lett utredningen.

För Gotlands del innebär förslaget att förutom hamnar och flygplatser. Även att flera fastighetsägare på norra delen av ön omfattas. Utredningen konstaterar att med den nya lagen kan enskilda ägarens rätt att förfoga över sin egendom begränsas.

- Avvägningen mellan den enskildes rätt och statens intressen har varit mycket svår. Vi ägnar mycket av utredningen åt det, och vi har även undersökt hur förslaget överensstämmer med EU-regler, säger Margareta Bergström.

Förslaget innebär att en granskningsmyndighet ska godkänna alla försäljningar av fastigheter inom skyddsområdet. Fyra länsstyrelser föreslås svara för kontrollen, för Gotlands del sannolikt länsstyrelsen i Stockholm.

- Eftersom förslaget berör så många så vill vi ha så enkla regler som möjligt. Det blir mer byråkrati, men min förhoppning är att enklare ärenden ska gå snabbt, säger Margareta Bergström.

Den nya lagen, som gälla från 1 januari 2021, inverkar även på Region Gotland.

Alla kommuner och landsting måste beakta totalförsvarets krav i sin verksamhet, vilket bland annat innebär att länsstyrelsen får större möjlighet att se till att totalförsvarets intressen tillvaratas i översiktsplaner. Länsstyrelserna får även möjlighet att ingripa mot kommunala beslut som innebär att totalförsvarets intressen påtagligt motverkas.

Per Leino

 

 

 

Kvinna fick avslag när försvaret överklagade

Gotlands Tidningar 12/7 2019

Länsstyrelsen har upphävt ett positivt förhandsbesked om bygglov för ett fritidshus i Västerhejde.

Det är nästan ”komiskt” att Försvarsmakten oroar sig för att ”en liten tant i en stuga” skulle försvåra utnyttjandet av anläggningarna vid Tofta.

Det tycker en kvinna som vill bygga ett fritidshus i Kuse, Västerhejde socken. Hon fick ett positivt förhandsbesked av den tidigare byggnadsnämnden (numera Miljö- och byggnadsnämnden) i Region Gotland.

Men det har nu upphävts av Länsstyrelsen på Gotland, sedan Försvarsmakten överklagat.

Byggnadsnämnden sa ja vid sitt sammanträde i december 2018. Det finns redan fritidshus i området, som ligger nära havet. Byggplanen stämde väl med översiktsplanen och planprogrammet för Västerhejde, liksom med den fördjupade översiktsplanen, FÖP:en för ”hela Visby”. I motiveringen ingick också att ”fastigheten ligger inte inom antaget influensområde för buller från skjutfältet”.

Men Försvarsmakten, FM, överklagade, men hänsyn till sitt utökade tillstånd för Tofta skjutfält. Försvarsmakten kritiserar Region Gotland, som under 2018 ”trots vetskapen om att ett nytt tillstånd för utökad verksamhet på Tofta skjutfält har legat för prövning och nu meddelats, beviljat ett flertal bygglov för uppförande av fritidshus på fastigheter som antingen ligger inom det gamla tillståndets influensområde eller som ligger inom det nya tillståndets influensområde för biller. ”FM menar att byggloven” påtagligt kan skada” totalförsvarets riksintresse.

Länsstyrelsen anser att kvinnans ”enskilda intresse av att uppföra ett fritidshus får stå tillbaka”. Att området redan ät bebyggt påverkar inte slutsatsen.

Lasse Linusson

 

 

 

Blåhäll — en pärla på Tofta skjutfält

Gotlands Allehanda 20/7 2019

Tofta skjutfält står just nu tillfälligt öppet för allmänheten. GA besökte ett av öns mera okända och tillika det västligaste fiskeläget – Blåhäll.

Här finns nu planer på att bilda en stugförening för försvarsanställda.

  

Den militära närvaron på Gotland ökar och det nya regementet byggs upp på skjutfältet. Det innebär att det kommer att användas mer framöver och också att området kommer att bli allt mer avspärrat och stängt i framtiden. Under den förra militära perioden hölls det stängt i 40 år innan det en period mot slutet av den förra militärepoken hölls öppet för allmänheten under helger.

Skyddsvakterna som i dag bevakar området har också intagit en tuffare attityd mot de som tagit sig in obehörigt på skjutfältet och börjat polisanmäla i högre utsträckning. Under det nu pågående ”öppet fält” har de en mera informativ roll. Så den intresserade bör passa på att besöka området nu när det ännu är möjligt och lagligt.

I sommar hålls bommar och grindar, försedda med trafikmärkena fordonstrafik förbjuden och gångtrafik förbjuden, öppna under perioden 20 juni till den 11 augusti. All camping och ”civil” terrängkörning är dock förbjuden. Det nya regementsområdet är förstås fortsatt avspärrat.

Vid infarterna till skjutfältet sitter kartor över området vars större vägar faktiskt har namn. Något som underlättar orienteringen eftersom fältet är stort (cirka 2 700 hektar) och försett med mång mer eller mindre användbara vägar.

GA passade på att köra ner till ett av Gotlands mer undanskymda fiskelägen, Blåhäll, som också är öns västligaste belägna. Paradoxalt nog hr stängningen bidragit till att mycket bevarats oskadat trots att delar av terrängen förstås uppvisat skador av fordon och granater.

Grusvägen parallellt med havet påminner i Blåhällsområdet om liknande vägsträckor i Eksta. Någon turistinvasion rådde inte på skjutfältet men några bilar och vandrare syntes i det flacka landskapet.

Knappt tiotalet vita eller röda tidigare fiskebodar ligger samlade i två rader (med luckor efter försvunna bodar) omedelbart ovanför havet och ett stycke nedanför dessa återfinns den så kallade Strandstugan närmast Östersjön.

Militären började ta över mark till skjutfältet i slutet av 1800-talet och Blåhäll införlivades 1943. Det låg fram till dess på samfälld mark där militären var delägare. Under många år samexisterade fiskare och militär, men många fiskare sökte sig under 1940-talet söderut till Gnisvärds fiskeläge när båtarna blev större. Militärens barackläger försvann så småningom och i dag syns inte många direkta spår i omgivningen.

Bodarna har under militärepokens senare år använts som fritidsstugor för militär personal. De har inte brukats frekvent och i en stuga verkar några fåglar flyttat in.

Tre motorcyklar kommer körande till fiskeläget under GA:s besök. Det visar sig vara Gotlandsförbandets stabschef Hans Håkansson som bytt militäruniformen mot civilt mc-ställ. Han guidar runt Hanna och Björn Jungwallius från Sigtuna på skjutfältet och duon får således en minst sagt kunnig guidning.

 

Vad ska hända med bodarna?

– Idén är att bilda en stugförening för försvarsanställda som då kan få hyra. Att hyra ut på öppna marknaden går inte eftersom det är avstängt också här när skjutfältet är stängt, framhåller Hans Håkansson.

I dag har husen låg standard, ingen el eller vatten.

– Men vi ska komma överens om kostnaden med Fortverket. Det mal långsamt, konstaterar Hans Håkansson.

 

Fotnot: Fortifikationsverket i Eskilstuna äger och förvaltar Sveriges försvarsfastigheter.

Lars Schill

Blåhäll/Tofta skjutfält

●Blåhäll är fiskeläget som hamnade på skjutfältet.

●Kronan exproprierade Toftamarken redan i slutet av förra århundradet. Själva fiskeläget låg på samfälld mark, där militären var delägare, och övergick inte i militär ägo förrän 1943.

●Här internerades under två år besättningen från det tyska minfartyget Albatross som 1915 besköts och blev svårt skadat av ryska styrkor utanför Östergarn. 200 tyskar och en vaktstyrka på cirka 100 personer delade på utrymmet i A 7:s barackläger.

●I dag är det mesta av militäranläggningen borta.

●(Fakta ur ”Strandfolk och fiskelägen på Gotland” av Carin Häglund och Tommy Söderlundh).

 

 

 

Försvaret: Hus ska inte ersättas

Gotlands Allehanda 22/7 2019

Försvaret överklagar ett beviljat bygglov för en fastighet i Tofta. Regionens miljö- och byggnämnd har gett fastighetsägaren lov att riva det befintliga fritidshuset och bygga ett nytt på ungefär samma plats. Redan i bygglovsprocessen motsatte sig Försvarsmakten bygglovet med hänsyn till riksintresset för totalförsvaret. Men miljö- och byggnämnden anser inte att det är något problem eftersom det redan i dag står en fastighet på tomten som utnyttjas som fritidsboende och sade ja till bygglov. Försvaret kräver nu att bygglovet upphävs.

 

 

 

Lågtflygande Herkulesplan upprörde

Gotlands Tidningar 26/7 2019

Ett lågsniffande Herkulesplan upprörde besökare i Almedalen på torsdag (25/7 1019) eftermiddag. Enligt uppgifter vid Gotlands Tidningar blev barn på platsen skrämda.

Enligt befälhavaren på planet, som GT varit i kontakt med, så handlade flygningen om en operativ övning. Flygningen gjordes i utbildningssyfte.

Befälhavaren uppger att man flög på 200–300 meters höjd, men att det var i samband med inflygning till Visbybasen

- Det är vanligt att folk upplever att vi flyger lågt då det handlar om ett stort flygplan och ett flygplan som bullrar mycket. Så det är vanligt att folk reagerar, fortsätter befälhavaren, som inte kan uppge sitt namn.

- Vi undviker att flyga över centrala Visby, utan kommer in söder om hamnen, säger han också.

Josephine Jubb

 

 

 

Regeringen får avgöra Toftabygge

Gotlands Allehanda 17/8 2019

Miljödomstolen överlämnar åt regeringen att avgöra frågan om det ska få byggas ett flerbostadshus på Kroks 1:34.miljödostolen konstaterar

 

Mark- och miljödomstolen konstaterar att om ett ärende som har överklagats till dem rör en fråga som har särskild betydelse för Försvarsmakten ska domstolen överlämna målet till regeringen för prövning. Miljödomstolen menar att det av utredningen i målet framgår att Försvarsmakten med hänvisning till riksintresset för totalförsvaret motsatt sig bygglov i enlighet med ansökan.

Därför överlämnar man målet till regeringen. Ett beslut som inte får överklagas.

Dåvarande byggnadsnämnden beslutade den 19 december att bevilja Tore Berglund, Uppsala, bygglov för nybyggnad av flerbostadshus med mera på fastigheten Tofta Kroks 1:34. Försvarsmakten överklagade detta till länsstyrelsen.

 

Den 5 juli biföll länsstyrelsen överklagandet och upphävde nämndens beslut. Enligt länsstyrelsen är det av största vikt att inte flera bostadshus uppförs i närheten av skjutfältet eftersom det begränsar Försvarsmaktens möjligheter att bedriva verksamhet inom området.

Bygglov för bostadshus på den aktuella fastigheten skulle innebära att Försvarsmaktens verksamhet på skjutfältet motverkas och påtagligt försvåras.

Begränsningarna av den militära verksamheten skadar påtagligt utnyttjandet av riksintresset Tofta skjutfält, hävdade länsstyrelsen.

Tore Berglund överklagade detta beslut till mark- och miljödomstolen.

 

Och denna har nu således beslutat att det blir regeringen som får fatta det avgörande beslutet.

Flera byggnadsärenden med anknytning till Tofta skjutfält behandlas för tillfället på olika myndighetsnivåer.

Lars Schill

 

 

 

Liberal debatt - Försvarets våta filt över södra Visby är helt rätt

Gotlands Tidningar 21/8 2019

Försvarsmakten gör helt rätt som lägger en våt filt över södra Visbys utveckling. Lagen tvingar dem! Bullerstörningar ska man inte leka med.

Just nu är ett fall om bullerstörningar på väg till mark- och miljööverdomstolen. I en tvist så vill boende i ett relativt nybyggt område att verksamheten på en fotbollsplan från sent 50-tal ska bullerdämpas.

Det är barnfotboll som är den störande verksamheten. De klagande har hittills vunnit i alla instanser.

Lagen tar inte hänsyn till vad som fanns på plats först. Flera kyrkor i Stockholm kan tvingas begränsa sin klockringning eftersom de anmälts som ”buller” av grannar. Trots att de har ringt på samma sätt i århundranden. Blotta tanken på att någon skulle få rätt i att tysta Visby domkyrka…

S:t Nikolai kyrka i centrala Halmstad uppfördes på 1400-talet. Att man ringt för tidsangivelse sedan dess har ingen betydelse. Mark- och miljööverdomstolen har beslutat att kyrkan måste vidta bullerbegränsande åtgärder.

Domen är pedagogiskt och bra skriven. Bland annat förklarar man vad som gäller:

”Enligt 2. kap. 3 § första stycket första meningen miljöbalken skall alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.”

”Enligt 2 kap. 7 § första stycket första meningen miljöbalken gäller kraven på hänsyn i 2 kap. 2-6 §§ i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Enligt andra meningen skall vid denna bedömning särskilt beaktas nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder.”

 

Så Försvarsmakten gör helt rätt som lägger en våt filt över södra Visbys utveckling. Det spelar ingen roll om det är en sedan århundraden pågående verksamhet, eller om de som eventuellt kan bli störda accepterar störningen. En uthyrd sommarstuga kan stoppa skjutfältets verksamhet.

Lagarna måste ändras, och det finns redan lagar som kan tjäna som exempel: För gamla servitutsvägar gäller att de får utvecklas över tid. En servitutsväg som var avsedd för hästskjutsar på 1800-talet, för i dag användas till biltrafik om syftet är oförändrat.

Det först om vägen byggs ut eller får väsentlig ändrad användning som den gamla ”rätten att störa” kan ifrågasättas.

På samma sätt borde ett slags ”först på plats-regel” kunna regleras i en ”lex Boovallen”.

En kyrka som ringt sedan medeltiden, eller en fotbollsplan som använts långt innan grannhusen ens var planerade bör få fortsätta sin ”verksamhet”.

 

Dessutom borde en ”lex Tofta” införas som ger fastighetsägare möjlighet att acceptera Försvarsmaktens störningar, och därigenom slippa den våta filten.

Försvaret gör rätt. Nu är det dags för lagstiftarna att också göra rätt. Barn och historiska kyrkringningar måste få höras.

De som bor och vill bygga ut vid det bullriga skjutfältet måste få göra det.

Leiph Berggren (L)

Visby

 

 

 

Försvaret attackerar myndigheter

Gotlands Allehanda 22/8 2019

Försvarsmakten riktar nu skarp kritik mot öns länsstyrelses och byggnämnds beslut om en Toftafastighet.

Försvarsmakten överklagade det senaste beslutet den 9 juli och begärde då anstånd till den 16 augusti med att utveckla sin talan. Detta har nu skett.

Det gäller fastigheten Tofta Sallmunds 3:1. Där beviljade byggnämnden den 15 augusti i fjol positivt förhandsbesked för fyra nya bostadshus samt en nybyggnad av generationshus.

Försvarsmakten överklagar till nämnden som beslutade att avvisa detta eftersom överklagandet inkommit för sent. Försvarsmakten överklagade vidare till länsstyrelsen eftersom man menade att man inte fått beslutet i tid som andra berörda grannar. Nämnden hävdade att försvaret inte hade rätt att överklaga beslutet och att det kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar.

Länsstyrelsen bedömde inte att försvaret var en sådan sakägare som det är lagkrav på ska ha beslutet skickat till sig. Men konstaterade också att fastigheten numera ligger inom förnyat påverkansområde, beslutat av Försvarsmakten i april i år. Men då det positiva förhandsbeskedet gavs i augusti i fjol låg det utanför och avslog överklagandet.

Försvarsmakten överklagade även detta och hävdar nu i sin utvecklade talan att dess verksamhet riskerar att påverkas negativt av de aktuella förhandsbeskeden varför Försvarsmakten, när man remitterades ansökan om förhandsbesked, meddelade att man hade erinran mot ansökan.

—  Försvarsmakten är av detta skäl att anse som sådan sakägare som ha rätt att överklaga beslutet och skulle således ha fått beslutet tillsänt till sig, hävdar man i kompletteringen av överklagandet till Mark- och miljödomstolen i Nacka.

Lars Schill

 

 

 

Flygbuller medför överklagat bygglov

Gotlands Allehanda 23/8 2019

Flygbuller medför att Försvarsmakten nu överklagat ett bygglov för en fastighet i Väskinde. Visby flygplats anges som riksintresse vid övning för försvarets huvuduppgift väpnad strid.

Det är miljö- och byggnämnden som den 31 juli gav bygglov för ett bostadshus på fastigheten Stora Klintegårde 1:114. Något som Försvarsmakten nu överklagat till länsstyrelsen

Som grund för yrkandet anger man att den aktuella fastigheten är belägen inom påverkansområde för buller kring riksintresset för totalförsvaret militära del, Visby flygplats. Beslutet att tillåta utökad störningskänslig bebyggelse på fastigheten medför en risk att Försvarsmaktens verksamhet inte kan bedrivas i den omfattning som är planerad.

Visby flygplats är en av få kvarvarande flygplatser för militär verksamhet och nyttjas bland annat för flygning med JAS 39 Gripen samt för övningar av krigsfunktioner, framhållet Försvarsmakten i sin utveckling av talan

”Flygplatsen är av riksintresse för totalförsvarets militära del. Riksintresset består i flygplatsens funktion för övning för Försvarsmaktens huvuduppgift väpnad strid”.

Vidare framhåller man att den aktuella fastigheten beräknas utsättas för bullerutbredning överstigande 80 decibel från flygning med JAS 39 Gripen. Detta överskrider gällande riktvärden för flygbuller vid bostäder.

Försvaret menar att det vid en framtida prövning av miljötillståndet för flygplatsen är av mycket stor betydelse att ny störningskänslig bebyggelse inte tillåtits så att det uppstår risk för prejudikat.

Lars Schill

 

 

 

Laddar inför totalförsvarsövning

Gotlands Allehanda 27/8 2019

I december inleds Totalförsvarsövning 2020 på Gotland, som kommer att bestå av fyra övningsaktiviteter spridda under ett års tid. Redan nu i september kommer dock en regional samverkansövning att genomföras på ön. Till skillnad från totalförsvarsövningar ingår inga fältövningar i samverkansövningen. ”Det är en simuleringsövning där vi övar händelser i fred första dagen och händelser under höjd beredskap andra dagen”, säger Stefan Kindblad, kris- och beredskapshandläggare vid länsstyrelsen, i ett pressmeddelande. ”Gotlänningarna kommer inte att märka av övningen i vardagen.”

 

 

 

Allvarliga brister vid P 18

Gotlands Allehanda 27/8 2019

För vissa områden krävs omedelbara åtgärder då allvarliga brister noterats. Det konstateras efter en inspektion vid P 18.

Säkerhetsinspektion vid Försvarsmakten har genomförts vid P 18 den 11–12 juni och rapporten från denna föreligger nu. Syftet var att verka stödjande för den verksamhet som nu utvecklas vid förbandet. Man kollar också förbandets attityd och ”kulturella” förhållande till verksamhetsäkerhet.

Två områden i rapporten rödflaggas vilket innebär att omedelbara åtgärder krävs. Det handlar om transport av farligt gods samt brandskydd.

För farligt gods-transporter konstaterats en rad felaktigheter. Bland annat omärkta föremål som väskor med gasflaskor och jeepdunkar. Bland åtgärderna återfinns att se över planering och genomförande av egenkontroller som säkerställer materialens användbarhet och personalens formella behörigheter/kompetens. Dessutom vem/vilka på olika nivåer som ska genomföra dessa och vilka som är ansvariga.

Beträffande brandskyddet noteras bland annat att P 18 behöver säkerställa att utrymningsvägarna vid förläggningen inte låser sig vid strömavbrott.

Dessutom behövs styrdokument för brandskydd färdigställas, dessa ska beskriva hur P 18 ska arbeta med brandskyddet. Bland annat ska de omfatta policy, utrymningsstrategi, utbildning och övning samt brandskyddsregler.

Säkerhetsinspektionen uttrycker också sin förvåning över att förbandet beskriver att de ej ”får vara med” i byggplanerna vid Tofta. Här på P 18 ges stöd i syfte och få både insyn och möjlighet till medverkan, konstaterar rapporten.

Lars Schill

 

 

 

Försvars-ja till Vibble

Gotlands Allehanda 29/8 2019

Försvaret sa inte nej till planerna. Så då beslutade byggnämnden i går att ändra detaljplanen så att det kan byggas bostäder på två Vibblefastigheter.

- Försvaret hade ingen erinran. Så då kör vi i gång, menade miljö- och byggnämndens (MBN) ordförande Eva Ahlin, (C).

Det gäller en ansökan om planbesked för ändring av detaljplan gällande fastigheterna Västerhejde Vibble 1:79 och 1:121.

Där vill sökanden uppföra cirka 16 bostäder i två och ett halvt plan genom åtta radhus alternativt två flerbostadshus. Ansökan inkom den 25 april. Sammantagen storlek för de bägge fastigheterna är cirka 1,1 hektar.

Angränsande grannfastigheter har relativt nyligen exploaterats med villatomter i enlighet med gällande detaljplan vilket medfört ett nytt stadsnära bostadsområde och att Vibble växt i riktning mot Visby.

Fastigheterna ligger vid gränsen för påverkansområdet från skjutfältet. Det innebär att det förekommer buller som kan upplevas som störande.

Men i sitt yttrande hade Försvarsmakten inget satt erinra mot satt ett positivt planbesked ges enligt ansökan.

På fastigheten, vid Kneippbygatan-Toftavägen, återfinns också Gotlandsmusikens byggnad där man bland annat repeterar.

- Men den planerade bebyggelsen ska inte störa Gotlandsmusiken, menar Eva Ahlin.

Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömde att en komplettering av gällande planbestämmelser i form av bostad bör vara möjligt. Åtgärden bedöms medföra en önskvärd förtätning av Vibble och blir i sydlig riktning ett första möte med samhället.

MBN ger nu samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att ändra den befintliga detaljplanen för fastigheterna i syfte att komplettera den befintliga markanvändningen (kontor, handel, hotell, skola) med bostadsändamål.

MBN har dock inte tagit ställning till exploateringens omfattning.

Lars Schill

 

 

 

Stor försvarsövning tränar angrepp

Gotlands Tidningar 3/9 2019

Om Gotland utsätts för ett väpnat eller någon annat samhällsstörning, ska myndigheterna vara beredda. Därför sker en stor övning i totalförsvar under onsdag och torsdag.

Den regionala samverkansövningen RSÖ 2019 ska bidra till att öka Gotlands motståndskraft.

— Fokus är på samverkan mellan myndighetsaktörer: Länsstyrelsen Gotland, Försvarsmakten, Polisen, Region Gotland och Kustbevakningen, säger Länsstyrelsens kris- och beredskapshandläggare Stefan Kindblad.

De fem aktörerna ingår i det som kallas ”Krissamverkan Gotland”

— Ibland är Trafikverket också med, ibland ytterligare aktörer beroende på vilken slags övning vi gör.

Omkring 150 personer kommer att delta i övningen.

— Allmänheten kommer inte att märka av det, myndigheterna kommer att befinna sig på sina ordinarie platser, säger Stefan Kindblad.

I scenariot har det en längre tid funnits säkerhetspolitiska spänningar i närområdet.

— Scenariot kommer att vara en samhällsstörning i någon form, där alla myndigheter behöver samverka. Under övningen kommer regeringen att ge besked om att öka till högsta beredskap på Gotland.

I scenariot måste då Gotland hastigt förberedas för att möta ett eventuellt väpnat angrepp.

Vid högsta beredskap är det Länsstyrelsen som blir högsta civila totalförsvarsmyndighet.

— Vi vill öva samordningen från fred till högsta beredskap, öva på hur man fattar beslut och själva beslutskedjan på lokal och regional nivå, säger Stefan Kindblad.

Omkring 150 personer kommer att delta i övningen.

— Det kommer också att vara ett motspel, där aktörer som föreställer till exempel media och allmänheten spelar mot myndigheterna.

Övningen är ett led i en serie övningar som Länsstyrelsen genomför det närmaste året.

— Vi har fått extra medel från regeringen för att öka totalförsvaret på Gotland, här ska takten ökas lite mer.

Mot årsskiftet kommer seminarier att hållas där olika frågor kring totalförsvaret ska diskuteras.

— Sedan blir det en dag i maj, juni nästa år då vi ska öva ett antal fältmoment, där många frivilliga kommer att ingå. Om ungefär ett år, i september, oktober, är det dags för den större, nationella övningen i totalförsvar, säger Stefan Kindblad.

Gotlands totalförsvar ska skydda och försvara ön, människors liv och hälsa, samhällets funktioner. Men också säkerställa demokrati, rättssäkerhet och mänskliga rättigheter och avhålla andra makter från att utöva påtryckningar eller angripa vårt land uppger Stefan Kindblad.

Linda Breisch

 

 

 

FAK

Gotlands Allehanda 4/9 2019

 

 

 

 

Automobilkår vågar nystart

Gotlands Allehanda 4/9 2019

Frivilliga Automobilkåren, FAK, vill göra en nystart på Gotland och de bjuder nu in alla intresserade till ett informationsmöte om sin verksamhet.

Kåren på ön ska byggas upp igen och en ny styrelse bildas. FAK är en rikstäckande, frivillig försvarsorganisation som har till uppgift att utbilda och tillhandahålla förare så att den tunga trafiken kan rulla även i en kris- eller krigssituation.

Det handlar till exempel om att utbilda förare till bandvagnar, bussar och lastbilar. Mötet hålls den 8 september på Terra Nova i Visby.

 

 

 

Gammal medalj är tillbaka

Gotlands Tidningar 4/9 2019

Medaljen instiftades 1991 och försvann i samband med att Gotlands regemente lades ned 2005. Liksom militära baggen Harald V gör den nu comeback.

Bakgrunden till beslutet finns att hämta i dokumentet för ”regementets stående order”. Däri regleras att regementet vid P18 ska återinföra och föra vidare de flesta av den tidens traditioner. Ett exempel är maskoten Harald V, som syntes i tjänst första gången 1979. Den militära baggen gjorde comeback under fjolåret i samband med att regementet återuppstod.

Förtjänstmedaljen tilldelas medarbetare som ”gjort synnerligen förtjänstfulla insatser för P18”. Medaljen finns i guld samt silver. Vem som hedras med medalj bestäms av en särskild medaljberedning bestående av stabschef, personalchef och regementsförvaltare vid regementet.

Simon Nilsson

 

 

 

Svår tid för Gotland när 150 övade krig

Gotlands Tidningar 6/9 2019

Vad ska de lokala myndigheterna göra om det blir en allvarlig kris, eller renat av krig? Det har Polisen, Försvarsmakten och flera andra myndigheter övat på under länsstyrelsens ledning.

Under tisdag och onsdag har det hållits en regional samverkansövning på Gotland, kallad RSÖ 2019. Bakom den lätt beslöjade omskrivningen finns ett tungt allvar. Under den första dagen övades hur civila myndigheterna ska agera vid en svår kris. Effekterna av en storm, elavbrott och båtlaster med flyktingar som kom till Gotland skulle hanteras. Under den andra dagen övades på vad som ska ske om regeringen beslutar om höjd beredskap, då andra lagar gäller och länsstyrelsen, som högsta totalförsvarsmyndighet, ska se till att andra myndigheter och organisationer samordnar sin verksamhet med det militära försvaret.

— Vi får hoppas att vi aldrig behöver sätta det i kraft, men om så skulle ske så kommer det att gå snabbt, då är det bra med planering, säger Kicki Scheller, försvarsdirektör vid Länsstyrelsen på Gotland.

Drygt 150 personer var inblandade i övningen, som var en ren stabsövning. Det hela kan liknas vid ett stort rollspel. Flera statliga myndigheter, regioner och frivilligorganisationer deltog. Vid höjd beredskap gäller andra lagar än i fredstid. Att hantera upprörda gotlänningar som får sina krigsplacerade civila fordon uttagna av försvaret är ett av flera exempel.

— Jag skulle ljuga om jag sa att det inte finns förbättringsåtgärder att göra. Vi har inte övat skärpt beredskap sedan Berlinmuren föll 1989, säger Kicki Scheller.

Som av en händelse låg en telefonkatalog från 1970-talet framme i länsstyrelsens lokaler på Visborgsallén. Sidorna med ”Om kriget kommer” låg uppslagen.

Linus Ehn

 

 

 

Två inkräktare togs på skjutfält

Gotlands Allehanda 17/9 2019

Två personer som vistades på Tofta skjutfält på fredagen (13/9 2019) togs av skyddsvakter. En anmälan till polisen gjordes strax före tre på eftermiddagen. Enligt polisen säger de två inkräktarna att de kommit in på fältet av misstag. Militären konstaterar på sin facebook-sida att det sista man vill se under en skjutövning är folk som befinner sig i skjutriktningen. Det var dock precis vad som hände när hemvärnet övade och påminner nu om tillträdesförbudet är till för att skydda allmänheten.

 

 

 

Garnisionens dag

Gotlands Tidningar 17/9 2019

 

 

 

 

Här växer Gotlands nya regemente fram

Gotlands Tidningar 20/9 2019

I Tofta uppförs just nu Sveriges första regemente sedan 1940-talet, det miljardbygge som i första hand ska användas av 18:e stridsgruppen.

Försvarsbeslutet 2015 placerade en mekaniserad stridsvagnsgrupp på Gotland. I mars 2018 sattes den första spaden i jorden för bygget av försvarets nya garnison i Tofta.

Sedan dess har arbetet med att färdigställa byggplanerna pågått för fullt. Än finns visserligen mycket kvar att göra innan det nya garnisonsområdet står helt klart.

Samtidigt har en hel del hunnit hända. Skog och ängar har blivit asfalt. Fram har stabsbyggnad, träningsanläggning, uppställningsplats för stridsfordon, fordonsverkstad, plutonsförråd, tvätthall och vaktbyggnad vuxit.

En del är klart, annat byggs för fullt.

- Det är litet tidigt att säga ”äntligen”, men klart att det är fantastiskt att vi kommit så här långt, säger Tomas Ängshammar, som nyligen tillträdde tjänsten som kommunikationschef vid Gotlands regemente.

Bygget som nu pågår är den första etappen av Gotlands nya garnison som i första hans ska användas av 18:e stridsgruppen, som nu vid årsskiftet övergår från att ha tillhört P4 Skaraborgs regemente till Gotlands dito och P18. (Sic. Gotlands regemente ÄR P 18)

Bygget har kantats av överklaganden av både bygglov och entreprenadupphandling. Något som försenat planerna.

- Klart det är en frustration att saker tar tid. Samtidigt måste saker ha sin gång, säger Tomas Ängshammar.

 

Initialt kallades bygget för ett 900-miljonersbygge. Numera är miljardvallen sprängd och den slutliga notan beräknas landa på 1,3 miljarder kronor för det som nu byggs. En nödvändig fördyring, menar Tomas Ängshammar.

- Byggnaderna blir större än vad det först räknades med. Den större storleken är behövlig för att få plats med allt.

Huvudentreprenör för nybygget är Skanska.

- Det här kommer i många år framöver ge bygguppdrag åt gotländska företag, säger Tomas Ängshammar.

För trots att de aktuella byggena beräknas vara färdigställda först nästa år är planen att garnisonsområdet ska fortsätta expandera. Och det rejält. När rum ska göras till framtida värnpliktiga måste de militära anläggningarna bli fler.

- Det handlar om minst det dubbla, tror Tomas Ängshammar.

- Logement, matsal, stabsbyggnader. Mycket ska till för att göra plats åt en större verksamhet och det gäller fortsatt tillväxt ett antal år framöver.

 

På lördag (21/9 2019) bjuder Gotlands regemente in till Garnisonens dag. Allmänheten bjuds på aktiviteter som att åka bandvagn, hålla i vapen och möjligheten att träffa regementets personal. 

Samtidigt är det knappast någon hemlighet att satsningen även fungerar som rekryteringskampanj till jobb inom försvaret på ön.

- Ett sätt att locka både ungdomar och andra att vilja jobba här. Visa att det går att göra karriär inom försvaret; en överbefälhavare har en gång varit soldat. Och vi kommer att behöva mycket folk, säger Tomas Ängshammar.

Han menar att det uppkommit slitningar (nyckelord här är bullernivåer och påverkansområde) i samband med militärens återkomst till ön. Men på det stora hela menar han att militären har välkomnats väl.

- Jag uppfattar det militära intresset på Gotland som stort. Vi ser fram emot Garnisonens dag och hoppas det ska bli en tradition för oss och andra gotlänningar, säger Tomas Ängshammar.

- Vi vill vara så öppna vi bara kan. Faktum är att anläggningen måste hålla stängt till vardags, både för att det faktiskt kan vara livsfarligt och det finns saker inte bör känna till. Men vi vill också avmystifiera försvaret.

 

Efter sista förbandsnedläggningen på Gotland 2005 såldes många av de tidigare anläggningarna. Numera håller bland annat Region Gotland till i de gamla lokalerna på Visborg.

- Med tanke på dagens läge är det klart att det inte var så praktiskt att det gamla lades ner. Samtidigt får vi nu Sveriges modernaste försvarsfaciliteter, säger Tomas Ängshammar.

Simon Nilsson

 

 

 

Drygt 1700 besökte garnisonen i Tofta

Gotlands Tidningar 23/9 2019

Det var många som ville se Försvarsmaktens fordon och vapen under Garnisonens dag i Tofta. I vanliga fall är området avspärrat.

Försvarsmakten återetablerar sig på Gotland och vid garnisonsområdet i Tofta växer nya byggnader fram. På lördagen (21/9 2019) visades en del av verksamheten upp för en intresserad allmänhet.

- Jag tycker det är jättebra att det byggs upp igen. Det behövs, säger Anna-Lena Öhman, kock inom Hemvärnet.

Efter nedläggningen av P18 har Visby expanderat in på det tidigare militära området.

- Det var bra att man lade ner då, bra för Gotland. (sic!) Men det är bra att man bygger upp nu eftersom vi har ett annat säkerhetspolitiskt läge, säger Mikael Nilsson, ombudsman för IF Metall på Gotland, som besökte evenemanget.

Garnisonens dag arrangerades för att visa upp vad som händer bakom den stora jordvallen som skymmer insynen från väg 140.

- Vi vill också kunna rekrytera. Vi måste få in personal för att vi ska kunna klara av att växa, säger Tomas Nilsson, chef för samarbetsenheten vid Gotlands regemente.

Han är en av många som tidigare varit anställda inom Försvarsmakten på Gotland, som tvingats sluta, men sedan återvänt till det militära yrket.

- Den verksamhet vi har i dag är helt annorlunda mot hur det var då. I dag är det mycket mer styrt av vad vi har för uppgift, säger Tomas Nilsson.

Länsstyrelsen gör just nu en undersökning om gotlänningarnas inställning till totalförsvaret. En undersökning från 2007 visade att 72 procent av svenskarna ansåg att landet ska försvaras vid ett militärt angrepp, även vid en osäker utgång. Siffrorna är i linje med övriga nordiska länder.

Linus Ehn

 

 

 

Man tog sig in på militärt skyddsobjekt

Gotlands Tidningar 23/9 2019

En 62-årig man åtalas efter att ha tagit sig in på ett militärt skyddsobjekt på Gotland. Mannen har erkänt brottet. Under vintern upprättades ett militärt skyddsobjekt vid Suderbys ”herrgård” mitt emot Tofta skjutfält. Den 62-årige mannen åtalas nu för obehörigt tillträde till skyddsobjekt efter att ha tagit sig in på området. Avspärrningar och stoppskylt ska enligt åtalet ha funnits vid platsen. Händelsen inträffade i januari i år.

Linus Ehn

 

 

 

P18:s maskot, gutebaggen Harald V, är död

Gotlands Allehanda 28/9 2019

 

 

Harald V, P18:s maskot har hastigt dött av en magsjukdom. Foto: Mickael Lundgren

 

Gutebaggen Harald V, som varit P18:s maskot sedan våren 2018, har dött. Baggen drabbades av en ovanlig magsjukdom som inte gick att bota.

Harald V har varit P18:s maskot sedan förra året. När regementet återuppstod så ingick det i uppdraget att återuppta en del av traditionerna, en av dem var att ha en gutebagge som regementsmaskot. Stabschef Hans Håkansson var en av dem som var med och valde ut Harald bland andra baggar.

- Vi fastnade för både Harald och hans ägare, som ju också är viktigt. Harald var otroligt snäll, som en hund. Jag har alltid varit lite rädd för baggar men inte för Harald, säger han.

Haralds ägare, Katarina Amér, berättar att baggen redan som liten hade bestämt sig för att gilla människor.

- Han var en väldigt hygglig och godhjärtad individ som älskade människor. Han var lugn och trygg med oss, säger hon.

Haralds första uppdrag blev invigningen av regementet i maj 2018 och sedan dess har han funnits med vid ett flertal tillfällen, nu senast vid Garnisonens dag. Han har varit mycket uppskattad och varit en bra marknadsförare, enligt Hans Håkansson.

Vad betydde Harald V för regementet?

- Han betydde väldigt mycket. Gutebaggen som symbol har ju funnits länge och vi har den ju på våra axelklaffar och på vår regementsfana, säger Hans Håkansson.

Det var häromdagen som Harald hastigt blev dålig i någon slags magsjukdom. Trots veterinärinsatser gick hans liv inte att rädda.

- Det var tråkigt och oväntat, jag blev ledsen. Jag hade ju blivit bekant med honom och såg fram emot att han skulle vara med på vår resa åtminstone 8–10 år, säger Hans Håkansson.

Elisabet Andersson

 

 

 

Ministrarna nöjda med Gotlands pilotprojekt

Gotlands Allehanda 4/10 2019

Pilotprojektet att bygga upp öns totalförsvar fick beröm av både ministrar och en generaldirektör vid torsdagens (3/10 2019) totalförsvarskonferens i Visby.

Nationellt är planläggningen av framtidens civilförsvar inne i en intensiv fas, enligt inrikesminister Mikael Damberg. 20 myndigheter ska på uppdrag av regeringen i mars redovisa ved de behöver i stöd för att klara en krissituation. Utredningar har tillsatts inom flera områden. Målet är ett civilsamhälle där alla hushåll kan klara en veckas kris och Sverige kan hantera en tremånaderskris utan hjälp utifrån.

Men redan innan myndigheter och utredningar lämnat sina rapporter är uppbyggnaden av Gotlands totalförsvar påbörjad som ett pilotprojekt.

- Det är otroligt viktigt med ett fullskaleexempel. Både myndigheter och andra regioner kommer att ha nytta av Gotlandsprojektet, säger inrikesminister Mikael Damberg som inte tycker att projektet startat i förtid.

Dan Eliasson, generaldirektör för MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) kallar Gotland för ett strålande exempel som bryter ny mark innan en tydlig vägledning finns.

- Tänk klokt och ös på, var hans uppmaning eftersom han anser att det är farligare att sitta still och inte göra någonting.

Vid gårdagens totalförsvarskonferens redovisade länsstyrelsen och försvarsmakten vad som hittills gjorts i det gotländska pilotprojektet. Efter starten 2018 har det kommit halvvägs. Vid en regional samverkansövning förra månaden testades en totalförsvarsberedning, ett forum där försvarsmakten och länsstyrelsen under tidspress analyserar det militära och civila läget för att snabbt besluta om vilka åtgärder som krävs.

- Mycket av pilotprojektets första tid har gått sakta, att bygga upp kunskap tar tid. Men på senare tid har vi tagit stora steg, sade överste Mattias Ardin som är chef för öns nya regemente.

Försvarsminister Peter Hultqvist påpekade att försvaret tillförts 33 miljarder kronor under innevarande period. Stödet förväntas öka med ytterligare fem miljarder per år under nästa försvarsperiod.

- Vi behöver göra fler satsningar på Gotland, sade han utan att gå närmare in på vad som är aktuellt.

Det militära försvaret klarar sig dock inte utan ett start (starkt?) civilförsvar.

Viktigast i det är befolkningens engagemang, påpekar Mikael Damberg som noterat att 81 procent av svenskarna i en MSB-enkät svarat att de är positiva att delta i civilförsvaret.

- Viljan att hjälpa till efter terrorattacken på Drottninggatan 2017 och vid fjolårets stora skogsbränder är två bra exempel på det, tycker han.

Per Leino

 

 

 

”Gotland hjälper resten av Sverige”

Gotlands Tidningar 4/10 2019

 

På torsdagens Totalförsvarskonferens i Visby lyftes Gotland fram som ett exempel för resten av Sverige.

 

Ett starkt budskap under torsdagens (3/10 2019) Totalförsvarskonferens var att Gotland spelar en viktig roll i utvecklandet av Sveriges beredskap. ”Vi måste utöka det militära försvaret på ön”, sade försvarsminister Peter Hultqvist.

En rad kända ansikten dök på torsdagen upp på Wisby strand för att delta i Totalförsvarskonferensen. Syftet med dagen var främst att belysa totalförsvaret ur olika perspektiv.

En av talarna var Sveriges Radios vd Cilla Benkö som framhävde radions roll i krissituationer och vikten av att medborgare ska kunna få information i alla lägen.

- Jag tycker att P4 ska jämställas med 112. Det är avgörande att människor ska ha åtkomst till public service, sa hon.

Huvudnumren under konferensen var försvarsminister Peter Hultqvist och inrikesminister Mikael Damberg. De lyfte båda fram att det säkerhetspolitiska läget har blivit instabilare under de senaste åren och därmed har behovet av ett totalförsvar ökat.

En viktig pusselbit i uppbyggandet av Sveriges totalförsvar är enligt de båda ministrarna Gotland. Sedan ett och ett halvt år tillbaka genomför man ett treårigt pilotprojekt på ön. Totalt har tio miljoner kronor investerats, varav två miljoner har gått till Försvarsmakten och åtta miljoner till Länsstyrelsen Gotland.

- Gotlandsprojektet är ett viktigt exempel. Det är speciella förutsättningar här, i och med det utmanande läget att det är en ö. Andra regioner kan dra nytta av hur man genomförde detta på Gotland. Gotland hjälper resten av Sverige att hitta rätt i beredskapsfrågan, sa Mikael Damberg.

Peter Hultqvist framhävde Gotlands strategiska läge i Östersjön och menade att återupprättandet av regementet är en säkerhetspolitisk signal utåt. Men han vill även se ytterligare satsningar på det militära försvaret på Gotland. På vilket sätt kunde han dock inte svara på ännu.

Hand i hand med utvecklingen av det militära går även återuppbyggnaden av det civila försvaret.

- För att bygga upp totalförsvaret behöver vi även den civila sidan. Den blir ett stöd för den militära situationen, sa Peter Hultqvist.

Dock hörs det inte bara positiva röster kring försvarets återuppbyggnad på Gotland och flera gotlänningar har uttryckt kritik mot att Försvarsmakten stoppar viss samhällsplanering.

- Klart man förstår att boende kan tycka att det är jobbigt om man bor bredvid ett övningsområde. Men det finns ett regemente på Gotland och de måst få ha sin verksamhet. Försvaret måste ha möjlighet att öva på vissa platser i Sverige och det måste alltid vägas mot andra intressen, sa Mikael Damberg.

Emelie Stenqvist

 

 

 

Försvaret håller möte om skjutfältet

Gotlands Allehanda 10/10 2019

 

Försvarsmakten har bjudit in till skjutfältsråd, där myndigheter och organisationer ska informeras om regementets verksamhet.

Det är Gotlands regemente, P18, som håller i skjutfältsrådet. Bland de inbjudna finns regionen och länsstyrelsen, men även andra aktörer som berörs av verksamheten på Tofta skjutfält. Däribland Gotlands botaniska förening, Ornitologiska föreningen, Gotland Grand National, Suderbys och Suderbys ekoby. Under mötet ska regementet presentera verksamheten för nästa år och de förändringar som kan tänkas ske. På dagordningen finns också information från regionen, länsstyrelsen och Fortifikationsverket. I slutet av mötet kommer det att finnas tid för en frågestund.

Skjutfältsrådet äger rum den 14 november på Suderbys ”herrgård”.

 

 

 

Tillfällig stabsbyggnad. För 52 miljoner kronor

Gotlands Tidningar 15/10 2019

 

P 18:s stab får en ny byggnad på Tofta för 52 miljoner kronor. Men kontorsmodulerna är bara en tillfällig lösning.

Vid det senaste regeringssammanträdet fick Fortifikationsverket klartecken för en investering på 52 miljoner kronor på Tofta.

- Det handlar om en ny, men tillfällig stabsbyggnad som ska placeras inne på Tofta i anslutning till där det redan byggs, säger P 18:s stabschef Hans Håkansson.

I dag är hans stab, med för närvarande 35 anställda, utspridd på inte mindre än fyra lokaler. De håller till på Tofta, på Visborgsområdet, på Sjöbevakningscentralen i Visby, samt flygbasen F17 vid Visby flygplats.

- Det blir en väsentlig förbättring när staben kan samlas på ett ställe, kommenterar Hans Håkansson.

Den nya byggnaden har plats för 45 anställda. Rekrytering av fler officerare och civilanställda pågår.

Byggnationer som nu pågår på Tofta grundar sig bland annat på försvarsbeslutet 2015. Att det skulle bli en tillfällig lösning för en stabsbyggnad på Tofta fattade Försvarsmakten beslut om i maj 2018. I augusti i år kom begäran från Fortifikationsverket till regeringen om att få genomföra investeringen. Det handlar om moduler som utöver kontor också ska rymma matsal och omklädningsrum.

Fortifikationsverket har analyserat kostnaderna, jämfört med att köpa in dem, och kommit fram till att hyr-alternativet skulle bli avsevärt dyrare. Enligt skrivelsen till regeringen räknade verket med att starta projekteringen i september, vilket också skett.

- Den nya stabsbyggnaden ska stå klar till årsskiftet 2020–2021, säger Hans Håkansson.

Fortifikationsverket hade hoppats vara klara ett halvår tidigare, men har påpekat att tiderna i deras ursprungliga planering var ”extremt tidspressade för att tillgodose Försvarsmaktens behov”.

Den nya stabsbyggnaden är en tillfällig lösning. Om fem år räknar Fortifikationsverket med att det ska finnas en permanent lösning, alltså en ny byggnad. I en tidigare investeringsplan hade verket uppskattat kostnaderna för den tillfälliga lösningen till 7 miljoner kronor. Men det beloppet avsåg markförberedande åtgärder.

Redan pågående byggnationer på Tofta som bekostats av Fortifikationsverket beräknas nu, enligt verkets pressavdelning, kosta 1,15 miljarder kronor. Försvarsmakten investerar därtill 200 miljoner kronor i tekniska installationer. Inräknat den nya stabsbyggnaden är notan för Tofta-byggen därmed hittills uppe i 1,4 miljarder kronor.

Lasse Linusson

 

 

 

Två gutar åker till Mali på FN-uppdrag

Gotlands Allehanda 29/10 2019

 

 

Kapten Magnus Kann och löjtnant Henrik Hagström är redo för Mali. FOTO: CHRISTOFFER HÖKMARK

 

Magnus Kann och Henrik Hagström åker inom kort på FN-uppdrag till Mali. ”Riskerna är vi väl medvetna om, säker kapten Magnus Kann.

Kapten Magnus Kann och löjtnant Henrik Hagström är båda yrkesofficerare. I november byter de det rådande höstmörkret på Gotland mot ökensolen i Mali. Framför dem ligger sex månaders tjänstgöring

Magnus är 53 år, ursprungligen från Fole men uppväxt i Visby och nu hemmahörande i Strängnäs. Han började på Lv 2 och är i dag verksam på Hemvärnets stridsskola i Vällinge utanför Södertälje.

Henrik är 49 år, uppväxt i Visby men har också bott en period i Halla. Också han började på Lv 2 men hade sedan ett militärt uppehåll när Lv 2 lades ner.

– Jag sa upp mig 2002 och arbetade mig civilt på Teracom till 2016. Sen var jag tillbaks när det blev aktuellt att återupprätta försvaret på Gotland och tjänstgör nu på P 18.

I Mali kommer båda att arbeta med att ansvara för ledning och samband inom förbandet. Det innebär att upprätthålla och möjliggöra förbindelse med Sverige och de egna enheterna i Mali samt gentemot FN och dess insats Minusma.

– Sverige har funnits på plats i Mali under cirka fem år. Huvuddelen har bestått i ett mycket kvalificerat underrättelseförband men vi har även bidragit med vakt- och patrullstyrkor. Över tid har det funnits 200–300 svenskar på Camp Nobel utanför Timbuktu, berättar Daniel Thomsson, stabschef på styrkan Mali 11 som byter av et nuvarande svenska förbandet i området.

 

 

Terrassen vid nuvarande Camp Nobel   FOTO: MAGNUS KANN

 

Och uppdraget för den svenska styrka som åker nu är annorlunda. Den ska packa ner och omstrukturera Camp Nobel.

Svensk utrustning ska tas omhand och skickas till Sverige eller huvudstaden Bamako. Allt för att förbereda för ett nytt uppdrag i landet vilket riksdagen sannolikt beslutar om i höst.

 

 

Hinderbanan har ingått i den förberedande träningen. FOTO: CHRISTOFFER HÖKMARK

 

Trängregementet i Skövde är ansvarigt för insatsen, huvuddelen av utbildningen har bedrivits vid Livgardet i Kungsängen, där internationella insatser förbereds vid Internationella utbildningsenheten.

– Jag har varit iväg tidigare, i forna Jugoslavien på 1990-talet, säger Henrik.

– För mig är det premiär. Men jag var nere i Mali under vecka 35 på en rekognoseringsresa. Temperaturen ligger på 45–50 grader i solen i Timbuktu där det är rent ökenklimat, berättar Magnus.

Ett FN-uppdrag är inte ofarligt. Hur förbereds ni på riskerna?

– Riskerna är vi väl medvetna om, det är något man pratar mycket om under hela utbildningen. Det handlar inte bara on väpnade styrkor utan även hälsorisker, farliga djur och värmen som har en otrolig påverkan, konstaterar Magnus.

Lars Schill

 

 

 

Harald V:s efterträdare är redo för tjänstgöring

Gotlands Tidningar 30/10 2019

 

 

Harald VI är nu redo för tjänsten som förbandsmaskot för Gotlands regemente P18. FOTO: SIGRID NYGREN.

 

Gotlands regemente har rekryterat en efterträdare till maskoten Harald V som avled i september efter en kort tids sjukdom.

Under tisdagen (29/10 2019) stod det klart att efterträdaren till Harald V, Harald VI, var redo att ta platsen som förbandsmaskot för P18.

- Harald VI kommer att få många spännande uppdrag under kommande år och träffa allt från barn till rekryter, generaler och kungligheter så det är viktigt med en bra personlighet, förutom att han måste vara bildskön. Traditionen med en gutebagge som förbandsmaskot har funnits sedan 1979 och betyder mycket för P18:s identitet, så det är väldigt roligt att vi nu får en ny Harald på plats, säger kommunikationschef Tomas Ängshammar.

Harald VI är två år gammal och har gått tillsammans med sin föregångare i en hage i Fardhem.

David Skoog

 

 

 

Försvaret behöver både militär och civil personal

Gotlands Tidningar 7/11 2019

Försvarsmakten rekryterar stort på Gotland under den närmaste tiden. Över 100 tjänster ska tillsättas och det handlar om både militär och civil personal.

För tre år sedan flyttades en stridsgrupp, 18:e stridsgruppen, permanent till Gotland. Regeringen beslutade därefter att regementet P19 skulle återuppstå och nu syns effekterna på arbetsmarknaden. Drygt 30 officerare och civilanställda samt 70 soldater ska rekryteras.

- Det handlar om officerare, specialistofficerare, en stabschef till stridsgruppen, k-soldater (heltidsanställd personal med kontrakt på fyra år) och en rad civila befattningar, säger Mats Lundin, personalchef vid 18:e stridsgruppen.

En av de nya funktionerna på regementet är en egen vårdinrättning

- Att få till stånd en försvarshälsovård har hög prioritet. Våra soldater är hänvisade till privat företagshälsovård eller att vårdpersonal från fastlandsförband reser hit. Det är förstås inte hållbart i längden, särskilt med tanke på kommande värnpliktsutbildningar här på regementet, säger kommunikationschefen Tomas Ängshammar.

Till de civila jobb som skapas hör också de vid den nya militära verkstad som byggs.

Under 2020 rycker 40 värnpliktiga in för att genomföra sin värnpliktsutbildning. Fler går inte att ta in, eftersom det saknas logement att hysa fler än så på området. Förbandet 18:e stridsgruppen bemannas av så kallade k-soldater.

- Genomförd grundutbildning är krav. Det finns ingen åldersdiskriminering så länge du klarar av de fysiska kraven. Det finns de som är 40 år, säger Mats Lundin.

 

Godkända gymnasiebetyg i ett antal ämnen ingår också i grundkraven.

- K-soldaterna är den stora personalkategorin. Tanken är att man där ska komma in och göra sina fyra år och sedan gå vidare inom Försvarsmakten, eller skriva på ett nytt kontrakt på fyra år, säger Mats Lundin.

Försvarsmakten har expanderat fort på Gotland. I och med regeringens höstbudget 2017 lades ett förslag om att återupprätta Gotlands regemente. Vid årsskiftet 2019–2020 går all verksamhet på ön in under gotländsk ledning. I dag är cirka 150 personer anställda inom Försvarsmakten på Gotland.

 

I maj lämnade försvarsberedningen sitt förslag om inriktningen för framtiden, vilket innebär en kraftig utökning på Gotland. Den militära närvaron på Gotland var som störst under 90-talet. Då fanns fyra regementen, (nja, tre regementen och en kår) militära utbildningsenheter, på ön.

Linus Ehn

 

 

 

Buller från nattövande Gripenplan

Gotlands Tidningar 9/11 2019

På torsdagskvällen (7/11 2019) hördes kraftigt motorbuller och fyra flygplan sågs lyfta från Visby flygplats. Det var Gripenplan från Skaraborgs flygflottilj som startade.

Vid 20.30-tiden hördes det distinkta ljudet av Gripenjetmotorer vid start.

- Det är F7 och F17 som har övat mörkerflygning. På torsdagskvällen landade de på Gotland och tankade, säger Louise Levin, kommunikationschef på flygvapnet.

Skaraborgs flygflottilj, F7, under fyra dagar.

Piloterna har övat på att flyga med Night Vision Goggles, en typ av bildförstärkare som fästs på hjälmen och därför ger förmågor som att kunna starta och landa på en helt släckt flygplats och att genomföra låghöjdsflygning eller att identifiera okända flygplan eller fartyg.

Linus Ehn

 

 

 

Försvaret har långt kvar till maxgränsen

Gotlands Allehanda 14/11 2019

 

Verksamheten på skjutfältet har hittills bara utnyttjat en liten del av nya miljötillståndet. Militären skjuter betydligt mindre än maxgränsen tillåter och övar färre dagar.

 

I kväll hålls det första skjutfältsrådet sedan Tofta skjutfält fick nytt miljötillstånd. Intresset är stort, ett 60-tal privatpersoner är anmälda. Även länsstyrelsen, Region Gotland och Fortifikationsverket deltar.

Miljötillståndet som gavs i december har överklagats av Försvarsmakten, Region Gotland, länsstyrelsen och flera privatpersoner. Kravet är att tillståndet inhiberas har inte fått gehör och militären har i år övat efter de nya, mer generösa villkoren.

Även om skjutfältet varit avstängt mer än tidigare har verksamheten hittills inte nått upp till maxgränserna. Tillståndet medger övningar under 200 dagar per år. Skjutfältschefen Dag Gunhardssons prognos för 2020 är att man övar 125 dagar. Övningarna nattetid ser dock ut att nå maxgränsen 40 nätter.

 

Försvarsmakten har skjutit väsentligt mindre än tillståndet tillåter. Bara 400 000 finkalibriga skott, när maxgränsen är 1,75 miljoner. 8500 grovkalibriga skott har avlossats i år, när tillståndet medger 30 000. Av tillåtna 800 000 lösa skott har 150 000 utnyttjats.

Övningsverksamheten har alltså långt kvar till maxgränsen. De senaste dagarna har dock stridsgruppen kört med stridsfordon 90, skjutit med granatgevär och granatkastare, och avlossat pansarskott. I går genomfördes sprängningar för att mäta buller och vibrationer. På sin Facebooksida hade Gotlands regemente förvarnat om att det skulle bullra mer än vanligt, även nattetid.

- Det har smällt lite mer den här veckan, men jag tycker ändå att det varit tyst de flesta dagarna sedan militären fick sitt nya tillstånd. Det stora problemet är inte bullret, utan att verksamheten lägger en stor blöt hand över alla byggprojekt kring skjutfältet, säger Classe Persson som bor i Gnisvärd och som är en av de som överklagat.

 

Regionen har beviljat flera bygglov kring skjutfältet den senaste tiden, som sedan länsstyrelsen upphävt efter att Försvarsmakten överklagat. Senast gällde det ett flerbostadshus vid Kroks i Tofta, och ett fritidshus i Kuse i Västerhejde. Försvarsmakten och Region Gotland träffades i början av oktober för att diskutera skjutfältet.

Sedan miljötillståndet överklagades till mark– och miljödomstolen har ärendet övertagits av regeringen. Alla parter har yttrat sig, det som återstår innan ett beslut kan fattas är domstolens yttrande till regeringen.

Per Leino

 

 

 

Efter ÖB:s beslut väntas mer av detta

Gotlands Tidningar 14/11 2019

 

Det har skjutits rejält på Tofta skjutfält under drygt en veckas tid. På fredagen väntas överbefälhavaren Micael Bydén meddela regeringen att Försvarsmakten vill se en expansion på Gotland.

 

Under drygt en veckas tid har det hörts att Försvarsmakten skjutit rejält på Tofta skjutfält. Det är förbandet 18:e stridsgruppen som övar strid. Ljudet av granatkrevader och handhållna understödsvapen är något som närboende sannolikt kan vänta sig bli en del av vardagen. På fredag (15/11 2019) får regeringen överbefälhavarens tolkning av vad överenskommelsen i försvarsberedningen betyder för Gotland och resten av Sverige.

Allt tyder på att den militära verksamheten fortsätter att växa. I dag finns det plats för 40 värnpliktiga, 300 ska kunna utbilda sig samtidigt i framtiden.

- Det blir vad jag kallar Tofta etapp 2. Utökas antalet utbildningsplatser så kommer det som byggts på Tofta skjutfält inte att räcka. Det behövs kaserner för de värnpliktiga, matsal och lokaler för utbildning, säger Mattias Ardin, regementschef vid P18.

Vid årsskiftet tar P18 över ansvaret för 18:e stridsgruppen från Skaraborgs regemente. Att förband et utbildats i Skövde innebär att många av soldaterna är inflyttade till Gotland från andra delar av Sverige.

- För mig har det inneburit att jag har kunnat flytta hem till Gotland, säger Erik Molin, fanjunkare och plutonchef på förbandet.

 

Under tisdagen (12/11 2019) övade hans pluton på att fördröja en framryckande fiende. Inne på Tofta skjutfält sköts det skarpt med både automatkarbiner, kulsprutor, granatgevär och granatkastare.

Soldaterna ryckte tillbaka och sköt mot måltavlor som reste sig ur terrängen med hjälp av en mekanisk anordning.

Soldaterna vid 18:e stridsgruppen använder vanligen stridsfordon, men vid den här övningen fick de strida till fots och bära all utrustning samt kollegor som pekats ut som skadade genom terrängen.

- Nu är man lite färdig, jag har burit ammunitionen till ett granatgevär på ryggen, säger soldaten Gustav Fridén.

 

Vid 11-tiden på tisdagen var övningsmomentet över, lunchlådor med pasta och skinksås delades ut och utrustningen plockades ihop. Under den här övningen har även vibrationer och lufttryckvågor mätts upp vid fastigheter runt fältet.

- Det ingår i villkoren för miljötillståndet, säger Mattias Ardin.

Mätningarna ska ge svar på hur mycket de olika vapensystemen påverkar och mätningarna påverkas och mätningarna sker i ett antal fastigheter i närområdet, men är inte direkt kopplat till hur stort det så kallade påverkansområdet ska vara.

 

I dag har Försvarsmakten omkring 300 anställda på Gotland. Då räknas anställda vid Flygvapnet och Fmtis, som närmast kan beskrivas som försvarets it-avdelning. Från 2020 ska P18 omfatta 270 heltidsanställda.

Drygt 70 soldater och 30 övriga anställda, från officerare till sjuksköterskor, ska rekryteras. Försvarsberedningen vill att Gotland ska ha en förstärkt mekaniserad bataljon. Denna ska innefatta artilleri eller granatkastare, samt luftvärn, ingenjörskompani, plus ledning och logistik.

 

I beredningens omfattande planer ingår också en ytterligare skyttebataljon. På onsdagen meddelades också att försvarets stridsvagnar och stridsfordon kommer att uppgraderas med ny teknik. Det handlar om både elsystem och nytt och modernare stridsledningssystem i både stridsvagnar och stridsfordon. De arbetena väntas pågå under åtta år. Det besked som väntas under fredagen berör perioden i kommande försvarsbeslut, vilket gäller för åren 2012–2025.

Linus Ehn

Dennis Pettersson

 

GOTLANDS REGEMENTE

Gotlands regemente är Sveriges yngsta och minsta förband.

Regementet upprättades den 1 januari 2018 och kommer att växa med både personal och förmågor under den närmaste framtiden.

P 18 är det första regementet som byggs upp på här viset i Sverige i modern tid.

 

 

 

Försvaret vill slopa detaljplanekrav

Gotlands Allehanda 16/11 2019

   

Det tar för lång tid att etablera ny militär verksamhet. Anser Försvarsmakten och vill se slopade krav på detaljplan och en begränsning av sakägare vid ansökan om bygglov.

Tidsåtgången blir för lång beroende på utdragna upphandlings-, lov- och tillståndsprocesser. Erfarenheterna från arbetet med att etablera Gotlands regemente vittnar om detta, menar Försvarsmakten.

Åtgärder som föreslås är att det bör övervägas om skyddet för totalförsvarets intressen bör stärkas ytterligare i plan- och bygglagen. För att förkorta genomförandetiden för större nybyggnadsprojekt skulle det kunna övervägas om ett undantag från krav på detaljplan skulle införas vad avser militär verksamhet, en sådan plan tar fyra till fem år att genomföra.

Att begränsa kretsen sakägare vid ansökan om bygglov för militär verksamhet för att korta prövningsprocessen är ett annat exempel. Det framkommer att Försvarsmaktens underlag till försvarspolitisk proposition för 2021–2025 som presenterades i går.

Mattias Ardin, chef för Gotlands regemente, konstaterar att förseningarna för Toftabyggnationen inledningsvis var ett år via alla överklaganden.

- Men sen har byggnadsprocessen tagit fart, men ännu råder en liten försening. Men den tidsplan som lades från början var en stabsprodukt, skriven utan hänsyn till att det kunde inkomma överklaganden.

Vad gäller det som sägs om den mera direkta verksamheten är Mattias Ardin nöjd.

 

Den första perioden, 2021–2025, menar han att den mest märkbara skillnaden blir de ökade värnpliktsnivåerna. I riket behövs en utbildningsnivå på 8000 per år.

- Vi hoppas komma upp till 250 stycken till 2025. Hamnar vi på nivåerna blir det en ny infrastruktursatsning för kasern, matsalar etc. Intressant är att vi då hamnar på de nivåer som P 18 låg på tidigare.

För 2026–2030 föreslås att Stridsgrupp Gotland förstärks med ingenjörs-, lednings-, underhålls- och artillerikompani. Dessutom att en lokalförsvarsskyttebataljon placeras här. Det föreslås också att en MR-säkerhetspluton placeras på Gotland.

- Det är en del som ska kunna hantera säkerhetshot mot Försvarsmaktens skyddsvärda verksamhet. Det handlar om tolkar och förhörsledare att ha i krigstid, framhåller Mattias Ardin.

Ekonomiskt råder det oenigheter vad som kan genomföras. Mattias Ardin påpekar att det handlar om ÖB:s förslag vad man kan genomföra för tillgängliga pengar men att det inte är ett försvarsbeslut, det tas nästa år.

Lars Schill

 

 

 

Bygglov het fråga på skjutfältsråd

Gotlands Allehanda 16/11 2019

 

När försvaret bjöd in berörda till skjutfältsråd var det inte de praktiska frågorna eller bullret som diskuterades mest. Istället var det stoppet för bygglov som engagerade mest.

Ett 60-tal privatpersoner kom till Suderbys och det utlysta skjutfältsrådet i torsdags (14/11 2019) kväll. Försvaret hade bjudit in de som anser sig berörda för att informera och ge tillfälle att ställa frågor kring skjutfältets verksamhet.

Men det var inte ökad kunskap som lockade Toftabon Ann Wallin till skjutfältsrådet.

- Jag är här för att höra om påverkansområdet, jag skulle helst vilja att det dras in så att vi får göra vad vi vill.

Hon och hennes sambo köpte för några år sedan en gård med mark i Tofta. Planen var att stycka av och sälja några tomter och de hade allt klart med vatten och el. Så kom beskedet om att marken låg inom påverkansområdet och att de inte fick bygga på tomterna.

- Drömmarna försvann, säger Ann Wallin.

Påverkansområdet var sista punkt på dagordningen och Ulrika Gustafsson, samhällsplanerare vid försvarshögkvarteret, förklarade att det är bullret som gör att de säger nej till nya bygglov: ligger huset inom det område som påverkas av buller säger försvaret nej.

Annars kan de få svårt att få behålla sitt miljötillstånd. Samtidigt ville hon poängtera att det pågår arbete med att utreda möjligheten för bebyggelseutveckling. Men det tar tid.

När en man i publiken föreslog möjligheten att skriva ett servitut om bullret och avslutade med kommentaren:

- Får vi bygga kan vi ta bullret.

Då kom publikens första applåd för kvällen.

Elisabet Andersson

 

 

 

Sto skrämt av flyg – förlorade föl

Gotlands Tidningar 19/11 2019

 

Travhästen Najad Lavec skrämdes rejält när ett av försvarets flygplan flög för lågt. Till följd av händelsen förlorade det dräktiga stoet sitt föl. Nu får ägarna ersättning.

Det var i oktober 2018 som ett av Blekinge flygflottiljs (F 17) plan flög för lågt över en hage i Alskog. I hagen fanns travhästen och fölstoet Najad Lavec. Stoet var då dräktigt med den världskända travhästen och avelshingsten Maharajah, en av Sveriges bästa travhästar som under tävlingsåren 2008 till 2014 sprang in 23,5 miljoner kronor.

 

När flygplanet kom in över hagen blev Najad Lavec så rädd att hon sprang genom staketet. I samband med händelsen kastade stoet sitt föl.

Ägarna Krister och Åsa Molin lämnade in en skadeståndsansökan via juristen Linn Andersson och nu rapporterar nyhetsbyrån Siren att Försvarsmakten och stallet har enats om en så kallad nöjdförklaring. Paret hade begärt 600 000 kronor men försvaret ger istället en ersättning på 150 000 kronor

- Det känns befriande att vi fick rätt och vi känner oss ganska nöjda ändå. Vi hade inte lyckats utan juristen Linn. Hade vi fått fel hade det kostat oss massa pengar, säger Krister Molin.

 

Han berättar att den ettåriga processen har varit svår.

- De tog på sig att de hade gjort fel när det gäller att de flög för lågt, men de tog inte på sig skulden för fölet. Det finns ingen bevisning för att det var därför hon kastade. Men för vår del var det däremot ganska uppenbart.

 

I dag mår Najad Lavec bra och hon har blivit betäckt flera gånger sedan händelsen.

- Vi var oroliga att hon inte skulle kunna få fler föl så det känns bra. Säger Krister Molin

Emelie Stenqvist

 

 

 

Fler militärer och färre jordbrukare

Gotlands Allehanda 6/12 2019

 

Allt fler gotlänningar förvärvsarbetar, och allra störst är ökningen inom försvaret och statliga myndigheter.

På Gotland förvärvsarbetar fler kvinnor och män i åldrarna 20–24 år än genomsnittet för landet. Totalt förvärvsarbetade drygt 29 000 personer 2018, enligt SCB.

Att det gotländska försvaret är under uppbyggnad märks. Förra året ökade antalet män inom Försvarsmakten och statliga myndigheter med 152, en ökning med 13 procent.

Största grupp är de som arbetar med sociala tjänster, vård och omsorg. Där är även skillnaden mellan könen störst, eftersom gruppen i fjol bestod av nära 4 000 kvinnor och 956 män.

Trots en total ökning minskar antalet förvärvsarbetande inom flera grupper, allra mest män inom jord- och skogsbruk. En minskning med 94 personer innebär en nedgång med sju procent.

 

 

 

Körde förbi militärspärr — åtalas och förlorar jobb

Gotlands Allehanda 11/12 2019

 

”Jävla lekskola” sa chauffören och körde vidare när han stoppades av militär skyddsvakt. Det kostade honom jobbet och åtal.

 

Den 29 januari i år skulle en 62-årig chaufför lämna varor till Suderbys ”herrgård i Västerhejde.

På grund av militär skyddsvärd aktivitet hade ett tillfälligt beslut tagits av Försvarsmakten där Suderbys var föremål för tillfällig avspärrning mellan 23–24/1.

Enligt det sekretessklassificerade beslutet skulle Försvarsmakten då bedriva verksamhet ”med högt skyddsvärde”.

För att markera området hade man dragit plastband och markerat med skyltar om militärt skyddsobjekt samt upprättat en bemannad infartspost, vägen var också kameraövervakad. Vid denna stoppades chauffören av militär skyddsvakt som informerade om att lastbilen måste genomsökas med hund innan den fick köras vidare.

Chauffören ska då ha svarat med ”jävla lekskola” och kört vidare och levererat lasten.

Militärpolis larmades och i receptionen identifierades den misstänkte som därefter avvisades från platsen. På väg ut ska han åter ha sagt ”jävla lekskola”.

Han åtalades senare för brott mot skyddslagen genom obehörigt tillträde till skyddsobjekt. I polisförhören förnekade mannen inledningsvis brott och uppgav att han bara gjort sitt arbete.

Han uppger att han hade frågat om det var en lekskola men medgav att han sagt ”jävla lekskola” vid det andra tillfället. Vid ett senare förhör erkände han dock brott.

 

När han återkom till sin arbetsplats blev han inkallad till chefsmöte angående händelsen. Dagen efter blev han arbetsbefriad och från den 11 februari uppsagd.

Lars Schill

 

 

 

Tolv Gripen flyger julhälsning över ön

Gotlands Tidningar 18/12 2019

Under onsdagen (18/12 2019) kommer flera JAS 39 Gripen att kunna ses över Gotland.

 

Under måndagen genomfördes en julgransflygning över södra Sverige. På onsdagen kommer Blekinge flygflottilj, F 17, genomföra en extra flygning över Kalmar, Öland, Gotland och Västervik.

Mellan ungefär klockan 14.28 och 14.37 kommer 12 JAS 39 Gripen att synas över Gotland. Flygplanen kommer dock inte att flyga över Gotland om det är för hårda vindar.

- Vi bestämde oss för att göra en extra flygrutt efter att vi gjort vår julgransflygning över södra Sverige, säger Heléne Nyberg, kommunikationschef på F 17.

Varför genomför ni julgransflygningen?

- Formationsflygning är en bra övning för stridsflygdivisionerna och sedan är det en möjlighet för att önska god jul, säger Heléne Nyberg.

Simon Frid

 

 

 

Skjutfältet är öppet fram till 31 januari

Gotlands Tidningar 20/12 2019

Militären tar juluppehåll med skjutandet på Tofta skjutfält och därmed är allmänheten välkommen att besöka delar av ön som annars som oftast är stängda.

Det lackar mot jul, och så även för militären på Gotland. Och till följd av detta planeras inga skjutningar på Tofta skjutfält under storhelgerna. Militären väljer därför att öppna upp Tofta skjutfält för allmänheten fram till måndagen den 13 januari 2020 klockan 07:00, meddelar Gotlands regemente på sin facebooksida.

Tofta skjutfält är ett populärt område för utflykter både till fots, med cykel eller med bil och det är endast under de perioder som allmänheten äger tillträde till skjutfältet som man kan besöka till exempel Blåhälls fiskeläge. När skjutfältet sedan stänger igen är det förenat med livsfara att gå förbi bommar och skyltar.

David Skoog

 

 

 

Vill stoppa skjutande utanför Tofta

Gotlands Allehanda 20/12 2019

 

 

Det är artilleripjäser av den här typen som Försvarsmakten vill skjuta med från platser utanför Tofta skjutfält.  FOTO: THOMAS SATTERMANN/BAE SYSTEMS BOFORS

 

Försvarsmakten stoppas från att skjuta från platser utanför Tofta skjutfält, så kallade artilleriöar. Mark- och miljödomstolen ger tummen ner för miljökonsekvensbeskrivningen.

Försvarsmaktens skjuttillstånd på Tofta skjutfält har överklagats av både Försvarsmakten själv, regionen, länsstyrelsen samt privatpersoner och företag. Nu har Mark- och miljödomstolen kommit med sitt yttrande. Bland annat håller domstolen med de privatpersoner som hävdat att miljökonsekvensbeskrivningen ska underkännas i den del som handlar om att få skjuta med artillerisystem från artilleriöar utanför skjutfältet. Domstolen godkänner inte miljökonsekvensbeskrivningen för den delen och orsaker är flera.

En av dem är att Försvaret borde ha haft ett samråd med närboende och andra sakägare men det har inte gjorts. Det är en allvarlig brist i miljökonsekvensbeskrivningen anser domstolen. De skriver också att miljökonsekvensbeskrivningen i övrigt saknar godtagbara underlag när det gäller fem platser som skulle användas som artilleriöar. De kompletteringar som Försvaret lämnat in har inte ändrat den saken.

Domstolens yttrande berör även Försvarsmaktens krav på att få öka antalet skjutdygn från 200 till 220 och att få skjuta 20 dagar under sommaren, utan att tala om vilka dagar. Mark- och miljödomstolen ser inte att det finns några miljörättsliga skäl till det och avslår yrkandet. De skriver också att boende i närheten har rätt att få veta i förväg när det kommer att bullra eller inte. Målet om Försvarets skjuttillstånd på Tofta är nu överlämnat till regeringen för avgörande.

Elisabet Andersson

 

 

 

Gotländske Viggenpiloten senaste offret

Gotlands Tidningar 27/12 2019

Göran Carlsson var den sista svenska stridspilot som fick sätta livet till i tjänsten. Fler än 600 piloter ur Flygvapnet har dödats sedan freden 1945.

 

 

Spaningsviggen lyfter från en landningsbana år 2000. FOTO: GUNNAR LUNDMARK/TT

 

Klockan 13.06 den 16 oktober 1996 lyfte kapten Göran Carlsson från flygflottiljen i Söderhamn. Knappt 40 minuter senare låg resterna av hans Viggenplan utspridda över Östersjöns höstkalla vatten.

- Han har två barn, de var tre och sex år då. Hans fru stod och hängde tvätt när hon såg Görans chef från flygflottiljen kom uppför gången mot huset. Hon förstod direkt vad som hänt, säger Tomas Jörholt, mångårig vän och ordförande i den minnesförening som startades efter olyckan.

 

Göran Carlsson var 31 år och hade nio års erfarenhet som stridspilot när haveriet skedde.

Trots att det rått fred kring Östersjön sedan 1945 hade fler än 600 piloter förolyckats i tjänsten inom Flygvapnet – bland dem ett tiotal gotlänningar. Långt fler var inblandade i haverier med dödlig utgång på och kring Gotland, Göran Carlsson från Visby var den siste att försvinna över Östersjön. En ung familj med små barn förlorade sin pappa.

 

- Alla uppdrag var skarpt läge för de här piloterna. Göran lämnade sina barn på dagis och sa hej då. sen kom pappa aldrig mer hem, säger vännen Pierre Näsman.

Göran Carlsson ligger begravd på Norra kyrkogården i Visby.

- Hans änka är också från Gotland och klarade inte av att återvända till graven på 20 år,  de satte upp en minnessten på fastlandet med tanke på familjen. Vi kompisar bildade föreningen Löjtnant Lakrits för att bevara minnet och finnas för hans ban om de ville veta vem han var innan han blev deras pappa, säger Tomas Jörholt.

Sedan lägger han till.

- Jag kan inte den militära biten i detta, men det ska ha varit en ren olyckshändelse under ett rutinuppdrag, säger man från försvarets håll, säger Tomas Jörholt.

 

Uppdraget bestod i att fotografera den ryska atomdrivna kryssaren Peter den store som just sjösatts. Haverikommissionens utredning säger att piloten sannolikt tappade höjdreferenserna i det disiga vädret och kraschade i havet då han tvingades väja för ett ryskt flygplan som snabbt dök upp. Det förekom spekulationer kring om den svenske piloten bländats med grön laser från fartyget och därför störtat.

 

- Göran hade över 1000 flygtimmar i Viggen, så han visste vad han höll på med. I haverirapporten står att det inte går att se några skador på ögonen hos piloten, hur man nu kunde se det på någon som störtat i 800 kilometer i timmen, säger Pierre Näsman, själv med bakgrund inom Försvarsmakten.

 

Marinen lyckades bärga drygt hälften av flygplanet efter drygt två veckors arbete. Om den ryska fartygskonvoj i närheten av Peter den store tog upp några vrakdelar framgår inte.

En bild på sidan av fartyget Peter den store visar fem flygplansprofiler, en av dessa ett viggenplan. Någon vidare förklaring till detta har inte gått att hitta.

- Det dröjde två veckor innan man började bärgningen av flygplanet. En trasig pilothjälm hittades, men drygt hälften av vrakdelarna hittades aldrig, säger Pierre Näsman.

 

Enligt haverirapporten hittades inga tecken på att flygplanet har beskjutits eller kolliderat med något annat föremål.

Det slogs också fast att piloten var i god fysisk form vid olyckan. Det berättas också att stora delar av flygplanets högra sida saknades och att Försvarsmakten kontrakterat civila fartyg för att bottentråla området där flygplanet slog ner. Detta utan resultat.

Linus Ehn

 

FLYGOLYCKOR KRING GOTLAND

1996: Göran Carlsson, Viggenpilot.

1994: Ambulanshelikoptern störtar, två gotlänningar i besättningen döda.

1988. Viggenplan störtar norr om Gotska Sandön, piloten räddar sig med fallskärm.

1970: Drakenplan störtar i Kräklingbo, piloten död.

1970: Drakenplan störtar öster om Gotlands södra udde, piloten död.

1969: Lansenplan störtar i Såtenäs, gotländska piloten död.

1962: En J29 ”Flygande Tunnan” störtar vid Hässlö, gotländska piloten död.

 

 

 

 

 

 
 
 
 
_________________________________________________________________________________________
                            

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper / Sidansvarig Kjell Olsson.

                            
Kontakta sidansvarig