Föregående sida

Gamla lägerplatsen på Wisborgs slätt

Kompanibivack på Visborgsslätt på 1890-talet. 4-delarstält.

Manskapstälten (1903)

Officerstälten

 

Vid kokgropen

Wisborgs slätt har under lång tid använts som övningsplats för det militära. I ett arrendekontrakt från 1875 fick Kronan rätten att utnyttja Kungsladugårdens ägor för målskjutning och exercis. Det var i huvudsak det området som i dag gränsar till Oscarsstenen samt den intilliggande dungen.År 1885 antogs en ny härordning där det bestämdes att alla gotlänningar skulle genomgå gemensamma vapenövningar på Wisborgs slätt. Där skulle ett permanent läger upprättas från och med 1887. Några byggnader fanns inte med undantag för en mindre krutbod i den norra delen av den så kallade lägerskogen. Boden hade uppförts i början av 1840-talet. Ammunitionen i dessa bodar var beräknad efter 30 skarpa patroner och en flinta per man. Det skulle även finnas en del extra ammunition som vart tredje år skulle från Visby omsättas. För vården och tillsynen av denna ammunition sköttes av en tillförordnad tillsyningsman, en för varje bod. Han skulle för detta arbete erhålla ett visst årligt arvode. Boden var placerad i norra delen av Lägerskogen. Den flyttades ca 1920 till en plats öster om Hangaren, finns numera vid regementets museum i Tingstäde. Krutboden tillhörde Visby kompani. I början av maj månad 1886 besökte generalintendenten överste Palmstjerna Gotland för att besikta de föreslagna exercis- och barackplatserna vid Visborgs kungsladugård och i Tingstäde. Palmstjerna ansåg sig nöjd med ladugårdsfältet söder om Visby och där borde det anläggas erforderliga barackbyggnader.Den 4 juni 1887 återkom Palmstjerna för att utse platserna för de blivande barackerna. Fram till dess att manskapsbarackerna var byggda låg beväringarna i tältlägret på slätten intill lägerskogen. Så väl officerarna som manskapet var inkvarterade i tält. Under beväringsmötet 1887 fanns över hundra tält uppsatta. Vägen till lägret gick från Kungsladugården öster ut mot Donnershage På vänster hand hitom Donnershage, låg en liten röd envåningsbyggnad med vita knutar med en brunn, på ungefär samma plats där förvaltarbostaden (Pippihuset) senare uppfördes. Längre österut utefter vägen kom man till lägervakten och arresttälten. Utspisningen skedde på den lilla öppna planen omedelbart öster om vaktmästarebostaden. Maten tilllreddes i kokgravar. Först senare fick man ett fältkök och kunde då överge systemet med kokgravar. Man åt vid långa bord ute i det fria. Marken var sank och odränerad vilket senare avhjälptes med att man grävde djupa diken. Utspisningen skedde på den lilla öppna platsen alldeles intill och öster om vaktmästar-bostaden. Maten tillreddes i kokgravar och intogs vid långa träbord ute i det fria. Dricksvattnet hämtades i en brunn som fanns i den västra delen av Donners hage. Där fanns en gammal handpump med ett stort svänghjul av trä.

"Brunnen på lägerplatsen har lemnat åtskilligt att önska beträffande vattnets smak. Ingeniör Sondén, helsovårdsnämdens i Stockholm kemist, har derför på uppdrag af arméförvaltningen hitkommit för att undersöka förhållandena". (Källa: 220)

 

I juni 1887 besökte prins Carl Gotland och blev då bl a inbjuden av regementes officerare att inta "supé i officerstältet å Ladugårdsgärdet."   År 1888 började man uppföra byggnader på Visborgsslätt. Två större manskapsbaracker, den s k norra baracken och den södra baracken. Underofficerarna använde två små rum i vardera baracken. I rummet hade en fanjunkare och tre sergeanter sitt logi. Dagtid användes rummen till kompaniexpeditioner. I den norra baracken var den Norra bataljonen förlagd, som bestod av Visby, Roma, Tingstäde och Lärbro kompanier. I den södra baracken låg södra bataljonen, som utgjordes av Klinte, Garda, Hemse och Havdhems kompanier. Kompaniernas styrka var 60-70 man.

Två kompanier innrymdes på nedre och två på övre våningen. Man låg i alnsbred träbrits i rader bredvid varandra och över varandra med halmmadrass, en kudde och en varm filt.

Maten intogs i den så kallade mathallen, ett slags sommarhus, med tak på stolpar, men som saknade både väggar och golv. Bord och bänkar voro ställda direkt på marken och i blåsväder yrde sanden upp i maten.

Personalen som tillredde maten bestod av ett par korpraler med några beväringar som handräckning. Detta skedde i ett kokhus öster om mathallen

Samtidigt uppfördes även ett  tvätthus och ett torkhus. Även ett vattentorn byggde mellan de båda stora barackerna. Efterhand tillkom fler byggnader såsom Officersbyggnad och underofficersbyggnad.

(Läs mer om byggnaderna på Visborgsslätt)

 

Vakttältet

Wisby kompanis krutbod

 
 
 
 

Tältlägret Wisborgs slätt 1902

Tältlägret Wisborgs slätt mars 1914

 

Vakthuset med sina två tält. Byggnaden till höger är Velocipedstallet.

Vaktstyrkan

 
Kompaniet: 2 Kaptener, 3 Subalternofficerare, 1 Fanjunkare, 2 Sergeanter, 1 Furir, 4 Spel och trumslagare, 4 Korpraler (vice), 4 Meniga tjänstgörande som korpraler, 6 Volontärer, 55 Beväringar
 
"Vid min tid samlades de inryckande beväringskontigenterna å vissa platser under en befälhavare, vanligen en korpral eller underofficer, som skulle föra dem till förläggningsplatsen vid Visborgs slätt. Från Endre, Hejdeby och angränsande socknar, samlades vi vid Tibles i Hejdeby. När uppropet hade gjorts, marscherade vi till Visby, där vi skulle få ut nödig utrustning såsom gevär mm vid Tygförrådet vid Mellangatan 19. När detta var undanstökat, marscherade vi ut till Visborgs slätt, där sängutrustning och andra persedlar, samt uniformen, utdelades. Det var ganska kallt ännu och skogen låg full av snö, fast det var första dagarna i Maj. Det var vårt första arbete med att stoppa halm i vår madrass och huvud- kudde och plassera dem i våra utsedda britsar inom de nya barackerna med en under- och överbrits. Till sängutrustningen hörde en filt, det var allt, och vi frös ohyggligt, ty barackerna låg nere i skogen där solen knappast syntes och överallt låg ännu snö kvar i drivor." (Karl Johan Fardelin)
 

Utrustning

Halsduk, vapenrock, ylletröja, klädesbyxor, kalsonger, lägermössa, lägerrock av linne, kapotter

Remtyg

Bandolär, livrem, livremsbeslag, hylsa för bajonettbalja

Utredning

Kopparflaskor, flaskremmar, filt, madrassvar, putvar, handuk

Övningsutrustning

Riktstolar, riktkontrollspeglar mm

Slitningsersättning

För bruk av egna skjortor och fotbeklädnad ersättes per dag med 8 öre

 

Dagliga övningstider

Förmiddag

06.00 till 08.00

 

09.00 till 11.30

Eftermiddag

16.00 till 18.00

 

18.30 till 20.00

 

Signal till ut- och inryckningar samt till ombyte av övningar gives från lägervakten

Revelj slås klockan 05.00 samt tapto klockan 21.00

Korum förättas klockan 06.00 på inryckningsdagen på Södra Torget samt sedan dagligen klockan 06.00 och efter avslutad exercis på eftermiddagen på exercisfältet

På vakt. 1. exercisdagen den 2. instundande juni en underofficer som befälhavare, två korpraler, en trumslagare samt tolv man ur bataljonen. Vaktstyrka och befälhavare uttages i tur av Norra, Södra, Medel samt Wisby bataljon

Signal till vaktens formerande gives genom förgaddring klockan 09.30

Dagrapport avlämnas dagligen klockan 09.00 i stabsexpeditionen

Order utgives varje dag klockan 13.00 på samma ställe

Sjukhus för beväringen anordnas i stadens sjukhus på Strandgatan. Sjukvisitation klockan 07.00 i sjukhuset. Subalternofficer ur vaktgivande bataljon skall närvara, samt upprättar sjukförslag som insändes till stabsexpeditionen klockan 09.00

 
 

Gamla Tältlägret 2012

 
 
 
 
_________________________________________________________________________________________
                            

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper / Sidansvarig Kjell Olsson.

                            
Till huvudsidan                    Kontakta sidansvarig