|
Uniformsknappar med Gotlands vapen |
||||||||||||||||||||||||||||||
 |
||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||
|
Gotlands landskapsvapen När Gotland efter dansktiden åter blivit svenskt återkom landskapsvapnet. År 1660 hade emellertid baggen på blått fält ersatts med ett lamm kallat "Agnus Dei". Den stolta baggen hade alltså ersatts med symbolen för den lidande Kristus. Den 18 januari 1884 fastställde
Kungl. Maj:t det första heraldiska vapnet för landskapet Gotland, då med lammet
med gloria och en segerfana, vit med ett rött kors.
Gotlands läns vapen Identiskt med landskapets, men med kunglig krona i stället för hertiglig. På Gotland fastställt den 15 maj 1936. Emellertid har länsknapparna behållit den hertigliga kronan.
Visby stads vapen Fick ett stadsvapen fastställt den 14 maj 1943. Städer brukar ofta kröna vapnet med en s.k. murkrona, en stiliserad stadsmur, vanligen med fem hängtorn (ibland tre). Denna ingick normalt inte i blasoneringen utan betraktades som en rangkrona som automatiskt följde med värdigheten av att vara stad. Vapenskölden "I rött fält en agnus dei av silver med blå beväring, därest dylik skall komma till användning, och gloria av guld, bärande på en korsstång av guld en fana av silver, vari ett rött kors, och åtföljd av en framför lammet stående kalk av guld, i vilken blod av guld sprutar." Eftersom Visby stad, genom kommunreformen 1971 upphörde som stad försvann även stadsvapnet. Angående murkronorna, tre eller fem torn, svarade den svenska Statsheraldikern Henrik Klackenberg mig i ett brev angående skillnader: ("Murkronan var före 1974 en symbol som krönte en vapensköld för en stad, och används idag endast av några kommuner som har ett förflutet som städer. Murkronan ritas vanligen med fem hängtorn. Varianten med tre torn är nog resultatet av konstnärlig frihet och utan symbolisk betydelse").
Kommunvapen Från 1974 gäller den enhetliga benämningen kommunvapen. Det nya Gotlands kommun valde att utforma sitt vapen på samma sätt som landskapet och länet, med en vädur i fältet, men med stadens röda färg på fältet för att skilja dem åt, vilket fastställdes 1987. Blasonering: "I rött fält en stående vädur av silver med beväring av guld, förande ett på en korsstav av guld fästat rött banér med bård och fem flikar av guld". Det gotländska kommunvapnet jämfört med landskapsvapnet är bara att kommunvapnets fält är rött i stället för blått och har ett vapen med en sköld utan krona.
------------------------------------------------------
Uniformsknapparna Knappar med Gotlands vapen har förmodligen funnits under äldre tider, framförallt hos allmogen. De första officiella knapparna tillkom troligen i början av 1800-talet. När Gotlands Nationalbeväring bildades uppkom frågan om officerarnas klädsel. Uniformerna skulle i stort sätt vara samma som användes av officerare på fastlandet. Där hade sedan lång tid tillbaka använts uniformsknappar med heraldiska vapen. Detta kom nu även att införas på den gotländska officerens vapenrock. Till en början skulle även underofficerars- och manskapsuniformerna utrustas med sådana knappar, emellertid i enklare utförande. Men så väldigt många meniga kom nog aldrig att få stoltsera med heraldiska knappar eftersom de i huvudsak skulle använda sina egna kläder. Inte förrän långt senare erhöll de uniformer.
Enligt UniR FM benämns den första knappen m/1815. Uniformsutredningen föreslog att knappen skulle ha beteckningen m/1829-1906, utan närmare motivering. Den senare beteckningen har även förekommit i flera rullor. Knappen har senare återfått den beteckning som faller tillbaka på den första gotlandsknappen vilket rimligen borde kompletteras med årtalet 1906, vilket i så fall leder fram till beteckningen m/1815-1906. Den första knappen vid Gotlands Nationalbeväring benämns som m/1829 fastän uniformen samt knapparna beskrivs redan den 2 februari 1815 i en Generalorder (G.O. 1815 nr:128) "...knapparna med Gottlands vapen, förgyllda för Befälet, för manskapet messing, oförgyllda". I en Generalorder av den 12 augusti 1829 till Militärbefälet på Gotland, befallde Kungl. Maj:t bland annat storleken på uniformsknapparna. "Officerares med Gottlands wapen försedd Uniformsknappar hädanefter skola göras af samma storlek som medföljande; en större och en mindre förgylld knapp". Eftersom två provexemplar medsändes kan man förmoda att de flesta knapparna tillverkades på Gotland av någon på ön aktiv gelbgjutare eller gördelmakare. Från mitten av 1800-talet har de flesta knapparna tillverkats av antingen M. Pettersson eller Sporrong i Stockholm. Det finns dock exemplar med andra tillverkare. Skölden utgjordes av en så kallad "Fransk sköld".
Gotlands Nationalbeväring upphör år 1887 och istället bildas Gotlands Infanteriregemente och Gotlands Artillerikår. Tidigare hade även Artillericorpsen burit samma uniformsknapp som Gotlands Nationalbeväring. Men detta upphörde 1887 då artilleriet på Gotland blev en egen enhet. Istället kom artilleristerna att som resten av landet att bära den egna artilleriknappen. År 1904 infördes en enklare manskapsknapp med vågrätta räflor och något senare knappar med tre kronor. Knappar hade emellertid funnits tidigare men då endast för liv- och husarförbanden. Uniformsknappar med Gotlandsvapnet kom därför senare att endast bäras av officerare från fänriks grad och uppåt. Efter att Gotlands regemente lagts ner skulle enligt UniR FM 2007 "Hemvärnsbataljonerna föra traditionerna vidare från de f d landskapsregementena". Detta innebara att för Gotlands del uniformsknappen numera bärs av officerare vid det gotländska hemvärnet. |
||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kronan De första knapparna hade överst en grevlig krona vilket symboliserade "Greveskapet Gotland" vilket var en gammal beteckning på ön. Kronan utbyttes 1860 till en hertigs krona sedan prins Oscar vid sin födelse blivit "hertig av Gotland". I en skrivelse från Sporrong daterad den 23 november 1860 meddelades att "hos mig tillverkas Uniformsknappar för Gotlands National-Beväring efter nu antagen modell med Furstlig krona." Med furstlig krona menas det samma som en hertiglig krona. Kronan fick nu istället sju (7) spiror mot den äldre grevliga kronans fem. Uniformsknappen fick återigen år 1906 fem (5) spiror. Varför detta hände är osäkert men troligen därför att den hertigliga heraldiska kronan egentligen skulle visa fem spiror och inte sju. Ändringen skedde efter att Sveriges Riksheraldiker 1904 hos dåvarande krigsministern begärde att "denna behagade taga i öfvervägande, huruvide ej rättelse i vissa nämnda, felaktigheter i några af arméns uniformsknappar borde ske". Denna form med fem spiror behölls sedan under hela tiden fram till att de gotländska förbanden lades ner. Visby stads vapen hade en s.k. murkrona, en stiliserad stadsmur, vanligen med fem hängtorn (ibland tre). Denna ingick normalt inte i blasoneringen utan betraktades som en rangkrona som automatiskt följde med värdigheten av att vara stad. |
||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||
