Föregående sida

Kolerakyrkogårdar på Gotland

   

Franska kyrkogården i Fårösund

I Fårösund och trakten däromkring avled 15 personer, av fartygsbesättningen 20, de flesta engelska sjömän. Vintern 1854-55 var farsoten stoppad och den återkom icke heller senare varför det norr om samhället av patron Grubb byggda kolerasjukhuset icke kom till avsedd användning. De i kolera avlidna lades i kalk och begravdes å en av prosten Lyth invigd gravplats strax söder om ”Franska kasernen” d. v. s. kolerasjukhuset. De å fartygen avlidna sänktes i havet. (Gotlands Allehanda 14/7 1972)

Begravningsplatsen: 14 x 7 meter. Inhägnad med järnkätting, vilken uppbäres av 10 resta stenar, 0,8 - 1,0 meter hög och 0,6  x 0,8 meter stor. I mitten finns en liggande häll ca 0,2 meter hög och 0,5 x 0,8 meter stor. På denna är en rest sten placerad, 0,8 meter hög och 0,5 x 0,7 meter stor vilken har inskriptionen: "1854 Koleragravar".

På baksidan en inskription: "Här vilar 10-tal Fårösundsbor som avled i koleran år 1854 under det s k Krimkriget då Fårösund utgjorde bas för en engelsk-fransk flottenhet. Vid Ryssnäs udde på Fårö finns den s k Engelska kyrkogården från samma tid."

Ca 35 meter sydväst om begravningsplatsen ligger de s k Franska kasernen som under Krimkriget användes som sjukhus.

 
 
 

Engelska kyrkogården på Fårö

De allierade hade även för avsikt att bygga en sjukbarack vid Broa på Fårö, men kyrkoherden därstädes, Tranér, lyckades genom framställning till länsstyrelsen utverka, att mark å Ryssnäs udde uppläts för ändamålet. Där byggdes två sjukstugor och ett kokhus samt en bostad för läkare. Läkarebostaden flyttades senare till Fårösund av patron Grubb och inköptes sedermera av mästerlotsen Ferdinand Wessman. Mellan Bungeör och Ryssnäs udde låg då ett av de allierades sjukfartyg vid namn ”Belle Isle”. Från detta fartyg landsattes konvalescenterna på Bungeör där de fritt fingo röra sig över hela ön.

De allierades döda bland befälet jordades i land medan manskapet, som förut nämnts, sänktes i havet. Å östra delen av Ryssnäs udde ligger den s. k. engelska kyrkogården, där bland andra en överstelöjtnant vid engelska marinkåren vid namn Hannant är begravd. (Källa: 969)

Begravningsplatsen: 20 x 13 m. Inhägnad av fjorton resta granit block. I blockens öv ersidor är järnöglor islagna. En järnkätting, förbinder blockens öglor med varandra. I norra delen av kyrkogårdens står en minnessten av granit med texten: "Död 1854 Engelska kolera - gravar 1936". Söder om stenen syns 3-4 rader med 27 st gravkullar.

På baksidan en inskription: "Här vilar ett 20-tal engelska örlogsmän som avled i kolera år 1854 under det s k Krimkriget då Fårösund utgjorde bas för en engelsk-fransk flottenhet. Nordväst om kyrkogården låg då ett för tillfället upprättat sjukhus."

 
 
 

Begravningsplats vid Pitasand på Fårö

Flera människor i grannlaget vid Vinor insjuknade och dog efter att ha köpt kolerasmittat ”köpebröd” från Stockholm. När man efter flera dödsfall konstaterat smittan begravdes de två små barnen på en i hast iordninggjord begravningsplats i närheten av gårdarna, men när även den högt aktade fru Winberg dog, trotsade familjen prästens order och såg till att hon fick en grav på Fårö kyrkogård.

Koleragravplats: 10 x 7 meter, inhägnad av gärdesgård. I östra hörnet en grind. I centrum syns en svag förhöjning.

I västsydväst finns en träpåle nedslagen, 1,2 meter hög, på vars övre del en tavla, 0,22 x 0,2 meter fastspikats. På tavlans sida är ristat: "KOLERA GRAVPLATS 1866" Platsen beväxt med 3 barrträd.  Idag är begravningsplatsen stängslad med en troltun och en minnessten ligger på platsen.  (Foto Lars Olof Kallander)

 
   
   

Begravningsplats vi Barläste i Lärbro

Koleragrav: 11 x 3 meter bestående av sänkor, 3 x 1 meter och 0,1 meter djup, utgörande insjunkningar efter gravarna. Mitt emellan dessa står en minnessten av kalk, 0,43 meter hög, 0,37 meter bred och 0,2 meter tjock. På den åt nordöst vända sidan är i upphöjda bokstäver texten: "KOLERAGRAV 1854." Stenen är en återanvänd grusningssten uppsatt av Bunge Kulturhistoriska Museum ca 1970. De begravda är Jakob Nordahl och hans hustru. Han hade varit hemifrån och blivit smittad. Han lades i osläkt kalk för att hindra smitta. En tid efteråt sågs barnen utan tillsyn. När folk kom dit låg modern död och det minsta av 4 barn sög på den döda moderns bröst. Hustrun begravdes 10 m från mannens grav för att hindra kontakt. Barnen kom till fyra olika hem.

 
 
 

Begravningsplats vid Kajlungs i Lärbro

Kolerakyrkogård: 7 x 5,2 meter. Inhägnad med en kalkstensmur 0,8 - 1,1 meter hög och 0,4 meter tjock. Förr fanns öppning åt väster nu igenmurad. Det innre är ca 0,2 meter högre än omgivande mark. Mitt på ena kortsidan är 0,4 meter över marken en inmurad kalksten, 0,45 meter hög och 0,35 meter bred, i vars släta åt väster vända sida är inhugget texten: "KOLERAGRAV 1854" I sydvästra hörnet står lutade 2 grindstolpar av ek. Ännu på 1930-talet vårdades graven och pryddes med blommor. Ett sprucket ekkors har försvunnit på 1960-talet. Den döde hette Isak Forslund. Han lades i osläckt kalk för att hindra smittorisken. När prästen skulle begrava, var han så rädd för smitta att han stod en bit ifrån och ropade högt mot platsen. (Hur det gick med de tre skovlarna sand förtäljes ej.)

 
 
 
 
_________________________________________________________________________________________
                            

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper / Sidansvarig Kjell Olsson.

                            
Kontakta sidansvarig