Föregående sida

Krigssjukhus och sjukvårdsanläggningar på Gotland 1939 - 1946

 

Sjukvården under beredskapstiden har i huvudsak varit baserad på de organiserade krigssjukhusen, Lärbro krigssjukhus, Hemse krigssjukhus och Klinte krigssjukhus. Av dessa har sjukhuset i Lärbro varit upprättad utan avbrott intill beredskapens upphörande, medan sjukhuset i Hemse endast tidvis, i samband med större inkallelser främst av förband grupperade inom Södra försvarsområdet, varit i verksamhet.

Till krigssjukhusen har remitterats patienter från såväl fältförbanden som från mobiliseringsdepåerna.

Sjukhusen var försedda med, för den tiden, fullt modern utrustning och som haft tillgång till goda läkare, har kunnat lämna erforderlig vård och det har endast varit i undantagsfall som patienter behövt sändas till Stockholm för erhållande av specialistvård.

 

Krigssjukhuset i Lärbro. Antalet vårddagar utgjordes:

1942

35.776

1943

61.814

1944

55.634

 

 

Krigssjukhuset i Lärbro. Röntgenundersökningar verkställdes:

1942

3.087 fall

1943

3.826 fall

1944

4.886 fall

Under åren 1939 - 1944 utfördes omkring 25.000 skärmbildsundersökningar

 

Läkarpersonalen utgjordes till största delen av värnpliktiga och tjänstepliktiga läkare, som tjänstgjorde i tvåmånadersperioder. Omsättningen på läkare blev på grund av detta mycket stor. Sålunda kan nämnas att under tiden 1/7 1942 - 30/6 1945 sammanlagt 103 läkare, 15 tandläkare och 16 apotekare varit i tjänst i krigssjukhuset, varav flera tjänstgjorde i två eller flera omgångar. De täta ombytena, särskilt av chefsläkare, medförde vissa olägenheter främst ifråga om förvaltningen och ordningen vid sjukhuset. För att i görligaste mån eliminera dessa olägenheter och skapa nödig kontinuitet i verksamheten beslöt militärbefälhavaren att fr o m 25/2 1943 civilanställa en intendent, i stället för de värnpliktiga intendenter, som i regel tjänstgjort i tremånadersperioder. Sedan denne intendent i juli avgått från sin anställning gjordes framställning om att en intendent ur intendenturkåren skulle krigsplaceras vid krigssjukhuset i Lärbro. Denna framställning bifölls 11/7 1944.

I fråga om verksamheten vid krigssjukhuset i Lärbro må slutligen nämnas att personalen där utsattes för ett hårt prov i samband med ankomsten av de tyska flyktingarna i maj 1945. Flyktingarna hade under färden varit utsatta för upprepade flyganfall, varvid ett stort antal blivit sårade. Till Lärbro transporterades, så snabbt disponibla sjukvårdstransportmedel det medgav, sammanlagt 75 - 80 flyktingar av vilka flera var mycket svårt sårade. Den fåtaliga läkarpersonalen måste operera utan avbrott i 18 timmar och lyckades också rädda flertalet.

Visd beredskapens upphörande utlånades sjukhuset till Kungl. Medicinalstyrelsen som där intill 28/5 1946 vårdade omkring 500 tbc-sjuka, huvudsakligen f d koncentrationslägerfångar. (Källa: tjelvar.se / 4)

 
 

Beredskapssjukhus i Visby

Före krigsutbrottet fanns en planläggning för fyra krigssjukhus på Gotland nämligen Visby, Roma, Klinte och Hemse. Under hösten 1939 ändrades planerna och Visby blev ett beredskapssjukhus och Lärbro, Hemse och Klinte blev krigssjukhus. Beredskapssjukhuset skulle omfatta 1232 platser och med en fördelning enligt nedan fr o m den 15 oktober 1939. För sjukhuset är planerat ett behov av 38 läkare och 14 tandläkare, apotekare och sjukgymnaster, vilka ställas till förfogande av Kungl Medicinalstyrelsen. Likaså tillhandahåller medicinalstyrelsen erforderligt antal sjuksköterskor (89 st). Härutöver fanns tuberkulos sjukstugan i Follingbo som inte ingick i beredskapssjukhuset.

Lasarettet

150 platser

Kirurgiska sjukdomar

S:t Olofs sjukhus

350 platser

Kirurgiska sjukdomar

Allm läroverket

66 platser

Öron / Ögon sjukdomar

Pensionat Solhem

150 platser

Medicinska sjukdomar

Flickskolan

50 platser

Medicinska sjukdomar

Östra folkskolan

200 platser

Gasskador samt avgasningsplats

Epidemisjukhuset och Mariahemmet

100 platser

Infektions sjukdomar

Småskolan

70 platser

Infektions sjukdomar

Frimurarlogen

30 platser

Infektions sjukdomar

 

Avlusningsanläggningen på Hällarna

De flesta flyktingar som anlände till Gotland fördes först till Hällarna för bl a avlusning (bastubad och avlusning med sabadillätticka). Det fanns två förläggningar, en i Lägerskogen och en vid Lv-boden, strax väster om Kungsladugården. Vid Vibble gård fanns en badpluton dit flyktingarna bussades för bastubad och avlusning. Där desinficerades också kläder och övriga ägodelar. I Lv-boden fanns lägerchefen och expeditionen. Utspisning skedde genom I 18 försorg. Efter avlusning och bad skulle "de rena" finnas på ena sidan Toftavägen och de "otvättade" på andra sidan, men så snart det kom en ny transport med flyktingar så sökte man kontakt med varandra för att hitta vänner och släktingar. I lägerskogen brann lägereldar som flyktingarna samlades kring för samtal och sång. (Källa: Hagström, Svante. Lärbro krigssjukhus)

 
 
 
 
_________________________________________________________________________________________
                            

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper / Sidansvarig Kjell Olsson.

                            
Kontakta sidansvarig