Föregående sida

Garnisonssjukhuset på Visborgs slätt

Det första permanenta garnisionssjukhus togs i bruk 1834. Det var Allmänna Garnisionssjukhuset i Stockholm. Där fanns 34 sjuksalar med 430 sängplatser.

Garnisionssjukhuset på Visborgs slätt uppfördes 1908. Enligt härordningens byggnadsprogram skulle på varje kasernetablissement, eller inom varje garnison, finnas ett sjukhus med antalet sjuksängar beräknat efter 3 % av manskapsstyrkan. Sjukhusen uppfördes efter Josephsons typritning och har beroende på behovet av antalet sängar varierande storlek (längd). Gemensamt för dem är grundplanen som visar en tvåvånings-byggnad med källare och inredd vind under brutet och valmat tak. Planen var ursprungligen uformad, dvs den hade två flyglar, men på grund av att sjukvårdens krav på större lokaler tilltog med åren byggdes sjukhusen till genom att utrymmet mellan flyglarna byggdes in. Byggnadens plan blev därigenom rektangulär. På I 27:s sjukhus, som stod färdigt 1908, byggdes endast bottenvåningen till varför byggnaden fortfarande upplevs ha två flyglar. Sjukhuset var den enda byggnaden inom etablissementet som ifrån början hade både ångvärmeledning och kalorifarer för effektiv luftväxling.

På nedervåningen fanns bl a läkarmottagning. Det fanns tyg- och intendentur-avdelningar på över- respektive mellanvåningen, tygavdelning från 1954. Under 1970- och 1980-talet fanns kameral- och PE (Planerings- och Ekonomi) avdelningarna på övervåningen och förvaltningsavdelningen på mellanvåningen fram till februari 1982 då MKG stab, P 18, A 7, Lv 2, VFG (Gotlands verkstadsförvaltning), IFG (Gotlands intendenturförvaltning) och TFG (Gotlands tygförvaltning) slogs samman till en myndighet och stab och förvaltning flyttade in i Nya Wisborg. (Källa: Artikel av Einar Berg i Gotlands Nationalbeväring och regemente Band 1.) 

 

Garnisionssjukhuset ca 1910

Garnisionssjukhuset ca 1940

   

Fikapaus vid Garnisionssjukhuset på 1910-talet

Sårade albatrossmän får vård på sjukhuset 1915

   

En sjuksal på Garnisionssjukhuset 1915

   
   

Byggnaden 2007

   
 

Militärsjukhuset

(1906) På Visborgs slätt hvila numera aldrig arbetets andar. Sedan år tillbaka hamras och rasslas det där ute i aldrig afbruten gång. Och ännu när de unga krigarnas aftonpsalm ljuder mellan stenkolossernas väggar, hör man återskall af timmermansbilan, af såg och hammare.

Detta är ju ej heller att undra på. Därute, där vi själfva en gång under mycket enkla och om bondregemente lifligt påminnande förhållanden gjort vår värnplikt, pågår nu och har länge pågått ett nydaningsarbete, som redan gjort och än mer skall göra lägerplatsen till ett mönster i sitt slag i vårt land.

Vi behöfva ju ej här uppräkna alla de stora förändringar som redan skett – våra läsare ha förut tid efter annan blifvit påminta därom. Här alltså endast några korta rader om det nyaste nya på slätten, hvilket vi vid en hastig liten visit på platsen i går besågo.

Det ståtliga kanslihuset och de ej mindre imposanta kasernerna stå färdiga och äro tagna i bruk för sina resp. ändamål. Men mera därom nedan. Alla lokaler som kräfvas för den gotländska fälthögskolan äro i ordning och skick. Alla utom ett par. Den första af dessa, som vi vårt gårdagsbesök besågo, var den nya sjukhusbyggnaden.

Denna är belägen öster om kasernkomplexet, tätt vid landsvägen och invid en liten spirande skogsdunge på en vacker och sund plats. När all byggnadsbråten kommer bort och platsen blir planerad, blir där riktigt idylliskt.

Huset blir till sitt yttre alldeles lika kasernbyggnaderna: fasader af tegel i teglets egen färg med fogstrykning och taklist i puts. Det hvilar på grund af betonggjutning och har en hög vacker sockel af huggen kalksten från fabrikör Carl Müllers välkända stenhuggeri. Det har en längd af 36 m. och 16 m. bredd. Väggarnas tjocklek är 1 ½ m. sten.

I källarvåningen, hög och präktig, äro inrymda ångpannerum och värmekaminare samt källarlokaler.

Första våningen, till hvilken man kommer genom en vinterbonad och rymlig veranda, har ljusa och stora korridorer samt inrymmer vänt- och läkarerum, besiktnings-, isolerings och sjukvårdsrum, tekök, operationssal och badrum. Ännu stå ju de nakna tegelväggarne där ensamma och spöka, men när den praktiskt och på samma gång smakfullt tilltänkta inredningen kommer till, blir här säkert utomordentligt bra och trefligt ordnadt.

Andra våningen rymmer 5 sjuksalar, däraf en stor och ljus sådan i norra flygeln. F. ö. upptages våningen af bekväma rekreationskorridorer.

I tredje (vinds-) våningen kommer att inredas tre reservsjuksalar samt bli plats för vindsrum och dito kontor.

I huset inledes elektriskt ljus samt vatten- och kloakledningar. Som herrskapet hör, blir det ett litet välordnat Bethhesda för dem af våra vänner infanteristerna, som bli sårade, om ej af kulor och krut så af smygande sjukdomars giftpilar. Vi hoppas att under dess tak ej blott plågan och smärtan utan äfven hoppet och hjälpen skola gästa.

Arbetet började i Okt. i fjol och har utan afbrott, tack vare gynnsamt väder, kunnat fortgå ända tills nu. Och genom forceradt arbete och insiktsfull ledning har man redan hunnit så långt att takstolarna om en eller annan vecka kunna resas. Byggherre har byggnadsing. Johan Lundegård från Motala varit.  Hr. L., som har flera järn i elden (han är f. n. entreprenör för ett stort skolhusbygge i sin hemstad samt för restaureringen af Sölvesborgs gamla kyrka från 1300-talet), har dock hunnit att sköta detta arbete så att han blir färdig därmed vid nyåret eller ej mindre än ¾ år före den kontrakterade tiden. Och det är ju raskt marscheradt. (Källa: 1270)

 
 

(1906) Sjukhuspaviljongen för Gotlands trupper. Sedan entreprenören för sjukhuspaviljongens å Visborgs slätt, byggnadsingeniören Johan Lundegård i Motala försatts i konkurs, har fortifikationsbefälhafvaren på Gotland å k. m:ts och kronans vägnar öfverlåtit kontraktet rörande sagda bygnad på entreprenörens borgensmän, f. riksdagsmannen C. J, Jakobson och fabrikören E. Hjertman i Motala, hvilka redan återupptagit arbetet.

Det finnes därför nu de bästa utsikter för sjukhuspaviljongen i fråga skall, såsom ämnadt varit, blifva färdig till 1April nästa år. (Källa: 1272)

 
 

Militärsjukhuset får telefonförbindelse med Visby.

(1924) K. m:t har anvisat 350 kr. för anordnande av direkt telefonförbindelse med Visby stads planlagda område för det för Gotlands trupper gemensamma sjukhuset, vilket ej på annat sätt än medelst en av regementets köksföreståndare disponerad och med anknytning till förrådsförvaltaren samt till sjukhuset försedd ledning äger telefonförbindelse med Visby. (Källa: 661) 

 
 

Utbyggnad av garnisonssjukhuset å Visborgs slätt önskvärd

(1934) Civil och militär sjukvård. Stockholm 4 okt. (H. R.) Statens sjukvårdskommitté synes intaga en mera avog inställning till civilt och militärt samarbete beträffande sjukvården än de landsting, som funnit med sin fördel förenat att acceptera sådant samarbete, förklarar arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse i yttrande till k. m:t över kommitténs betänkande om den slutna kroppssjukvården. I viss mån erhålles intrycket, att försvarsväsendets sjukhusvård bildar en främmande del av medicinalväsendet av visserligen tolererad men knappast av en mera uppskattad beskaffenhet.

Enligt sjukvårdsstyrelsens mening synes kommittén såsom ledande princip icke ha följt ”bästa möjliga sjukvård i riket till billigast möjliga pris” utan snarare principen, huru den civila sjukvården skall kunna ordnas utan hänsynstagande till de förbilligande faktorer härutinnan, som ett rationellt utnyttjande av försvarsväsendets sjukvård dock innebär för sjukvården i dess helhet. Även om man bortser från en del faktorer, som beröra de militära och statliga intressena, torde man likväl icke, allra minst under nuvarande konjunkturer, kunna bortse från de ekonomiska faktorerna.

Ifråga om behovet på Gotland av vårdplatser för tuberkulospatienter har kommittén förordat, att huvudparten av de lungtuberkulösa på Gotland borde utnyttja lediga sanatorieplatser på fastlandet, att trängande fall borde tagas om hand på länslasarettets nytillkomna avdelning för invärtes sjukdomsfall, och att i övrigt dispensärsförhållandena borde ordnas även för denna landsdel erinrar sjukvårdsstyrelsen. I samband härmed har kommittén emellertid icke ifrågasatt möjligheten av samarbete med den militära sjukvården. För dylikt samarbete ha dock både länsstyrelsen på Gotland och sjukvårdsstyrelsen intresserat sig. En utredning rörande tuberkulossjukvårdens tillgodoseende på Gotland synes ingalunda böra utesluta vare sig ett förenande av civila och militära läkartjänster på ön med dess eljest relativt små ekonomiska möjligheter till utkomst för ett ökat antal läkare eller en utbyggnad av garnisonssjukhuset å Visborgs slätt för att till landsdelens sjukas fromma kunna på billigaste sätt ernå bästa önskvärda resultat. Även för samarbete härstädes mellan militär och civil sjukvård ha riksdagens revisorer intresserat sig.

Det synes sjukvårdsstyrelsen sålunda, som om kommittén knappast behövt intaga denna kategoriskt reserverade inställning till det militära sjukvårdsväsendet, utan att frågan om samarbete bort bedömas från fall till fall, på sätt kommittén ifrågasatt beträffande läkarnas kombinerade tjänstgöring inom civil och militär sjukvård. (Källa: 1289)

 

 

 
 
 
 
_________________________________________________________________________________________
                            

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper / Sidansvarig Kjell Olsson.

                            
Till huvudsidan                    Kontakta sidansvarig